| p:abstract
| - Epistemology (from Greek επιστήμη - episteme, "knowledge" + λόγος, "logos") or theory of knowledge is a branch of philosophy concerned with the nature and scope of knowledge. The term was introduced into English by the Scottish philosopher James Frederick Ferrier (1808-1864).
Much of the debate in this field has focused on analyzing the nature of knowledge and how it relates to similar notions such as truth, belief, and justification. It also deals with the means of production of knowledge, as well as skepticism about different knowledge claims. In other words, epistemology primarily addresses the following questions: "What is knowledge?", "How is knowledge acquired?", and "What do people know?" (en)
- Die Erkenntnistheorie oder Epistemologie ist neben u.a. der Ethik, der Logik und der Ontologie eine der zentralen Disziplinen der Philosophie. Während die Ontologie nach den fundamentalen Strukturen der Realität fragt und die Ethik, wie wir handeln sollen, fragt die Erkenntnistheorie, wie wir davon wissen können. Dabei können sich Erkenntnistheorien auf die unterschiedlichsten Gegenstandsbereiche beziehen, etwa auf Wissen im Bereich der Naturwissenschaften, der Metaphysik oder der Moral. Dabei befasst sich die Erkenntnistheorie mit Fragen wie: welche Erkenntnisse können als verlässlich oder wahr bezeichnet werden? Welche Kriterien können dazu herangezogen werden? Wie kommen wahre und gerechtfertigte Meinungen zustande, wie werden sie als solche erkennbar? Wie sind die zentralen Begriffe der Erkenntnistheorie, wie etwa Wissen oder Gewissheit, zu analysieren? Welche äußeren Bedingungen sorgen dafür, dass bestimmte Überzeugungen als gültig oder wahr in Betracht kommen? (de)
- Tietoteoria (myös: tieto-oppi, epistemologia, gnoseologia) on filosofian osa-alue, jossa tutkitaan käsitteellisin, filosofisin menetelmin tietoa koskevia yleisiä kysymyksiä, kuten tiedon mahdollisuutta, luonnetta, alkuperää ja rajoja sekä käsitysten tai teorioiden oikeutusta yleensä. Toisin sanoen: mitä voimme tietää ja miten?
Tieteenfilosofia luetaan joskus tietoteorian osa-alueeksi. mikä aiheuttaa usein epäselvyyttä tietoa koskevissa keskusteluissa. Eri käyttötavat ovat:
# Tuttuustieto: ”Tiedän Tarja Halosen.”
# Taitotieto eli osaaminen: ”Tiedän, kuinka pyörällä ajetaan.”
# Propositionaalinen eli väitelauseilla ilmaistava tieto: ”Tiedän, että maapallolla on yksi kuu.”
Näiden erojen lisäksi tehdään jako tiedon ja informaation välillä, joskin suomen kielestä valitettavasti puuttuu sanalle ”informaatio” luontainen vastine. Tässä mielessä tietoa voi olla vain toimijalla, kun taas mikä tahansa kaikkeuden osa sisältää informaatiota: ihmiset, kirjat, tietokoneet, kivet ja niin edelleen. Yksi ero informaation ja tiedon välillä on, että informaatio voi olla epätotta. ”Epätosi tieto” on sen sijaan harhaanjohtava käsite, sillä näyttämällä käsityksen epätotuus voidaan näyttää, ettei kyseinen käsitys ole tietoa. Heikon tiedon määritelmän mukaan tieto tarkoittaa samaa kuin tosi käsitys. Informaation käsite on silti olennainen tieto-opin kannalta, esimerkiksi tieteen tavoitteena voidaan pitää todellisuutta koskevan informaation tuottaminen.
Tietoteoriaan on viimeisten viidenkymmenen vuoden aikana tullut käytännöllisempiä piirteitä. Kun antiikin ajoista lähtien on tietoteoreetikkojen mieliä vaivannut muun muassa akateemisen skeptisismin haaste eli kysymys siitä, onko sanalla ”tieto” lainkaan ristiriidattomia käyttöjä, on sittemmin osa mielenkiinnosta suuntautunut niin kutsuttuja naturalistisia tietoteorioita kohtaan, jotka pyrkivät käsittelemään tietävää toimijaa luonnontieteiden näkökulmasta. Naturalistisen tietoteorian mukaan tietoteoria voidaan nähdä osana psykologiaa. (fi)
- L'epistemologia è quella branca della filosofia che si occupa delle condizioni sotto le quali si può avere conoscenza scientifica e dei metodi per raggiungere tale conoscenza, come suggerisce peraltro l'etimologia del termine, il quale deriva dall'unione delle parole greche επιστήμη (episteme), scienza, conoscenza certa, e λόγος (logos), discorso.
In un'accezione più ristretta l'epistemologia può essere identificata con la filosofia della scienza, la disciplina che si occupa dei fondamenti delle diverse discipline scientifiche.
È bene precisare che nell'ambito della cultura anglosassone il concetto di epistemologia viene invece usato come sinonimo di gnoseologia o teoria della conoscenza, la disciplina che si occupa dello studio della conoscenza in generale. (it)
- 認識論（にんしきろん, Epistemology）は哲学の一部門。知識論とも呼ばれる。語源はギリシャ語の épistémê + logos 。真理や知識の性質・起源・範囲（人が理解できる限界など）について考察する。日本では認識の訳語からか、人・人間を考慮した場合を主に扱うが、本家のフランスでは日本で言う科学哲学とほぼ同義で用いられる。 (ja)
- Kennistheorie of wel epistemologie (
* De derde wereld is die van de concepten en van de inhouden van opvattingen en ideeën en abstracties: de wereld van de theoretische zijnden. Ook deze bestaat echt;
Mensen kunnen nooit negeren dat ze ideeën denken en de ene theorie meer waar vinden dan de andere, en dat betekent dus dat ze zich in hun gedachten (en dus vanuit hun plaats in wereld 2) tot die opvattingen (iets in wereld 3) kunnen verhouden, net zoals ze dat ook tot voorwerpen (iets in wereld 1) kunnen doen. (nl)
- Erkjennelsesteori eller epistemologi (fra gresk επιστήμη (episteme), «vitenskap» og λόγος (logos), «fornuft») er læren om viten og erkjennelse.
Den er en av de filosofiske grunndisiplinene der sentrale temaer er opphavet til og gyldigheten av vår kunnskap. Epistemologi kan også oversettes som sannhetskunnskap i betydningen sikker kunnskap. Tradisjonelt er det bare matematikk som kan betraktes som eksakt, men i følge moderne fenomenologi kan alle vitenskaper fremstilles logisk og eksakt.
Den mest kjente erkjennelsesfilosofen er Descartes som først fremsatte bevis for vår eksistens. Han tvilte ikke på at verden var virkelig slik som mennesket oppfattet med sine sanser. "Je pense, donc je suis" - Jeg tenker, altså er jeg. Dette uttrykket kan utvides om alt vi sanser som bevis for vår eksistens. (no)
- Epistemologia (etym. , episteme - "wiedza; umiejętność, zrozumienie", λόγος, logos - "nauka; myśl") albo teoria poznania, ewentualnie gnoseologia - dział filozofii zajmujący się relacjami między poznawaniem, poznaniem a rzeczywistością. Epistemologia rozważa naturę takich pojęć jak: prawda, przekonanie, sąd, spostrzeganie, wiedza czy uzasadnienie. (pl)
- Epistemologia ou teoria do conhecimento (do grego ἐπιστήμη [episteme], ciência, conhecimento; λόγος logos], discurso) é um ramo da filosofia que trata dos problemas filosóficos relacionados à crença e ao conhecimento.
A epistemologia estuda a origem, a estrutura, os métodos e a validade do conhecimento (daí também se designar por filosofia do conhecimento). Ela se relaciona ainda com a metafísica, a lógica e o empirismo, uma vez que avalia a consistência lógica da teoria e sua coesão fatual, sendo assim a principal dentre as vertentes da filosofia (é considerada a "corregedoria" da ciência). Sua problematização compreende a questão da possibilidade do conhecimento: Será que o ser humano conseguirá algum dia atingir realmente o conhecimento total e genuíno, fazendo-nos oscilar entre uma resposta dogmática ou empirista? Outra questão abrange os limites do conhecimento: Haverá realmente a distinção entre o mundo cognoscível e o mundo incognoscível? E finalmente, a questão sobre a origem do conhecimento: Por quais faculdades atingimos o conhecimento? Haverá conhecimento certo e seguro em alguma concepção a priori?
Há ainda outras questões relativas ao conhecimento, como a apostasia da ciência de seu verdadeiro sentido e sua aproximação à outras formas de aprendizado com estruturas ilógicas e irracionais: O senso comum, a filosofia e a ciência, no mais das vezes, dão um caráter universal ao contingente, tornando-o dogmático. Assim, a ciência, que sempre julgou-se detentora única do saber, vê-se inserida em seu coexistente princípio de contradição. (pt)
- Гносеоло́гия (от — «знание» и — «учение, наука»); эпистемоло́гия (от , «знание» и — «слово, учение») — теория познания, раздел философии.
Термин «гносеология» был введён и активно применялся в немецкой философии XVIII в.;«эпистемология» был введён и активно применялся в англо-американской философии XX в. В русской философии в XIX и 1-й половины XX в. преобладал первый термин, а со 2-й половины XX в. начал преобладать и сейчас преобладает второй. (ru)
- Kunskapsteori eller epistemologi är läran om kunskap. Ordet epistemologi kommer av grekiskans episteme "kunskap", "lärande" och logia "lära", av logos "ord". Med "kunskap" menas nästan alltid propositionell kunskap, det vill säga kunskap som kan uttryckas i formen "A vet att p" där A är en person och p en proposition. En färdighet, exempelvis att kunna simma, är också en form av kunskap. Att känna en person eller en plats är även det kunskap, men inom kunskapsteorin tendererar den propositionella kunskapen att dominera.
Den traditionella synen på kunskap har varit att personen A vet p om och endast om (1) p är sant, (2) A är övertygad om att p är sant och (3) A har goda, tillfredsställande eller tvingande skäl för att tro att p är sant. Dessa är alltså tre nödvändiga krav på allting vi kallar kunskap. Man brukar förkortat säga att kunskap är "sann rättfärdigad tro". Definitionen fördes först fram av Platon men har ifrågasatts av Gettierproblemet.
Filosofins historia är fylld av skeptiker, till exempel Pyrrhon, Descartes och David Hume. En del skeptiker vill avvisa kunskapsanspråk och börjar argumentationen utifrån det. Andra vill rättfärdiga kunskapsanspråk, men finner under vägen fram till hållbar kunskap många kunskapsanspråk som inte håller för prövning. Descartes är ett exempel på en filosof som i sökandet efter en stabil bas för kunskap finner många skeptiska argument mot sådant som man vanligen vanligen tar för självklart. Därför är Descartes en filosof som söker och finner fast och pålitlig kunskap men på samma gång ger många skeptiska argument. På det sättet kan man säga att skeptiker inte bara ifrågasätter kunskapsanspråk utan även problematiserar vår bild av kunskap.
En frågeställning som gränsar till värdeteori är frågan om kunskaps värde. Med andra ord, har exempelvis ett råd som är grundat på kunskap ett större värde än ett råd som ges helt slumpmässigt, om båda råden leder till samma konsekvenser? Frågeställningen går tillbaka till Platons dialog Menon. (sv)
- 知识论是探讨知识的本质、起源和范围的一个哲学分支。目前知识论和认识论之间的关系存在争议，有人认为它们是同一个概念，而也有人认为它们其实是存在一些密切联系的两个不同概念注。 (zh)
|
| rdfs:comment
| - Epistemology (from Greek επιστήμη - episteme, "knowledge" + λόγος, "logos") or theory of knowledge is a branch of philosophy concerned with the nature and scope of knowledge. The term was introduced into English by the Scottish philosopher James Frederick Ferrier (1808-1864). (en)
- Die Erkenntnistheorie oder Epistemologie ist neben u.a. der Ethik, der Logik und der Ontologie eine der zentralen Disziplinen der Philosophie. Während die Ontologie nach den fundamentalen Strukturen der Realität fragt und die Ethik, wie wir handeln sollen, fragt die Erkenntnistheorie, wie wir davon wissen können. Dabei können sich Erkenntnistheorien auf die unterschiedlichsten Gegenstandsbereiche beziehen, etwa auf Wissen im Bereich der Naturwissenschaften, der Metaphysik oder der Moral. (de)
- Tietoteoria (myös: tieto-oppi, epistemologia, gnoseologia) on filosofian osa-alue, jossa tutkitaan käsitteellisin, filosofisin menetelmin tietoa koskevia yleisiä kysymyksiä, kuten tiedon mahdollisuutta, luonnetta, alkuperää ja rajoja sekä käsitysten tai teorioiden oikeutusta yleensä. Toisin sanoen: mitä voimme tietää ja miten? (fi)
- L'epistemologia è quella branca della filosofia che si occupa delle condizioni sotto le quali si può avere conoscenza scientifica e dei metodi per raggiungere tale conoscenza, come suggerisce peraltro l'etimologia del termine, il quale deriva dall'unione delle parole greche επιστήμη (episteme), scienza, conoscenza certa, e λόγος (logos), discorso. (it)
- 認識論（にんしきろん, Epistemology）は哲学の一部門。知識論とも呼ばれる。語源はギリシャ語の épistémê + logos 。真理や知識の性質・起源・範囲（人が理解できる限界など）について考察する。日本では認識の訳語からか、人・人間を考慮した場合を主に扱うが、本家のフランスでは日本で言う科学哲学とほぼ同義で用いられる。 (ja)
- Kennistheorie of wel epistemologie ( * De derde wereld is die van de concepten en van de inhouden van opvattingen en ideeën en abstracties: de wereld van de theoretische zijnden. (nl)
- Erkjennelsesteori eller epistemologi (fra gresk επιστήμη (episteme), «vitenskap» og λόγος (logos), «fornuft») er læren om viten og erkjennelse. (no)
- Epistemologia (etym. , episteme - "wiedza; umiejętność, zrozumienie", λόγος, logos - "nauka; myśl") albo teoria poznania, ewentualnie gnoseologia - dział filozofii zajmujący się relacjami między poznawaniem, poznaniem a rzeczywistością. Epistemologia rozważa naturę takich pojęć jak: prawda, przekonanie, sąd, spostrzeganie, wiedza czy uzasadnienie. (pl)
- Epistemologia ou teoria do conhecimento (do grego ἐπιστήμη [episteme], ciência, conhecimento; λόγος logos], discurso) é um ramo da filosofia que trata dos problemas filosóficos relacionados à crença e ao conhecimento. (pt)
- Гносеоло́гия (от — «знание» и — «учение, наука»); эпистемоло́гия (от , «знание» и — «слово, учение») — теория познания, раздел философии. (ru)
- Kunskapsteori eller epistemologi är läran om kunskap. Ordet epistemologi kommer av grekiskans episteme "kunskap", "lärande" och logia "lära", av logos "ord". Med "kunskap" menas nästan alltid propositionell kunskap, det vill säga kunskap som kan uttryckas i formen "A vet att p" där A är en person och p en proposition. En färdighet, exempelvis att kunna simma, är också en form av kunskap. (sv)
- 知识论是探讨知识的本质、起源和范围的一个哲学分支。目前知识论和认识论之间的关系存在争议，有人认为它们是同一个概念，而也有人认为它们其实是存在一些密切联系的两个不同概念注。 (zh)
|
![[RDF Data]](http://dbpedia.org/statics/sw-cube.png)
