About: Ragnarök

An Entity of Type: television show, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

In Norse mythology, Ragnarök (/ˈræɡnəˌrɒk, ˈrɑːɡ-/; Old Norse: Ragnarǫk) is a series of events, including a great battle, foretelling the death of numerous great figures (including the gods Odin, Thor, Týr, Freyr, Heimdallr, and Loki), natural disasters, and the submersion of the world in water. After these events, the world will rise again, cleansed and fertile, the surviving and returning gods will meet and the world will be repopulated by two human survivors. Ragnarök is an important event in Norse mythology and has been the subject of scholarly discourse and theory in the history of Germanic studies.

Property Value
dbo:abstract
  • راجناروك (Ragnarök) وتعني مصير الآلهة، وهي المعركة النهائية(including the gods Odin, Thor, Týr, Freyr, Heimdallr, and Loki), في الميثولوجيا النوردية. تم ذكر هذه المعركة في قصائد إيدا ومن خلال نبوءة فولسبا، يعرف الآلهة أنهم سيخسرون هذه المعركة وأن الجميع (من آلهة وعمالقة) سيموت في النهاية، ولا تقتصر هذه على الكائنات التي تعيش في العوالم المختلفة وإنما أيضا جميع العوالم سيتم تدميرها أيضا. يعرف الآلهة أن بعد هذه المعركة النهائية أن عالما جديدا سينبثق من خراب هذا العالم وسيكون أفضل من سابقه. (ar)
  • Ragnarök („sudba bohů“) je v severské mytologii série událostí vrcholící bitvou mezi bohy a jotuny a koncem světa, následovaná znovuzrozením světa. Užívána je také forma ragnarøkkr („soumrak bohů“), poprvé užitá Snorrim Sturlusonem a která byla zpopularizována v německém překladu jako Götterdammerung , poslední z cyklu Prsten Nibelungův, Richarda Wagnera. Slovo ragna je genitivem od regin, nejobvyklejšího označení bohů jako skupiny bytostí v staroseverštině, které má význam zhruba „vládci“. Nejdůležitějším zdrojem o ragnaröku je z Poetické Eddy, přičemž další detaily jsou obsaženy v z téhož díla. V próze tyto události převyprávěl a dalšími detaily doplnil Snorri Sturluson v mladší Prozaické Eddě. Mýty zjevně pojednávající o konci světa jsou v indoevropských tradicích vzácné, vedle tohoto severského podání se objevuje pouze zarathuštrická apokalypsa zvaná frašokereti. Oba mýty sdílejí i některé motivy: ztráta ruky v důsledku křivé přísahy či podvodu, spoutání či zajetí zloducha který je osvobozen před koncem světa, dlouhá zima konci světa předcházející. Jaan Puhvel tento mýtus spojuje také s bitvou na Kuruovském poli z Mahábháraty, přičemž Vídara považuje za analogického Kršnovi-Višnuovi a Heimdalla -Djausovi. (cs)
  • En la mitologia nòrdica, els Ragnaroc (el terme corresponent en norrè occidental antic és plural; en islandès modern, el mot se sol escriure aglutinat: Ragnarök) és el terme amb què es coneix la fi dels déus, i per tant, també la fi del món que coneixem. El mot és un compost del plural regin, 'els déus' (-ragna és el genitiu de regin-) i rǫk, 'destí' i, per tant, traduït literalment significa tant com 'el destí dels déus, la fi dels déus'. En època medieval, el terme va deixar de ser entès. Quan es va produir aquest fet, es va modificar en Ragna røkkr, 'crepuscle dels déus', una expressió que es popularitzaria arreu d'Europa gràcies a l'ús que en feu Wagner en l'última part de la seva Tetralogia (Götterdämmerung, El crepuscle dels déus). En l'Edda de Snorri, només s'usa la forma ragna røkkr de manera general; la forma ragna rǫk, tanmateix, hi apareix emprada un únic cop i només en un sol manuscrit: el : vindrà el dia en què Loki escapi i ataqui Asgard amb un exèrcit de morts sobre un vaixell (Naglfar) fet amb les ungles dels morts i amb companyia de Surt, el llop Fenrir, que devorarà Odin i la serp Jormungand, que serà morta per Thor, però no abans que aquesta l'enverini i només pugui allunyar-se nou passos del cadàver de la serp. Odin serà venjat pel seu fill Vídar. A causa dels seus pecats, molts d'aquests esmentats al Lokasenna, tots els déus moriran, excepte Vídar i Vali, fills d'Odin, i Magni i Modi, fills de Thor i hereus del seu martell encantat, el Mjölnir i, pel seu costat, refugiats al bosc d'Hoddmímir, hi haurà dos humans que sobreviuran a la destrucció, anomenats i , els quals repoblaran la Terra. Llavors, els déus Baldr i tornaran a la vida i es reuniran amb els quatre anteriorment dits per guiar els humans en la nova era. (ca)
  • Στη Σκανδιναβική μυθολογία το Ράγκναροκ επίσης Ράκναροκ (Ragnarok στα δανικά, Ragnarök -Ραγκναρέκ- στα σουηδικά, Ragnarök -Ράγναρωκ- στα αρχαία σκανδιναβικά) σημαίνει η μοίρα των θεών και είναι η μάχη του τέλους του κόσμου. Υποτίθεται πως θα διεξαχθεί μεταξύ των θεών - δηλαδή τους Αισίρους (Æsir) και Βανίρους (Vanir), των οποίων ηγείται ο Όντιν -και των κακών- δηλαδή των γιγάντων της φωτιάς, των Γιοτούν (Yotun) και άλλων τεράτων, των οποίων θα ηγείται ο Λόκι. Το αποτέλεσμα της μάχης θα είναι καταστροφικό όχι μόνο για τους περισσότερους θεούς, τους γίγαντες και τα τέρατα, αλλά και για ολόκληρο το σύμπαν. Το Ράγκναροκ θα ξεκινήσει με φυσικές καταστροφές, οι οποίες σύντομα θα οδηγήσουν σε έναν απίστευτα βαρύ χειμώνα που θα διαρκέσει τρία χρόνια, χωρίς να παρεμβληθεί ούτε ένα καλοκαίρι (γνωστός ως Fimbulvinter = μεγάλος χειμώνας, στα σημερινά αγγλικά αναφέρεται ως Fimbulwinter), και με το χιόνι να έρχεται διαρκώς από όλες τις κατευθύνσεις. Έπειτα οι θεοί θα πολεμήσουν τους γίγαντες και τα τέρατα του χάους. Η μάχη θα καταλήξει σε μια πυρκαγιά που θα κάψει ολόκληρο το σύμπαν, και η Γη θα βυθιστεί στη θάλασσα. Μια νέα Γη θα αναδυθεί και θα κατοικηθεί από όσους θεούς επιζήσουν και ένα ζευγάρι ανθρώπους. (el)
  • En la nordia mitologio, Ragnarök ("krepusko de la dioj") estas la mondofina batalo. Tiu ĉi batalo estos supozeble okazigita inter la dioj, la Æsir, gvidataj de Odino kaj de la jotun-oj gvidataj de Loki. Ne nur la dioj, gigantoj, kaj monstroj pereos dum tiu ĉi apokalipsa batalo, sed preskaŭ la tuta universo estos detruata. En la militistaj vikingaj socioj, la dumbatala forpaso estis admirinda kaj laŭdinda destino kaj tio ĉi estis enkondukita en la adoradon de diaro kiuj ili mem ne estas eternaj, sed iam estos venkitaj dum la Ragnarök. En la sagaoj kaj en la skaldia poezio de la nordiaj popoloj aperas klare difinita la okazintaĵoj dum Ragnarök, eblas scii kiu batalos kontraŭ kiu kaj la destinon de la partoprenantoj de tiu ĉi batalo. La Völuspá (Profetaĵoj de Völva), la unua serio el la Poezia Edda kiu datiĝas el 1000 p.K., rakontas la historion de la dioj, ekde la komenco de la tempo ĝis Ragnarök, en 65 strofoj. La Proza Edda, verkita du jarcentojn poste de Snorri Sturluson, priskribas la okazintaĵon kiu okazos antaŭ, dum kaj post la batalo. Unikaĵo pri Ragnarök kiel apokalipsa historio (en la senco de Armagedono) estas tio ke la dioj jam scias pere de la profetaĵoj, tio kio okazos: kio anoncos la alvenon de la okazintaĵo, kiu estos mortigita de kiu kaj tiel plu. Eĉ ili mem scias ke ili ne povas eviti la Ragnarök-on. Tio ĉi rilatiĝas al la koncepto pri destino (vidu Urðr, ) de la antikvaj nordiaj popoloj. La vorto Ragnarök konsistas el du vortoj: ragna kiu estas pluralo de la genitivo regin ("dioj" aŭ "regantaj potencoj"), dume rök signifas "destinon". Etimologie kaj regin/ragna kaj rök venas de la sama prahindoeŭropa radiko *rak aŭ *reĝ- ("alporti antaŭen, ordigi, regi"). En el kazo de rök, la radiko *reĝ- transformiĝas en *reig-, "etendi la manon" aŭ "havi oportunon", tial la senco pri "pleja atingado" aŭ "fina destino". Dum la 13a jarcento, nordiaj poetoj, eble pro stilaj kialoj, ŝanĝigis la vorton "ragnarök" al "ragnarökkr". La termino rökkr venas de la prahindoeŭropa vorto *reg (w) os-, "malheleco, sunsubiro, obskureco". La germana traduko de la vorto ragnarökkr estas "Götterdämmerung", popularigita termino dum la 19-a jarcento de Richard Wagner en lia ciklo Der Ring des Nibelungen (La ringo de l' nibelungo), kies lasta opero estis "La krepusko de la dioj" (Götterdämmerung germane). Ragnarök ne signifas "krepuskon de la dioj"; ĉi-frazo estas traduko de Götterdämmerung, kiu alterne estas tradukaĵo el la germana lingvo de la vorto Ragnarökkr, uzata de Snorri Sturluson anstataŭ la origina Ragnarök el la Poezia Edda. Ĝi temas aŭ pri misuzo aŭ poezia vortludo inter la antikva nordia lingvo rök ("sino") kaj rökkr ("krepusko"). Ortografio * Antikva Nordia lingvo: Ragnarök * Alternativoj: Ragnarøk (eo)
  • Die Ragnarök (altnordisch „Schicksal der Götter“; aus regin, gen. pl. ragna „Gott“, rök „Ursache, Sinn des Ursprungs“) ist die Sage von Geschichte und Untergang der Götter (Weltuntergang) in der Nordischen Mythologie, wie es die Völuspá prophezeit. Die deutsche Übersetzung „Götterdämmerung“ geht auf eine Fehlinterpretation von Snorri Sturluson zurück: Während die ältere Lieder-Edda von ragnarök singt („Schicksal der Götter“), schreibt Snorri Sturluson in seiner Prosabearbeitung stets ragna rökr („Götterdämmerung“; vgl. altnordisch røkkr „Dunkelheit“). Der letzte Abschnitt der Ragnarök schildert die neue Welt, die nach dem Untergang der alten Welt entsteht. (de)
  • Ragnarök ("jainkoen patua") eskandinaviar mitologian munduaren amaierako gerra da. Gerra hau, Odin buruzagi duten jainko Æsirrek eta Loki buruzagi duten jotunen artean gertatuko da. Ez dira bakarrik jainkoak, erraldoiak eta munstroak izango gerra apokaliptiko honetan desagertuko direnak, baizik eta unibertso guztia. Bikingoen gizarte gerlarietan, gerran hiltzea patu miresgarria zen, eta hau, betierekoak ez diren jainko talde baten gurtzan adierazi zen, jainko hauek Ragnarokean desagertuko direlarik. Eskandinaviar herrietako saga eta olerkaritza eskaldikoan, argi eta garbi zehaztuak agertzen dira Ragnarokean gertatuko diren gertakariak, baita nork noren aurka borrokatuko duen eta gerra honetan parte hartuko dutenen patua ere. (Volvä emakumezko xamanaren profeziak), Edda poetikoko lehen sailak (Edda nagusia), 1000. urtetik datatua dagoenak, jainkoen istorioa kontatzen du, denboraren hasieratik Ragnaroka arte, 65 ahapalditan. Snorri Sturlusonek bi mende beranduago idatzitako Edda prosaikoa edo Edda txikiak, gerraren aurretik, bitartean eta ondoren gertatuko den xehetasunik txikiena ere azaltzen du. Ragnarokari buruz, istorio apokaliptiko bezala ( antzera) bakarra dena, jainkoek, gerra horretan zer gertatuko den aldez aurretik dakitela da: zerk iragarriko duen gertaera, nor, nork hilko duen, eta hala. Ragnaroka eragozteko botererik ez dutela ere badakite. Hau, antzinako herri eskandinaviarren patuaren kontzeptuarekin (Urð, Wyrd) lotua dago. (eu)
  • En la mitología nórdica, Ragnarök (en español, "destino de los dioses")​ es la batalla del fin del mundo. Esta batalla será emprendida entre los dioses, los Æsir, liderados por Odín y los gigantes de fuego liderados por Surt, a los cuales también se les unen los jotun liderados por Loki. No solo los dioses, los gigantes y los monstruos perecerán en esta conflagración, sino que prácticamente todo en el universo será destruido. En las sociedades guerreras vikingas, el morir en batalla era un destino admirable, y esto se tradujo en la adoración de un panteón en el que los dioses mismos no son eternos, sino que algún día serán derrotados, en el Ragnarök. En las propias sagas y poesía escáldica de los pueblos nórdicos aparecen claramente definidos los acontecimientos del Ragnarök, se conoce quién luchará contra quién, así como los destinos de los participantes en esta batalla. El Völuspá (Profecías de Völva — una vidente), la primera serie del Edda poética (Edda mayor), que data desde 1000 d. C., cuenta la historia de los dioses, desde el inicio del tiempo hasta el Ragnarök, en 65 estrofas. La Edda prosaica (Edda menor), escrita dos siglos después por Snorri Sturluson, describe en detalle qué ocurrirá antes, durante y después de la batalla. Lo que es único sobre el Ragnarök como historia apocalíptica (en el estilo Armagedón) es que los dioses ya saben a través de la profecía lo que va a suceder: qué avisará de la llegada del acontecimiento, quién será asesinado por quién, y así sucesivamente. Incluso saben que ellos no tienen el poder de evitar el Ragnarök. Esto está relacionado con el concepto de destino (véase Urðr, Wyrd) de los pueblos nórdicos antiguos. (es)
  • In Norse mythology, Ragnarök (/ˈræɡnəˌrɒk, ˈrɑːɡ-/; Old Norse: Ragnarǫk) is a series of events, including a great battle, foretelling the death of numerous great figures (including the gods Odin, Thor, Týr, Freyr, Heimdallr, and Loki), natural disasters, and the submersion of the world in water. After these events, the world will rise again, cleansed and fertile, the surviving and returning gods will meet and the world will be repopulated by two human survivors. Ragnarök is an important event in Norse mythology and has been the subject of scholarly discourse and theory in the history of Germanic studies. The event is attested primarily in the Poetic Edda, compiled in the 13th century from earlier traditional sources, and the Prose Edda, written in the 13th century by Snorri Sturluson. In the Prose Edda and in a single poem in the Poetic Edda, the event is referred to as Ragnarøkkr (Old Norse for 'Twilight of the Gods'), a usage popularised by 19th-century composer Richard Wagner with the title of the last of his Der Ring des Nibelungen operas, Götterdämmerung (1876), which is "Twilight of the Gods" in German. (en)
  • Ragnarök (takdir para dewa) adalah suatu bagian dari mitologi Nordik tentang pertempuran di . Pertempuran antara Æsir, yang dipimpin oleh Odin dan para iblis (raksasa api dan berbagai monster yang dipimpin oleh Surtr .Pertempuran terjadi di suatu daerah bernama . Makna dari pertempuran ini tidak hanya pertempuran antara dewa, raksasa, dan monster, tetapi juga melibatkan seluruh alam semesta. Dari pertempuran ini banyak dewa-dewi yang mati termasuk Odin. * l * * s (in)
  • Dans la mythologie nordique, le Ragnarök renvoie à une fin du monde prophétique comprenant une série d'événements dont un hiver de trois ans sans soleil (Fimbulvetr), suivi d'une grande bataille sur la plaine de Vígríd. La majorité des divinités comme Odin, Thor, Freyr, Heimdall et Loki, mais aussi les géants et la quasi-totalité des hommes y mourront, une série de désastres naturels verra ensuite le monde submergé par les flots et détruit par les flammes. Une renaissance suivra, où les dieux restants, dont Baldr, Höd, et Vidar, rencontreront Líf et Lífþrasir, seul couple humain survivant et appelé à repeupler le monde. Le Ragnarök est un thème important dans la mythologie nordique. Il est principalement relaté dans l’Edda poétique, en section de la Völuspá, probablement écrite par un clerc islandais après l’an mille, mais aussi dans l’Edda de Snorri, rédigée au XIIIe siècle par Snorri Sturluson, qui s’est lui-même inspiré de l’Edda poétique. Le Ragnarök est l'objet de nombreuses études et controverses visant à déterminer l'origine réelle du récit rédigé tardivement, après la christianisation du monde nordique. De nombreux spécialistes soutiennent que les textes faisant référence à la fin du monde prophétique sont inspirés des récits bibliques du jugement dernier, notamment l'Apocalypse et la fin du monde millénariste, et de l’Ecclésiaste. Certains y trouvent également des comparaisons avec des récits d'autres mythologies indo-européennes, qui pourraient indiquer une origine commune du mythe ou des influences païennes extérieures. Pour de nombreux érudits, ces influences empruntées aux autres cultures et réécrites par des clercs chrétiens sont attribuées à tort à la mythologie viking, et ont déformé la connaissance que nous avons de la foi scandinave. Ce texte pourrait également puiser ses sources dans l'observation de catastrophes naturelles en Islande. Richard Wagner a beaucoup popularisé le thème du Ragnarök avec son opéra Der Ring des Nibelungen, dont la dernière partie a pour titre Götterdämmerung, le crépuscule des Dieux. (fr)
  • ラグナロク(古ノルド語:Ragnarøk(Ragnarök、ラグナレク)は、北欧神話の世界における終末の日のことである。 元来の語義は「神々の(死と滅亡の)運命」であったが、『新エッダ』の作者スノッリが誤ってこの語RagnarökをRagnarökr(Ragnarökkr)と同一視したことが原因で「神々の黄昏」という誤訳が生まれ、広く流布している。 本稿のカタカナ転写は「ラグナロック」など様々であるが、本稿では固有名詞や特定の人の発言の引用以外は一般的な国語辞典での記述である「ラグナロク」に統一する。 (ja)
  • Il termine Ragnarǫk (dal norreno Ragnarǫk, pronunciato [ˈrɑɣnɑˌrɔk] e significante letteralmente "destino degli dèi"; è documentata anche la variante Ragnarøkkr, pronunciata [ˈrɑɣnɑˌrøkːz̠]) indica, nella mitologia norrena, una serie di eventi catastrofici ed escatologici, tra cui spicca una grande e famosa battaglia finale tra le potenze della luce e dell'ordine e quelle delle tenebre e del caos, la quale avvererà la morte di un certo numero di importanti personaggi del ciclo mitologico (come Odino, Thor, Týr, Freyr, Heimdallr e Loki) e, preceduta da varie calamità naturali, sarà succeduta dall'incendio e dalla sommersione del mondo nell'acqua cosmica, dalla caduta degli astri e dal collasso della volta celeste, fino alla fine del creato. Ciononostante, la parola indica anche la rigenerazione del mondo distrutto, caratterizzata da un'età felice, una nuova dinastia divina e una rinnovata progenie umana: infatti, conclusi tali eventi apocalittici, si racconta che il nuovo mondo riemergerà purificato e ubertoso, che gli dèi sopravvissuti allo scontro e quelli resuscitati e reduci dall'oltretomba si riuniranno in alleanza e che la terra sarà ripopolata da Líf e Lífþrasir, una coppia di esseri umani scampati alla devastazione grazie al rifugio offerto da una misteriosa foresta. Questo concetto terminativo e palingenetico costituisce un episodio cruciale ed enigmatico della mitologia norrena ed è stato oggetto di dibattiti, dissertazioni e teorie in ambito accademico lungo tutta la storia degli studi di filologia germanica. (it)
  • ( 다른 뜻에 대해서는 라그나로크 (동음이의) 문서를 참고하십시오.) 라그나로크(고대 노르드어: Ragnarǫk)는 노르드의 말세 신화이다. 정확히 말하자면 라그나로크란 미래에 일어날 것이라고 예언되는 일련의 사건들이다. 거대한 전쟁이 일어나 신화의 주요 등장인물 대부분이 사망하고, 다종다양한 자연재해가 닥치며, 최종적으로 세계가 물에 잠겨 멸망한다. 그 뒤 풍요로운 신세계가 물속에서 솟아나고, 살아남은 신들이 재회하며, 두 명의 인간 생존자로부터 다시 세상은 인간들이 넘치는 곳이 될 것이라고 한다. 다른 뜻으로는 아마겟돈이라는 단어도 있다. 라그나로크는 노르드 문화에서 매우 중요한 사건이며, 다양한 학술적 연구 및 이론의 대상이 되고 있다. 13세기 이전의 서사시들을 모아놓은 《고 에다》가 라그나로크에 대한 언급이 이루어지는 주요 문헌이며, 13세기에 아이슬란드의 스노리 스투를루손이 쓴 《신 에다》도 함께 중요하게 다루어진다. 여기서 이 사건은 라그나로크(고대 노르드어: Ragnarǫk) 또는 라그나뢰크(고대 노르드어: Ragnarøkkr)라고 표기되는데, 각각 "신들의 운명", "신들의 황혼"이라는 뜻이다. 19세기 작곡가 리하르트 바그너가 자기 오페라 《니벨룽겐의 반지》의 마지막 작품에 《신들의 황혼》(1876년)이라는 제목을 사용한 이후 이 용어도 널리 사용되게 되었다. (ko)
  • Ragnarök of Ragnarok is het lot van de heersende machten, wat historisch gereduceerd werd tot de betekenis van ondergang van de goden (en de wereld). Die zou plaatshebben in de vorm van een eindstrijd tussen ontketende reuzen en goden, waarbij de vuurreus Surt het vuur aan de lont steekt en met zijn vlammend zwaard zo goed als alles vernietigt. Daaraan vooraf zijn de meeste goden, reuzen en monsters al in deze kosmische strijd omgekomen. Maar Ragnarok is tegelijk een eindpunt en een beginpunt. Na de slag zal de wereld geteisterd worden door natuurrampen en uiteindelijk verdwijnen in de zee, waarna de wereld weer frisgroen boven de golven vandaan komt. De goden zullen herboren worden en de wereld zal herbevolkt worden door twee overlevende mensen. (nl)
  • Ragnarök lub ragnarak – w mitologii skandynawskiej los bogów (Götterdämmerung). W wyobrażeniach mitologicznych ma on być wielką walką pomiędzy bogami a olbrzymami pod wodzą Lokiego, w wyniku której świat i Asgard, siedzibę bogów, strawi ogień, wszystkie gwiazdy zgasną, a Ziemię zaleje wielkie morze. Ostatecznie z tej toni wyłoni się nowy świat i nastąpi era szczęśliwości bez przemocy i wojen. Po raz pierwszy pojawił się w poemacie Völuspá (Przepowiednia wieszczki), zredagowanym pod koniec X wieku. (pl)
  • Na mitologia nórdica, Ragnarök (em português: destino dos deuses), representa a escatologia nórdica, marcado por uma série de eventos que conduziriam ao fim do mundo. A palavra significa , referindo-se à última e decisiva batalha dos deuses contra os seus inimigos. O mito foi pela primeira vez descrito no poema anónimo Völuspá, compilado no século XIII, a partir de fontes tradicionais mais antigas e no Edda em prosa, escrito no século XIII por Snorri Sturluson, existindo porém outras referências à escatologia por toda a região . A influência cristã nesta narrativa pagã é vista de maneiras diferentes: Como uma narrativa puramente pagã, ou como uma narrativa incorporando ideias cristãs e ideias pagãs, ou como uma narrativa pagã influenciada por ideias cristãs. O Ragnarök começa com uma série de catástrofes naturais, que culminam no Fimbulvetr ("longo inverno") que dura três anos consecutivos, sem verão. Posteriormente, os deuses irão lutar contra os gigantes nascidos das forças do . Uma grande batalha que resultaria na morte da maioria dos deuses (incluindo os Æsir, Ódin, Thor, Týr, Freir, Heimdallr, e Loki); a batalha termina com um incêndio global, após o qual a terra seria submerso pelo mar. Depois, o mundo ressurgiria fértil, povoado pelos poucos sobreviventes das famílias dos deuses e por dois sobreviventes humanos que repovoariam a terra: Líf e Lífthrasir. Ragnarök foi um evento importante no cânone nórdico sendo importante para a interpretação de muitos aspectos da e objeto de estudos acadêmicos e teóricos. No Edda em prosa e em um único poema no Edda poética, o evento é conhecido como Ragnarökr ou Ragnarökkr (nórdico antigo: "Destino dos Deuses" e "Crepúsculo dos Deuses", respectivamente), um termo popularizado no século XIX pelo compositor Richard Wagner por ser o título da última ópera da tetralogia Der Ring des Nibelungen, Götterdämmerung. (pt)
  • Рагна́рёк, или Рагнаро́к (др.-сканд. Ragnarök, Ragnarøkkr — букв. «Судьба богов», «Сумерки богов»), в германо-скандинавской мифологии — гибель богов и всего мира, следующая за последней битвой между богами и хтоническими чудовищами. (ru)
  • Ragnarök ("Gudarnas sista öde" eller "Makternas Undergång") refererar inom nordisk mytologi till en serie händelser, inklusive en avgörande strid, som förutspås leda till jordens undergång. Detta innebär många gudars och andra mytologiska personers död, inklusive Odens, Tors, Frejs, Heimdalls och Lokes. Till detta kommer ett antal naturkatastrofer, med bland annat en översvämning som ställer hela världen under vatten. Därefter reser sig världen igen, varvid de överlevande gudarna slår sig samman. Samtidigt utgör de enda överlevande människorna, en man och en kvinna, förutsättningen för en ny befolkning. Ragnarök är ett av de mest avgörande elementen i fornnordisk mytologi. Händelsen nämns både i Völvans spådom 1-66 i den poetiska Eddan som sammanställdes på 1200-talet utifrån tidigare källor, och i Snorres edda, skriven på 1200-talet av Snorre Sturlasson. I Snorres edda, och i en dikt i den poetiska eddan, nämns händelsen vid namn som Ragnarökr eller Ragnarökkr ("Gudarnas skymning"), namn som senare populariserades av 1800-talskompositören Richard Wagner med titeln på den sista av hans Der Ring des Nibelungen-operor, Ragnarök. Begreppet "Gudarnas skymning" är med all säkerhet en poetisk term som uppstod då orden var så snarlika. (sv)
  • 诸神黄昏(挪威語:Ragnarök)指的是北欧神话預言中的一連串巨大劫难,包括了造成許多重要的神(奧丁、索爾、弗雷、海姆達爾、火巨人、霜巨人、洛基等)死亡的大戰和無數的自然浩劫,之後,整個世界沉沒在水底。然而最終世界復甦了,存活的神與兩名人類重新建立了新世界。這是北歐神話極重要的一部份,也是許多學術研討與理論的主題。 诸神黄昏主要記錄在詩體埃達與散文埃達之中。其原名Ragnarökr或Ragnarökkr意為「諸神的末日」。19世纪著名的德国剧作家瓦格纳的作品《尼伯龙根的指环》的最后一部题为Götterdämmerung(德语“诸神的黄昏”),让北欧神话中的这一事件逐渐为人所知。 (zh)
  • Ра́ґнарьок, також Ра́ґнарок (Ragnarok, Ragnarøkkr, Ragnarøk, давньосканд. вимова [ˈrɑɣnɑˌrɒk] — «доля богів») — у скандинавській міфології — битва наприкінці світу, яка розпочнеться, коли Геймдалль (бог, який охороняє міст Біфрест, єдиний вхід до Асгарду, що також поєднує його з підземним світом) затрубить у свій ріг. Ця битва завершить пророцтво, що визначає долю скандинавських богів: в останній битві боги зійдуться з силами зла, своїми одвічними ворогами: чудовиськами та гігантами (йотунами), а також люди проти людей та мерців. Унікальною особливістю Рагнарока як кінця світу є те, що пророцтво вже відоме богам, вони знають коли воно сповниться, хто загине й від чиєї руки тощо. Вони навіть усвідомлюють те, що вони безсилі уникнути Рагнароку. Але вони мужньо й покірно готові зустріти свою долю. (uk)
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 25829 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 43850 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1124178092 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:subject
gold:hypernym
rdf:type
rdfs:comment
  • راجناروك (Ragnarök) وتعني مصير الآلهة، وهي المعركة النهائية(including the gods Odin, Thor, Týr, Freyr, Heimdallr, and Loki), في الميثولوجيا النوردية. تم ذكر هذه المعركة في قصائد إيدا ومن خلال نبوءة فولسبا، يعرف الآلهة أنهم سيخسرون هذه المعركة وأن الجميع (من آلهة وعمالقة) سيموت في النهاية، ولا تقتصر هذه على الكائنات التي تعيش في العوالم المختلفة وإنما أيضا جميع العوالم سيتم تدميرها أيضا. يعرف الآلهة أن بعد هذه المعركة النهائية أن عالما جديدا سينبثق من خراب هذا العالم وسيكون أفضل من سابقه. (ar)
  • Ragnarök (takdir para dewa) adalah suatu bagian dari mitologi Nordik tentang pertempuran di . Pertempuran antara Æsir, yang dipimpin oleh Odin dan para iblis (raksasa api dan berbagai monster yang dipimpin oleh Surtr .Pertempuran terjadi di suatu daerah bernama . Makna dari pertempuran ini tidak hanya pertempuran antara dewa, raksasa, dan monster, tetapi juga melibatkan seluruh alam semesta. Dari pertempuran ini banyak dewa-dewi yang mati termasuk Odin. * l * * s (in)
  • ラグナロク(古ノルド語:Ragnarøk(Ragnarök、ラグナレク)は、北欧神話の世界における終末の日のことである。 元来の語義は「神々の(死と滅亡の)運命」であったが、『新エッダ』の作者スノッリが誤ってこの語RagnarökをRagnarökr(Ragnarökkr)と同一視したことが原因で「神々の黄昏」という誤訳が生まれ、広く流布している。 本稿のカタカナ転写は「ラグナロック」など様々であるが、本稿では固有名詞や特定の人の発言の引用以外は一般的な国語辞典での記述である「ラグナロク」に統一する。 (ja)
  • Ragnarök lub ragnarak – w mitologii skandynawskiej los bogów (Götterdämmerung). W wyobrażeniach mitologicznych ma on być wielką walką pomiędzy bogami a olbrzymami pod wodzą Lokiego, w wyniku której świat i Asgard, siedzibę bogów, strawi ogień, wszystkie gwiazdy zgasną, a Ziemię zaleje wielkie morze. Ostatecznie z tej toni wyłoni się nowy świat i nastąpi era szczęśliwości bez przemocy i wojen. Po raz pierwszy pojawił się w poemacie Völuspá (Przepowiednia wieszczki), zredagowanym pod koniec X wieku. (pl)
  • Рагна́рёк, или Рагнаро́к (др.-сканд. Ragnarök, Ragnarøkkr — букв. «Судьба богов», «Сумерки богов»), в германо-скандинавской мифологии — гибель богов и всего мира, следующая за последней битвой между богами и хтоническими чудовищами. (ru)
  • 诸神黄昏(挪威語:Ragnarök)指的是北欧神话預言中的一連串巨大劫难,包括了造成許多重要的神(奧丁、索爾、弗雷、海姆達爾、火巨人、霜巨人、洛基等)死亡的大戰和無數的自然浩劫,之後,整個世界沉沒在水底。然而最終世界復甦了,存活的神與兩名人類重新建立了新世界。這是北歐神話極重要的一部份,也是許多學術研討與理論的主題。 诸神黄昏主要記錄在詩體埃達與散文埃達之中。其原名Ragnarökr或Ragnarökkr意為「諸神的末日」。19世纪著名的德国剧作家瓦格纳的作品《尼伯龙根的指环》的最后一部题为Götterdämmerung(德语“诸神的黄昏”),让北欧神话中的这一事件逐渐为人所知。 (zh)
  • En la mitologia nòrdica, els Ragnaroc (el terme corresponent en norrè occidental antic és plural; en islandès modern, el mot se sol escriure aglutinat: Ragnarök) és el terme amb què es coneix la fi dels déus, i per tant, també la fi del món que coneixem. El mot és un compost del plural regin, 'els déus' (-ragna és el genitiu de regin-) i rǫk, 'destí' i, per tant, traduït literalment significa tant com 'el destí dels déus, la fi dels déus'. En època medieval, el terme va deixar de ser entès. Quan es va produir aquest fet, es va modificar en Ragna røkkr, 'crepuscle dels déus', una expressió que es popularitzaria arreu d'Europa gràcies a l'ús que en feu Wagner en l'última part de la seva Tetralogia (Götterdämmerung, El crepuscle dels déus). En l'Edda de Snorri, només s'usa la forma ragna røk (ca)
  • Ragnarök („sudba bohů“) je v severské mytologii série událostí vrcholící bitvou mezi bohy a jotuny a koncem světa, následovaná znovuzrozením světa. Užívána je také forma ragnarøkkr („soumrak bohů“), poprvé užitá Snorrim Sturlusonem a která byla zpopularizována v německém překladu jako Götterdammerung , poslední z cyklu Prsten Nibelungův, Richarda Wagnera. Slovo ragna je genitivem od regin, nejobvyklejšího označení bohů jako skupiny bytostí v staroseverštině, které má význam zhruba „vládci“. (cs)
  • Στη Σκανδιναβική μυθολογία το Ράγκναροκ επίσης Ράκναροκ (Ragnarok στα δανικά, Ragnarök -Ραγκναρέκ- στα σουηδικά, Ragnarök -Ράγναρωκ- στα αρχαία σκανδιναβικά) σημαίνει η μοίρα των θεών και είναι η μάχη του τέλους του κόσμου. Υποτίθεται πως θα διεξαχθεί μεταξύ των θεών - δηλαδή τους Αισίρους (Æsir) και Βανίρους (Vanir), των οποίων ηγείται ο Όντιν -και των κακών- δηλαδή των γιγάντων της φωτιάς, των Γιοτούν (Yotun) και άλλων τεράτων, των οποίων θα ηγείται ο Λόκι. (el)
  • Die Ragnarök (altnordisch „Schicksal der Götter“; aus regin, gen. pl. ragna „Gott“, rök „Ursache, Sinn des Ursprungs“) ist die Sage von Geschichte und Untergang der Götter (Weltuntergang) in der Nordischen Mythologie, wie es die Völuspá prophezeit. Die deutsche Übersetzung „Götterdämmerung“ geht auf eine Fehlinterpretation von Snorri Sturluson zurück: Während die ältere Lieder-Edda von ragnarök singt („Schicksal der Götter“), schreibt Snorri Sturluson in seiner Prosabearbeitung stets ragna rökr („Götterdämmerung“; vgl. altnordisch røkkr „Dunkelheit“). (de)
  • En la nordia mitologio, Ragnarök ("krepusko de la dioj") estas la mondofina batalo. Tiu ĉi batalo estos supozeble okazigita inter la dioj, la Æsir, gvidataj de Odino kaj de la jotun-oj gvidataj de Loki. Ne nur la dioj, gigantoj, kaj monstroj pereos dum tiu ĉi apokalipsa batalo, sed preskaŭ la tuta universo estos detruata. Ortografio * Antikva Nordia lingvo: Ragnarök * Alternativoj: Ragnarøk (eo)
  • Ragnarök ("jainkoen patua") eskandinaviar mitologian munduaren amaierako gerra da. Gerra hau, Odin buruzagi duten jainko Æsirrek eta Loki buruzagi duten jotunen artean gertatuko da. Ez dira bakarrik jainkoak, erraldoiak eta munstroak izango gerra apokaliptiko honetan desagertuko direnak, baizik eta unibertso guztia. (eu)
  • En la mitología nórdica, Ragnarök (en español, "destino de los dioses")​ es la batalla del fin del mundo. Esta batalla será emprendida entre los dioses, los Æsir, liderados por Odín y los gigantes de fuego liderados por Surt, a los cuales también se les unen los jotun liderados por Loki. No solo los dioses, los gigantes y los monstruos perecerán en esta conflagración, sino que prácticamente todo en el universo será destruido. (es)
  • In Norse mythology, Ragnarök (/ˈræɡnəˌrɒk, ˈrɑːɡ-/; Old Norse: Ragnarǫk) is a series of events, including a great battle, foretelling the death of numerous great figures (including the gods Odin, Thor, Týr, Freyr, Heimdallr, and Loki), natural disasters, and the submersion of the world in water. After these events, the world will rise again, cleansed and fertile, the surviving and returning gods will meet and the world will be repopulated by two human survivors. Ragnarök is an important event in Norse mythology and has been the subject of scholarly discourse and theory in the history of Germanic studies. (en)
  • Il termine Ragnarǫk (dal norreno Ragnarǫk, pronunciato [ˈrɑɣnɑˌrɔk] e significante letteralmente "destino degli dèi"; è documentata anche la variante Ragnarøkkr, pronunciata [ˈrɑɣnɑˌrøkːz̠]) indica, nella mitologia norrena, una serie di eventi catastrofici ed escatologici, tra cui spicca una grande e famosa battaglia finale tra le potenze della luce e dell'ordine e quelle delle tenebre e del caos, la quale avvererà la morte di un certo numero di importanti personaggi del ciclo mitologico (come Odino, Thor, Týr, Freyr, Heimdallr e Loki) e, preceduta da varie calamità naturali, sarà succeduta dall'incendio e dalla sommersione del mondo nell'acqua cosmica, dalla caduta degli astri e dal collasso della volta celeste, fino alla fine del creato. Ciononostante, la parola indica anche la rigeneraz (it)
  • Dans la mythologie nordique, le Ragnarök renvoie à une fin du monde prophétique comprenant une série d'événements dont un hiver de trois ans sans soleil (Fimbulvetr), suivi d'une grande bataille sur la plaine de Vígríd. La majorité des divinités comme Odin, Thor, Freyr, Heimdall et Loki, mais aussi les géants et la quasi-totalité des hommes y mourront, une série de désastres naturels verra ensuite le monde submergé par les flots et détruit par les flammes. Une renaissance suivra, où les dieux restants, dont Baldr, Höd, et Vidar, rencontreront Líf et Lífþrasir, seul couple humain survivant et appelé à repeupler le monde. Le Ragnarök est un thème important dans la mythologie nordique. Il est principalement relaté dans l’Edda poétique, en section de la Völuspá, probablement écrite par un cler (fr)
  • ( 다른 뜻에 대해서는 라그나로크 (동음이의) 문서를 참고하십시오.) 라그나로크(고대 노르드어: Ragnarǫk)는 노르드의 말세 신화이다. 정확히 말하자면 라그나로크란 미래에 일어날 것이라고 예언되는 일련의 사건들이다. 거대한 전쟁이 일어나 신화의 주요 등장인물 대부분이 사망하고, 다종다양한 자연재해가 닥치며, 최종적으로 세계가 물에 잠겨 멸망한다. 그 뒤 풍요로운 신세계가 물속에서 솟아나고, 살아남은 신들이 재회하며, 두 명의 인간 생존자로부터 다시 세상은 인간들이 넘치는 곳이 될 것이라고 한다. 다른 뜻으로는 아마겟돈이라는 단어도 있다. 라그나로크는 노르드 문화에서 매우 중요한 사건이며, 다양한 학술적 연구 및 이론의 대상이 되고 있다. (ko)
  • Ragnarök of Ragnarok is het lot van de heersende machten, wat historisch gereduceerd werd tot de betekenis van ondergang van de goden (en de wereld). Die zou plaatshebben in de vorm van een eindstrijd tussen ontketende reuzen en goden, waarbij de vuurreus Surt het vuur aan de lont steekt en met zijn vlammend zwaard zo goed als alles vernietigt. Daaraan vooraf zijn de meeste goden, reuzen en monsters al in deze kosmische strijd omgekomen. (nl)
  • Na mitologia nórdica, Ragnarök (em português: destino dos deuses), representa a escatologia nórdica, marcado por uma série de eventos que conduziriam ao fim do mundo. A palavra significa , referindo-se à última e decisiva batalha dos deuses contra os seus inimigos. O mito foi pela primeira vez descrito no poema anónimo Völuspá, compilado no século XIII, a partir de fontes tradicionais mais antigas e no Edda em prosa, escrito no século XIII por Snorri Sturluson, existindo porém outras referências à escatologia por toda a região . (pt)
  • Ragnarök ("Gudarnas sista öde" eller "Makternas Undergång") refererar inom nordisk mytologi till en serie händelser, inklusive en avgörande strid, som förutspås leda till jordens undergång. Detta innebär många gudars och andra mytologiska personers död, inklusive Odens, Tors, Frejs, Heimdalls och Lokes. Till detta kommer ett antal naturkatastrofer, med bland annat en översvämning som ställer hela världen under vatten. Därefter reser sig världen igen, varvid de överlevande gudarna slår sig samman. Samtidigt utgör de enda överlevande människorna, en man och en kvinna, förutsättningen för en ny befolkning. Ragnarök är ett av de mest avgörande elementen i fornnordisk mytologi. (sv)
  • Ра́ґнарьок, також Ра́ґнарок (Ragnarok, Ragnarøkkr, Ragnarøk, давньосканд. вимова [ˈrɑɣnɑˌrɒk] — «доля богів») — у скандинавській міфології — битва наприкінці світу, яка розпочнеться, коли Геймдалль (бог, який охороняє міст Біфрест, єдиний вхід до Асгарду, що також поєднує його з підземним світом) затрубить у свій ріг. Ця битва завершить пророцтво, що визначає долю скандинавських богів: в останній битві боги зійдуться з силами зла, своїми одвічними ворогами: чудовиськами та гігантами (йотунами), а також люди проти людей та мерців. (uk)
rdfs:label
  • راكناروك (ar)
  • Ragnarök (ca)
  • Ragnarök (cs)
  • Ragnarök (de)
  • Ράγκναροκ (el)
  • Ragnarök (en)
  • Ragnarök (eo)
  • Ragnarök (es)
  • Ragnarök (eu)
  • Ragnarök (mitologi) (in)
  • Ragnarǫk (it)
  • Ragnarök (fr)
  • 라그나로크 (ko)
  • ラグナロク (ja)
  • Ragnarök (pl)
  • Ragnarok (nl)
  • Рагнарёк (ru)
  • Ragnarök (pt)
  • Ragnarök (sv)
  • 諸神的黃昏 (zh)
  • Рагнарок (uk)
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:wikiPageDisambiguates of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is dbp:title of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License