About: Nation

An Entity of Type: country, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

A nation is a community of people formed on the basis of a combination of shared features such as language, history, ethnicity, culture and/or society. A nation is thus the collective identity of a group of people understood as defined by those features. Some nations are equated with ethnic groups (see ethnic nationalism) and some are equated with affiliation to a social and political constitution (see civic nationalism and multiculturalism). A nation is generally more overtly political than an ethnic group. A nation has also been defined as a cultural-political community that has become conscious of its autonomy, unity and particular interests.

Property Value
dbo:abstract
  • مصطلح الأمة مصطلح قانوني وسياسي يستخدم للإشارة من أي أجناس. مستقرة من الناس يرتبط أفرادها بروابط واضحة مثل اللغة أو التاريخ أو الجنس أو الدين من ناحية، أومتخيلة مثل المصالح المشتركة والغايات الواحدة أو حتى النسب المشترك من ناحية أخرى، ويقطنون بقعة من الأرض حتى لو لم يخضعوا لنظام سياسي معين وتشمل الأمة أموات الشعب والأجيال التي ستأتي في المستقبل. وعُرّفت الأمة بأنها «هي جماعة سياسية متخيلة، وقد تم تخيلها على أساس، إنها محدودة وذات سيادة بطبيعتها. وهي متخيلة لأن أعضاء الأمم، حتى أصغرها حجمًا، لن يتوصلوا قط إلى التعرف إلى بقية رفاقهم من الأعضاء، أو الالتقاء بهم أو حتى السماع عنهم، ومع ذلك فإن صورة جماعتهم تعيش في ذهن كل منهم» ويتداخل مفهوم الأمة بتقسيمات مشابهة، فيتقاطع مع مفاهيم الشعب والقومية والعرق تارة ويتمايز عنها تارة أخرى، كما تحكم قوانين الدول علاقة المصطلح والتداخل السابق مع مفاهيم المواطنة والجنسية. في المقابل يُنظَر إلى الأمة وفق مفاهيم الدولة القومية بارتباطها بكيان سياسي معين وبقعة من الأرض كحقيقة وكيان مجرد له وجود مستقل عن المواطنين الذين على قيد الحياة في لحظة معينة، فهي شخص حقيقي قانوني معنوي حر، يتجاوز الأجيال المتعاقبة لأنه موجود عبر القرون المتتالية وما المواطنين إلا مسافرين عابرين، فالأمة هي كل الاجيال السابقة والمعاصرة بل واللاحقة أيضا، أي هي كل المواطنين الأحياء والأموات بل ومن لم يولد بعد فهي الماضي والحاضر والمستقبل، فهي تسمو على الشعب الحالي للدولة ووجودها يسمو على وجوده، لأنها توجد قبله ومعه وبعده، أي أنها مستمرة بعد انقضاء الجيل الحالي للشعب.فالأمة هي التركيبة التي يتحقق فيها وبموجبها الامتداد القانوني والمتضامن بين الاجيال المتعاقبة ودوام وثبات المصالح الكبيرة المشتركة. (ar)
  • Národ (latinsky natio) je společenství lidí, kteří jsou navzájem spojeni kombinací několika druhů objektivních vztahů (hospodářské, náboženské...) a odrazem těchto vztahů ve společenském vědomí. Jazykově pojem odpovídá narození (latinsky natio), tedy společnému místu či společným předkům. Tímto pojmem se v různých zemích a jazycích odlišují zcela rozdílné sociální organismy. Rozlišuje se tak zejména mezi politickým a etnickým národem. Etnický národ stojí primárně na sdíleném jazyku, dále pak na historii a kultuře – za příslušníky národa jsou považováni všichni jedinci, kteří hovoří stejným jazykem, sdílejí stejnou historii a kulturu. Politický národ stojí na občanství – za příslušníky národa jsou považováni všichni jedinci, kteří jsou teritoriálně soustředěni ve státě, jsou jeho občany a mají oprávnění účastnit se politiky a uplatňovat svou suverenitu. (cs)
  • El terme nació és un concepte de significat complex i múltiple que -breument- fa referència bàsicament al conjunt d'individus d'un marc legal concret o bé a un conjunt d'individus amb característiques culturals comunes en un espai geogràfic més o menys delimitat. També és molt complexa la relació que manté amb el concepte d'Estat, ja que hi ha estudiosos que els consideren totalment distingibles (p.e. el primer és bàsicament cultural i el segon bàsicament polític). Altres estudiosos, però, els identifiquen considerant que la nació només té plena realitat quan és constituïda com a Estat. Per altres autors el concepte nació solament té sentit des de la concepció que li donen els nacionalistes, d'aquesta opinió és Roberto Augusto, que diu que «una nació és allò que els nacionalistes creuen que és una nació», perquè aquest concepte «no significa res fora de la teoria de qui l'ha creat per als seus propòsits.» Alguns autors veuen en la nació i en el nacionalisme una forma de religió i no una cosa real o material. L'autor català J. Llobera manté que Déu va ser substituït gradualment per la nació. La nació seria el nou Déu de la modernitat. En tot cas, des de l'origen de l'ús polític de nació, hi ha dues nocions d'aquest terme que parteixen d'una tradició francesa i una germànica. D'una banda, el concepte de nació d'origen francès, representa totes les persones que volen conviure en una mateixa comunitat política, al marge i per sobre de les diferències culturals de les persones que la conformen. D'altra banda, en el concepte d'origen germànic, la nació és un grup de gent que comparteix alguns trets característics, com la llengua, la cultura, certes institucions o l'origen ètnic. El terme nació té el seu origen en el mot llatí natio, que s'utilitzava originalment a la Universitat de París per referir-se a un grup d'estudiants originaris d'un determinat país, que parlaven la mateixa llengua i es regien per les seves lleis pròpies. Tot i que moltes nacions coincideixen avui en dia amb estats independents, aquest no és el cas més freqüent. Moltes nacions, com el Kurdistan, no tenen un estat independent. De fet, el concepte d'estat-nació va sorgir en els segles xviii i xix. Idealment els estats-nació tenen un sentiment nacional homogeni en tot el territori, sovint acompanyat d'una uniformitat lingüística, legal i cultural. Però habitualment, els estat-nació s'han creat a partir del domini d'un grup nacional enfront d'altres de minoritaris o sense accés a les estructures de poder, que tot sovint sobreviuen encara ara. Sovint, s'utilitzen els termes nacional i internacional per referir-se als estats i a les seves relacions. El sentiment de pertinença a una comunitat nacional se sol expressar amb símbols comuns, com ara una bandera, una cançó especial (l'himne nacional) o un dia de festa que commemora algun fet històric important per a la col·lectivitat (festa nacional).Les nacions es diferencien de les ètnies per dos elements principals: * Tenen un grau més elevat d'organització. * La població no sol ser tan homogènia. A diferència de les ètnies, el fet de pertànyer a una nació i de sentir-se membre d'aquesta no tan sols té l'origen en la circumstància d'haver nascut dins del seu territori, sinó que també es pot trobar en la voluntat o el desig personal de sentir-s'hi identificat, encara que no s'hi hagi nascut. Per referir-se a una nació sovint s'utilitza com a sinònim el mot país.Avui dia es pensa que per tal que un grup humà pugui ser considerat nacional cal que compleixi tres condicions bàsiques formades al llarg del temps: * Que aquesta comunitat de persones habiti en un espai geogràfic concret i ben delimitat. * Que hi tingui unes diferències o senyals d'identitat (com ara la llengua), algunes tradicions i lleis, algun element físic (una muntanya o un paisatge determinats, per exemple) que es puguin considerar emblemàtics, i fins i tot certes maneres de ser col·lectives marcades per una cultura comuna. * Que hi hagi una consciència de grup, també anomenada , en el sentit de posseir de manera permanent el sentiment i la voluntat de pertànyer a un grup de persones, a una col·lectivitat concreta. (ca)
  • Έθνος είναι η ανώτερη μορφή κοινωνικού σχηματισμού και διακρίνεται από κοινά γνωρίσματα τα οποία εξελίσσονται και μερικές φορές αλλάζουν στο πέρασμα των αιώνων όπως η φυλή, η γλώσσα, το θρήσκευμα, η κοινή ιστορία και πολιτισμός, η ομόθυμη θέληση να συνεχίσει η πολιτιστική πορεία και η γεωγραφική . Ιστορικά όμως, βασικότερο στοιχείο για την ύπαρξη ενός έθνους είναι η ανάπτυξη της εθνικής του συνείδησης ή ακριβέστερον η αυτή ιστορική αποστολή, δηλαδή ο ιδεολογικός παραγκωνισμός των υπόλοιπων στενότερων (π.χ. , ) ή και ευρύτερων (π.χ. φυλετισμός, αυτοκρατορισμός, οικουμενισμός) ομαδοποιήσεων, χάριν του εθνικισμού. (el)
  • Nation (um 1400 ins Deutsche übernommen, von lateinisch natio, „Volk, Sippschaft, Herkunft“ oder „Geburt“, ursprünglich für eine „Geburtsgemeinschaft“, abgeleitet vom Verb nasci, „geboren werden“) bezeichnet größere Gruppen oder Kollektive von Menschen, denen gemeinsame Merkmale wie Sprache, Tradition, Sitten, Bräuche oder Abstammung zugeschrieben werden. Diese Begriffsdefinition ist jedoch empirisch inadäquat, da zum Beispiel nach Ansicht von Eric Hobsbawm keine Nation diese Definition vollumfänglich erfüllt. Daneben wird die Bezeichnung auch allgemeinsprachlich als Synonym für die Bezeichnungen Staatswesen und Volk gebraucht, von denen Nation in der wissenschaftlichen Darstellung getrennt wird. Die zugeschriebenen kulturellen Eigenschaften können dabei als der Nationalcharakter eines Volkes oder einer Volksgemeinschaft dargestellt werden. Der Begriff „Nation“ erweist sich als ein Konstrukt, das wirksam wird, indem Menschen sich handelnd auf ihn beziehen. In der vorbürgerlichen Zeit wurden an den ersten Universitäten die Studenten aus bestimmten europäischen Regionen als jeweilige Nation (nationes) kategorisiert (z. B. bayerische Nation). Die staatsbezogene Nationsentwicklung, bei der die (eigentlich verschiedenen) Begriffe Staat und Nation miteinander verbunden bzw. gleichgesetzt wurden, geschah zu Beginn des bürgerlichen Zeitalters und der Moderne. Vor diesem Hintergrund ist zwischen Staat, Nation (Kulturnation) und Nationalstaat zu unterscheiden. Nur in einem Nationalstaat fällt das Staatsgebilde mit dem Begriff der Nation zusammen. Der Nationsbegriff hat Bedeutung für den völkerrechtlichen und den politischen Bereich. (de)
  • La koncepto nacio estas uzata por grupo de homoj, kiu havas komunajn devenon kaj tradiciojn kaj kiu havas la rajton je ŝtata suvereneco. Nacio estas tre , kiu ekestis fine de la 18-a jarcento, kiam la nunaj ŝtatoj iom post iom ricevis sian formon. Tiam ankaŭ leviĝis la demando, sub kiuj kondiĉoj grupo da homoj iĝas nacio. Se grupo de homoj sentas sin unu socia komunumo pro komunaj karakterizaĵoj, kiel sama deveno, sama religio, sama , sama lingvo, samaj politikaj rajtoj kaj devoj, oni parolas pri nacio. La nacio estas popolo, kiu havas konscion pri komuneco de kulturo. Ĝenerale tiu konscio estas pri komuna origino (historia aŭ mita), komuna lingvo, komuna religio (aŭ religiemo), komunaj leĝoj, komunaj tradicioj, sed ne necese ĉiuj. Ekzemple Brazilanoj pensas havi malsamajn originojn, malsamajn religiojn, sed havas komunan lingvon (la portugalan), komunajn tradiciojn (ekzemple, ĉiutaga bano), saman religiecon (religiemo estas forta karakterizaĵo de la brazila socio; sed ĝi ne prezentas sin unuece — tie troviĝas politeistoj [multdiistoj], kalvinistoj, katolikoj, luteranoj, evangelianoj, spiritistoj, islamanoj, judoj, buddhanoj, samkiel agnostikuloj kaj ateistoj — la brazila socio estas ĝenerale tolerema rilate religian diversecon, sed kelkfoje estas elmontroj de netoleremo) ktp. PIV diras pri nacio: "Popolo, akirinta konscion pri si mem kiel aparta socia komunaĵo kun distingaj trajtoj ŝuldataj plejofte al komuneco de lingvo, kutimoj, tradicioj, religio, vivmaniero, ekonomiaj interesoj, politikaj idealoj aŭ aspiroj." La graveco de tiuj trajtoj, pro historiaj kialoj, ne estas la sama por ĉiu nacio. Ĉiu popolo, ĉiu nacio havas sian propran gravecogradon de komunaj aŭ distingaj trajtoj, kiu distingiĝas de la gravecogradoj de aliaj nacioj; tial la vorto "nacio" fakte estas plursignifa. (eo)
  • Una nación se ha definido de distintas maneras en diferentes momentos de la historia y por distintos autores, sin que exista un consenso. No obstante, en un sentido actual amplio, es una comunidad poblacional con un territorio del cual se considera soberano y que se ve a sí misma con un cierto grado de conciencia, diferenciada de los otros. Este sentido moderno de nación nace en la segunda mitad del siglo XVIII, tanto en su concepción de «nación política» o «cívica», como conjunto de los ciudadanos en los que reside la soberanía constituyente del Estado, como en su concepción de «nación orgánico-historicista», «esencialista» o «primordialista» –vinculada por su origen ideológico al romanticismo alemán del siglo XIX–, como una comunidad humana definida por una lengua, unas raíces, una historia, unas tradiciones, una cultura, una geografía, una «raza», un carácter, un espíritu (Volksgeist),… específicos y diferenciados,​​o en su concepción «voluntarista», que se define como un grupo humano con voluntad de constituir una comunidad política y tener un futuro común.​ Por otro lado, en sentido laxo, nación se emplea con variados significados: Estado, país, territorio o habitantes de ellos, etnia, pueblo y otros. No obstante, desde un análisis racional, la literatura científica moderna expone en general​ que la nación no es un ente objetivo y natural que pueda ser definido en términos objetivos, como lo es por ejemplo una montaña o un río, sino que se trata por el contrario de una construcción social de origen contemporáneo, basada en la interpretación subjetiva realizada por parte de unas personas de una serie de hechos, bajo el prisma ideológico del nacionalismo y su forma particular de entender las sociedades humanas. De esta manera, los nacionalistas exponen una visión estereotipada de una comunidad humana y un territorio, que consideran nación, aunque la realidad sea siempre diferente y mucho más compleja. Esta visión está constituida por un conjunto de creencias plausibles que acaban siendo integradas por algunas personas y que pueden ser compartidas o no con otras. Por tanto, la literatura científica actual descarga la definición de nación en las propias creencias subjetivas del grupo poblacional nacionalista, en lugar de en hechos objetivos. Así pues, por ejemplo, el filósofo Roberto Augusto dice que la nación es «lo que los nacionalistas creen que es una nación», ya que la nación no significa nada fuera de la ideología nacionalista, ni existe como una realidad natural fuera de la creencia en su propia existencia.​ Con el fin de explicar la naturaleza y el surgimiento de las naciones han existido dos corrientes de pensamiento dentro de la comunidad académica. Estos son los llamados primordialistas o perennialistas y los modernistas o constructivistas.​ (es)
  • Nazioa “Herria; gizatalde aski zabala, bere batasunaren ezagutza eta elkarrekin bizitzeko nahia ezaugarritzat dituena.” Etimologikoki, nazio terminoa latineko natio hitzetik eratorria da, eta «jaiotza», «arraza», «tribu», «gizatalde», «etnia» nahiz «jende-multzo» esanahia zuen latinean. Nazio modernoaren eta berarekin lotuta dagoen ezaugarria modernitatea da. Ideia honek, estatuari ere erreferentzia egiten zaio, izan ere nazioa indar politikoa biltzeko gai da, eta estatu modernoek hori erabiliko dute: eredutzat dauzkagu estatu Alemaniar eta Italiarrak izandako nazionalismo bateratzaileak XIX. mendean zehar estatu bateratu bat sortzeko. Frantziako kasuan non hainbat etnia edo nazio elkar-bizi diren estatuaren homogeneotasuna bilatzen da. 1884 baino lehenago nazioa “probintzia herri edo erreinu batean zeuden biztanleak” esan nahi zuen. Gobernua ez dago lotuta nazio kontzeptuari 1884 arte. Zen nahi den nazio kontzeptuaren esan nahi propio eta original, argi dago esangura oso desberdina dela zentzu modernotik. Zentzu honetan botere politikoak (estatuak) eta nazionalismoak bat egiten dute, nazioa bilakatzen delako legitimazio iturria. Era batean nazionalismoak, nazioa politika bihurtzen du. Ezaugarriok objektiboak (hizkuntza, kultura, etnia...) edota subjektiboak (borondatea, nahia, gogoa...) izan daitezke. Nazioa ezaugarri objektiboek osatzen dutela defendatzen du alemaniar eskolak; aitzitik, frantziar eskolak ezaugarri subjektiboen alde egiten du. (eu)
  • A nation is a community of people formed on the basis of a combination of shared features such as language, history, ethnicity, culture and/or society. A nation is thus the collective identity of a group of people understood as defined by those features. Some nations are equated with ethnic groups (see ethnic nationalism) and some are equated with affiliation to a social and political constitution (see civic nationalism and multiculturalism). A nation is generally more overtly political than an ethnic group. A nation has also been defined as a cultural-political community that has become conscious of its autonomy, unity and particular interests. The consensus among scholars is that nations are socially constructed and historically contingent. Throughout history, people have had an attachment to their kin group and traditions, territorial authorities and their homeland, but nationalism – the belief that state and nation should align as a nation state – did not become a prominent ideology until the end of the 18th century. There are three notable perspectives on how nations developed. Primordialism (perennialism), which reflects popular conceptions of nationalism but has largely fallen out of favour among academics, proposes that there have always been nations and that nationalism is a natural phenomenon. Ethnosymbolism explains nationalism as a dynamic, evolving phenomenon and stresses the importance of symbols, myths and traditions in the development of nations and nationalism. Modernization theory, which has superseded primordialism as the dominant explanation of nationalism, adopts a constructivist approach and proposes that nationalism emerged due to processes of modernization, such as industrialization, urbanization, and mass education, which made national consciousness possible. Proponents of modernization theory describe nations as "imagined communities", a term coined by Benedict Anderson. A nation is an imagined community in the sense that the material conditions exist for imagining extended and shared connections and that it is objectively impersonal, even if each individual in the nation experiences themselves as subjectively part of an embodied unity with others. For the most part, members of a nation remain strangers to each other and will likely never meet. Nationalism is consequently seen an "invented tradition" in which shared sentiment provides a form of collective identity and binds individuals together in political solidarity. A nation's foundational "story" may be built around a combination of ethnic attributes, values and principles, and may be closely connected to narratives of belonging. (en)
  • Is daoine go léir a chónaíonn in aon tír nó faoi aon rialtas le chéile, nó lucht aon chine í Náisiún. Is saghas chomhphobail shóisialaigh nó chultúrtha í. De ghnáth bíonn aithne agus bunús (stair, sinsearacht agus a leithéid) amháin ag an ngrúpa. Go hiondúilm bíonn teanga amháin, reiligiún amháin agus cultúr amháin acu. Ach sna laethanta atá inniu ann, is féidir an teideal náisiún a ghlaoch ar lucht aon chine nó ar lucht as tír amháin - mar shampla, * is náisiún iad na Freaslannaigh mar tá teanga, reiligiún agus cultúr amháin acu ach níl tír nó ceantar féinrialaitheach acu. * Freisin, is náisiún iad na hEilbhéisigh seachas go bhfuil 4 theanga acu. (ga)
  • Bangsa adalah suatu kelompok manusia yang memiliki identitas bersama, dan mempunyai kesamaan bahasa, ideologi, budaya, sejarah, dan tujuan. Mereka umumnya dianggap memiliki asal usul keturunan yang sama. Disebutkan juga sebagai "a fully mobilized or institutionalized ethnic group". Sebagian dari bangsa disebut setara dengan grup etnis (lihat Nasionalisme etnis dan Negara kebangsaan) dan beberapa juga dianggap setara dengan sebuah afiliasi konstitusi sosial dan politik (lihat Nasionalisme sipil dan Multikulturalisme). Sebuah bangsa didefinisikan juga sebagai komunitas politik-budaya yang telah sadar akan Otonomi, persatuan, dan kesamaan kepentingan. Dalam Hukum internasional bangsa adalah terminologi dari Negara berdaulat. Peneliti Politik Amerika Ben Anderson mengkarakterisasi bangsa sebagai "Komunitas terbayang", dan Akademisi Australia Paul James (akademisi) melihatnya sebagai "Komunistas abstrak". Bangsa adalah Komunitas Terbayang dalam arti bahwa kondisi material ada untuk memperluas bayangan dan hubungan bersama dan secara obyektif impersonal, bahkan jika setiap individu di negara itu mengalami diri mereka sendiri sebagai bagian subyektif dari bagian kesatuan dengan orang lain. Untuk hampir semua bagian, anggota dari sebuah bangsa tetap menjadi orang tidak kenal bagi satu sama lain dan kemungkinan tidak akan pernah bertemu. Oleh karena frasenya, "a nation of stranger" digunakan penulis seperti jurnalis Amerika . Jadi bangsa adalah realita dan hadir semata-mata dalam pikiran bayangan masyarakat. Bahkan jika seseorang akhirnya percaya bahwa bangsa itu tidak ada, bangsa akan tetap tidak terancam, sebab bangsa bukan realita subjektivisme yang hadir dalam pikiran satu orang. Hanya jika banyak sekali orang yang percaya bahwa bangsa itu tidak ada dan mengakhiri validitasnya membuat bangsa menjadi tidak ada. (in)
  • Le sens moderne de nation est assez proche de celui de peuple, mais ajoute souvent l'idée d'État (souhaité, autonome ou indépendant). En effet, un peuple peut se concevoir, ou non, en tant que nation, et, à ce titre, se doter, ou non, de la structure d'un État. On peut ainsi définir, dans une acception minimale, la nation « comme une communauté humaine qui se reconnaît des traits communs, culturels ou ethniques, au nom desquels elle veut constituer une entité politique souveraine. » Ce terme n'est pas défini juridiquement, toutefois l'usage en politique internationale en fait un équivalent d'État souverain. Par exemple, la charte de l'ONU « fixe les droits et les obligations des États membres » et « le Préambule de la Charte des Nations unies exprime les idéaux et les buts communs de tous les peuples dont les gouvernements se sont réunis pour former l'Organisation des Nations unies ». Dans les faits, contrairement à la dénomination Nations unies, c'est le statut d’État qui est majoritairement reconnu et non de Nation qui permet l'accès à l’ONU. Une Nation sans représentant et sans constitution ne peut être assimilé à un Etat. (fr)
  • Il termine nazione (dal latino natio, in italiano «nascita») si riferisce ad una comunità di individui che condividono alcune caratteristiche come il luogo geografico, la cultura (cioè la lingua, la religione, la storia e le tradizioni), l'etnia ed, eventualmente, un governo. Un'altra definizione considera la nazione come uno "stato sovrano" che può far riferimento a un popolo, a un'etnia, a una tribù con una discendenza, una lingua e magari una storia in comune. Una differente corrente di pensiero, che fa riferimento all'idea di nazione in quanto realtà oggettiva e legata a pensatori riconducibili a diverse espressioni politico-culturali, include tra le caratteristiche necessarie di una nazione il concetto di sangue (Herder) o di «consanguineità» (Meinecke). Un'altra definizione vede la nazione come una «comunità di individui di una o più nazionalità con un suo proprio territorio e governo» o anche «una tribù o una federazione di tribù (come quella degli indiani nordamericani)». È appoggiandosi a tali nozioni che si è sviluppato negli anni '70 il concetto di micronazione. Alcuni autori, come Jürgen Habermas, considerando obsoleta la nozione tradizionale di nazione, si riferiscono a essa come a un libero contratto sociale tra popoli che si riconoscono in una Costituzione comune. Tale concetto, in questo caso, si estenderebbe anche a quello di patria e il patriottismo nazionale verrebbe così rimpiazzato dal «patriottismo costituzionale». o grazie al concetto di "gruppo di appartenenza": la nazione è tale dal punto di vista politico. Ciò prevede un profondo senso del "noi", pace e ordine al suo interno, una serie di simboli e miti comuni, la garanzia di protezione e la consapevolezza della durevolezza nel tempo della nazione rispetto ai singoli individui. (it)
  • ( 네이션은 여기로 연결됩니다. 다른 뜻에 대해서는 네이션 (동음이의) 문서를 참고하십시오.) 국민(國民, nation 네이션[*]), 또는 국민체는 국가의 인적 요소 내지 항구적 소속원으로서 가지는 권력을 위임함으로써 발생하는 국가의 통치권에 복종할 의무를 가진 개개인의 전체 집합을 의미한다. 또한 국가에 소속하는 개개의 자연인을 의미하기도 한다. 국민은 국가적 질서를 전제로 한 법적 개념으로서 국가의 구성원을 의미하는 점에서, 국가적 질서와 대립되는 사회적 개념으로서 사회의 구성원을 의미하는 인민과 구별된다. 또한 국민은 법적인 개념이라는 점에서 혈연을 기초로 한 자연적·문화적 개념인 민족과 구별된다. (ko)
  • ネーション、ネイション(英語: nation)は、国民・国家(国民国家)・民族のこと。本記事では、主として「民族」としてのネイションについて記述する。 (ja)
  • Een natie is in beginsel een gemeenschap van mensen die zich verbonden voelen door gedeelde kenmerken. Het begrip is niet slechts academisch, maar heeft ook een sterke politieke lading en kent dan ook vele definities. Criteria kunnen objectief zijn zoals verwantschap, cultuur, taal of religie. Subjectieve criteria zijn verbondenheid en solidariteit die gevoeld wordt door een groep. Als de natie grotendeels samenvalt met de staat wordt wel gesproken van een natiestaat. (nl)
  • На́ция (от лат. natio «племя, народ») — в политическом значении это совокупность граждан определенного государства; в культурно-этническом значении термин «нация» является синонимом понятия «народ»; исторически устоявшаяся политически самостоятельная общность равноправных и полноправных индивидов (граждан). Нация является более политической, нежели культурно-этнической группой; она была описана как «полностью мобилизованная или институционализированная этническая группа». Некоторые нации являются этническими группами (см. этнический национализм), а некоторые нет (см. гражданский национализм и мультикультурализм). Современное понятие нации появилось во второй половине XVIII века в её концепции «политической-гражданской нации» как определении всех граждан, проживающих в собственном суверенном государстве, так и в концепции «исторической нации» как человеческого сообщества, объединённого общим языком, происхождением, историей, традициями, культурой, географией, расой и духом. В частности, И. В. Сталин в работе Марксизм и национальный вопрос определяет нацию как «исторически сложившуюся устойчивую общность людей, возникшую на базе общности языка, территории, экономической жизни и психического склада». Бенедикт Андерсон охарактеризовал нацию как «воображаемое сообщество», а рассматривает её как «абстрактное сообщество». Нация — это воображаемое сообщество в том смысле, что существуют материальные условия для представления расширенных и общих связей. Это абстрактное сообщество в том смысле, что оно объективно безлично, даже если каждый человек в нации воспринимает себя субъективно как часть воплощенного единства с другими. По большей части члены нации остаются незнакомыми друг другу и, вероятно, никогда не встретятся. Отсюда и фраза «нация чужаков», используемая такими писателями, как Вэнс Пакард. Другое определение рассматривает нацию как страну и суверенное государство, принадлежащее определённому народу. В международном праве является «нация» синонимом национального государства: ср. понятия Лига Наций или Организация Объединённых Наций, куда входили такие государства как Югославия или Чехословакия. Понятие «нация» не следует путать с понятием «национальность». (ru)
  • Naród – wspólnota ludzi utworzona w procesie dziejowym na podstawie języka, religii, terytorium, życia społecznego i gospodarczego, przejawiająca się w kulturze i świadomości swych członków. Naród wyróżnia się na tle innych zbiorowości wspólną świadomością narodową, czyli poczuciem przynależności do wspólnoty definiowanej aktualnie jako naród. (pl)
  • Nação, do latim natio, de natus (nascido), é uma comunidade ou sociedade estável, historicamente constituída por vontade própria de um agregado de indivíduos, com base num território, numa língua, e com aspirações materiais e espirituais comuns. (pt)
  • En nation (latin: natio, 'börd', 'härstamning', 'folk(stam)' eller 'släkte'; av nascor, 'födas') avser idag vanligen ett kollektiv av människor som förenas genom medborgarskap i en stat eller ett land, det vill säga en politiskt definierad befolkning och geopolitisk enhet. En äldre och idag mindre bruklig betydelse är folk – det vill säga ett kollektiv av människor som förenas genom gemensamt språk, kulturhistoria, religion, nationalistisk identitet och/eller hemland. En nation kan också vara utropad av en nationalistisk rörelse som företräder en politiskt-kulturellt definierad folkgrupp som gör anspråk på ett landområde och har en politisk vilja att leva tillsammans i en stat med självstyre men ännu inte har kontroll över en egen stat. En nationalstat är däremot en suverän stat uppbyggd runt och förknippad med en nation (i betydelsen ett folk), det vill säga uppburen av en majoritetsbefolknings kulturella identitet men som vanligen också innefattar olika minoritetsfolk, och som har autonom regering och militär med våldsmonopol samt har erkänts av andra stater. Exempel på nationer som inte har status som nationalstater, men som definieras genom minoritetsspråk som talas av en (en) som gör anspråk på landområdet, är kurder – Kurdistan, katalaner – Katalonien och basker – Baskien. På samma sätt är nationalitet idag vanligen synonymt med en persons medborgarskap i en stat, ett land eller en utropad nation utan kontroll över en egen stat. Historiskt har nationaliet även avsett identitet, fosterlandskänsla och härkomst i en grupp som känner sig som en nation. Medan den äldre kulturbetonade betydelsen liknar begreppet etnicitet och härrörde från romantiken och dess föreställning om folk (uttryckt av Herder med flera), anknyter dagens geopolitiska användning till en jakobinsk tradition (den betydelse ordet gavs i samband med franska revolutionen, uttryckt av Renan med flera).[källa behövs] En äldre primordialistisk syn på nationer hävdade att det finns essentiella och naturliga (oföränderliga) uttryck för folkgruppers identitet, utmärkande egenskaper, mentalitet, folksjäl och samhällsliv. Essentialismen förfäktas än idag av nationalistiska rörelser, och återfinnes exempelvis i Sverigedemokraternas principprogram från 2011. Uppfattningen kontrasterar mot dagens mer vanliga vetenskapliga syn på nationen som social konstruktion, det vill säga utvecklad genom politiskt och militärt skapade gränser som har fått betydelse för befolkningens språk, religion och sedvänjor. En nationalstat tenderar att utveckla en politiskt motiverad gruppidentitet i syfte att skapa lojalitetsband, som ofta bygger på relativt sentida men föränderliga nationalistiska föreställningar om gemensam kulturhistoria och gemensamma värderingar. (sv)
  • На́ція (лат. natio — плем'я, народ) — це етносоціальна спільнота, об'єднана певною самоназвою, символами, географічним та етносоціальним походженням, історичною пам'яттю, комплексом духовно-культурних і політичних цінностей, усвідомленням своєї ідентичності (національною самосвідомістю). У пізньому середньовіччі та за раннього Нового часу слово «нація» набуло рис етнізації та почало вважатися синонімом «країни», «народу». У сучасних суспільних науках поняття «нація» прийнято хронологічно застосовувати до модерної та новітньої доби, пов'язуючи його з поширенням модерного націоналізму та сучасної моделі національної держави, спочатку — до Європи та США, а потім — до інших регіонів світу. Із межі XVIII—XIX ст. поняття «нація» вживається переважно у двох значеннях: * Політична нація — суверенна спільнота громадян (на підставі громадянства: «громадянська» нація) — сукупність політично суб'єктивних громадян різних національностей, що здійснюють колективні національні інтереси через механізм власної політичної організації — держави. Нація визначається, як основний державотворчий елемент, джерело державної влади та носій державного суверенітету. Часто вживається як синонім терміну держава, коли мається на увазі її населення, наприклад для посилання на «національні» університети, банки та інші установи. «Політична нація» — політична спільнота громадян певної держави, сукупність людей, які усвідомлюють свою приналежність до цієї спільноти, поважають правила, які існують у суспільстві. Більшості членів політичної спільноти властивий патріотизм, відповідальність за долю країни. * Етнічна нація — усталена спільнота людей, об'єднана етнокультурним походженням. Це тлумачення «нації» сформувалося в першій половині XIX ст. в Німеччині та Східній Європі за умов існування багатонаціональних імперій та виникнення національно-визвольних рухів бездержавних народів. За такої моделі нації утворюється єдина «нація-держава» в межах ареалу певного етносу, незважаючи на те, до яких державних утворень цей ареал міг входити. Принцип міждержавного розмежування за етнічною ознакою застосовувався в Європі (1919—1921 і 1945—1947 років) та в інших регіонах світу. Проте в правовому контексті за умов чинності демократичних стандартів у такій національній державі «титульна» етнічна нація все одно перетворюється на складову політичної нації. У політичній та історичній публіцистиці поняття «етнічна нація» часто помилково ототожнюється з етносом і застосовується до архаїчних та домодерних форм етнічних спільнот. (uk)
  • 國族(英語:nation),亦称國民,又譯民族,擁有相同文化、語言、歷史與自我認同的一個族群共同體。經由國族形成國家的理念,稱為民族主義,建立的國家稱為民族國家。因為民族國家的盛行,英語的 Nation 也常被漢譯為國家。 Nation原指的是「非羅馬帝國」世界的野蠻部落,後來擴大使用到包括「己群」的任何民族之上,並具有包括文化和政治等因素在內的多種意義。但它常與具有國家政治體系的民族型態相聯繫,成為民族國家的限定修飾語。 (zh)
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 21754 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 29188 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1122461595 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:isPartOf
dcterms:subject
gold:hypernym
rdf:type
rdfs:comment
  • Έθνος είναι η ανώτερη μορφή κοινωνικού σχηματισμού και διακρίνεται από κοινά γνωρίσματα τα οποία εξελίσσονται και μερικές φορές αλλάζουν στο πέρασμα των αιώνων όπως η φυλή, η γλώσσα, το θρήσκευμα, η κοινή ιστορία και πολιτισμός, η ομόθυμη θέληση να συνεχίσει η πολιτιστική πορεία και η γεωγραφική . Ιστορικά όμως, βασικότερο στοιχείο για την ύπαρξη ενός έθνους είναι η ανάπτυξη της εθνικής του συνείδησης ή ακριβέστερον η αυτή ιστορική αποστολή, δηλαδή ο ιδεολογικός παραγκωνισμός των υπόλοιπων στενότερων (π.χ. , ) ή και ευρύτερων (π.χ. φυλετισμός, αυτοκρατορισμός, οικουμενισμός) ομαδοποιήσεων, χάριν του εθνικισμού. (el)
  • ( 네이션은 여기로 연결됩니다. 다른 뜻에 대해서는 네이션 (동음이의) 문서를 참고하십시오.) 국민(國民, nation 네이션[*]), 또는 국민체는 국가의 인적 요소 내지 항구적 소속원으로서 가지는 권력을 위임함으로써 발생하는 국가의 통치권에 복종할 의무를 가진 개개인의 전체 집합을 의미한다. 또한 국가에 소속하는 개개의 자연인을 의미하기도 한다. 국민은 국가적 질서를 전제로 한 법적 개념으로서 국가의 구성원을 의미하는 점에서, 국가적 질서와 대립되는 사회적 개념으로서 사회의 구성원을 의미하는 인민과 구별된다. 또한 국민은 법적인 개념이라는 점에서 혈연을 기초로 한 자연적·문화적 개념인 민족과 구별된다. (ko)
  • ネーション、ネイション(英語: nation)は、国民・国家(国民国家)・民族のこと。本記事では、主として「民族」としてのネイションについて記述する。 (ja)
  • Een natie is in beginsel een gemeenschap van mensen die zich verbonden voelen door gedeelde kenmerken. Het begrip is niet slechts academisch, maar heeft ook een sterke politieke lading en kent dan ook vele definities. Criteria kunnen objectief zijn zoals verwantschap, cultuur, taal of religie. Subjectieve criteria zijn verbondenheid en solidariteit die gevoeld wordt door een groep. Als de natie grotendeels samenvalt met de staat wordt wel gesproken van een natiestaat. (nl)
  • Naród – wspólnota ludzi utworzona w procesie dziejowym na podstawie języka, religii, terytorium, życia społecznego i gospodarczego, przejawiająca się w kulturze i świadomości swych członków. Naród wyróżnia się na tle innych zbiorowości wspólną świadomością narodową, czyli poczuciem przynależności do wspólnoty definiowanej aktualnie jako naród. (pl)
  • Nação, do latim natio, de natus (nascido), é uma comunidade ou sociedade estável, historicamente constituída por vontade própria de um agregado de indivíduos, com base num território, numa língua, e com aspirações materiais e espirituais comuns. (pt)
  • 國族(英語:nation),亦称國民,又譯民族,擁有相同文化、語言、歷史與自我認同的一個族群共同體。經由國族形成國家的理念,稱為民族主義,建立的國家稱為民族國家。因為民族國家的盛行,英語的 Nation 也常被漢譯為國家。 Nation原指的是「非羅馬帝國」世界的野蠻部落,後來擴大使用到包括「己群」的任何民族之上,並具有包括文化和政治等因素在內的多種意義。但它常與具有國家政治體系的民族型態相聯繫,成為民族國家的限定修飾語。 (zh)
  • مصطلح الأمة مصطلح قانوني وسياسي يستخدم للإشارة من أي أجناس. مستقرة من الناس يرتبط أفرادها بروابط واضحة مثل اللغة أو التاريخ أو الجنس أو الدين من ناحية، أومتخيلة مثل المصالح المشتركة والغايات الواحدة أو حتى النسب المشترك من ناحية أخرى، ويقطنون بقعة من الأرض حتى لو لم يخضعوا لنظام سياسي معين وتشمل الأمة أموات الشعب والأجيال التي ستأتي في المستقبل. وعُرّفت الأمة بأنها «هي جماعة سياسية متخيلة، وقد تم تخيلها على أساس، إنها محدودة وذات سيادة بطبيعتها. وهي متخيلة لأن أعضاء الأمم، حتى أصغرها حجمًا، لن يتوصلوا قط إلى التعرف إلى بقية رفاقهم من الأعضاء، أو الالتقاء بهم أو حتى السماع عنهم، ومع ذلك فإن صورة جماعتهم تعيش في ذهن كل منهم» ويتداخل مفهوم الأمة بتقسيمات مشابهة، فيتقاطع مع مفاهيم الشعب والقومية والعرق تارة ويتمايز عنها تارة أخرى، كما تحكم قوانين الدول علاقة المصطلح والتداخل السابق مع مفاهيم (ar)
  • El terme nació és un concepte de significat complex i múltiple que -breument- fa referència bàsicament al conjunt d'individus d'un marc legal concret o bé a un conjunt d'individus amb característiques culturals comunes en un espai geogràfic més o menys delimitat. També és molt complexa la relació que manté amb el concepte d'Estat, ja que hi ha estudiosos que els consideren totalment distingibles (p.e. el primer és bàsicament cultural i el segon bàsicament polític). Altres estudiosos, però, els identifiquen considerant que la nació només té plena realitat quan és constituïda com a Estat. Per altres autors el concepte nació solament té sentit des de la concepció que li donen els nacionalistes, d'aquesta opinió és Roberto Augusto, que diu que «una nació és allò que els nacionalistes creuen qu (ca)
  • Národ (latinsky natio) je společenství lidí, kteří jsou navzájem spojeni kombinací několika druhů objektivních vztahů (hospodářské, náboženské...) a odrazem těchto vztahů ve společenském vědomí. Jazykově pojem odpovídá narození (latinsky natio), tedy společnému místu či společným předkům. Tímto pojmem se v různých zemích a jazycích odlišují zcela rozdílné sociální organismy. Rozlišuje se tak zejména mezi politickým a etnickým národem. Etnický národ stojí primárně na sdíleném jazyku, dále pak na historii a kultuře – za příslušníky národa jsou považováni všichni jedinci, kteří hovoří stejným jazykem, sdílejí stejnou historii a kulturu. Politický národ stojí na občanství – za příslušníky národa jsou považováni všichni jedinci, kteří jsou teritoriálně soustředěni ve státě, jsou jeho občany a m (cs)
  • Nation (um 1400 ins Deutsche übernommen, von lateinisch natio, „Volk, Sippschaft, Herkunft“ oder „Geburt“, ursprünglich für eine „Geburtsgemeinschaft“, abgeleitet vom Verb nasci, „geboren werden“) bezeichnet größere Gruppen oder Kollektive von Menschen, denen gemeinsame Merkmale wie Sprache, Tradition, Sitten, Bräuche oder Abstammung zugeschrieben werden. Der Nationsbegriff hat Bedeutung für den völkerrechtlichen und den politischen Bereich. (de)
  • La koncepto nacio estas uzata por grupo de homoj, kiu havas komunajn devenon kaj tradiciojn kaj kiu havas la rajton je ŝtata suvereneco. Nacio estas tre , kiu ekestis fine de la 18-a jarcento, kiam la nunaj ŝtatoj iom post iom ricevis sian formon. Tiam ankaŭ leviĝis la demando, sub kiuj kondiĉoj grupo da homoj iĝas nacio. Se grupo de homoj sentas sin unu socia komunumo pro komunaj karakterizaĵoj, kiel sama deveno, sama religio, sama , sama lingvo, samaj politikaj rajtoj kaj devoj, oni parolas pri nacio. (eo)
  • Nazioa “Herria; gizatalde aski zabala, bere batasunaren ezagutza eta elkarrekin bizitzeko nahia ezaugarritzat dituena.” Etimologikoki, nazio terminoa latineko natio hitzetik eratorria da, eta «jaiotza», «arraza», «tribu», «gizatalde», «etnia» nahiz «jende-multzo» esanahia zuen latinean. (eu)
  • Una nación se ha definido de distintas maneras en diferentes momentos de la historia y por distintos autores, sin que exista un consenso. No obstante, en un sentido actual amplio, es una comunidad poblacional con un territorio del cual se considera soberano y que se ve a sí misma con un cierto grado de conciencia, diferenciada de los otros. Este sentido moderno de nación nace en la segunda mitad del siglo XVIII, tanto en su concepción de «nación política» o «cívica», como conjunto de los ciudadanos en los que reside la soberanía constituyente del Estado, como en su concepción de «nación orgánico-historicista», «esencialista» o «primordialista» –vinculada por su origen ideológico al romanticismo alemán del siglo XIX–, como una comunidad humana definida por una lengua, unas raíces, una histo (es)
  • A nation is a community of people formed on the basis of a combination of shared features such as language, history, ethnicity, culture and/or society. A nation is thus the collective identity of a group of people understood as defined by those features. Some nations are equated with ethnic groups (see ethnic nationalism) and some are equated with affiliation to a social and political constitution (see civic nationalism and multiculturalism). A nation is generally more overtly political than an ethnic group. A nation has also been defined as a cultural-political community that has become conscious of its autonomy, unity and particular interests. (en)
  • Is daoine go léir a chónaíonn in aon tír nó faoi aon rialtas le chéile, nó lucht aon chine í Náisiún. Is saghas chomhphobail shóisialaigh nó chultúrtha í. De ghnáth bíonn aithne agus bunús (stair, sinsearacht agus a leithéid) amháin ag an ngrúpa. Go hiondúilm bíonn teanga amháin, reiligiún amháin agus cultúr amháin acu. Ach sna laethanta atá inniu ann, is féidir an teideal náisiún a ghlaoch ar lucht aon chine nó ar lucht as tír amháin - mar shampla, (ga)
  • Le sens moderne de nation est assez proche de celui de peuple, mais ajoute souvent l'idée d'État (souhaité, autonome ou indépendant). En effet, un peuple peut se concevoir, ou non, en tant que nation, et, à ce titre, se doter, ou non, de la structure d'un État. On peut ainsi définir, dans une acception minimale, la nation « comme une communauté humaine qui se reconnaît des traits communs, culturels ou ethniques, au nom desquels elle veut constituer une entité politique souveraine. » (fr)
  • Bangsa adalah suatu kelompok manusia yang memiliki identitas bersama, dan mempunyai kesamaan bahasa, ideologi, budaya, sejarah, dan tujuan. Mereka umumnya dianggap memiliki asal usul keturunan yang sama. Disebutkan juga sebagai "a fully mobilized or institutionalized ethnic group". Sebagian dari bangsa disebut setara dengan grup etnis (lihat Nasionalisme etnis dan Negara kebangsaan) dan beberapa juga dianggap setara dengan sebuah afiliasi konstitusi sosial dan politik (lihat Nasionalisme sipil dan Multikulturalisme). Sebuah bangsa didefinisikan juga sebagai komunitas politik-budaya yang telah sadar akan Otonomi, persatuan, dan kesamaan kepentingan. Dalam Hukum internasional bangsa adalah terminologi dari Negara berdaulat. (in)
  • Il termine nazione (dal latino natio, in italiano «nascita») si riferisce ad una comunità di individui che condividono alcune caratteristiche come il luogo geografico, la cultura (cioè la lingua, la religione, la storia e le tradizioni), l'etnia ed, eventualmente, un governo. Un'altra definizione considera la nazione come uno "stato sovrano" che può far riferimento a un popolo, a un'etnia, a una tribù con una discendenza, una lingua e magari una storia in comune. (it)
  • En nation (latin: natio, 'börd', 'härstamning', 'folk(stam)' eller 'släkte'; av nascor, 'födas') avser idag vanligen ett kollektiv av människor som förenas genom medborgarskap i en stat eller ett land, det vill säga en politiskt definierad befolkning och geopolitisk enhet. En äldre och idag mindre bruklig betydelse är folk – det vill säga ett kollektiv av människor som förenas genom gemensamt språk, kulturhistoria, religion, nationalistisk identitet och/eller hemland. (sv)
  • На́ція (лат. natio — плем'я, народ) — це етносоціальна спільнота, об'єднана певною самоназвою, символами, географічним та етносоціальним походженням, історичною пам'яттю, комплексом духовно-культурних і політичних цінностей, усвідомленням своєї ідентичності (національною самосвідомістю). У пізньому середньовіччі та за раннього Нового часу слово «нація» набуло рис етнізації та почало вважатися синонімом «країни», «народу». (uk)
  • На́ция (от лат. natio «племя, народ») — в политическом значении это совокупность граждан определенного государства; в культурно-этническом значении термин «нация» является синонимом понятия «народ»; исторически устоявшаяся политически самостоятельная общность равноправных и полноправных индивидов (граждан). (ru)
rdfs:label
  • Nation (en)
  • أمة (ar)
  • Nació (ca)
  • Národ (cs)
  • Nation (de)
  • Έθνος (κοινωνιολογία) (el)
  • Nacio (eo)
  • Nación (es)
  • Nazio (eu)
  • Náisiún (ga)
  • Bangsa (in)
  • Nation (fr)
  • Nazione (it)
  • ネーション (ja)
  • 국민 (ko)
  • Naród (pl)
  • Natie (nl)
  • Nação (pt)
  • Нация (ru)
  • Nation (sv)
  • 國族 (zh)
  • Нація (uk)
rdfs:seeAlso
owl:sameAs
skos:exactMatch
prov:wasDerivedFrom
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:regionServed of
is dbo:type of
is dbo:wikiPageDisambiguates of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is dbp:status of
is gold:hypernym of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License