About: Truth

An Entity of Type: Thing, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

Truth is the property of being in accord with fact or reality. In everyday language, truth is typically ascribed to things that aim to represent reality or otherwise correspond to it, such as beliefs, propositions, and declarative sentences.

Property Value
dbo:abstract
  • El concepte de veritat varia segons l'època o escola teòrica. Es distingeixen sobretot els següents: * Veritat com a correspondència: és veritat allò que diem o pensem quan es correspon amb el que passa o es pot percebre a la realitat. Requereix un món exterior com a prova de refutació i parteix del supòsit que aquest món es pot conèixer, fet que nega, per exemple, l'escepticisme. * Veritat com a coherència: és veritat aquella afirmació que és coherent amb d'altres acceptades per una comunitat determinada. És un concepte que prové de l'utilitarisme i molt utilitzat en lògica i en la ciència en general, on s'usa en el sentit següent: acceptem que quelcom és veritat si o bé es pot demostrar empíricament o bé de moment encara no es pot falsar. * Veritat subjectiva: en aquest sentit, per a cadascú és veritat el que ell/a consideri cert. D'aquesta manera, s'involucren en el judici sobre la veritat o falsedat d'una determinada proposició el coneixement individual i les creences personals. Dins d'aquesta noció de veritat s'hi encabeixen diferents grau de relativisme. * Veritat absoluta: des d'una perspectiva teològica o metafísica, es considera que l'home és capaç d'assolir (sigui per o bé per comprensió) veritats que es consideren necessàriament certes. * Veritat pragmàtica: atesa la impossibilitat d'assolir una veritat fora de dubte (vegeu escepticisme), s'accepta com a cert allò que és útil per a la vida quotidiana o per progressar amb un estudi particular. Ara com ara és un tema la recerca científica així com de fonamentació filosòfica: La recerca científica de la funció cognitiva –arrencant des de la física fins a la neurologia, passant per l'evolucionisme, la genètica, la biologia, l'etologia i la psicologia–, introdueix noves perspectives sobre el coneixement basat a l'evidència com a creença epistemològicament veritable amb vàlida. * Interessa a la lingüística perquè el llenguatge és expressió de la pròpia veritat. * Interessa a l'antropologia filosòfica, perquè sembla evident que els éssers humans prefereixen la veritat a la falsedat—o a l' o a la mentida— i prefereixen la certesa al dubte. * Interessa a la sociologia, per tal com l'estimació cap a la veritat i la condemna de la mentida o de l'error, varia en intensitat segons les èpoques i les cultures, perquè tant el concepte de veritat com la seva valoració no sempre és el mateix al llarg de la història i de la cultura. * Interessa a la ciència com a tal a la seva pretensió de coneixement . La importància que té aquest concepte és que està arrelat en el cor de qualsevol supòsit personal, social i cultural. D'aquí la seva complexitat. (ca)
  • Pravda je jedním z ústředních témat filozofie. Je také jedním z největších. Hraje primární úlohu ve filosofii, vědě, právu a náboženství již po tisíce let. Kromě toho se obrovské množství otázek ve filozofii týká pravdy, a to buď tím, že se opírají o tvrzení o pravdě, nebo tvrzení o pravdě implikují. Walter Seymour Allward, Veritas, 1920 (cs)
  • تتم مناقشة مفهوم الحقيقة ضمن عدة مجالات منها الفلسفة والفن واللاهوت والعلوم. تعتمد معظم الأنشطة البشرية على المفهوم، حيث تُفترَض طبيعتها كمفهوم بدلًا من أن تكون موضوعًا للمناقشة، وهذا يشمل معظم مجالات العلوم والقانون والصحافة والحياة اليومية. يرى بعض الفلاسفة مفهوم الحقيقة على أنه بسيط وأساسي وغير قابل للتفسير بأي شكل يُسهّل فهمه أكثر من مفهوم الحقيقة نفسه. ينظر البعض إلى الحقيقة على أنها تناسب بين افتراض وواقع مستقل، في ما يسمى أحيانا نظرية التوافق للحقيقة. لا تزال النظريات والآراء المتنوعة عن الحقيقة موضع نقاش بين العلماء والفلاسفة واللاهوتيين. تعتبر اللغة هي الوسيلة التي ينقل بها البشر المعلومات بين بعضهم البعض. ويطلق على الطريقة المستخدمة لتحديد ما إذا كان شيء حقيقيًا اسم معيار الحقيقة. هناك مواقف متباينة حول أسئلة مثل ما الذي يشكل الحقيقة، وما هي الأشياء التي تحمل الحقيقة، وكيفية تعريف وتحديد وتمييز الحقيقة، وما هي الأدوار التي يؤديها الإيمان والمعرفة التجريبية في ذلك؟ وما إذا كانت الحقيقة يمكن أن تكون ذاتية أو موضوعية بمعنى الحقيقة النسبية مقابل الحقيقة المطلقة. (ar)
  • Αλήθεια είναι, γενικά, η υπαρκτότητα μιας κατάστασης ή η πραγματικότητα ενός γεγονότος. Γενικά η έννοια και η αξία της αλήθειας αποτελεί ένα από τα δυσκολότερα προβλήματα της φιλοσοφίας, με πολλές διαφορετικές θεωρίες να έχουν ειπωθεί. Η λέξη προέρχεται από το στερητικό α- και τη λέξη λήθη (λησμονιά).Σύμφωνα όμως με το λεξικό των Λίντελ - Σκοτ η λέξη προέρχεται από το λήθω = λανθάνω (= μου διαφεύγει) και το στερητικό "α". (el)
  • Der Begriff der Wahrheit wird in verschiedenen Zusammenhängen gebraucht und unterschiedlich gefasst. Gemeinhin wird die Übereinstimmung von Aussagen oder Urteilen mit einem Sachverhalt, einer Tatsache oder der Wirklichkeit im Sinne einer korrekten Wiedergabe als Wahrheit bezeichnet. Im Weiteren wird unter „Wahrheit“ auch die Übereinstimmung einer Äußerung mit einer Absicht oder einem bestimmten Sinn beziehungsweise einer normativ als richtig ausgezeichneten Auffassung („truism“ oder Gemeinplatz) oder mit den eigenen Erkenntnissen, Erfahrungen und Überzeugungen verstanden (auch „Wahrhaftigkeit“ genannt). Tiefergehende Betrachtungen sehen Wahrheit als Ergebnis eines offenbarenden, freilegenden oder entdeckenden Prozesses des Erkennens ursprünglicher Zusammenhänge oder wesenshafter Züge. Das zugrundeliegende Adjektiv „wahr“ kann auch die Echtheit, Richtigkeit, Reinheit oder Authentizität einer Sache, einer Handlung oder einer Person, gemessen an einem bestimmten Begriff, beschreiben („Ein wahrer Freund“). Alltagssprachlich kann man die „Wahrheit“ von der Lüge als absichtlicher Äußerung der Unwahrheit und dem Irrtum als dem fälschlichen Fürwahrhalten abgrenzen. Die Frage nach der Wahrheit gehört zu den zentralen Problemen der Philosophie und der Logik und wird von verschiedenen Theorien unterschiedlich beantwortet. Dabei können grob die Fragen nach einer Definition der Wahrheit und nach einem Kriterium dafür, ob etwas zu Recht „wahr“ genannt wird, unterschieden werden. In bestimmten formalen Semantiken werden Sätzen Wahrheitswerte zugeordnet, die das Erfülltsein in bestimmten Kontexten beschreiben. Der etwa für die Grundlagen der Mathematik bedeutende Begriff der Beweisbarkeit lässt sich mitunter mit solchen semantischen Wahrheitsbegriffen in Verbindung bringen, ein Beweis demonstriert dann die Wahrheit. In Naturwissenschaft und Technik wird die Wahrheit (wahrer Wert) grundsätzlich mittels Messen angestrebt.Wahre Werte sind zwar nicht direkt messbar, werden aber erfolgreich durch Wertintervalle (des vollständigen Messergebnisses) eingegrenzt. (de)
  • Vero estas konformeco de informo kun fakto aŭ realo aŭ fideleco al originalo aŭ al normo aŭ idealo. Vera informo liveras fakto(j)n. Problemon difini ĉi tiun nocion pritraktis filozofoj de antikva epoko. Klasika difino de la vero devenas de Aristotelo kaj estas adekvateco de opinioj kun realo, kiun la opinio koncernas. Pri la klasika difino okupiĝis antaŭ ĉio Sankta Tomaso de Akvino kaj pola logikisto Alfred Tarski. Malo de vero estas falso. La ofte komprenita kontraŭo de vero estas malvero aŭ falso, kiu, ekvivalente, povas ankaŭ preni logikan, faktan, aŭ etikan signifon. La koncepto de vero estas diskutita kaj disputita en pluraj kuntekstoj, inkluzive de filozofio kaj religio. Multaj homaj aktivecoj dependas el la koncepto, kie ĝia naturo kiel koncepto estas supozita prefere ol esti temo de diskuto; tiuj inkludas la plej multajn (sed ne ĉiujn) el la sciencoj, juro, kaj ĉiutagecon. Diversaj teorioj kaj vidoj pri vero daŭre estas diskutitaj inter akademiuloj, filozofoj, kaj teologoj. Lingvo kaj vortoj estas rimedoj per kiuj homoj peras informojn unu al la alia kaj la metodo uzita por determini kio estas "vero" estas nomita kriterio de vero. Ekzistas malsamaj asertoj en tiaj demandoj pri kio konsistigas veron: kiuj aĵoj estas verportantoj kapablaj je esti veraj aŭ falsaj; kiel difini kaj identigi veron; la roloj kiujn kred-bazita kaj empirie bazigita scio ludas; kaj ĉu vero estas subjektiva aŭ objektiva, relativa aŭ absoluta valoro. "Matematiko", kiu venas de la greka μάθημα (máthēma, tio kiu estas lernita), temas esence pri kiel oni povas fari verajn deklarojn en abstraktaj sistemoj, konstrui korpojn de scio (vera kredo) en ili kaj tiel vero estas centra konzerno, ekzamenas koncepton, en ĝi. (eo)
  • Egia baieztapena eta gertakaria bat etortzea da, edo baieztapena eta horrek islatzen duen errealitatea, edo dagokion ideia. Terminoa zentzu tekniko batean erabiltzen da zientzia, logika, matematika eta filosofia bezalako eremuetan. Horrez gain, egia hitzaren erabilerak zintzotasuna, fede ona eta giza egiazaletasuna ere barne hartzen ditu, orokorrean. Ideia filosofiko lausoa izaki, ez dugu pentsalari edo adituen artean erabateko adostasuna lortzen duen definiziorik topatuko. Egiaren inguruko teoria desberdinen arteko eztabaidak bizirik dirau, eta, besteak beste, posizio desberdinak daude ondorengo auzien inguruan: * Zerk osatzen/eratzen duen egia. * Zein irizpideren arabera ezagutu eta definitu dezakegun. * Gizakiak berezko ezagutzak dituen edo eskuratu egin ditzakeen soilik. * Errebelazioak egiazkoak diren edo egia esperientziaren, adimenaren edo arrazoiaren bidez eskuratu daitekeen soilik. * Egia subjektiboa edo objektiboa den. * Egia erlatiboa edo absolutua den. Artikulu honen helburua kontzeptuaren gaineko interpretazio eta ikuspuntu nagusiak azaltzea da. Egiari buruzko galdera eztabaida iturri izan da mendeetan zehar, teologo, filosofo eta logikarien artean. Gaur egun hainbat ikerketa zientifikotarako gaia da eta baita oinarritze filosofikorako ere. Besteak beste: * Hizkuntzalaritzari interesatzen zaio, hizkuntza egia adierazteko bide den heinean. * Filosofia antropologikoari interesatzen zaio, gizakiak gezurra edo faltsutasuna baino egia nahiago duelako ideia aintzat hartuta. * Historiari interesatzen zaio, egiaren kontzeptua eta harekiko estimu edo kondena ez baitira berdinak izan historian zehar eta kultura desberdinen artean. * Zientziari interesatzen zaio, orokorrean, ezagutza bera egian eta ebidentzietan oinarritzen den heinean. (eu)
  • La verdad es la coincidencia entre una afirmación y los hechos, o la realidad a la que dicha afirmación se refiere​ o la fidelidad a una idea.​ El término se usa en un sentido técnico en diversos campos como la ciencia, la lógica, las matemáticas y la filosofía. El uso de la palabra verdad abarca asimismo la honestidad, la buena fe y la sinceridad humana en general; también el acuerdo de los conocimientos con las cosas que se afirman como realidades: los hechos o la cosa en particular;​ y, finalmente, la relación de los hechos o las cosas en su totalidad en la constitución del Todo, el Universo.​ Las cosas son verdaderas cuando son «fiables», fieles porque cumplen lo que ofrecen.​​ El término no tiene una única definición en la que estén de acuerdo la mayoría de los estudiosos y las teorías sobre la verdad continúan siendo ampliamente debatidas. Hay posiciones diferentes acerca de cuestiones como: * Qué es lo que constituye la verdad. * Con qué criterio podemos identificarla y definirla. * Si el ser humano posee conocimientos innatos o solo puede adquirirlos. * Si existen las revelaciones o la verdad puede alcanzarse tan solo mediante la experiencia, el entendimiento y la razón. * Si la verdad es subjetiva u objetiva. * Si la verdad es relativa o absoluta. * Y hasta qué grado pueden afirmarse cada una de dichas propiedades. Este artículo procura introducir las principales interpretaciones y perspectivas, tanto históricas como actuales, acerca de este concepto. La pregunta por la verdad es y ha sido objeto de debate entre teólogos, filósofos y lógicos a lo largo de los siglos considerándose un tema concerniente al alma y al estudio de una llamada psicología racional dentro del campo de la filosofía. En la actualidad es un tema de investigación científica así como de fundamentación filosófica:​ * La investigación científica de la función cognitiva​ introduce nuevas perspectivas acerca del conocimiento basado en la evidencia como creencia epistemológicamente verdadera con justificación válida.​ * Interesa a la lingüística pues el lenguaje es expresión de la propia verdad. * Interesa a la antropología filosófica, pues parece evidente que los seres humanos prefieren la verdad a la falsedad, al error o la mentira y prefieren la certeza a la duda. * Interesa a la Historia, por cuanto el aprecio hacia la verdad y la condena de la mentira o del error varía en intensidad según las épocas y las culturas, pues tanto el concepto de verdad como su valoración no siempre es el mismo a lo largo de la historia y según las diferentes culturas. * Interesa a la ciencia en cuanto tal​ en su pretensión de conocimiento válido. La importancia que tiene este concepto es que está arraigado en el corazón de cualquier supuesto personal, social y cultural. De ahí su complejidad. (es)
  • Tugann an lucht fealsúnachta fírinne ar an gcoincheap gur féidir leis an duine cinneadh a dhéanamh an bhfuil rud éigin fíor nó nach bhfuil. Is cuid den díospóireacht idir fealsúna, diagairí is loighiceoirí í an cheist "cad is fírinne ann?". (ga)
  • Kebenaran adalah persesuaian antara pengetahuan dan objek bisa juga diartikan suatu pendapat atau perbuatan seseorang yang sesuai dengan (atau tidak ditolak oleh) orang lain dan tidak merugikan diri sendiri. Kebenaran adalah lawan dari kekeliruan yang merupakan objek dan pengetahuan tidak sesuai. Roda sebuah mobil berbentuk segitiga. Kenyataannya bentuk roda adalah bundar, karena pengetahuan tidak sesuai dengan objek maka dianggap keliru. Namun saat dinyatakan bentuk roda adalah bundar dan terjadi kesesuaian, maka pernyataan dianggap benar. Pengetahuan yang benar adalah pengetahuan yang sesuai dengan objek, yakni pengetahuan yang . Karena suatu objek memiliki banyak aspek, maka sulit untuk mencakup keseluruhan aspek (mencoba meliputi seluruh kebenaran dari objek tersebut) Pertanyaan tentang kebenaran, banyak diperdebatkan oleh teologiwan, filsuf, dan ahli logika. Salah satu cara sederhana untuk mempelajari suatu subjek adalah menentukan segala yang bisa benar atau salah, termasuk , proposisi, kepercayaan, kalimat, dan pemikiran. (in)
  • La vérité (du latin veritas, « vérité », dérivé de verus, « vrai ») est la correspondance entre une proposition et la réalité à laquelle cette proposition réfère. Cependant cette définition correspondantiste de la vérité n'est pas la seule, il existe de nombreuses définitions du mot et des controverses classiques autour des diverses théories de la vérité. En mathématiques, une vérité première admise sans démonstration est un axiome. (fr)
  • Con il termine verità (in latino veritas, in greco ἀλήθεια, aletheia) si indica il senso di accordo o di coerenza con un dato o una realtà oggettiva, o la proprietà di ciò che esiste in senso assoluto e non può essere falso. I principali argomenti di dibattito riguardano da un lato la definizione e l'identificazione della verità, secondo cioè una prospettiva ontologica, dall'altro i criteri per conseguire tale verità, attinenti piuttosto all'ambito gnoseologico. Quest'ultimo può coinvolgere anche l'aspetto etico, essendo collegato con l'esigenza di onestà intellettuale, buona fede e sincerità. Antecedente delle fantastiche scale infinite di Escher: dalle Carceri di Piranesi, Tavola VII – Il ponte levatoio, 1745, ripreso nel 1761 (it)
  • Truth is the property of being in accord with fact or reality. In everyday language, truth is typically ascribed to things that aim to represent reality or otherwise correspond to it, such as beliefs, propositions, and declarative sentences. Truth is usually held to be the opposite of falsehood. The concept of truth is discussed and debated in various contexts, including philosophy, art, theology, and science. Most human activities depend upon the concept, where its nature as a concept is assumed rather than being a subject of discussion; these include most of the sciences, law, journalism, and everyday life. Some philosophers view the concept of truth as basic, and unable to be explained in any terms that are more easily understood than the concept of truth itself. Most commonly, truth is viewed as the correspondence of language or thought to a mind-independent world. This is called the correspondence theory of truth. Various theories and views of truth continue to be debated among scholars, philosophers, and theologians. There are many different questions about the nature of truth which are still the subject of contemporary debates, such as: the question of defining truth. If it is even possible to give an informative definition of truth. Identifying things are truth-bearers and are therefore capable of being true or false. If truth and falsehood are bivalent, or if there are other truth values. Identifying the criteria of truth that allow us to identify it and to distinguish it from falsehood. The role that truth plays in constituting knowledge. And if truth is always absolute, or if it can be relative to one's perspective. (en)
  • 真理(しんり、希: ἀλήθεια、羅: veritas、英: truth、仏: vérité、独: Wahrheit)は、確実な根拠によって本当であると認められたこと。ありのまま誤りなく認識されたことのあり方。真実とも。 西欧哲学において、真理論(英語: truth theory, theory of truth)は論理学や認識論においてとりわけ主題化される。真理は、現実や事実と異なり、妨害・障害としての虚偽・誤謬を対義語としており、露わさ、明らかさ、隠れなさに重点がある。そのものありのままであり、あらわであり、その本質が覆われていない、という意義に関しては、哲学的には本質主義や同一性とも関わりが深い。 真理論の歴史は、古代ギリシアに始まる。人間を尺度とする相対的なものの見方に反論する形で、永遠性・普遍性を有する真理の概念が生まれた。このような絶対性を内実とするは独断主義を生み、これに対する防衛・反抗が懐疑主義を生んだ。そのどちらにも陥らず、確実な知識の基礎付けを求めて近代の認識論が始まり、その後、真理の担い手が思惟・観念・判断、命題、「事物」(羅:res、レス)等のいずれであるか、について議論がなされてきた。現代論理学では真理の担い手は命題であるとされ、真と偽を合わせて真理値という。論理学で、「Pは○か○でないかのいずれかである(○であり、かつ○でない、ということはない)」という形をした文は○の内容に関係なく正しいので、これは「形式的真理」と呼ばれ、思惟と思惟自身の一致と定義される。このような形式的な形相についてではなく、質料について真理が語られるときは「実体的真理」という。判断について真理が語られるときを「認識論的真理」といい、存在について真理が語られるときを「存在論的真理」という。現代の真理概念は様々な形で修正を受け、相対的な傾向を強めている。 論証する、つまり、言語による表現であることが真理に不可欠であり、哲学的にはロゴスとも関わりが深い。東洋にはという概念もある。 人間を自由にするものとしての真理が説かれることもある。キリスト教では「真理はあなたたちを自由にする(ヨハネ8章32節) 」と説かれている。仏教では、人間を苦しみから解放する真理をあらわす「法」が説かれる。 (ja)
  • ( 다른 뜻에 대해서는 진리 (동음이의) 문서를 참고하십시오.)( 참은 여기로 연결됩니다. 다른 뜻에 대해서는 참 (동음이의) 문서를 참고하십시오.) 진리(眞理, 영어: truth)이란, 현실이나 사실에 분명하게 맞아 떨어지는 것, 또는 보편적·불변적으로 알맞은 것을 뜻한다. 참, 진실 등으로도 불린다. 진리에 대한 정의는 다양하여 철학, 논리학, 수학에서 다양한 개념으로 쓰인다. 논리학에서는 명제가 정해진 사유의 법칙에 맞아 오류(거짓)가 없는 정당한 명제를 일컫는다. (ko)
  • Waarheid is het in overeenstemming zijn met de werkelijkheid. In dagelijks taalgebruik wordt 'waarheid' in de eerste plaats toegeschreven aan overtuigingen, uitspraken en theorieën. Waarheid kan echter ook worden toegeschreven aan een levenshouding, ethiek of politiek systeem. Hiermee is de waarheid een feit vanuit de levensovertuiging. Wat waarheid precies betekent is onderwerp van discussie, die ver in de geschiedenis teruggaat. In de wetenschap en techniek wordt de vraag naar waarheid methodologisch opgelost. Waarheden kunnen een beperkte geldigheid hebben, afhankelijk van het referentiekader: de uitspraak 1 en 1 is 2 is geldig voor getallen uit het decimale stelsel, maar niet voor binaire getallen. Op dezelfde manier kan een waarheid persoonsafhankelijk zijn: de uitspraak vis is lekker geldt voor de een wel, voor de ander niet. De uitspraak: persoon A houdt van vis houdt daar rekening mee. Tegenover relativisme of contextualisme, dat stelt dat waarheid afhankelijk is van de context, bestaan er ook universalistische opvattingen waarmee er bijvoorbeeld gestreefd kan worden naar een overkoepelende waarheid die in alle omstandigheden geldt, en die ogenschijnlijk tegenstrijdige waarheden (of axioma's) op een hoger niveau met elkaar kan verzoenen. (nl)
  • Prawda – według klasycznej definicji właściwość sądów polegająca na ich zgodności z faktycznym stanem rzeczy, których dotyczą. W potocznym rozumieniu jest to stwierdzenie w formie zdania oznajmiającego, wyrażone o określonym fakcie, tak jak ma czy miało to miejsce w rzeczywistości. (pl)
  • A verdade é a propriedade de estar de acordo com o fato real ou a realidade. A verdade é geralmente considerada o oposto da falsidade. Ela também pode ser respostas lógicas resultante do exame de todos os fatos e dados; uma conclusão baseada na evidência, não influenciada pelo desejo, autoridade ou preconceitos; um facto inevitável, sem importar como se chegou a ele. O uso da palavra verdade pode ter vários significados, desde “ser o caso”, “estar de acordo com os fatos ou a realidade”, ou ainda ser fiel às origens ou a um padrão. Usos mais antigos abrangiam o sentido de fidelidade, constância ou sinceridade em atos, palavras e caráter. Assim, "a verdade" pode significar o que é real ou possivelmente real dentro de um sistema de valores. Esta qualificação implica o imaginário, a realidade e a ficção, questões centrais tanto em antropologia cultural, artes, filosofia e a própria razão. Como não há um consenso entre filósofos e acadêmicos, várias teorias e visões acerca da verdade existem e continuam sendo debatidas. (pt)
  • И́стина — гносеологическая характеристика мышления в его отношении к своему предмету. Мысль называется истинной (или истиной), если она соответствует предмету. (ru)
  • Sanning är ett ord som används såväl i dagligt tal, som inom vetenskapen och inom filosofin. Frågan är både praktisk och teoretisk, inklusive vetenskapsteoretisk. (sv)
  • І́стина — одна з центральних категорій гносеології (епістемології), правильне відображення об'єктивної дійсності у свідомості людини, її уявленнях, поняттях, судженнях, умовиводах, теоріях об'єктивної дійсності. Антонімами поняття істина є неправда, брехня, хиба, іноді фальш, облуда. У тлумачному словнику української мови істина трактується також як правда, як положення, твердження, судження, перевірене практикою, досвідом. Як фундаментальне поняття істина опирається означенню. Надане в радянській енциклопедії означення має недоліком циклічність, оскільки використовує слово «правильне», що саме опирається на поняття істини. Означення із тлумачного словника не має цієї хиби, але опирається на такі складні поняття як перевірка практикою. Стислий огляд різних філософських підходів до визначення істини наведено в розділі . Поняття істини базове в людській діяльності. У філософії та богослов'ї воно є предметом аналізу. Представники інших видів діяльності: науки, права, журналістики тощо, люди в повсякденному житті, використовують його інтуїтивно, як дане, вважаючи, що істина — це певна відповідність між думками та незалежною реальністю. У формальній логіці істиною вважають одне з двох логічних значень, яке приписують судженням (висловлюванням). Формальна логіка виходить із певних суджень, що приймаються істинними або хибними, і на основі цих суджень виводить нове синтетичне судження. У мовах програмування «істина» — одне з двох значень, які можуть приймати логічні змінні. (uk)
  • 真理通常被定义为与事实或实在相一致。然而,并没有任何一个真理的定义被学者普遍接受。许多不同的真理定义一直被广泛争论。许多与真理定义相关的主题同样无法获得共识。普世價值與絕對真理(真理中的絕對性)、相對真理(真理中的相對性)分別是不完全等同的概念,儘管它們經常性地被人們所混淆。 使用真理概念的有科學、哲學、宗教等。智人终于脫離於宗教迷信外的真理概念,始自於西方文明中科学与人文并重的古希臘時期。 (zh)
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 29920 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 96725 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1124298664 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:date
  • November 2022 (en)
dbp:reason
  • Again Saul Kripke is a mathematical logician, he was obviously aware of diagonal arguments , so the basis for assuming that he proposed a system of formal semantics that doesn't make sense in light of a diagonal argument seems highly dubious. That might not be what this paragraph is claiming, but again I don't understand what it is claiming. (en)
  • What is a "partial truth system"? And in what metalanguage/metalogic are people trying to prove the consistency of these "partial truth systems" in? Also, no one has shown ZFC to be consistent - does that mean this paragraph is claiming that the foundations of mathematics are dubious? Maybe they are, but it's not clear to me either way what this is claiming. E.g. is it conflating "consistency" or "completeness" of a theory with "consistency" or "completeness" of a given logic? (en)
  • Is this paragraph implying that Kripke semantics attempt to "naively avoid self-reference"? I am pretty certain that Kripke was well aware of, and deeply understood both Godel's and Tarski's work relevant to these questions, given that he was a mathematical logician in the period several decades after Godel's and Tarski's foundational publications. So all things being equal, unless another commensurate expert is claiming that Kripke is doing this, it shouldn't be assumed that he is -- in which case a citation to the expert, and where their opinion is expressed, is needed. (en)
  • Great, but what part of Kripke semantics relies on first-order Peano arithmetic, which as far as I understand is the context where the Goedel numbering method is relevant. And based on this informal discussion, it's unclear to me whether the author is conflating object language and metalanguage. (en)
  • Based on what I understand of Kripke semantics based on Goldblatt's book, this seems likely to be incorrect, because propositions can either not be given any truth values, or be given one truth value in one part of the poset and another truth value in another part of the poset. So this really sounds to me like a misinterpretation of both partial orders in general as well as Kripke semantics in particular. (en)
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:subject
rdf:type
rdfs:comment
  • Pravda je jedním z ústředních témat filozofie. Je také jedním z největších. Hraje primární úlohu ve filosofii, vědě, právu a náboženství již po tisíce let. Kromě toho se obrovské množství otázek ve filozofii týká pravdy, a to buď tím, že se opírají o tvrzení o pravdě, nebo tvrzení o pravdě implikují. Walter Seymour Allward, Veritas, 1920 (cs)
  • Αλήθεια είναι, γενικά, η υπαρκτότητα μιας κατάστασης ή η πραγματικότητα ενός γεγονότος. Γενικά η έννοια και η αξία της αλήθειας αποτελεί ένα από τα δυσκολότερα προβλήματα της φιλοσοφίας, με πολλές διαφορετικές θεωρίες να έχουν ειπωθεί. Η λέξη προέρχεται από το στερητικό α- και τη λέξη λήθη (λησμονιά).Σύμφωνα όμως με το λεξικό των Λίντελ - Σκοτ η λέξη προέρχεται από το λήθω = λανθάνω (= μου διαφεύγει) και το στερητικό "α". (el)
  • Tugann an lucht fealsúnachta fírinne ar an gcoincheap gur féidir leis an duine cinneadh a dhéanamh an bhfuil rud éigin fíor nó nach bhfuil. Is cuid den díospóireacht idir fealsúna, diagairí is loighiceoirí í an cheist "cad is fírinne ann?". (ga)
  • La vérité (du latin veritas, « vérité », dérivé de verus, « vrai ») est la correspondance entre une proposition et la réalité à laquelle cette proposition réfère. Cependant cette définition correspondantiste de la vérité n'est pas la seule, il existe de nombreuses définitions du mot et des controverses classiques autour des diverses théories de la vérité. En mathématiques, une vérité première admise sans démonstration est un axiome. (fr)
  • ( 다른 뜻에 대해서는 진리 (동음이의) 문서를 참고하십시오.)( 참은 여기로 연결됩니다. 다른 뜻에 대해서는 참 (동음이의) 문서를 참고하십시오.) 진리(眞理, 영어: truth)이란, 현실이나 사실에 분명하게 맞아 떨어지는 것, 또는 보편적·불변적으로 알맞은 것을 뜻한다. 참, 진실 등으로도 불린다. 진리에 대한 정의는 다양하여 철학, 논리학, 수학에서 다양한 개념으로 쓰인다. 논리학에서는 명제가 정해진 사유의 법칙에 맞아 오류(거짓)가 없는 정당한 명제를 일컫는다. (ko)
  • Prawda – według klasycznej definicji właściwość sądów polegająca na ich zgodności z faktycznym stanem rzeczy, których dotyczą. W potocznym rozumieniu jest to stwierdzenie w formie zdania oznajmiającego, wyrażone o określonym fakcie, tak jak ma czy miało to miejsce w rzeczywistości. (pl)
  • И́стина — гносеологическая характеристика мышления в его отношении к своему предмету. Мысль называется истинной (или истиной), если она соответствует предмету. (ru)
  • Sanning är ett ord som används såväl i dagligt tal, som inom vetenskapen och inom filosofin. Frågan är både praktisk och teoretisk, inklusive vetenskapsteoretisk. (sv)
  • 真理通常被定义为与事实或实在相一致。然而,并没有任何一个真理的定义被学者普遍接受。许多不同的真理定义一直被广泛争论。许多与真理定义相关的主题同样无法获得共识。普世價值與絕對真理(真理中的絕對性)、相對真理(真理中的相對性)分別是不完全等同的概念,儘管它們經常性地被人們所混淆。 使用真理概念的有科學、哲學、宗教等。智人终于脫離於宗教迷信外的真理概念,始自於西方文明中科学与人文并重的古希臘時期。 (zh)
  • تتم مناقشة مفهوم الحقيقة ضمن عدة مجالات منها الفلسفة والفن واللاهوت والعلوم. تعتمد معظم الأنشطة البشرية على المفهوم، حيث تُفترَض طبيعتها كمفهوم بدلًا من أن تكون موضوعًا للمناقشة، وهذا يشمل معظم مجالات العلوم والقانون والصحافة والحياة اليومية. يرى بعض الفلاسفة مفهوم الحقيقة على أنه بسيط وأساسي وغير قابل للتفسير بأي شكل يُسهّل فهمه أكثر من مفهوم الحقيقة نفسه. ينظر البعض إلى الحقيقة على أنها تناسب بين افتراض وواقع مستقل، في ما يسمى أحيانا نظرية التوافق للحقيقة. (ar)
  • El concepte de veritat varia segons l'època o escola teòrica. Es distingeixen sobretot els següents: * Veritat com a correspondència: és veritat allò que diem o pensem quan es correspon amb el que passa o es pot percebre a la realitat. Requereix un món exterior com a prova de refutació i parteix del supòsit que aquest món es pot conèixer, fet que nega, per exemple, l'escepticisme. * Veritat com a coherència: és veritat aquella afirmació que és coherent amb d'altres acceptades per una comunitat determinada. És un concepte que prové de l'utilitarisme i molt utilitzat en lògica i en la ciència en general, on s'usa en el sentit següent: acceptem que quelcom és veritat si o bé es pot demostrar empíricament o bé de moment encara no es pot falsar. * Veritat subjectiva: en aquest sentit, per a (ca)
  • Vero estas konformeco de informo kun fakto aŭ realo aŭ fideleco al originalo aŭ al normo aŭ idealo. Vera informo liveras fakto(j)n. Problemon difini ĉi tiun nocion pritraktis filozofoj de antikva epoko. Klasika difino de la vero devenas de Aristotelo kaj estas adekvateco de opinioj kun realo, kiun la opinio koncernas. Pri la klasika difino okupiĝis antaŭ ĉio Sankta Tomaso de Akvino kaj pola logikisto Alfred Tarski. Malo de vero estas falso. (eo)
  • Der Begriff der Wahrheit wird in verschiedenen Zusammenhängen gebraucht und unterschiedlich gefasst. Gemeinhin wird die Übereinstimmung von Aussagen oder Urteilen mit einem Sachverhalt, einer Tatsache oder der Wirklichkeit im Sinne einer korrekten Wiedergabe als Wahrheit bezeichnet. Im Weiteren wird unter „Wahrheit“ auch die Übereinstimmung einer Äußerung mit einer Absicht oder einem bestimmten Sinn beziehungsweise einer normativ als richtig ausgezeichneten Auffassung („truism“ oder Gemeinplatz) oder mit den eigenen Erkenntnissen, Erfahrungen und Überzeugungen verstanden (auch „Wahrhaftigkeit“ genannt). Tiefergehende Betrachtungen sehen Wahrheit als Ergebnis eines offenbarenden, freilegenden oder entdeckenden Prozesses des Erkennens ursprünglicher Zusammenhänge oder wesenshafter Züge. (de)
  • La verdad es la coincidencia entre una afirmación y los hechos, o la realidad a la que dicha afirmación se refiere​ o la fidelidad a una idea.​ El término se usa en un sentido técnico en diversos campos como la ciencia, la lógica, las matemáticas y la filosofía. Las cosas son verdaderas cuando son «fiables», fieles porque cumplen lo que ofrecen.​​ El término no tiene una única definición en la que estén de acuerdo la mayoría de los estudiosos y las teorías sobre la verdad continúan siendo ampliamente debatidas. Hay posiciones diferentes acerca de cuestiones como: (es)
  • Egia baieztapena eta gertakaria bat etortzea da, edo baieztapena eta horrek islatzen duen errealitatea, edo dagokion ideia. Terminoa zentzu tekniko batean erabiltzen da zientzia, logika, matematika eta filosofia bezalako eremuetan. Horrez gain, egia hitzaren erabilerak zintzotasuna, fede ona eta giza egiazaletasuna ere barne hartzen ditu, orokorrean. (eu)
  • Kebenaran adalah persesuaian antara pengetahuan dan objek bisa juga diartikan suatu pendapat atau perbuatan seseorang yang sesuai dengan (atau tidak ditolak oleh) orang lain dan tidak merugikan diri sendiri. Kebenaran adalah lawan dari kekeliruan yang merupakan objek dan pengetahuan tidak sesuai. Roda sebuah mobil berbentuk segitiga. Kenyataannya bentuk roda adalah bundar, karena pengetahuan tidak sesuai dengan objek maka dianggap keliru. Namun saat dinyatakan bentuk roda adalah bundar dan terjadi kesesuaian, maka pernyataan dianggap benar. (in)
  • Truth is the property of being in accord with fact or reality. In everyday language, truth is typically ascribed to things that aim to represent reality or otherwise correspond to it, such as beliefs, propositions, and declarative sentences. (en)
  • Con il termine verità (in latino veritas, in greco ἀλήθεια, aletheia) si indica il senso di accordo o di coerenza con un dato o una realtà oggettiva, o la proprietà di ciò che esiste in senso assoluto e non può essere falso. I principali argomenti di dibattito riguardano da un lato la definizione e l'identificazione della verità, secondo cioè una prospettiva ontologica, dall'altro i criteri per conseguire tale verità, attinenti piuttosto all'ambito gnoseologico. Quest'ultimo può coinvolgere anche l'aspetto etico, essendo collegato con l'esigenza di onestà intellettuale, buona fede e sincerità. (it)
  • 真理(しんり、希: ἀλήθεια、羅: veritas、英: truth、仏: vérité、独: Wahrheit)は、確実な根拠によって本当であると認められたこと。ありのまま誤りなく認識されたことのあり方。真実とも。 西欧哲学において、真理論(英語: truth theory, theory of truth)は論理学や認識論においてとりわけ主題化される。真理は、現実や事実と異なり、妨害・障害としての虚偽・誤謬を対義語としており、露わさ、明らかさ、隠れなさに重点がある。そのものありのままであり、あらわであり、その本質が覆われていない、という意義に関しては、哲学的には本質主義や同一性とも関わりが深い。 論証する、つまり、言語による表現であることが真理に不可欠であり、哲学的にはロゴスとも関わりが深い。東洋にはという概念もある。 人間を自由にするものとしての真理が説かれることもある。キリスト教では「真理はあなたたちを自由にする(ヨハネ8章32節) 」と説かれている。仏教では、人間を苦しみから解放する真理をあらわす「法」が説かれる。 (ja)
  • Waarheid is het in overeenstemming zijn met de werkelijkheid. In dagelijks taalgebruik wordt 'waarheid' in de eerste plaats toegeschreven aan overtuigingen, uitspraken en theorieën. Waarheid kan echter ook worden toegeschreven aan een levenshouding, ethiek of politiek systeem. Hiermee is de waarheid een feit vanuit de levensovertuiging. Wat waarheid precies betekent is onderwerp van discussie, die ver in de geschiedenis teruggaat. In de wetenschap en techniek wordt de vraag naar waarheid methodologisch opgelost. (nl)
  • A verdade é a propriedade de estar de acordo com o fato real ou a realidade. A verdade é geralmente considerada o oposto da falsidade. Ela também pode ser respostas lógicas resultante do exame de todos os fatos e dados; uma conclusão baseada na evidência, não influenciada pelo desejo, autoridade ou preconceitos; um facto inevitável, sem importar como se chegou a ele. (pt)
  • І́стина — одна з центральних категорій гносеології (епістемології), правильне відображення об'єктивної дійсності у свідомості людини, її уявленнях, поняттях, судженнях, умовиводах, теоріях об'єктивної дійсності. Антонімами поняття істина є неправда, брехня, хиба, іноді фальш, облуда. У тлумачному словнику української мови істина трактується також як правда, як положення, твердження, судження, перевірене практикою, досвідом. (uk)
rdfs:label
  • Truth (en)
  • حقيقة (ar)
  • Veritat (ca)
  • Pravda (cs)
  • Wahrheit (de)
  • Αλήθεια (el)
  • Vero (eo)
  • Egia (eu)
  • Verdad (es)
  • Fírinne (ga)
  • Kebenaran (in)
  • Vérité (fr)
  • Verità (it)
  • 진리 (ko)
  • Waarheid (nl)
  • 真理 (ja)
  • Prawda (pl)
  • Verdade (pt)
  • Sanning (sv)
  • Истина (ru)
  • 真理 (zh)
  • Істина (uk)
rdfs:seeAlso
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:mainInterest of
is dbo:nonFictionSubject of
is dbo:notableIdea of
is dbo:wikiPageDisambiguates of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is dbp:mainInterests of
is dbp:mottoeng of
is dbp:notableIdeas of
is dbp:subject of
is dbp:subjects of
is gold:hypernym of
is rdfs:seeAlso of
is owl:differentFrom of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License