This HTML5 document contains 1184 embedded RDF statements represented using HTML+Microdata notation.

The embedded RDF content will be recognized by any processor of HTML5 Microdata.

Namespace Prefixes

PrefixIRI
n89http://wa.dbpedia.org/resource/
n57http://ba.dbpedia.org/resource/
dbpedia-azhttp://az.dbpedia.org/resource/
n102http://bs.dbpedia.org/resource/
n22http://azb.dbpedia.org/resource/
n155http://sa.dbpedia.org/resource/
n113http://tl.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ruhttp://ru.dbpedia.org/resource/
dbpedia-oshttp://os.dbpedia.org/resource/
dbpedia-plhttp://pl.dbpedia.org/resource/
n143https://www.academia.edu/
dbpedia-kahttp://ka.dbpedia.org/resource/
dbpedia-iohttp://io.dbpedia.org/resource/
dbpedia-alshttp://als.dbpedia.org/resource/
dbpedia-eohttp://eo.dbpedia.org/resource/
dbpedia-gahttp://ga.dbpedia.org/resource/
n136http://ckb.dbpedia.org/resource/
dbpedia-warhttp://war.dbpedia.org/resource/
dbpedia-barhttp://bar.dbpedia.org/resource/
dbpedia-vohttp://vo.dbpedia.org/resource/
n107https://books.google.com/
dbpedia-cahttp://ca.dbpedia.org/resource/
dbpedia-cshttp://cs.dbpedia.org/resource/
n19http://ta.dbpedia.org/resource/
dbpedia-shhttp://sh.dbpedia.org/resource/
dbpedia-rohttp://ro.dbpedia.org/resource/
n96https://web.archive.org/web/20131210194335/http:/www.studyquran.co.uk/
owlhttp://www.w3.org/2002/07/owl#
dbpedia-nohttp://no.dbpedia.org/resource/
n109http://pa.dbpedia.org/resource/
dbpedia-lahttp://la.dbpedia.org/resource/
dctermshttp://purl.org/dc/terms/
dbpedia-idhttp://id.dbpedia.org/resource/
n29http://dbpedia.org/resource/Template:Script/
n126http://www.w3.org/2006/03/wn/wn20/instances/
n36http://fo.dbpedia.org/resource/
n158http://arz.dbpedia.org/resource/
dbrhttp://dbpedia.org/resource/
dbpedia-thhttp://th.dbpedia.org/resource/
goldhttp://purl.org/linguistics/gold/
n110http://min.dbpedia.org/resource/
dbpedia-kohttp://ko.dbpedia.org/resource/
n86http://jv.dbpedia.org/resource/
xsdhhttp://www.w3.org/2001/XMLSchema#
provhttp://www.w3.org/ns/prov#
n38http://tt.dbpedia.org/resource/
dbpedia-afhttp://af.dbpedia.org/resource/
n159http://uz.dbpedia.org/resource/
dbpedia-svhttp://sv.dbpedia.org/resource/
dbpedia-sqhttp://sq.dbpedia.org/resource/
umbel-rchttp://umbel.org/umbel/rc/
dbpedia-pthttp://pt.dbpedia.org/resource/
dbpedia-lbhttp://lb.dbpedia.org/resource/
n10http://lt.dbpedia.org/resource/
n5http://ht.dbpedia.org/resource/
dbpedia-gdhttp://gd.dbpedia.org/resource/
dbpedia-yohttp://yo.dbpedia.org/resource/
dbpedia-arhttp://ar.dbpedia.org/resource/
n73http://cv.dbpedia.org/resource/
foafhttp://xmlns.com/foaf/0.1/
n71http://new.dbpedia.org/resource/
n16http://am.dbpedia.org/resource/
dbpedia-skhttp://sk.dbpedia.org/resource/
dbpedia-simplehttp://simple.dbpedia.org/resource/
n85https://fr.scribd.com/doc/14436546/
n31http://li.dbpedia.org/resource/
rdfhttp://www.w3.org/1999/02/22-rdf-syntax-ns#
n121https://web.archive.org/web/20191221205432/https:/www.academia.edu/38100372/
n120http://www.studyquran.co.uk/
dbpedia-kkhttp://kk.dbpedia.org/resource/
n75http://lv.dbpedia.org/resource/
n147http://hi.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ithttp://it.dbpedia.org/resource/
dbpedia-frhttp://fr.dbpedia.org/resource/
n140http://yi.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ethttp://et.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ndshttp://nds.dbpedia.org/resource/
dbpedia-brhttp://br.dbpedia.org/resource/
n81https://global.dbpedia.org/id/
n160http://scn.dbpedia.org/resource/
dbpedia-srhttp://sr.dbpedia.org/resource/
dbpedia-lmohttp://lmo.dbpedia.org/resource/
dbphttp://dbpedia.org/property/
dbpedia-fyhttp://fy.dbpedia.org/resource/
n112http://ce.dbpedia.org/resource/
wikipedia-enhttp://en.wikipedia.org/wiki/
n83http://ceb.dbpedia.org/resource/
dbpedia-bghttp://bg.dbpedia.org/resource/
dbpedia-anhttp://an.dbpedia.org/resource/
dbpedia-vihttp://vi.dbpedia.org/resource/
wikidatahttp://www.wikidata.org/entity/
dbpedia-ukhttp://uk.dbpedia.org/resource/
dbpedia-trhttp://tr.dbpedia.org/resource/
rdfshttp://www.w3.org/2000/01/rdf-schema#
dbpedia-nnhttp://nn.dbpedia.org/resource/
dbchttp://dbpedia.org/resource/Category:
dbpedia-mkhttp://mk.dbpedia.org/resource/
n67http://ky.dbpedia.org/resource/
dbpedia-hehttp://he.dbpedia.org/resource/
dbpedia-hrhttp://hr.dbpedia.org/resource/
dbpedia-dehttp://de.dbpedia.org/resource/
dbpedia-fihttp://fi.dbpedia.org/resource/
n99http://bn.dbpedia.org/resource/
dbpedia-cyhttp://cy.dbpedia.org/resource/
n144http://ur.dbpedia.org/resource/
n58http://tg.dbpedia.org/resource/
n55http://api.nytimes.com/svc/semantic/v2/concept/name/nytd_des/
n26http://si.dbpedia.org/resource/
n47http://mzn.dbpedia.org/resource/
n82http://ast.dbpedia.org/resource/
dbpedia-mrhttp://mr.dbpedia.org/resource/
n146http://kn.dbpedia.org/resource/
freebasehttp://rdf.freebase.com/ns/
n156http://sah.dbpedia.org/resource/
n79http://hy.dbpedia.org/resource/
dbthttp://dbpedia.org/resource/Template:
n114https://web.archive.org/web/20130403155331/http:/books.google.com/
n76https://archive.org/details/
n122http://su.dbpedia.org/resource/
n41https://web.archive.org/web/20070927072656/http:/www.arc-news.com/
dbpedia-ochttp://oc.dbpedia.org/resource/
dbpedia-pnbhttp://pnb.dbpedia.org/resource/
n141http://ml.dbpedia.org/resource/
n32http://ne.dbpedia.org/resource/
n45http://my.dbpedia.org/resource/
dbpedia-kuhttp://ku.dbpedia.org/resource/
n97http://mg.dbpedia.org/resource/
yagohttp://dbpedia.org/class/yago/
dbpedia-hsbhttp://hsb.dbpedia.org/resource/
n56http://gu.dbpedia.org/resource/
dbpedia-dahttp://da.dbpedia.org/resource/
dbpedia-elhttp://el.dbpedia.org/resource/
dbpedia-pmshttp://pms.dbpedia.org/resource/
dbpedia-behttp://be.dbpedia.org/resource/
dbpedia-swhttp://sw.dbpedia.org/resource/
dbpedia-nlhttp://nl.dbpedia.org/resource/
dbpedia-mshttp://ms.dbpedia.org/resource/
n123http://mn.dbpedia.org/resource/
n27http://dbpedia.org/resource/File:
n34http://ia.dbpedia.org/resource/
dbohttp://dbpedia.org/ontology/
dbpedia-ishttp://is.dbpedia.org/resource/
n70http://vec.dbpedia.org/resource/
dbpedia-huhttp://hu.dbpedia.org/resource/
n72http://d-nb.info/gnd/
dbpedia-eshttp://es.dbpedia.org/resource/
schemahttp://schema.org/
n80http://te.dbpedia.org/resource/
dbpedia-slhttp://sl.dbpedia.org/resource/
n131http://qu.dbpedia.org/resource/
n15http://commons.wikimedia.org/wiki/Special:FilePath/
dbpedia-jahttp://ja.dbpedia.org/resource/
n9http://dbpedia.org/resource/ISO_639:
dbpedia-zhhttp://zh.dbpedia.org/resource/
dbpedia-fahttp://fa.dbpedia.org/resource/
dbpedia-glhttp://gl.dbpedia.org/resource/
yago-reshttp://yago-knowledge.org/resource/
n8http://sco.dbpedia.org/resource/
n65https://web.archive.org/web/20160425225639/https:/fr.scribd.com/doc/14436546/
n137https://shamlnews.com/
dbpedia-euhttp://eu.dbpedia.org/resource/

Statements

Subject Item
dbr:Arabic
rdf:type
yago:WikicatLanguagesOfMauritania yago:WikicatLanguagesOfMorocco yago:Request106513366 yago:WikicatSubject–verb–objectLanguages yago:WikicatLanguagesOfOman owl:Thing yago:WikicatLanguagesOfPalestine yago:WikicatLanguagesOfQatar yago:WikicatLanguagesOfSaudiArabia yago:WikicatLanguagesOfSomaliland yago:WikicatLanguagesOfSomalia yago:WikicatLanguagesOfSudan yago:WikicatLanguagesOfSyria yago:Language106282651 yago:WikicatLanguagesOfBahrain yago:WikicatLanguagesOfComoros yago:WikicatLanguagesOfChad yago:WikicatLanguagesOfEgypt yago:WikicatLanguagesOfEritrea yago:WikicatLanguagesOfDjibouti yago:WikicatLanguagesOfGibraltar yago:WikicatLanguagesOfIran yago:Message106598915 yago:WikicatLanguagesOfJordan yago:WikicatLanguagesOfIsrael yago:WikicatLanguagesOfIraq yago:WikicatLanguagesOfLibya yago:WikicatLanguagesOfKuwait yago:WikicatLanguages yago:WikicatLanguagesOfLebanon yago:WikicatAfro-AsiaticLanguages yago:WikicatLanguagesOfAlgeria yago:WikicatSemiticLanguages yago:WikicatLanguagesOfTheUnitedArabEmirates yago:WikicatLanguagesOfThePhilippines yago:WikicatLanguagesOfTunisia yago:WikicatLanguagesOfTrinidadAndTobago yago:WikicatLanguagesOfYemen yago:WikicatRequestsForAudioPronunciation(Arabic) dbo:Language yago:Communication100033020 yago:Abstraction100002137 yago:WikicatCentralSemiticLanguages wikidata:Q315 schema:Language yago:WikicatStress-timedLanguages yago:WikicatVerb–subject–objectLanguages umbel-rc:Language
rdfs:label
Araba lingvo Arabština 아랍어 Arabisch اللغة العربية Arabische Sprache アラビア語 Арабский язык Arabiska Bahasa Arab Αραβική γλώσσα Arabiera Арабська мова Arabe 阿拉伯语 Língua árabe Lingua araba Idioma árabe Język arabski Arabic Àrab An Araibis
rdfs:comment
アラビア語(アラビアご、亜剌比亜語、اللغة العربية, UNGEGN式:al-lughatu l-ʻarabīyah, アッ=ルガトゥル=アラビーヤ、العَرَبِيَّة, al-ʻarabiyyah [ʔalʕaraˈbij.ja]、عَرَبِيّ ʻarabī [ˈʕarabiː, ʕaraˈbij])は、アフロ・アジア語族のセム語派に属する言語の一つ。主に西アジアや北アフリカのアラブ世界で話されている。ISO 639による言語コードは、2字が ar 、3字が ara で表される。 世界で3番目に多くの国と地域で使用されている言語であり、アラビア半島やその周辺、サハラ砂漠以北のアフリカ北部の領域を中心に27か国で公用語とされており、また、国連の公用語においては、後から追加された唯一の言語でもある。 L’arabe (en arabe : العربية, al-ʿarabīyah /alʕaraˈbijja/) est une langue afro-asiatique de la famille des langues sémitiques. Avec un nombre de locuteurs estimé entre 315 421 300 et 375 millions de personnes, au sein du monde arabe et de la diaspora arabe, l'arabe est de loin la langue sémitique la plus parlée, bien avant l'amharique (seconde langue sémitique la plus parlée). Des sciences linguistiques complémentaires à l'étude de la grammaire sont la sémantique et la stylistique de l'arabe, ainsi que sa lexicographie qui étudie le vocabulaire et permet l'élaboration de dictionnaires. 阿拉伯语(اَلْعَرَبِيَّةُ‎ al-ʻarabiyyah [alʕaraˈbijja] 或者 عربي/عربى‎ ʻarabī [ˈʕarabiː]),书写形式也稱阿拉伯文,是除了英語和法語之外最多國家使用的官方語言。阿拉伯語源自公元6世纪的古典阿拉伯语。它包括书面语及流通于中东、北非和非洲之角(即索马里半岛)的各种口语。阿拉伯语属于亚非语系。 阿拉伯语的书面语称为现代标准阿拉伯语或书面阿拉伯语。书面阿拉伯语是目前唯一在官方及正式场合使用的阿拉伯语,用于大多数书面文件和讲座、新闻广播等正式讲话。但这亦因国家而异。1912年,在摩洛哥加入阿拉伯国家联盟之前,摩洛哥阿拉伯语曾在正式场合使用过一段时间。 阿拉伯语属于中部闪米特语,与亚拉姆语、希伯来语、乌加里特语和腓尼基语相近。阿拉伯语书面语不同于其所有地方的口语,且更为传统和保守。两者是双层语言的关系,用于不同的场合。 现代的书面语(现代标准阿拉伯语)源于(古典阿拉伯语),用于学校教学及工作、政府、媒体等场合。两者合起来被称为书面阿拉伯語 现代标准阿拉伯语的语法与古典阿拉伯语有很多差異, 詞彙的意思有相當多的不同。古典阿拉伯语的一些语法结构在现代标准阿拉伯语中不再使用,在口语中不使用的词汇也不在现代书面语中使用。而且现代书面语从口语中借入了一些词汇和语法现象。新的词汇大多用来表达近现代出现的概念。 Arabiera (: ‎, al-ʻarabiyyahالعَرَبِيَّة edo عَرَبِيّ‎ ʻarabī) hizkuntza semita bat da, Arabiako ipar-mendebaldean Burdin Aroan sortu zena eta gaur egun arabiar munduan lingua franca gisa erabiltzen dena. Arabiar herriaren izena darama, hasiera batean Mesopotamiatik Antilibanora eta Sinai penintsulan bizi zen herria. Arabiera gisa sailkatzen da; 30 aldaeratik gora ditu, baita aldaera estandar bat, , arabiera klasikotik eratorria. El árabe, también llamado arábigo,​ arabía,​ o algarabía​ (en , العربية‎ al-ʻarabīyah o عربي/عربى ʻarabī, pronunciación: [alʕaraˈbijja] o [ˈʕarabiː]), es una macrolengua de la familia semítica, como el arameo, el hebreo, el acadio, el maltés y similares. Es el quinto idioma más hablado en el mundo (número de hablantes nativos) y es oficial en veinte países y cooficial en al menos otros seis, y una de las seis lenguas oficiales de la Organización de Naciones Unidas. El árabe clásico es también la lengua litúrgica del islam. ( 비슷한 이름의 아람어에 관해서는 해당 문서를 참조하십시오.) 아랍어(اللُّغَة الْعَرَبِيَّة 알루가 알아라비야[*] /al.lu.ɣa‿l.ʕa.ra.bij.ja/, الْعَرَبِيَّة 알아라비야[*] /al.ʕa.ra.bij.ja/)는 아프리카아시아어족의 셈어파에 속하는 언어 중 하나로, 주로 서아시아 및 북아프리카의 아랍권에서 사용된다. 아랍어는 아프리카, 아라비아 반도 등의 아랍 세계에서 약 3억 명이 사용하며 UN 공용어 6개 중 하나이다. 아랍어의 통제기관으로는 시리아 다마스커스에 위치한 아랍어 아카데미, 이집트 카이로에 있는 카이로 아랍어학원을 비롯해서, 몇 국가에 설치된 아랍어 아카데미가 그 구실을 수행한다. 이 기관들은 과학 분야를 제외한 외국어의 차용을 가능한 한 제한해, 새로운 개념이 들어올 때 낱말의 의미를 확대해서 기존 아랍어 낱말로 대응하는 경향이 강하다. La llengua àrab —en àrab: اللغة العربية, al-luḡa al-ʿarabiyya— és la llengua parlada en origen pel poble àrab. És una llengua semítica, com l'hebreu, l'arameu, l'accadi o el sirià. Pel fet de l'expansió territorial a l'edat mitjana i per la difusió de l'Alcorà, aquesta llengua s'ha estès per tot l'Àfrica nord-sahariana i bona part de l'Orient Pròxim. És la llengua oficial en vint estats i cooficial en almenys altres sis; així mateix, és la llengua oficial de la Lliga Àrab i una de les sis llengües oficials de l'Organització de les Nacions Unides. Arabiska är det största av de semitiska och afroasiatiska språken och ett av de fem största språken i världen. Språket skrivs med det arabiska alfabetet och är gemensamt för i stort sett hela arabvärlden. Det är ett av Förenta Nationernas officiella språk. På grund av det arabiska språkets geografiska utbredning och dess roll som islams språk och som kultur- och elitspråk har det haft ett stort inflytande på många andra språk. La lingua araba (الْعَرَبيّة, al-ʿarabiyya o semplicemente عَرَبيْ, ʿarabī) è una lingua semitica, del gruppo centrale. Comparve per la prima volta nell'Arabia nord-occidentale dell'Età del Ferro e adesso è la lingua franca del mondo arabo. Al 2022, è parlata da 274 milioni di parlanti totali. L'arabo classico è la lingua liturgica di 1,9 miliardi di musulmani, mentre l'arabo standard moderno è una delle sei lingue ufficiali delle Nazioni Unite. Арабська мова (اللغة العربية‎‎; al-luġa 'l-ʿarabiyya) — семітська мова, що походить із Аравійського півострова, де виникла між 1 і 4 століттям серед арабів. Арабська є найпоширенішою семітською мовою, нею розмовляють у західній Азії і північній Африці близько 240 мільйонів осіб як рідною та ще 50 мільйонів як другою. — мову Корану — обмежено використовують з релігійною метою мусульмани всього світу (загальна кількість 1,57 млрд осіб). Is í an teanga a labhraíonn an líon is mó cainteoirí dúchais de na teangacha Seimíteacha. Ne konfuzenda kun la moderna normiga araba lingvo, ĉefe uzata en amaskomunikiloj. La araba lingvo (arabe العربية, al-'Arabijja) estas ŝemida lingvo (aŭ makrolingvo) kiu estas parolata en preskaŭ 35 landoj, precipe en sudokcidenta Azio kaj norda Afriko, de Atlantiko ĝis la araba-persa golfo. Estante ŝemida, ĝi similas al iuj tre antikvaj lingvoj de sudokcidenta Azio, kiel la malta, hebrea, la akada, la aramea kaj la asiria. اللُّغَةُ العَرَبِيّة هي أكثر اللغات السامية تحدثًا، وإحدى أكثر اللغات انتشاراً في العالم، يتحدثها أكثر من 467 مليون نسمة، ويتوزع متحدثوها في الوطن العربي، بالإضافة إلى العديد من المناطق الأخرى المجاورة كالأحواز وتركيا وتشاد ومالي والسنغال وإرتيريا وإثيوبيا وجنوب السودان وإيران. وبذلك فهي تحتل المركز الرابع أو الخامس من حيث اللغات الأكثر انتشارًا في العالم، وهي تحتل المركز الثالث تبعًا لعدد الدول التي تعترف بها كلغة رسمية؛ إذ تعترف بها 27 دولة كلغة رسمية، واللغة الرابعة من حيث عدد المستخدمين على الإنترنت. اللغةُ العربيةُ ذات أهمية قصوى لدى المسلمين، فهي عندَهم لغةٌ مقدسة إذ أنها لغة القرآن، وهي لغةُ الصلاة وأساسيةٌ في القيام بالعديد من العبادات والشعائرِ الإسلامية. العربيةُ هي أيضاً لغة شعائرية رئيسية لدى عدد من الكنائس المسيحية في الوطن العربي، كما كُتبَت بها كثير من أهمِّ الأعمال الدين Język arabski – język z rodziny języków semickich, w której zaliczany jest do grupy języków południowo-zachodnich według klasycznego podziału, bądź grupy języków zachodnich, centralnych według podziału Hetzrona i Voigta. Zapisywany jest alfabetycznym pismem arabskim typu abdżad, od strony prawej do lewej. Klasyczny język arabski jako język świętej księgi islamu – Koranu oraz język literatury i kultury arabsko-muzułmańskiej odegrał ważną rolę cywilizacyjną. Wraz z ekspansją religii zwiększał się wpływ i zasięg terytorialny samego języka literackiego. Bahasa Arab (اللُّغَةُ العَرَبِيَّةِ, translit: al-lugah al-‘Arabīyah; sering disingkat sebagai عربي translit: ‘Arabī) adalah salah satu bahasa Semit Tengah, yang termasuk dalam rumpun bahasa Semit dan berkerabat dengan bahasa Ibrani dan bahasa-bahasa Neo-Arami. Bahasa Arab memiliki lebih banyak penutur daripada bahasa-bahasa lainnya dalam rumpun bahasa Semit. Ia dituturkan oleh lebih dari 280 juta orang sebagai bahasa pertama, yang mana sebagian besar tinggal di Timur Tengah dan Afrika Utara. Bahasa ini adalah bahasa resmi dari 25 negara, dan merupakan bahasa peribadatan dalam agama Islam karena merupakan bahasa yang dipakai oleh Alquran dan merupakan satu-satunya bahasa yang disebut di dalam Alquran. Berdasarkan penyebaran geografisnya, bahasa Arab percakapan memiliki banyak variasi (dia Η αραβική γλώσσα (اللغة العربية al-luġatu l-‘arabiyyah ή απλώς عربي ‘arabī) είναι το μεγαλύτερο μέλος του σημιτικού κλάδου της αφροασιατικής γλωσσικής οικογένειας (ταξινόμηση: νότια κεντρική σημιτική) και είναι στενά συγγενής με την εβραϊκή γλώσσα και την αραμαϊκή γλώσσα. Ομιλείται σ' ολόκληρο τον αραβικό κόσμο και είναι ευρέως γνωστή και αντικείμενο σπουδής στον ισλαμικό κόσμο. Τα αραβικά είναι λογοτεχνική γλώσσα τουλάχιστον από τον 16ο αιώνα και είναι επίσης η λειτουργική γλώσσα του Ισλάμ. Ара́бский язы́к (اللغة العربية‎ [ʔal̪l̪uɣat̪u‿l̪ʕarabijja] ) — язык семитской семьи афразийской макросемьи языков. Число говорящих на арабском языке и его разновидностях составляет около 310 миллионов (родной язык), и ещё около 270 миллионов человек использует арабский в качестве второго языка. Классический арабский — язык Корана — ограниченно используется в религиозных целях приверженцами ислама по всему миру (общая численность — 1,57 млрд человек). Письменность арабского языка — на основе арабского алфавита. 18 декабря — День арабского языка в ООН. Arabic (اَلْعَرَبِيَّةُ, al-ʿarabiyyah [al ʕaraˈbijːa]; عَرَبِيّ, ʿarabīy [ˈʕarabiː] or [ʕaraˈbij]) is a Semitic language spoken primarily across the Arab world. Having emerged in the 1st century, it is named after the Arab people; the term "Arab" was initially used to describe those living in the Arabian Peninsula, as perceived by geographers from ancient Greece. Die arabische Sprache (kurz Arabisch; Eigenbezeichnung اَللُّغَةُ اَلْعَرَبِيَّة, DMG al-luġatu l-ʿarabiyya ‚die arabische Sprache‘, kurz العربية, DMG al-ʿarabiyya ‚das Arabische‘, ) ist die am weitesten verbreitete Sprache des semitischen Zweigs der afroasiatischen Sprachfamilie und in ihrer Hochsprachform الفصحى / al-Fuṣḥā eine der sechs Amtssprachen der Vereinten Nationen. Schätzungsweise wird Arabisch von 313 Millionen Menschen als Muttersprache und von weiteren 424 Millionen als Zweit- oder Fremdsprache gesprochen. Auch durch seine Rolle als Sakralsprache entwickelte sich das Arabische zur Weltsprache. Die moderne arabische Standardsprache beruht auf dem klassischen Arabischen, der Sprache des Korans und der Dichtung, und unterscheidet sich stark von den gesprochenen Varianten des Ara Arabisch (in het Arabisch: العربية, al ʿarabiyya, of soms kortweg عربي, arabi) is een Semitische taal die door ongeveer 380 miljoen mensen in verscheidene landen wordt gesproken. Het Arabische alfabet heeft 28 letters. Arabisch wordt van rechts naar links geschreven. De volgorde van cijfers in getallen is dezelfde als in (bijvoorbeeld) het Nederlands. Veel belangrijke religieuze, mathematische, filosofische en astrologische werken zijn oorspronkelijk in het Arabisch geschreven. Arabština ( اللُّغَة الْعَرَبِيَّة‎‎, al-lugha al-ʿarabíja) je semitský jazyk. Existují značné rozdíly mezi spisovnou arabštinou a regionálními hovorovými jazyky (např. egyptskou, syrskou, iráckou, marockou hovorovou arabštinou). Spisovná arabština se jen málo liší od jazyka Koránu, ale aktivně ji ovládají pouze vzdělanci. V jednotlivých hovorových jazycích se objevují podobné odstředivé tendence, jaké odpoutaly románské jazyky od kdysi jednotné latiny. Na rozdíl od románských jazyků se však rozdíly jen v malé míře projevují v psané formě jazyka, a to přestože někteří spisovatelé píší v regionálních variantách. Důvodů je několik – arabské písmo nezachytí změny v krátkých samohláskách, pozměněné souhlásky si zase ponechávají původní zápis (např. znak ج, běžně přepisovaný a čtený jako [dž],
rdfs:seeAlso
dbr:List_of_Arabic_dictionaries dbr:Arabic_phonology
foaf:name
Arabic
dbp:name
Arabic
foaf:depiction
n15:Epitaph_Imru-l-Qays_Louvre_AO4083.jpg n15:كتاب_صلاة_السواعي_01.jpg n15:كتاب_صلاة_السواعي_02.jpg n15:كتاب_صلاة_السواعي_03.jpg n15:Flag_of_FIFA.svg n15:Birmingham_Quran_manuscript.jpg n15:Flag_of_Hejaz_1917.svg n15:Safaitic_script_with_a_figure_of_a_camel_on_a_red_sandstone_fragment,_from_es-Safa,_currently_housed_in_the_British_Museum.jpg n15:هيئة_المجمع_اللغوي_الملكي_(مجمع_اللغة_العربية_بالقاهرة)_يوم_تدشينه.png n15:Folio_Blue_Quran_Met_2004.88.jpg n15:Menulis_khat.jpg n15:Flag_of_the_Arab_League.svg n15:Nasser_and_Taha_Hussein,_Nov_19_1959.jpg n15:Arabic_Varieties_Map.svg n15:Arabic_albayancalligraphy.svg n15:Arabic_script_evolution.svg n15:Arabic_speaking_world.svg
dcterms:subject
dbc:Arabic_language dbc:Languages_of_Cameroon dbc:Languages_of_South_Sudan dbc:Articles_containing_video_clips dbc:Verb–subject–object_languages dbc:Languages_of_Chad dbc:Subject–verb–object_languages dbc:Languages_of_Sicily dbc:Languages_of_Iran dbc:Central_Semitic_languages dbc:Languages_attested_from_the_9th_century_BC dbc:Languages_of_Mauritania dbc:Languages_of_Libya dbc:Languages_of_Mali dbc:Lingua_francas dbc:Languages_of_Niger dbc:Languages_of_Morocco dbc:Stress-timed_languages dbc:Languages_of_Djibouti dbc:Languages_of_Eritrea dbc:Languages_of_Algeria dbc:Languages_of_Sudan dbc:Languages_of_Syria dbc:Languages_of_Tunisia dbc:Languages_of_Iraq dbc:Languages_of_Jordan dbc:Fusional_languages dbc:Languages_of_Kurdistan dbc:Languages_of_Kuwait dbc:Languages_of_Lebanon dbc:Languages_of_Gibraltar dbc:Languages_of_Israel dbc:Languages_of_Bahrain dbc:Languages_of_the_State_of_Palestine dbc:Languages_of_the_United_Arab_Emirates dbc:Languages_with_own_distinct_writing_systems dbc:Languages_of_Somalia dbc:Languages_of_Yemen dbc:Languages_of_the_Comoros dbc:Languages_of_Oman dbc:Languages_of_Qatar dbc:Languages_of_Saudi_Arabia dbc:Languages_of_Senegal
dbo:wikiPageID
803
dbo:wikiPageRevisionID
1124126139
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Catalan_language dbr:Libya dbr:Eastern_Anatolia_Region n9:abv dbr:Pharyngealization dbr:Egypt dbr:Sana'a dbr:Eastern_Arabic_numerals dbc:Arabic_language dbr:Córdoba,_Spain dbr:Grammatical_voice dbr:Fricative dbr:Early_Muslim_conquests dbr:International_Association_of_Arabic_Dialectology dbr:Malay_language dbr:Said_Akl dbr:Cameroon dbr:Suffix dbr:Hejaz dbr:Verbal_noun dbr:Verb_conjugation dbr:Swahili_language dbr:Hejazi_Arabic dbr:Triliteral dbr:Taizzi-Adeni_Arabic dbr:Babalia_Creole_Arabic dbr:Judeo-Arabic_languages dbr:Lingua_franca dbr:Preterite dbr:Somali_language dbr:Classification_of_Arabic_languages dbr:Ottoman_Empire dbr:Baluchi_language dbr:Supreme_Council_of_the_Arabic_language_in_Algeria dbr:Dagestani_language dbr:Register_(sociolinguistics) dbr:Moroccan_Arabic dbr:List_of_languages_by_the_number_of_countries_in_which_they_are_recognized_as_an_official_language dbr:Southeastern_Anatolia_Region dbr:Front_vowel dbr:List_of_languages_by_total_number_of_speakers dbr:Somalia dbr:Hegemony dbr:Moroccan_Darija dbr:South_Sudan dbr:Saharan_Arabic dbr:Indicative dbr:Dhi_Qar_Governorate dbr:Glottal_consonant dbr:Pidgin dbr:Glottal_stop dbr:World_language dbc:Languages_of_Cameroon dbr:Digraph_(orthography) dbr:Adjective dbr:Romanization_of_Arabic dbr:Urdu dbr:Sibawayh dbr:Soap_opera dbc:Languages_of_South_Sudan dbr:Western_Arabic_numerals dbr:Root_(linguistics) dbr:Avdat n27:Menulis_khat.jpg dbr:First_language dbr:Urdu_language dbr:Tanzania dbr:Post-industrial_society dbr:Hieroglyphics dbr:South_Levantine_Arabic dbr:Epiglottal_consonant dbr:Jordanian_Arabic dbr:Classical_Arabic dbr:Reflexive_verb dbr:Voiced_consonant dbr:Revival_of_the_Hebrew_language dbr:Lebanon dbr:Iran dbr:Language_shift dbr:Sudan dbr:Elementary_school dbr:Mosul dbr:Sindhi_language dbr:Postalveolar_consonant dbc:Articles_containing_video_clips dbr:Sylheti_language dbr:Stop_consonant dbr:Classical_Hebrew dbr:Placeholder_name dbr:Vowel dbr:Approximant dbr:Naskh_(script) dbr:Classical_Latin dbr:Vowel_harmony dbr:Superheavy_syllable n27:Nasser_and_Taha_Hussein,_Nov_19_1959.JPG dbr:Roger_Dachez dbr:ISO_233 dbr:Oman dbr:Thamudic_B dbr:Eastern_Arabia dbr:Sicilian_Arabic dbr:Zaouia dbr:Hadrami_Arabic dbc:Verb–subject–object_languages dbr:Sound_plural dbc:Languages_of_Chad dbr:Shihhi_Arabic dbr:East_Africa dbr:Southeast_Asia dbr:Ruq'ah dbr:Open_vowel dbr:Nabataean_alphabet dbr:Saudi_Arabia dbr:Vernacular dbr:Nabatean_alphabet dbr:Palatal_consonant dbr:Azerbaijani_language dbr:Mecca dbr:Energetic_mood dbr:Hijazi_Arabic dbr:Participle dbr:Jordan dbr:Gulf_Arabic dbr:Afghanistan dbr:Arabs dbr:Heavy_syllable dbr:The_Guide_for_the_Perplexed dbr:Scots_language dbr:Hans_Wehr_transliteration dbr:Elision dbr:Maltese_alphabet dbr:Sa'id_al-Afghani dbr:Middle_Persian dbr:Hamzah dbr:Email dbc:Subject–verb–object_languages dbr:Rohingya_language dbr:Dadanitic dbr:Phoenician_language dbr:Varieties_of_Arabic dbr:Varieties_of_Chinese dbr:Noun_case dbr:Creolization dbr:Yoruba_language dbr:Yasir_Suleiman dbr:Hasaitic_dialect dbr:United_Arab_Emirates dbr:Tunisian_Academy_of_Sciences,_Letters,_and_Arts dbr:Literary_language dbr:Phonology dbr:Lebanese_Arabic dbr:Colonialism dbr:Past dbr:Andalusian_Arabic dbr:Affricate dbr:Jordan_Academy_of_Arabic dbr:Right-to-left dbr:Kingdom_of_Jordan dbr:Ayin dbr:English_language dbr:Religious_studies dbr:Old_Hijazi dbr:Taymanitic dbr:Proto-Semitic_language dbr:Denti-alveolar_consonant dbr:ݣ dbr:Hassan_Massoudy dbr:Bengali_language dbr:Chadian_Arabic dbr:Said_Akl's_alphabet dbr:Irrealis_mood dbr:Himyaritic_language dbr:Eastern_Egyptian_Bedawi_Arabic dbr:Standard_Chinese dbr:Abbasid_Caliphate dbr:Ayah dbr:Arabic_Chat_Alphabet dbr:Judeo-Arabic dbc:Languages_of_Sicily dbr:Sicilian_language dbr:Bedouin dbr:Old_Arabic dbr:Old_South_Arabian dbr:State_of_Palestine dbr:ISO_233-2 dbr:Low_vowel dbr:Niger dbr:Tigrinya_language dbr:FIFA dbr:Sicily dbr:Academy_of_the_Arabic_Language_in_Cairo dbr:Apoptosis dbr:Ancient_North_Arabian dbr:Turkmen_language dbr:Dictionary dbr:Arabian_Peninsula dbr:Wolof_language dbr:Future_tense dbr:Prosody_(linguistics) n27:Safaitic_script_with_a_figure_of_a_camel_on_a_red_sandstone_fragment,_from_es-Safa,_currently_housed_in_the_British_Museum.jpg dbr:Ḍād dbr:Genitive_case dbr:Dictionary_of_Modern_Written_Arabic dbr:Kitāb_Al-Munṣif dbr:Kitāb_Al-Muḥtasab dbr:Mobile_phone_text_messaging dbr:Syria dbr:Hausa_language dbr:Parthian_language dbr:Salama_Musa dbr:Imperative_mood dbr:Judeo-Arabic_dialects dbr:Omani_Arabic dbr:Nigeria dbr:Levant dbr:Judeo-Iraqi_Arabic dbr:Arabic_Language_International_Council dbr:Zajal dbr:Nominative_case dbr:Arabic_Ontology dbr:Sahel dbr:Arabic_alphabet dbr:Bosnian_language dbr:Arabic_chat_alphabet dbr:Arabic_diacritics dbr:Portuguese_language dbr:Dhofari_Arabic dbr:West_Semitic_languages dbr:Levantine_Arabic dbc:Languages_of_Iran dbr:Prefix dbr:Proto-Arabic dbr:Ge'ez_language dbr:Arabic_phonology dbr:Ge'ez_script dbr:Baharna_Arabic dbr:Back_vowel dbr:Arabic_verbs dbr:Mashriq dbr:Académie_française dbr:Abu_al-Aswad_al-Du'ali dbr:Kyrgyz_language dbr:Algerian_Arabic n27:Flag_of_Hejaz_1917.svg dbr:List_of_French_words_of_Arabic_origin dbr:Lisān_al-ʿArab dbr:Azerbaijan dbr:Shirvani_Arabic dbr:Catholic_Church dbr:L2_speakers dbr:Prime_(symbol) n9:ssh dbr:Industrial_Revolution dbr:Arabic–English_Lexicon dbr:Dental_consonant dbr:ALA-LC dbr:Al-Andalus dbr:Al-Khalil_ibn_Ahmad_al-Farahidi dbr:Loan_translation dbr:Greek_alphabet dbr:Peninsular_Arabic dbr:Voiceless_alveolar_lateral_fricative dbc:Central_Semitic_languages dbr:Chaldean_Neo-Aramaic dbr:Siculo-Arabic dbr:Malaysian_language dbr:Talk_show dbr:South_Mesopotamian_Arabic dbr:Hassaniya_Arabic dbr:Maltese_language dbr:Khuzestan_Province dbr:Canaanite_languages dbr:Elative_(gradation) dbr:Khuzestani_Arabic dbr:Kutchi_Language dbr:Hindi_language dbr:Uzbeki_Arabic dbr:Close_vowel dbr:Rifa'a_al-Tahtawi dbr:Kanuri_language dbr:Arabist dbr:Personal_computer dbr:Punic_language dbr:Subjunctive dbr:Hamrin_Mountains dbr:Arabization dbr:Turkish_language n9:pga dbr:Morae n27:Epitaph_Imru-l-Qays_Louvre_AO4083.jpg dbr:Safaitic n9:mlt dbr:Punjabi_language dbr:Charles_A._Ferguson dbr:Arab_conquest dbc:Languages_attested_from_the_9th_century_BC dbr:Diacritics dbr:Jews dbr:Mid_vowel dbr:South_Asia dbr:Prestige_(sociolinguistics) dbr:Dialect dbr:Possessive_suffix dbr:List_of_arabophones dbr:Grammatical_number dbr:Azawad n27:Fa33aalah_EN.pdf n9:auz dbr:Algerian_Saharan_Arabic dbr:Grammatical_tense dbr:Non-past dbr:Croatian_language dbr:Semitic_languages dbr:Baghdad n9:avl dbr:Salat dbr:Cypriot_Arabic dbr:Islam dbr:Central_Asian_Arabic dbr:Nonconcatenative_morphology dbr:Ancient_Greece dbr:Gujarati_language dbr:North_Mesopotamian_Arabic dbr:Hiatus_(linguistics) dbr:Cypriot_Maronite_Arabic dbr:Baghdad_Jewish_Arabic dbr:Juba_Arabic dbr:List_of_replaced_loanwords_in_Turkish n27:Folio_Blue_Quran_Met_2004.88.jpg dbc:Languages_of_Libya dbc:Languages_of_Mali dbr:Tunisian_Arabic dbc:Languages_of_Mauritania dbr:Amharic_language dbr:Louis_Massignon n9:ayh n9:ayl n9:ayp dbr:Grammatical_case dbr:Aramaic_language dbr:Internet_Relay_Chat n9:mey dbr:Maldivian_language dbr:Uvular_consonant dbr:Grammatical_mood dbr:Algeria dbr:Abjad dbr:Thuluth dbr:Cyprus dbr:DIN_31635 dbr:United_Nations_Conference_on_the_Standardization_of_Geographical_Names dbr:World_Wide_Web dbr:Emphatic_consonant dbr:Muwashshah n9:ajp dbr:Diphthongs dbr:Samaritan_alphabet dbr:Koiné n9:apc n9:ayn dbr:Iraq dbr:Basra dbr:Enclitic dbr:Malta dbr:Clitic n9:kcn dbr:Iraqi_Academy_of_Sciences dbr:Pronoun dbr:Hebrew_alphabet dbr:Nunation dbr:North_African_Arabic dbr:Arab_citizens_of_Israel dbr:Central_African_Republic n9:apd dbr:Arabian_peninsula dbr:Monophthongized dbr:Arabic_grammar dbr:Complementizer dbr:Arabic_language_school dbr:Arabic_literature dbr:Morphology_(linguistics) dbr:Nahda dbr:Diglossia dbr:Arab_world dbr:Velarization dbr:Kitab_al-'Ayn dbr:French_language dbr:Muslim_world dbr:English_gerund dbr:Siculo_Arabic dbr:Kurdish_language dbr:Hormozgan_Province dbr:Labial_consonant dbr:Secondary_school dbr:Hindi dbr:Namara_inscription dbr:Tunisia dbr:Labialization dbr:Romance_languages dbr:List_of_Arab_newspapers n9:arq dbr:History_of_the_Jews_in_Iraq n9:ars dbr:Modern_South_Arabian dbr:Modern_South_Arabian_languages dbr:Tagalog_language dbr:Modern_Standard_Arabic n9:ary dbr:Standard_Arabic n9:arz dbr:List_of_Arabic-language_television_channels dbr:Inflection dbr:Foreign_Languages dbr:List_of_Arabic_given_names dbr:Intensive dbr:Sudanese_Creole_Arabic dbr:Morphological_derivation dbr:Internet dbr:Status_constructus dbr:Official_languages_of_the_United_Nations dbr:Arab_League n27:Flag_of_the_Arab_League.svg dbr:Positional_notation dbr:Causative dbr:Najd dbr:Arab_League_Educational,_Cultural_and_Scientific_Organization dbr:Mauritania dbr:Bikdash_Arabic_Transliteration_Rules dbr:Bushehr_Province dbr:Najdi_Arabic dbr:Accusative_case dbc:Lingua_francas dbr:Chad dbr:Tāʾ_marbūṭah dbr:Kazakh_language dbr:Kabyle_language dbr:James_L._Gelvin dbr:Spanish_language dbr:Gaddafi dbr:Iranian_languages dbr:Coronal_consonant dbr:Khorasan_Province dbr:Derivational_morphology dbr:Extemporaneous dbr:Spain dbr:Grammatical_aspect dbr:Grammatical_conjugation dbr:Central_Semitic_languages dbr:Palestinian_Arabic dbr:German_language dbr:Khorasani_Arabic dbr:Serbian_language dbc:Languages_of_Morocco n9:shu dbr:Cyrillic_script dbc:Languages_of_Niger dbr:Amiri_Press dbr:Maimonides dbr:Tanwīn dbr:Spanish_Arabists_School dbr:Qatif dbr:Middle_Eastern_studies dbr:Muhammad_Ali_of_Egypt dbr:Gender_(grammar) dbr:Zionism dbr:Tajiki_Arabic dbr:Sabaic dbr:ArabTeX dbr:Khalil_ibn_Ahmad_al_Farahidi dbr:Tawqi dbr:Arab_Academy_of_Damascus dbr:Palestinian_National_Authority dbr:Dagestan dbr:Gemination dbr:Ahmed_Lutfi_el-Sayed dbr:Uzbek_language dbr:Language_school dbr:International_Organization_for_Standardization dbr:Infinitive dbr:Modern_Hebrew dbr:Uzbekistan n27:هيئة_المجمع_اللغوي_الملكي_(مجمع_اللغة_العربية_بالقاهرة)_يوم_تدشينه.png dbr:Isogloss dbr:Tajikistan dbr:MENA dbr:Yemen dbr:Western_Sahara dbr:Hadith dbr:Mediterranean_Region,_Turkey dbr:Hismaic_(Old_Arabic) dbr:Italian_language dbr:Mehri_language dbr:Coptic_alphabet dbr:Chechen_language dbr:Coptic_language dbr:Quran dbr:Kitābu_ṣalāti_s-sawā'ī dbr:Academy_of_the_Arabic_Language_in_Israel dbr:Pausa dbr:Kinubi dbr:Abu_Hayyan_al-Gharnati dbr:International_Phonetic_Alphabet dbr:Infix dbr:Derived_stem dbr:Najaf dbr:Velar_consonant dbr:Baghdad_Arabic n9:acm dbr:Hismaic n9:acq dbr:Nablus dbr:Chittagonian_language dbr:Ibn_Jinni dbr:History_of_the_Jews_in_Algeria dbr:Voiceless_consonant n9:acw dbr:Syntactic n9:acx dbr:Al-Jahiz n9:acy dbr:Pharyngeal_consonant n27:Poem_by_Abu_'ala_al-Ma'arri_(%22I_no_longer_steal_from_nature%22)_read_in_Arabic.ogg dbr:Institute_for_Studies_and_Research_on_Arabization dbc:Stress-timed_languages n9:adf dbr:Kuwaiti_Arabic dbr:Perfective dbr:Cardinal_number_(linguistics) dbr:Yemeni_Arabic dbr:Egyptian_Arabic dbr:Ibn_Mada' dbr:Israel n27:Birmingham_Quran_manuscript.jpg dbr:Maghreb dbr:Ibn_Manzur dbr:Perfect_(grammar) n9:aeb n9:aec dbr:Uyghur_language dbr:Allophone dbr:Imperfective dbr:Maghrebi_Arabic dbr:Instant_messaging dbr:Vulgar_Latin dbr:Mesopotamia dbr:Proverb n9:afb dbr:Bahrain dbr:Semitic_root dbr:Hadhrami_Arabic dbr:Al-Akhfash_al-Akbar dbr:Preposition_and_postposition dbr:Mesopotamian_Arabic dbr:Denominative_verb dbr:List_of_countries_where_Arabic_is_an_official_language dbr:Transliteration dbr:Mali dbr:Hadhramaut dbr:Hadhrami_people dbr:Sanaani_Arabic dbr:Libyan_Arabic dbr:House_of_Wisdom dbr:Left_to_right dbr:Koiné_language dbr:Phonetic_transcription dbr:Pre-Islamic_Arabia dbr:Dual_(grammatical_number) dbr:Muhammad_Mustafa_Azmi dbr:Diacritic dbr:Berber_languages dbr:Lexical_item dbr:Glossary_of_Islam dbr:Bulletin_board_system dbr:Sonority_hierarchy dbr:Morocco dbr:Pashto_language dbr:Kuwait dbc:Languages_of_Algeria dbc:Languages_of_Djibouti dbc:Languages_of_Eritrea n27:Arabic_Swadesh_list_1-100.webm dbr:Native_speakers n27:Arabic_Varieties_Map.svg dbc:Languages_of_Iraq dbc:Languages_of_Jordan dbr:Medina dbr:Al-Hirah dbr:Arabizi dbr:Epigraphic dbr:North_Levantine_Arabic dbr:Hijaz dbc:Languages_of_Sudan dbc:Languages_of_Syria dbr:Bahrani_people dbr:Persian_language dbc:Languages_of_Tunisia dbr:Neologism n27:Arabic_script_evolution.svg dbr:Qəltu dbr:Iraqi_Arabic dbc:Fusional_languages dbr:Islamic_calendar dbr:Visayan_languages dbr:Muhaqqaq dbr:Syllabic_consonant dbr:Zabad,_Syria dbr:Bahá'í_orthography dbr:Rayhan dbr:Mimation dbr:Proto-language dbr:Mutual_intelligibility dbr:Sacred_language dbc:Languages_of_Bahrain dbr:Construct_state dbr:Latin_script dbr:Book_of_hours dbr:Turkey dbr:Old_Higazi dbc:Languages_of_Gibraltar dbr:Broken_plural dbc:Languages_of_Israel dbc:Languages_of_Kurdistan dbc:Languages_of_Kuwait dbc:Languages_of_Lebanon dbr:Trill_consonant dbc:Languages_of_Oman dbr:Arabic_influence_on_the_Spanish_language dbc:Languages_of_Qatar dbc:Languages_of_Saudi_Arabia dbc:Languages_of_Senegal dbc:Languages_of_Somalia dbr:Qatar dbc:Languages_of_Yemen dbr:Ancient_Greek dbc:Languages_of_the_Comoros dbr:Indonesian_language dbc:Languages_of_the_State_of_Palestine dbc:Languages_of_the_United_Arab_Emirates dbc:Languages_with_own_distinct_writing_systems dbr:Comparative_method_(linguistics) n9:aao dbr:Code-switching dbr:Allomorph dbr:Saraiki_language dbr:Saidi_Arabic dbr:Nasal_stop n9:abh dbr:Sudanese_Arabic
dbo:wikiPageExternalLink
n41:read.php%3Flang=en&id_articol=1059 n65:Languages-Spoken-by-More-Than-10-Million-People n76:languageinafrica0000greg n85:Languages-Spoken-by-More-Than-10-Million-People n96:LLhome.htm n107:books%3Fid=3JXQh09i2JwC n114:books%3Fid=3JXQh09i2JwC n120:LLhome.htm n121:Al-Jallad._A_Manual_of_the_Historical_Grammar_of_Arabic n137:read.php%3Farticle=1022 n143:38100372
owl:sameAs
n5:Lang_arab n8:Arabic n10:Arabų_kalba n16:ዓረብኛ dbpedia-el:Αραβική_γλώσσα n19:அரபு_மொழி dbpedia-an:Idioma_arabe dbpedia-nds:Araabsche_Spraak n22:عرب_دیلی dbpedia-gd:Arabais wikidata:Q13955 dbpedia-fi:Arabian_kieli n26:අරාබි_භාෂාව dbpedia-de:Arabische_Sprache dbpedia-pt:Língua_árabe n31:Arabisch n32:अरबी_भाषा dbpedia-sr:Арапски_језик n34:Lingua_arabe dbpedia-simple:Arabic_language n36:Arabiskt_mál dbpedia-eu:Arabiera n38:Гарәп_теле dbpedia-lmo:Lengua_araba dbpedia-fy:Arabysk dbpedia-id:Bahasa_Arab dbpedia-sw:Kiarabu dbpedia-ga:An_Araibis n45:အာရပ်ဘာသာစကား dbpedia-sk:Arabčina n47:عربی dbpedia-ko:아랍어 dbpedia-vo:Larabänapük dbpedia-ro:Limba_arabă yago-res:Arabic dbpedia-eo:Araba_lingvo dbpedia-nl:Arabisch n55:Arabic%20Language n56:અરબી_ભાષા n57:Ғәрәп_теле n58:Забони_арабӣ dbpedia-bar:Arabische_Sproch dbpedia-pl:Język_arabski dbpedia-vi:Tiếng_Ả_Rập dbpedia-pnb:عربی dbpedia-ku:Zimanê_erebî dbpedia-ja:アラビア語 n67:Араб_тили dbpedia-fr:Arabe dbpedia-be:Арабская_мова n70:Łéngua_araba n71:अरबी_भाषा n72:4241223-7 n73:Арап_чĕлхи dbpedia-ru:Арабский_язык n75:Arābu_valoda dbpedia-gl:Lingua_árabe dbpedia-ar:اللغة_العربية n79:Արաբերեն n80:అరబ్బీ_భాష n81:PyXG n82:Árabe n83:Inarabigo dbpedia-pms:Lenga_aràbica n86:Basa_Arab dbpedia-is:Arabíska dbpedia-sl:Arabščina n89:Arabe_(lingaedje) dbpedia-mk:Арапски_јазик dbpedia-tr:Arapça dbpedia-io:Arabiana_linguo dbpedia-la:Lingua_Arabica freebase:m.0jzc n97:Fiteny_arabo dbpedia-bg:Арабски_език n99:আরবি_ভাষা dbpedia-he:ערבית dbpedia-sv:Arabiska n102:Arapski_jezik dbpedia-nn:Arabisk dbpedia-lb:Arabesch dbpedia-es:Idioma_árabe dbpedia-ms:Bahasa_Arab dbpedia-os:Араббаг_æвзаг n109:ਅਰਬੀ_ਭਾਸ਼ਾ n110:Bahaso_Arab dbpedia-az:Ərəb_dili n112:Ӏаьрбийн_мотт n113:Wikang_Arabe dbpedia-th:ภาษาอาหรับ dbpedia-cy:Arabeg dbpedia-cs:Arabština dbpedia-sq:Gjuha_arabe dbpedia-oc:Arabi n122:Basa_Arab n123:Араб_хэл dbpedia-ca:Àrab dbpedia-kk:Араб_тілі dbpedia-war:Inarabo dbpedia-hsb:Arabšćina dbpedia-br:Arabeg dbpedia-mr:अरबी_भाषा n131:Arawiya_simi dbpedia-ka:არაბული_ენა dbpedia-als:Arabische_Sprache dbpedia-hr:Arapski_jezik n136:زمانی_عەرەبی dbpedia-no:Arabisk dbpedia-fa:زبان_عربی n140:אראביש n141:അറബി_ഭാഷ dbpedia-it:Lingua_araba n144:عربی_زبان dbpedia-af:Arabies n146:ಅರಬ್ಬೀ_ಭಾಷೆ n147:अरबी_भाषा dbpedia-hu:Arab_nyelv dbpedia-yo:Èdè_Lárúbáwá dbpedia-sh:Arapski_jezik dbpedia-uk:Арабська_мова dbpedia-et:Araabia_keel dbpedia-zh:阿拉伯语 dbpedia-da:Arabisk_(sprog) n155:अरबीभाषा n156:Арааб_тыла n158:لغه_عربى n159:Arab_tili n160:Lingua_àrabba
dbp:speakersLabel
Speakers
dbp:stand
dbr:Modern_Standard_Arabic
dbp:wikiPageUsesTemplate
dbt:Incubator dbt:Angle_bracket n29:Hebrew dbt:Expert_needed dbt:Sfn dbt:Sigfig dbt:Short_description dbt:Infobox_language dbt:Citation_needed_span dbt:Legend-col dbt:Literal_translation dbt:Circa dbt:Citation_needed dbt:Citation dbt:Cite_book dbt:IPA-ar dbt:Further dbt:Main dbt:Modern_Semitic_languages n29:Arabic dbt:Varieties_of_Arabic dbt:Legend dbt:About dbt:Portal dbt:IPA dbt:ISBN dbt:IPA_link dbt:Pp-semi-indef dbt:Arabic_language_books dbt:Language_histories dbt:Language dbt:Transliteration dbt:Lcons dbt:IPAslink dbt:Reflist dbt:Semitic_languages dbt:Refend dbt:Refbegin dbt:Anchor dbt:Col-end dbt:Col-begin dbt:Col-2 dbt:Commons_category dbt:Image_frame dbt:IPAblink dbt:Use_American_English dbt:Use_dmy_dates dbt:Efn dbt:Script dbt:See dbt:See_also dbt:InterWiki dbt:Disputed dbt:Photomontage dbt:Wiktionary_category dbt:Div_col dbt:Div_col_end dbt:Notelist dbt:Arabic_language dbt:Okina dbt:Wikiquote dbt:Wikibooks dbt:Authority_control dbt:Wikivoyage dbt:Wikiversity dbt:Flag dbt:Flagicon_image dbt:Interlanguage_link
dbo:thumbnail
n15:Flag_of_FIFA.svg?width=300
dbp:ld
dbr:Andalusian_Arabic dbr:Hadrami_Arabic dbr:North_Levantine_Arabic dbr:Hijazi_Arabic dbr:Babalia_Creole_Arabic dbr:Tunisian_Arabic dbr:Cypriot_Arabic dbr:Gulf_Arabic dbr:Najdi_Arabic dbr:Libyan_Arabic dbr:Uzbeki_Arabic dbr:Saidi_Arabic dbr:North_Mesopotamian_Arabic dbr:Algerian_Saharan_Arabic dbr:Algerian_Arabic dbr:Sanaani_Arabic dbr:Omani_Arabic dbr:Dhofari_Arabic dbr:Standard_Arabic dbr:Siculo_Arabic dbr:Sudanese_Creole_Arabic dbr:Tajiki_Arabic dbr:Shihhi_Arabic dbr:South_Levantine_Arabic dbr:Baharna_Arabic dbr:Sudanese_Arabic dbr:Taizzi-Adeni_Arabic dbr:Moroccan_Arabic dbr:Egyptian_Arabic dbr:Eastern_Egyptian_Bedawi_Arabic dbr:Mesopotamian_Arabic dbr:Chadian_Arabic
dbp:script
Hebrew alphabet Latin script Arabic alphabet
dbp:agency
dbr:Tunisia dbr:Jordan_Academy_of_Arabic dbr:Academy_of_the_Arabic_Language_in_Israel Sudan: Academy of the Arabic Language in Khartoum dbr:Israel Morocco: Academy of the Arabic Language in Rabat dbr:Syria dbr:Egypt Libya: Academy of the Arabic Language in Jamahiriya dbr:Supreme_Council_of_the_Arabic_language_in_Algeria dbr:Academy_of_the_Arabic_Language_in_Cairo Somalia: Academy of the Arabic Language in Mogadishu Saudi Arabia: Academy of the Arabic Language in Riyadh dbr:Tunisian_Academy_of_Sciences,_Letters,_and_Arts dbr:Iraqi_Academy_of_Sciences dbr:Iraq dbr:Algeria dbr:Arab_Academy_of_Damascus dbr:Jordan
dbp:caption
The first known book printed in Arabic: Kitābu ṣalāti s-sawā'ī , a book of hours printed with movable type in 1514.
dbp:date
2022
dbp:ethnicity
Arabs and several peoples of the MENA region
dbp:fam
dbr:West_Semitic_languages dbr:Classification_of_Arabic_languages dbr:Central_Semitic_languages dbr:Semitic_languages
dbp:imagecaption
in written Arabic
dbp:imagesize
150
dbp:lc
bbz ssh abh auz ayp ayl acm arb abv acy apd xaa acw afb aeb ars ajp ary arq sqr shu pga avl ayn ayh adf acx apc aao arz acq aec
dbp:sign
Signed Arabic
dbp:states
Countries of the Arab League, minorities in neighboring countries and some parts of Asia, Africa, Europe
dbp:width
220
dbp:speakers
million native speakers of all varieties 274000000
dbp:nation
FIFA
dbp:mapcaption
Distribution of Arabic: sole official language ; sole official language, minority native speakers ; co-official language, majority native speakers ; co-official language, no native speaker majority ; not official, minority native speakers
dbo:abstract
Ара́бский язы́к (اللغة العربية‎ [ʔal̪l̪uɣat̪u‿l̪ʕarabijja] ) — язык семитской семьи афразийской макросемьи языков. Число говорящих на арабском языке и его разновидностях составляет около 310 миллионов (родной язык), и ещё около 270 миллионов человек использует арабский в качестве второго языка. Классический арабский — язык Корана — ограниченно используется в религиозных целях приверженцами ислама по всему миру (общая численность — 1,57 млрд человек). Письменность арабского языка — на основе арабского алфавита. Это один из шести официальных и рабочих языков Генеральной ассамблеи и других органов Организации Объединённых Наций (ООН). Официальный язык всех арабских стран (в Ираке — наряду с курдским). Кроме того, является одним из официальных языков Израиля, Чада, Эритреи, Джибути, Сомалиленда, Сомали и Коморских Островов. 18 декабря — День арабского языка в ООН. 阿拉伯语(اَلْعَرَبِيَّةُ‎ al-ʻarabiyyah [alʕaraˈbijja] 或者 عربي/عربى‎ ʻarabī [ˈʕarabiː]),书写形式也稱阿拉伯文,是除了英語和法語之外最多國家使用的官方語言。阿拉伯語源自公元6世纪的古典阿拉伯语。它包括书面语及流通于中东、北非和非洲之角(即索马里半岛)的各种口语。阿拉伯语属于亚非语系。 阿拉伯语的书面语称为现代标准阿拉伯语或书面阿拉伯语。书面阿拉伯语是目前唯一在官方及正式场合使用的阿拉伯语,用于大多数书面文件和讲座、新闻广播等正式讲话。但这亦因国家而异。1912年,在摩洛哥加入阿拉伯国家联盟之前,摩洛哥阿拉伯语曾在正式场合使用过一段时间。 阿拉伯语属于中部闪米特语,与亚拉姆语、希伯来语、乌加里特语和腓尼基语相近。阿拉伯语书面语不同于其所有地方的口语,且更为传统和保守。两者是双层语言的关系,用于不同的场合。 一些地方的阿拉伯语无论是书写还是口头形式,都无法互通。而所有地方的阿拉伯语被当作是一个整体。即是说,纯粹从语言学的角度来说,它们是不同的语言;但是从政治及民族的角度来说,他们又是一个整体。如果阿拉伯语被当作一个整体,则世界上估计有4.22亿人以其为母语。如果各地的阿拉伯语当作是不同的语言,则很难估计到底有多少种,因为它们是方言连续体,之间没有明确的界线。其中埃及阿拉伯语的使用人数最多,大约五千四百万人以其为母语——多于其他任何一种闪米特语言。 现代的书面语(现代标准阿拉伯语)源于(古典阿拉伯语),用于学校教学及工作、政府、媒体等场合。两者合起来被称为书面阿拉伯語 现代标准阿拉伯语的语法与古典阿拉伯语有很多差異, 詞彙的意思有相當多的不同。古典阿拉伯语的一些语法结构在现代标准阿拉伯语中不再使用,在口语中不使用的词汇也不在现代书面语中使用。而且现代书面语从口语中借入了一些词汇和语法现象。新的词汇大多用来表达近现代出现的概念。 阿拉伯语用阿拉伯字母从右往左书写。有时在非正式场合也可用拉丁字母从左往右书写,但没有统一的形式。 中世纪时期,书面阿拉伯语成了欧洲文化的重要载体,特别是在科学、数学和哲学领域。这导致许多欧洲语言也从阿拉伯语中借入了大量词汇。阿拉伯语在词汇和语法方面对羅曼語族的语言(特别是西班牙语、葡萄牙语、加泰羅尼亞語和西西里語)影响很大。 阿拉伯语也从其他语言中借入了大量词汇,如早期从希伯来语、希腊语、波斯语、叙利亚语,中期从土耳其语,当代从欧洲语言(主要是英语和法语)。 اللُّغَةُ العَرَبِيّة هي أكثر اللغات السامية تحدثًا، وإحدى أكثر اللغات انتشاراً في العالم، يتحدثها أكثر من 467 مليون نسمة، ويتوزع متحدثوها في الوطن العربي، بالإضافة إلى العديد من المناطق الأخرى المجاورة كالأحواز وتركيا وتشاد ومالي والسنغال وإرتيريا وإثيوبيا وجنوب السودان وإيران. وبذلك فهي تحتل المركز الرابع أو الخامس من حيث اللغات الأكثر انتشارًا في العالم، وهي تحتل المركز الثالث تبعًا لعدد الدول التي تعترف بها كلغة رسمية؛ إذ تعترف بها 27 دولة كلغة رسمية، واللغة الرابعة من حيث عدد المستخدمين على الإنترنت. اللغةُ العربيةُ ذات أهمية قصوى لدى المسلمين، فهي عندَهم لغةٌ مقدسة إذ أنها لغة القرآن، وهي لغةُ الصلاة وأساسيةٌ في القيام بالعديد من العبادات والشعائرِ الإسلامية. العربيةُ هي أيضاً لغة شعائرية رئيسية لدى عدد من الكنائس المسيحية في الوطن العربي، كما كُتبَت بها كثير من أهمِّ الأعمال الدينية والفكرية اليهودية في العصور الوسطى. ارتفعتْ مكانةُ اللغةِ العربية إثْرَ انتشارِ الإسلام بين الدول إذ أصبحت لغة السياسة والعلم والأدب لقرون طويلة في الأراضي التي حكمها المسلمون. وللغة العربية تأثير مباشر وغير مباشر على كثير من اللغات الأخرى في العالم الإسلامي، كالتركية والفارسية والأمازيغية والكردية والأردية والماليزية والإندونيسية والألبانية وبعض اللغات الإفريقية الأخرى مثل الهاوسا والسواحيلية والتجرية والأمهرية والصومالية، وبعض اللغات الأوروبية وخاصةً المتوسطية كالإسبانية والبرتغالية والمالطية والصقلية؛ ودخلت الكثير من مصطلحاتها في اللغة الإنجليزية واللغات الأخرى، مثل أدميرال والتعريفة والكحول والجبر وأسماء النجوم. كما أنها تُدرَّس بشكل رسمي أو غير رسمي في الدول الإسلامية والدول الإفريقية المحاذية للوطن العربي. العربية لغةٌ رسمية في كل دول الوطن العربي إضافة إلى كونها لغة رسمية في تشاد وإريتريا. وهي إحدى اللغات الرسمية الست في منظمة الأمم المتحدة، ويُحتفل باليوم العالمي للغة العربية في 18 ديسمبر كذكرى اعتماد العربية بين لغات العمل في الأمم المتحدة. وفي سنة 2011 صنفت بلومبيرغ بيزنس ويك اللغة العربية في المرتبة الرابعة من حيث اللغات الأكثر فائدة في الأعمال التجارية على مستوى العالم. "وفي 2013 نشر المجلس الثقافي البريطاني تقريرًا مفصلاً عن اللغات الأكثر طلباً في المملكة المتحدة تحت عنوان "لغات المستقبل" وتبين ان العربية تحتل المرتبة الثانية على مستوى العالم وفي 2017 احتلت المرتبة الرابعة. فيما يخص اللغات الأكثر جنيا للأرباح في بريطانيا تاتي العربية في المرتبة الثانية وفقا للمنظمة. واللغة العربية من أغزر اللغات من حيث المادةِ اللغوية، فعلى سبيل المثال يحوي معجم لسان العرب لابن منظور من القرن الثالث عشر أكثر من 80 ألف مادة، بينما في اللغة الإنجليزية فإن قاموس صموئيل جونسون - وهو من أوائل من وضع قاموساً إنجليزياً من القرن الثامن عشر- يحتوي على 42 ألف كلمة. تحتوي اللغة العربية 28 حرفاً مكتوباً. ويرى بعضُ اللغويين أنه يجب إضافة حرف الهمزة إلى حروف العربية، ليصبحَ عدد الحروف 29. تُكتب العربية من اليمين إلى اليسار - ومثلها اللغة الفارسية والعبرية على عكس كثير من اللغات العالمية - ومن أعلى الصفحة إلى أسفلها. Is í an teanga a labhraíonn an líon is mó cainteoirí dúchais de na teangacha Seimíteacha. Арабська мова (اللغة العربية‎‎; al-luġa 'l-ʿarabiyya) — семітська мова, що походить із Аравійського півострова, де виникла між 1 і 4 століттям серед арабів. Арабська є найпоширенішою семітською мовою, нею розмовляють у західній Азії і північній Африці близько 240 мільйонів осіб як рідною та ще 50 мільйонів як другою. — мову Корану — обмежено використовують з релігійною метою мусульмани всього світу (загальна кількість 1,57 млрд осіб). Писемність на основі арабського письма (напрямок якого справа наліво). Арабська є офіційною та робочою мовою Генеральної асамблеї та деяких інших органів Організації Об'єднаних Націй (ООН); а також офіційною мовою всіх арабських держав (в Іраку — разом із курдською). Крім того є однією з офіційних мов Ізраїлю, Чаду, Еритреї, Джибуті, Сомалі, Коморських островів та невизнаного Сомаліленду. ( 비슷한 이름의 아람어에 관해서는 해당 문서를 참조하십시오.) 아랍어(اللُّغَة الْعَرَبِيَّة 알루가 알아라비야[*] /al.lu.ɣa‿l.ʕa.ra.bij.ja/, الْعَرَبِيَّة 알아라비야[*] /al.ʕa.ra.bij.ja/)는 아프리카아시아어족의 셈어파에 속하는 언어 중 하나로, 주로 서아시아 및 북아프리카의 아랍권에서 사용된다. 같은 셈어족에 속하는 바빌로니아어, 아시리아어, 페니키아어는 사어가 되었으며 아람어는 시리아와 이라크, 몰타의 일부 지방에서 보존되고 있다.표기로 아랍 문자를 사용하여 표기하며 굴절어에 속한다. 아랍어의 대다수의 단어는 기본 세 글자의 자음을 어근을 바탕으로 한다. 이 바탕에 모음 및 접두사, 접미사, 접요사가 부가되어, 여러 어휘를 파생하거나 활용이 이뤄진다. 이렇게 아랍어는 형태론적으로는 굴절어에 속한다.셈어족에 속한 아랍어는 남서셈어에서 발달되었다. 남서셈어는 아라비아 반도 히자즈 지역을 중심으로 유목 생활을 했던 유목민들의 북방어와 농경 생활을 하던 예멘의 남방어로 나뉘어 있었다. 그러나 마리브 댐(مأرب)이 유실되면서 예멘인들이 히자즈 등 아라비아반도 북부로 이동하게 되었고, 북방어인 히자즈어(أللغة الحجاز رية)가 예멘인들을 비롯한 주변 부족들의 언어와 섞이게 되었다. 한편 꾸라이쉬 부족은 메카의 시장을 장악하였다. 아랍어의 모체인 쿠라이시족의 말은 이슬람 이전 시대의 시를 쓰고, 후에 무함마드가 꾸란을 기록하는 데 주로 쓰이면서 표준어가 되었다. 아랍어는 튀르키예어, 페르시아어, 우르두어, 말레이어, 스와힐리어, 하우사어 등의 언어에 많은 영향을 끼쳤다. 오랜 역사와 넓은 분포를 가진 언어이지만 다른 언어에 비하면 변화가 비교적 보수적이며 매우 점진적이다. 아랍어는 아프리카, 아라비아 반도 등의 아랍 세계에서 약 3억 명이 사용하며 UN 공용어 6개 중 하나이다. 아랍어의 통제기관으로는 시리아 다마스커스에 위치한 아랍어 아카데미, 이집트 카이로에 있는 카이로 아랍어학원을 비롯해서, 몇 국가에 설치된 아랍어 아카데미가 그 구실을 수행한다. 이 기관들은 과학 분야를 제외한 외국어의 차용을 가능한 한 제한해, 새로운 개념이 들어올 때 낱말의 의미를 확대해서 기존 아랍어 낱말로 대응하는 경향이 강하다. Ne konfuzenda kun la moderna normiga araba lingvo, ĉefe uzata en amaskomunikiloj. La araba lingvo (arabe العربية, al-'Arabijja) estas ŝemida lingvo (aŭ makrolingvo) kiu estas parolata en preskaŭ 35 landoj, precipe en sudokcidenta Azio kaj norda Afriko, de Atlantiko ĝis la araba-persa golfo. Estante ŝemida, ĝi similas al iuj tre antikvaj lingvoj de sudokcidenta Azio, kiel la malta, hebrea, la akada, la aramea kaj la asiria. La araba origine estis la lingvo de la nomadoj kaj la terkulturistoj de la Araba Duoninsulo, tio estas araboj, nome termino dekomence uzata por aludi al popoloj loĝantaj el Mezopotamio oriente al montaro Anti-Lebanono okcidente, kaj el nordokcidenta Arabio al Sinajo sude. Kun la alveno de la araba imperio kaj Islamo, ĝi ekspandiĝis, kun la arabigo de aliaj popoloj. Ĝi ankaŭ fariĝas grava religia lingvo, ĉar per ĝi oni legas la Koranon, la sanktan libron de la islamanoj. Dum la mezaj epokoj, la islama civilizo gajnis tre altan nivelon de kulturo kaj scienco, kaj la araba estis la perilo de tiu progreso. Trezoro da mezepokaj verkaĵoj estis verkitaj en la araba, kaj uzis ĝin sciencistoj tre diversaj, de Aviceno, perso de Buĥara, al Maimonido, judo de Kordovo. Oni skribas la araban per la araba alfabeto, ŝemida skribsistemo senvokala, kiu estis adaptita de la fenica skribsistemo. Ĝin uzas ankaŭ lingvoj en aliaj islamaj landoj, kiel la persa, urduo, kaj pasintece la turka (ĝis la 20-a jarcento) kaj eĉ la hispanaj kaj hebrea lingvoj. Nuntempe, kvankam la araba estas malpli grava ol pasintece kompare kun lingvoj de aliaj civilizoj, ĝi estas konsiderata, en sia normiga formo kaj dialektoj, unusola lingvo parolata de preskaŭ 422 milionoj da homoj (kaj indiĝenoj kaj ne-indiĝenoj) en la araba mondo, kaj estas unu el la oficialaj lingvoj de la Unuiĝintaj Nacioj. Ĝi estas la kvara plej parolata lingvo en la mondo (laŭ nombro de parolantoj de gepatra lingvo) kaj estas la ununura oficiala lingvo en pli ol dudek landoj kaj kunoficiala en almenaŭ aliaj ses. Ĝi estas la lingvafrankao de la araba mondo. Ĝi ekzistas en diversaj lokaj dialektoj. Historie, la malta lingvo, parolata sur la eta mediteranea insulo Malto, devenis origine de la araba de Nordafriko. Hodiaŭ ĝi estas la sola ŝemida lingvo, kiu uzas la latinan alfabeton, kaj kiu estas parolata en Eŭropo, de kristana popolo. La araba estas skribita en la araba alfabeto, kiu estas abjada skribmaniero skribita eldekstre maldekstren, kvankam la parolataj variantoj estas foje verkitaj en ASCII Latino elmaldekstre dekstren sen normiga ortografio. La araba lingvo enhavas kaj normigan varianton kiu troveblas en lego-skribado, en formalaj okazoj kaj en amaskomunikiloj (fuṣḥà aŭ moderna normigo - اللغة العربية الفصحى , amplekse bazita sur la klasika araba sed ne identa al tiu), kaj nombrajn konversaciajn dialektojn, kiuj foje povas esti nekompreneblaj inter si pra diferencoj kaj de vortotrezoro kaj de fonologio, dum ili pluhavas pli grandan kontinuecon en la sintakso. Ĝenerale, la dekoj de arabaj dialektoj dividiĝas en du ĉefaj branĉoj, maŝrekaj (orientaj) kaj magrebaj (okcidentaj). La plej komprenata inter araboj estas la egipta dialekto المصرية العامية, ĉar ĝi estas la araba lando plej loĝata kaj ankaŭ pro ties kinarta kaj televida produktado kaj pro ties arta kaj amaskomunikila agado ĝenerale. La nomo de tiu lingvo en la propra araba lingvo estas [al-luga] al-‘arabiyya (la araba [lingvo]), kvankam en kelkaj dialektoj kiaj la egipta ĝi nomiĝas simple ‘arabī (vir-genre). La araba influis super multajn lingvojn tra la tuta mondo laŭlonge de sia historio. Kelkaj el plej influitaj lingvoj estas la Persa, Turka, Urdua, Kurda, Bosna, Kazaĥa, Bengala, Hindia, Malaja, Maldiva, Indonezia, Paŝtuna, Panĝaba, Tagaloga, Sinda kaj Haŭsa kaj kelkaj lingvoj en partoj de Afriko. Dum la Mezepoko, la literatura araba estis grava ilo de kulturo en Eŭropo, speciale en scienco, matematiko kaj filozofio. Kiel rezulto, ankaŭ multaj eŭropaj lingvoj havas pruntitajn multajn vortojn el ĝi. Multaj vortoj de araba deveno troviĝas ankaŭ en antikvaj lingvoj kiaj la Latina kaj Greka. Araba influo, ĉefe en vortotrezoro, videblas en eŭropaj lingvoj, ĉefe en la Hispana pro kaj proksimeco de civilizacioj de kristana eŭropanoj kaj islamaj araboj kaj pro 800 jaroj de arabaj kulturo kaj lingvo en la Iberia Duoninsulo, referencata en araba kiel al-Andalus. Ankaŭ balkanaj lingvoj, kiaj la Greka, akiris gravan nombron de arabaj vortoj ĉefe pere de kontakto kun la Otomana Turka. La araba ankaŭ prunteprenis vortojn el aliaj lingvoj kiaj la Greka kaj la Persa en mezepokaj tempoj, kaj de nuntempaj eŭropaj lingvoj kiaj la Angla kaj la Franca en modernaj tempoj. Arabština ( اللُّغَة الْعَرَبِيَّة‎‎, al-lugha al-ʿarabíja) je semitský jazyk. Existují značné rozdíly mezi spisovnou arabštinou a regionálními hovorovými jazyky (např. egyptskou, syrskou, iráckou, marockou hovorovou arabštinou). Spisovná arabština se jen málo liší od jazyka Koránu, ale aktivně ji ovládají pouze vzdělanci. V jednotlivých hovorových jazycích se objevují podobné odstředivé tendence, jaké odpoutaly románské jazyky od kdysi jednotné latiny. Na rozdíl od románských jazyků se však rozdíly jen v malé míře projevují v psané formě jazyka, a to přestože někteří spisovatelé píší v regionálních variantách. Důvodů je několik – arabské písmo nezachytí změny v krátkých samohláskách, pozměněné souhlásky si zase ponechávají původní zápis (např. znak ج, běžně přepisovaný a čtený jako [dž], se v Egyptě vyslovuje [g], ale píše se pořád stejně). Arabisch (in het Arabisch: العربية, al ʿarabiyya, of soms kortweg عربي, arabi) is een Semitische taal die door ongeveer 380 miljoen mensen in verscheidene landen wordt gesproken. Het Arabische alfabet heeft 28 letters. Arabisch wordt van rechts naar links geschreven. De volgorde van cijfers in getallen is dezelfde als in (bijvoorbeeld) het Nederlands. Veel belangrijke religieuze, mathematische, filosofische en astrologische werken zijn oorspronkelijk in het Arabisch geschreven. De politieke, culturele en religieuze betekenis van de taal werd in 1973 officieel erkend door de Verenigde Naties. Het Arabisch werd toen de zesde taal van de VN naast het Mandarijn, Engels, Russisch, Frans en Spaans. De officiële taaldag van de Verenigde Naties voor het Arabisch wordt wereldwijd gevierd op 18 december. Η αραβική γλώσσα (اللغة العربية al-luġatu l-‘arabiyyah ή απλώς عربي ‘arabī) είναι το μεγαλύτερο μέλος του σημιτικού κλάδου της αφροασιατικής γλωσσικής οικογένειας (ταξινόμηση: νότια κεντρική σημιτική) και είναι στενά συγγενής με την εβραϊκή γλώσσα και την αραμαϊκή γλώσσα. Ομιλείται σ' ολόκληρο τον αραβικό κόσμο και είναι ευρέως γνωστή και αντικείμενο σπουδής στον ισλαμικό κόσμο. Τα αραβικά είναι λογοτεχνική γλώσσα τουλάχιστον από τον 16ο αιώνα και είναι επίσης η λειτουργική γλώσσα του Ισλάμ. Ο όρος αραβικά μπορεί να αναφέρεται είτε στα λογοτεχνικά/λόγια αραβικά, που δεν μιλά κανένας Άραβας ως μητρική γλώσσα, είτε στα Σύγχρονα Πρότυπα Αραβικά ή ακόμη στις πολλές ομιλούμενες παραλλαγές των αραβικών κοινά γνωστές ως «καθομιλούμενα αραβικά». Οι Άραβες θεωρούν τα λόγια αραβικά ως την πρότυπη γλώσσα και τείνουν να βλέπουν όλα τα άλλα μόνο σαν διαλέκτους. Τα λόγια αραβικά, al-luġatu-l-ʿarabīyatu-l-fuṣḥā (στην κυριολεξία: η πιο εύγλωττη αραβική γλώσσα—اللغة العربية الفصحى) αναφέρονται και στη γλώσσα των σύγχρονων μέσων στη Βόρεια Αφρική και τη Μέση Ανατολή και στην πιο αρχαϊκή γλώσσα του Κορανίου (o όρος συμπεριλαμβάνει τους περισσότερους τηλεοπτικούς και ραδιοφωνικούς σταθμούς, και όλα τα γραπτά, συμπεριλαμβανομένων όλων των βιβλίων, εφημερίδων, περιοδικών, εγγράφων κάθε είδους, και αναγνωστικών αλφαβηταριών για μικρά παιδιά). Τα καθομιλούμενα ή «διαλεκτικά» Αραβικά αναφέρονται στις πολλές εθνικές ή τοπικές διαλέκτους/γλώσσες που προέρχονται από τα κλασικά αραβικά, που ομιλούνται καθημερινά στη Βόρεια Αφρική και στη Μέση Ανατολή, και αποτελούν την καθημερινή ομιλουμένη γλώσσα. Αυτά διαφέρουν μερικές φορές τόσο που δεν είναι αμοιβαία κατανοητά. Αυτές οι διάλεκτοι τυπικά δεν γράφονται, αν και υπάρχει ένας συγκεκριμένος όγκος λογοτεχνίας (ιδιαίτερα θεατρικών έργων και ποίησης) σε πολλές απ' αυτές. Επίσης χρησιμοποιούνται σε διάφορους βαθμούς στην ανεπίσημη γλώσσα των μέσων, όπως στις σαπουνόπερες και τις εκπομπές κουβέντας. Arabiera (: ‎, al-ʻarabiyyahالعَرَبِيَّة edo عَرَبِيّ‎ ʻarabī) hizkuntza semita bat da, Arabiako ipar-mendebaldean Burdin Aroan sortu zena eta gaur egun arabiar munduan lingua franca gisa erabiltzen dena. Arabiar herriaren izena darama, hasiera batean Mesopotamiatik Antilibanora eta Sinai penintsulan bizi zen herria. Arabiera gisa sailkatzen da; 30 aldaeratik gora ditu, baita aldaera estandar bat, , arabiera klasikotik eratorria. Arabiera estandar modernoa arabiera idatzia da, eta eskoletan, unibertsitateetan eta lantoki askotan horixe irakasten da; halaber, gobernuek eta komunikabideek darabilte. Bi aldaera formalak elkarrekin taldekatzen dira (fuṣḥā) izenarekin, 26 estatutako hizkuntza ofiziala dena, Islamaren hizkuntza liturgikoa. Arabiera estandar modernoaren gramatika arabiera klasikoaren jarraipena da, eta haren lexikoa ia bera da. Hala ere, eguneroko hizkuntzan erabiltzen ez diren egitura gramatikal batzuk eta esanahi zehatzik ez duten hitzak kanporatu dituzte, eta hitz egiten diren aldaeretako eraikuntza eta hitz batzuk ere hartu ditu. Hitz horietako gehienak Aro Modernotik aurrera sortu diren kontzeptuak izendatzeko erabiltzen dira. Arabiera klasikoaren antzekoa denez, arabiera estandar modernoak milurteko bat egiten du atzera egunero hitz egiten den hizkuntzatik, dialekto eta aldaera asko baititu. Ikertzaileek diotenez, dialekto horietako batzuetako hiztunek ez dute elkar ulertzen. Eguneroko hizkuntza kalean eta familian ikasten da, baina hizkuntza formala, eskolan. Hala ere, haur eskolako umeekin egindako ikerketek erakutsi dute hizkera formala ulertzeko gaitasuna dutela. Arabiera estandar modernoaren eta dialektoen arteko aldea latinaren eta gaztelaniaren artean dagoenaren antzekoa dela esan ohi da. Hala ere, arabiera estandar modernoa kultura audiobisualean erabiltzen da, latina ez bezala. Erdi Aroan, arabiera literarioa kulturaren bektore garrantzitsua izan zen Europan, bereziki zientzia, matematika eta filosofian. Ondorio gisa, Europako hizkuntza askok maileguak hartu zizkioten. Haren eragina, batez ere hiztegian, argia da gaztelanian, eta pixka bat ahulagoa portugesean eta katalanean, baina baita euskaran ere, batez ere al-Andalusen arabiar kulturak eman zituen 800 urteen ondorioz. Sizilierak arabieratiko 500 bat hitz ditu, Ipar Afrikatik bertaratutako IX. eta X. mendeetako konkisten ondorioz. , baita grezierak eta bulgarierak ere, asko dituzte, Otomandar Inperioarekin izandako kontaktuaren ondorioz. Historian zehar, munduko hizkuntza askotan eragina izan du, hala nola persiera, turkiera, gaztelania, urdua, kaxmirera, kurdua, bosniera, kazakhera, bengalera, hindia, malaiera, maldivera, indonesiera, paxtua, punjabera, tagaloa, sindhiera eta hausan. Era berean, arabierak hitz asko mailegatu ditu beste hizkuntza batzuetatik, bereziki greziera eta persieratik Erdi Aroan eta ingelesa eta frantsesetik gaur egun. Arabiera klasikoa 1.800 milioi musulmanen hizkuntza liturgikoa da, eta arabiera estandar modernoa Nazio Batuen Erakundearen sei hizkuntza ofizialetako bat da. Arabieraren aldera guztiak batuta 422 milioi hiztun inguru ditu, lehen eta bigarren hizkuntza gisa, munduko bosgarren hizkuntzarik hitz eginena. Arabiera arabiar alfabetoarein idazten da, eskuinetik ezkerrera, nahiz eta hiztun batzuek erabiltzen idazten duten, ortografia estandarrik gabe. Język arabski – język z rodziny języków semickich, w której zaliczany jest do grupy języków południowo-zachodnich według klasycznego podziału, bądź grupy języków zachodnich, centralnych według podziału Hetzrona i Voigta. Zapisywany jest alfabetycznym pismem arabskim typu abdżad, od strony prawej do lewej. Powstanie literackiego języka arabskiego datuje się na VII wiek n.e., co związane jest z narodzinami islamu oraz powstaniem imperium muzułmańskiego. Jest to tak zwany klasyczny język arabski, który przekształcił się następnie w literacki język arabski. Mimo to, początków języka arabskiego należy upatrywać w VIII wieku p.n.e., a jego rozwój można podzielić na następujące etapy: język protoarabski z dialektami staroarabskimi, arabski klasyczny i arabski literacki. Język protoarabski znany jest z licznych transkrypcji datowanych na okres od VI wieku p.n.e. do VI wieku n.e.. Zachowane inskrypcje pozwalają wydzielić dwa typy dialektów: protoarabskie i staroarabskie. Do zapisu tego języka używano wówczas pisma południowoarabskiego epigraficznego. Wyjątkiem byli , używający pisma aramejskiego. Klasyczny język arabski jako język świętej księgi islamu – Koranu oraz język literatury i kultury arabsko-muzułmańskiej odegrał ważną rolę cywilizacyjną. Wraz z ekspansją religii zwiększał się wpływ i zasięg terytorialny samego języka literackiego. W XIX wieku, w okresie an-Nahdy (odrodzenia Arabów), z języka klasycznego wykształcił się współczesny język arabski (zwany w j. angielskim Modern Standard Arabic, MSA), który stał się instrumentem nowej literatury i kultury arabskiej. Używany jest głównie w formie pisanej, wtórnie w mowie (np. w telewizji). Od klasycznego języka arabskiego różni się niewiele, wyłącznie w zakresie pewnego słownictwa oraz niektórych struktur gramatycznych, uznawanych obecnie za przestarzałe. Oprócz języka standardowego w krajach arabskich w powszechnym użyciu są dialekty lokalne. Współwystępowanie standardu literackiego i dialektów jako środków komunikacji zarezerwowanych dla różnych sfer społecznych określa się mianem dyglosji. Arabic (اَلْعَرَبِيَّةُ, al-ʿarabiyyah [al ʕaraˈbijːa]; عَرَبِيّ, ʿarabīy [ˈʕarabiː] or [ʕaraˈbij]) is a Semitic language spoken primarily across the Arab world. Having emerged in the 1st century, it is named after the Arab people; the term "Arab" was initially used to describe those living in the Arabian Peninsula, as perceived by geographers from ancient Greece. Since the 7th century, Arabic has been characterized by diglossia, with an opposition between a standard prestige language—i.e., Literary Arabic: Modern Standard Arabic (MSA) or Classical Arabic—and diverse vernacular varieties, which serve as mother tongues. Colloquial dialects vary significantly from MSA, impeding mutual intelligibility. MSA is only acquired through formal education and is not spoken natively. It is the language of literature, official documents, and formal written media. In spoken form, MSA is used in formal contexts, news bulletins and for prayers. This variety is the lingua franca of the Arab world and the liturgical language of Islam. It is an official language of 26 states and 1 disputed territory, the third most after English and French. It is also one of six official languages of the United Nations. Spoken varieties are the usual medium of communication in all other domains. They are not standardized and vary significantly, some of them being mutually unintelligible. The International Organization for Standardization assigns language codes to 33 varieties of Arabic, including MSA. Arabic vernaculars do not descend from MSA or Classical Arabic. Combined, Arabic dialects have 362 million native speakers, while MSA is spoken by 274 million L2 speakers, making it the sixth most spoken language in the world. Arabic is traditionally written with the Arabic alphabet, a right-to-left abjad. This alphabet is the official script for MSA. Colloquial varieties were traditionally not written, however, with the emergence of social media, the amount of written dialects has significantly increased online. Besides the Arabic alphabet, dialects are also often written in Latin from left to right or in Hebrew characters (in Israel) with no standardized orthography. Maltese is the only colloquial variety officially written in a Latin alphabet. Die arabische Sprache (kurz Arabisch; Eigenbezeichnung اَللُّغَةُ اَلْعَرَبِيَّة, DMG al-luġatu l-ʿarabiyya ‚die arabische Sprache‘, kurz العربية, DMG al-ʿarabiyya ‚das Arabische‘, ) ist die am weitesten verbreitete Sprache des semitischen Zweigs der afroasiatischen Sprachfamilie und in ihrer Hochsprachform الفصحى / al-Fuṣḥā eine der sechs Amtssprachen der Vereinten Nationen. Schätzungsweise wird Arabisch von 313 Millionen Menschen als Muttersprache und von weiteren 424 Millionen als Zweit- oder Fremdsprache gesprochen. Auch durch seine Rolle als Sakralsprache entwickelte sich das Arabische zur Weltsprache. Die moderne arabische Standardsprache beruht auf dem klassischen Arabischen, der Sprache des Korans und der Dichtung, und unterscheidet sich stark von den gesprochenen Varianten des Arabischen. Aus dem klassischen Arabisch hat sich in den letzten anderthalb Jahrtausenden eine Vielzahl von Dialekten entwickelt. Für alle Sprecher dieser Sprache, außer den Sprechern des Maltesischen, ist Hocharabisch Schrift- und Dachsprache. Das Maltesische ist mit den maghrebinisch-arabischen Dialekten stark verwandt, wurde jedoch im Gegensatz zu den anderen gesprochenen Formen des Arabischen zu einer eigenständigen Standardsprache ausgebaut. Ob Hocharabisch als moderne Standardsprache zu betrachten ist, ist umstritten (siehe auch Ausbausprache). Es fehlt oft an einem einheitlichen Wortschatz für viele Begriffe der modernen Welt sowie am Fachwortschatz in vielen Bereichen moderner Wissenschaften. Darüber hinaus ist Hocharabisch innerhalb der einzelnen arabischen Länder relativ selten ein Mittel zur mündlichen Kommunikation. Die einzelnen arabischen Dialekte in den verschiedenen Ländern unterscheiden sich teilweise sehr stark voneinander, wenn auch meist nur in der Aussprache, und sind bei vorliegender geographischer Distanz gegenseitig nicht oder nur schwer verständlich. So werden beispielsweise algerische Filme, die im dortigen Dialekt gedreht worden sind, zum Teil hocharabisch untertitelt, wenn sie in den Golfstaaten ausgestrahlt werden. La llengua àrab —en àrab: اللغة العربية, al-luḡa al-ʿarabiyya— és la llengua parlada en origen pel poble àrab. És una llengua semítica, com l'hebreu, l'arameu, l'accadi o el sirià. Pel fet de l'expansió territorial a l'edat mitjana i per la difusió de l'Alcorà, aquesta llengua s'ha estès per tot l'Àfrica nord-sahariana i bona part de l'Orient Pròxim. És la llengua oficial en vint estats i cooficial en almenys altres sis; així mateix, és la llengua oficial de la Lliga Àrab i una de les sis llengües oficials de l'Organització de les Nacions Unides. L'origen de la llengua àrab es remunta al segle ii de la nostra era. La tradició oral considera, això no obstant, que és una llengua revelada directament a Ismael, fill d'Abraham i Agar. Les primeres traces de l'escriptura àrab es remunten més enllà del segle vi. La llengua àrab comprèn tant una varietat estàndard que es fa servir en lectura i escriptura, en situacions formals i en els mitjans de comunicació massius (àrab fus·ha o àrab clàssic, اللغة العربية, al-luḡa al-ʿarabiyya), com nombrosos dialectes locals, que a voltes arriben a ser incomprensibles entre si a causa de diferències lèxiques i fonològiques, mentre que mantenen més continuïtat en el pla sintàctic. La denominació d'aquesta llengua en el mateix idioma àrab és (al-luḡa) al-ʿarabiyya, ‘la (llengua) àrab’, tot i que en alguns dialectes, com en l'egipci, es denomina (al-lisān) al-ʿarabī (en gènere masculí). アラビア語(アラビアご、亜剌比亜語、اللغة العربية, UNGEGN式:al-lughatu l-ʻarabīyah, アッ=ルガトゥル=アラビーヤ、العَرَبِيَّة, al-ʻarabiyyah [ʔalʕaraˈbij.ja]、عَرَبِيّ ʻarabī [ˈʕarabiː, ʕaraˈbij])は、アフロ・アジア語族のセム語派に属する言語の一つ。主に西アジアや北アフリカのアラブ世界で話されている。ISO 639による言語コードは、2字が ar 、3字が ara で表される。 世界で3番目に多くの国と地域で使用されている言語であり、アラビア半島やその周辺、サハラ砂漠以北のアフリカ北部の領域を中心に27か国で公用語とされており、また、国連の公用語においては、後から追加された唯一の言語でもある。 Arabiska är det största av de semitiska och afroasiatiska språken och ett av de fem största språken i världen. Språket skrivs med det arabiska alfabetet och är gemensamt för i stort sett hela arabvärlden. Det är ett av Förenta Nationernas officiella språk. Arabiskan uppdelas främst i tre huvudvarieteter: modern standardarabiska, samt dialekterna. Modern standardarabiska skiljer sig framför allt i ordförrådet från klassisk arabiska, medan de olika dialekterna uppvisar stora olikheter både inbördes och mot klassisk och modern standardarabiska. De äldsta bevarade skrifterna på arabiska återfinns bland Fayoum papyri. Den moderna standardarabiskan används primärt som skriftspråk men nyttjas även muntligt i formella sammanhang som konferenser, nyhetsutsändningar och dylikt. Den klassiska arabiskan är den islamiska världens kulturspråk och brukas i Koranen och den klassiska litteraturen. Modersmålstalande araber har en av dialekterna som modersmål. Dialekterna används för muntlig kommunikation i alla informella sammanhang. På grund av det arabiska språkets geografiska utbredning och dess roll som islams språk och som kultur- och elitspråk har det haft ett stort inflytande på många andra språk. El árabe, también llamado arábigo,​ arabía,​ o algarabía​ (en , العربية‎ al-ʻarabīyah o عربي/عربى ʻarabī, pronunciación: [alʕaraˈbijja] o [ˈʕarabiː]), es una macrolengua de la familia semítica, como el arameo, el hebreo, el acadio, el maltés y similares. Es el quinto idioma más hablado en el mundo (número de hablantes nativos) y es oficial en veinte países y cooficial en al menos otros seis, y una de las seis lenguas oficiales de la Organización de Naciones Unidas. El árabe clásico es también la lengua litúrgica del islam. El árabe moderno es descendiente del árabe antiguo. La lengua árabe comprende tanto una variedad estándar que se observa en lectoescritura, en ocasiones formales y en medios masivos de comunicación (fuṣḥà o estándar moderno - اللغة العربية الفصحى, ampliamente basado en el árabe clásico pero no idéntico a él), como numerosos dialectos coloquiales, que a veces pueden ser incomprensibles entre sí debido a diferencias léxicas y fonológicas, mientras que mantienen mayor continuidad en el plano sintáctico.​ En general, las decenas de dialectos árabes se dividen en dos principales, mashrequíes (orientales) y magrebíes (occidentales). El más comprendido entre los árabes es el dialecto egipcio المصرية العامية, por ser el país árabe más poblado y también por su producción cinematográfica y su presencia mediática y artística en general. La denominación de esta lengua en el propio idioma árabe es [al-luga] al-‘arabiyya (la [lengua] árabe), aunque en algunos dialectos como el egipcio se denomina ‘arabī (en género masculino). Bahasa Arab (اللُّغَةُ العَرَبِيَّةِ, translit: al-lugah al-‘Arabīyah; sering disingkat sebagai عربي translit: ‘Arabī) adalah salah satu bahasa Semit Tengah, yang termasuk dalam rumpun bahasa Semit dan berkerabat dengan bahasa Ibrani dan bahasa-bahasa Neo-Arami. Bahasa Arab memiliki lebih banyak penutur daripada bahasa-bahasa lainnya dalam rumpun bahasa Semit. Ia dituturkan oleh lebih dari 280 juta orang sebagai bahasa pertama, yang mana sebagian besar tinggal di Timur Tengah dan Afrika Utara. Bahasa ini adalah bahasa resmi dari 25 negara, dan merupakan bahasa peribadatan dalam agama Islam karena merupakan bahasa yang dipakai oleh Alquran dan merupakan satu-satunya bahasa yang disebut di dalam Alquran. Berdasarkan penyebaran geografisnya, bahasa Arab percakapan memiliki banyak variasi (dialek), beberapa dialeknya bahkan tidak dapat saling mengerti satu sama lain. Bahasa Arab Modern telah diklasifikasikan sebagai satu makrobahasa dengan 27 subbahasa dalam ISO 639-3. Bahasa Arab Baku (kadang-kadang disebut Bahasa Arab Sastra) diajarkan secara luas di sekolah dan universitas, serta digunakan di tempat kerja, pemerintahan, dan media massa. Bahasa Arab Baku berasal dari Bahasa Arab Klasik, satu-satunya anggota yang saat ini masih digunakan, sebagaimana terlihat dalam prasasti peninggalan Arab pra-Islam yang berasal dari abad ke-4. Bahasa Arab Klasik juga telah menjadi bahasa kesusastraan dan bahasa peribadatan Islam sejak lebih kurang abad ke-6. Abjad Arab ditulis dari kanan ke kiri. Bahasa Arab telah memberi banyak kosakata kepada bahasa lain dari dunia Islam, sama seperti peranan Latin kepada kebanyakan bahasa Eropa. Semasa Abad Pertengahan bahasa Arab juga merupakan alat utama budaya, terutamanya dalam sains, matematika, dan filsafat, yang menyebabkan banyak bahasa Eropa turut meminjam banyak kosakata dari bahasa Arab. La lingua araba (الْعَرَبيّة, al-ʿarabiyya o semplicemente عَرَبيْ, ʿarabī) è una lingua semitica, del gruppo centrale. Comparve per la prima volta nell'Arabia nord-occidentale dell'Età del Ferro e adesso è la lingua franca del mondo arabo. Al 2022, è parlata da 274 milioni di parlanti totali. L'arabo classico è la lingua liturgica di 1,9 miliardi di musulmani, mentre l'arabo standard moderno è una delle sei lingue ufficiali delle Nazioni Unite. L’arabe (en arabe : العربية, al-ʿarabīyah /alʕaraˈbijja/) est une langue afro-asiatique de la famille des langues sémitiques. Avec un nombre de locuteurs estimé entre 315 421 300 et 375 millions de personnes, au sein du monde arabe et de la diaspora arabe, l'arabe est de loin la langue sémitique la plus parlée, bien avant l'amharique (seconde langue sémitique la plus parlée). La langue arabe est originaire de la péninsule Arabique, où elle devint au VIIe siècle la langue du Coran et la langue liturgique de l'islam. L'expansion territoriale de l'Empire arabe au Moyen Âge a conduit à l'arabisation au moins partielle sur des périodes plus ou moins longues du Moyen-Orient, de l'Afrique du Nord et de certaines régions en Europe (péninsule Ibérique, Sicile, Crète, Chypre, territoires d'où elle a disparu, et Malte, où le maltais en constitue un prolongement particulier). Parlée d'abord par les Arabes, cette langue qui se déploie géographiquement sur plusieurs continents s'étend sociologiquement à des peuples non arabes, et est devenue aujourd'hui l'une des langues les plus parlées dans le monde. C'est la langue officielle de plus de vingt pays et de plusieurs organismes internationaux, dont l'une des six langues officielles de l’Organisation des Nations unies. La langue arabe est marquée par une importante diglossie entre l'arabe littéral, langue véhiculaire surtout écrite, et l'arabe dialectal, langue vernaculaire surtout orale. L'arabe littéral comprend l'arabe classique (pré-coranique, coranique, et post-coranique) et l'arabe standard moderne. L'arabe dialectal comprend de nombreuses variétés régionales, pas toutes intelligibles entre elles. Les vecteurs du rayonnement culturel de la langue arabe sont l'islam, la littérature de langue arabe et les médias audiovisuels contemporains dont la télévision et Internet. Un vecteur historique important de rayonnement fut l'emprunt lexical de termes arabes dans des langues étrangères, entre autres les langues romanes dont le français. La prononciation de l'arabe comporte un nombre assez élevé de consonnes (28 en arabe littéral) et peu de voyelles (trois timbres et deux longueurs en littéral, souvent un peu plus en dialectal). L'arabe s'écrit au moyen de l'alphabet arabe. Par sa grammaire, l'arabe est une langue accusative et flexionnelle qui fait un usage important de la flexion interne. La syntaxe suit dans la proposition l'ordre fondamental verbe-sujet-objet, et le déterminant suit le déterminé dans le groupe nominal. Des sciences linguistiques complémentaires à l'étude de la grammaire sont la sémantique et la stylistique de l'arabe, ainsi que sa lexicographie qui étudie le vocabulaire et permet l'élaboration de dictionnaires.
dbp:dia
dbr:Maghrebi_Arabic Southern Northern
dbp:familycolor
Afro-Asiatic
dbp:glotto
arab1395
dbp:glottorefname
Arabic
dbp:iso
ar ara
dbp:lingua
12
dbp:minority
dbp:notice
IPA
dbp:pronunciation
,
dbp:protoname
dbr:Old_Hijazi dbr:Old_Arabic dbr:Proto-Arabic dbr:Classical_Arabic
dbo:languageFamily
dbr:Central_Semitic_languages dbr:West_Semitic_languages dbr:Classification_of_Arabic_languages dbr:Semitic_languages
gold:hypernym
dbr:Language
dbp:wordnet_type
n126:synset-language-noun-1
dbo:iso6391Code
ar
dbo:iso6392Code
ara
dbo:spokenIn
dbr:Arab_League
dbo:languageRegulator
dbr:Institute_for_Studies_and_Research_on_Arabization dbr:Jordan dbr:Sudan dbr:Libya dbr:Algeria dbr:Tunisia dbr:Iraq dbr:Israel dbr:Somalia dbr:Morocco dbr:Saudi_Arabia dbr:Syria dbr:Egypt
prov:wasDerivedFrom
wikipedia-en:Arabic?oldid=1124126139&ns=0
dbo:wikiPageLength
175336
dbo:iso6393Code
ara
foaf:isPrimaryTopicOf
wikipedia-en:Arabic