| p:abstract
| - A constitution is a system for government, often codified as a written document, that establishes the rules and principles of an autonomous political entity. In the case of countries, this term refers specifically to a national constitution defining the fundamental political principles, and establishing the structure, procedures, powers and duties, of a government. Most national constitutions also guarantee certain rights to the people. Historically, before the evolution of modern-style, codified national constitutions, the term constitution could be applied to any important law that governed the functioning of a government. Constitutions concern different kinds of political organizations. They are found extensively in regional government, at supranational, federal, state or provincial, and sub-national levels. They are also found in many political groups, such as political parties, pressure groups, and trade unions. Non-political entities such as corporations and voluntary associations, whether incorporated or not, may also have a constitution. The constitution of a legally incorporated entity is more usually styled as its memorandum and articles of association . (en)
- Конститу́ция — нормативно-правовой акт высшей юридической силы государства или государственно-территориального образования в федеративном государстве, закрепляющий основы политической, правовой и экономической систем данного государства или образования, основы правового статуса личности.Конституции принято классифицировать, в частности, на писаные и неписаные.Писаные конституции представляют собой либо единый нормативный акт (существуют в подавляющем большинстве стран), либо совокупность нескольких конституционных или органических законов .Неписаные конституции состоят из норм конституционного характера, «разбросанных» по большому количеству актов, а также содержащихся в конституционных обычаях .Право принятия конституции может быть предоставлено учредительному собранию, избирательному корпусу посредством референдума или главе государства . Последняя категория называется октроированными («дарованными») конституциями.Также в конституции обычно устанавливается порядок принятия поправок и дополнений. (ru)
- Grundlag, konstitution eller författning, är de grundläggande formella normerna i en stat, beslutade av den eller dem som innehar den politiska makten. Grundlag skiljer sig från lag genom att i allmänhet vara kringgärdad av sådana procedurregler att ändring är omständligare att få till stånd. Ofta uppfattas också grundlagen som mer legitim av statens medborgare eller undersåtar, varför den allmänna opinionen försvårar förslag till ändring. Grundlag kallas även statsförfattning eller, om den kommit i stånd i form av ett av den makthavande utfärdat frihetsbrev, charta. (sv)
- Constitución del latín cum (con) y statuere . Es la norma fundamental, escrita o no, de un Estado soberano, establecida o aceptada para regirlo. La constitución fija los límites y define las relaciones entre los poderes del Estado y de éstos con sus ciudadanos, estableciendo así las bases para su gobierno y organización de las instituciones en que tales poderes se asientan. También garantiza al pueblo derechos y libertades. Es elemental hacer un estudio más allá del significado etimológico de lo que es una constitución; por lo que en este artículo se expondrá qué es una constitución, los elementos que al integran, su finalidad, sus características, los tipos de constituciones que existen, quiénes y con qué objeto las elaboran. (es)
- Perustuslaki eli konstituutio on valtion kirjoitetuista laeista korkeimmassa asemassa ja se yleensä määrittelee valtion valtiomuodon ja eri hallintoelimet sekä niiden valtaoikeudet. Sen tarkoitus on myös asettaa suuntaviivoja valtion oikeusjärjestelmän rakenteelle. Tarkemmin perustuslain määräämistä asioista säädetään normaaleilla laeilla ja asetuksilla. Normaalit lait eivät saa olla ristiriidassa perustuslain kanssa. Useimmissa maissa on vain yksi perustuslaiksi nimitetty laki, mutta muun muassa Suomessa niitä oli aikaisemmin useitakin. Yhdistynyt kuningaskunta on yksi harvoista maista, joilla ei ole määriteltyä perustuslakia, vaikka jotkut senkin lait ovat de facto perustuslain asemassa. Perustuslaki määrää julkisen vallan käytön rajat ja suojaa näin kansalaisia mielivallalta turvaten kansalaisoikeuksien toteutumisen. Perustuslakien esikuvana pidetään Magna Cartaa vuodelta 1215. Perustuslakien muuttaminen vaatii yleensä parlamentissa suuremman enemmistön kuin tavallisten lakien muuttaminen. (fi)
- La costituzione di un'organizzazione definisce la sua forma, struttura, attivit�, carattere e regole fondamentali.Il termine deriva dal latino constitutio, che faceva riferimento ad una legge di particolare importanza, solitamente emanata dall'imperatore ed è tutt'ora usato nel diritto canonico per indicare decisioni rilevanti prese dal papa come, su tutte, la costituzione apostolica che fissa il regime da seguire durante il periodo di sede vacante e per l'elezione, nel successivo conclave, del nuovo vescovo di Roma.L'uso attualmente più comune del termine rimanda, senz'altro, alla legge fondamentale di uno stato. Quello di costituzione è termine ricco di significati, sia descrittivi che assiologici. Da un punto di vista descrittivo, si può in linea generale (e con una certa approssimazione) affermare che la costituzione è la legge fondamentale di un ordinamento giuridico, la fonte principale, o superprimaria, da cui deriva la legalità di tutte le altre fonti. Da un punto di vista assiologico, invece, diffuso soprattutto dall'illuminismo e dalla rivoluzione francese, con il termine costituzione si indica una determinata legge fondamentale, e in particolare la legge fondamentale che fonda un sistema di separazione dei poteri. (it)
- Constituição (ou Carta Magna), se rígida, é o conjunto de normas supremos do ordenamento jurídico de um país. A Constituição limita o poder, organiza o Estado e define direitos e garantias fundamentais. Se for flexível suas normas desempenham a mesma função mas encontram-se no nível hierárquico das normas legislativas. A teoria constitucional moderna - técnica específica de limitação do poder com fins garantístas - tem a sua origem nas Revoluções Estadunidense e Francesa e coincide com a positivação dos direitos fundamentais. A Constituição rígida situa-se no topo da pirâmide normativa, recebe nomes como Lei Fundamental, Lei Suprema, Lei das Leis, Lei Maior, Carta Magna. A Constituição é elaborada pelo denominado poder constituinte originário ou primário e nos países democráticos é exercido por uma Assembléia Constituinte. A reforma da Constituição é feita pelo denominado poder constituinte derivado reformador. O poder reformador é derivado, condicionado e subordinado à própria Constituição, enfim é limitado pela vontade soberana do Poder Constituinte Originário. Se for uma Constituição escrita e rígida exigirá procedimentos mais difíceis e solenes para elaboração de emendas constitucionais do que exige para a criação de leis ordinárias. Muitas Constituições proíbem a abolição do conteúdo de algumas normas consideradas fundamentais. No Brasil, essas normas são conhecidas como cláusulas pétreas, e são previstas pelo art. 60, que também prevê além das cláusulas pétreas, limitações circustânciais e formais. Nos Estados Federativos, além da Constituição Federal, temos Constituições de cada Estado Federado, subordinadas às previsões da Constituição Federal. É o poder constituinte derivado decorrente. A principal garantia dessa superioridade das Constituições rígidas são os mecanismos de controlo de constitucionalidade, que permitem afastar num caso concreto a aplicação de uma norma incompatível com texto constitucional ou anulá-las quando uma norma,em tese,violar a Constituição . As demais normas jurídicas devem estar em concordância com a Constituição, não podendo contrariar as exigências formais impostas pela própria Constituição para a edição de uma norma infra-constitucional nem o conteúdo da Constituição (constitucionalidade material). (pt)
- 憲法,或稱憲制性文件,是一个国家、地區、自治地区、聯邦制國家的州,或國際組織(及其成員)的根本大法。 (zh)
- En forfatning eller grundlov lægger de basale rammer for en stat eller anden form for samfund. En af de centrale ideer med at have en forfatning, er at sikre alle borgere grundlæggende rettigheder, og dermed fravær af vilkårlige overgreb fra lovgivningsmagtens side.I Danmark er Danmarks Riges Grundlov det primære forfatningsdokument, men også andre dokumenter, for eksempel Den Europæiske Menneskerettighedskonvention, antages at have forfatningskarakter. I EU søger man p.t. at få vedtaget en forfatning for hele unionen, den såkaldte forfatningstraktat, omend processen er "strandet" efter Frankrigs og Hollands befolkninger stemte nej i 2005. (da)
- Als Verfassung wird das zentrale Rechtsdokument oder Rechtsbestand eines Staates, Gliedstaates oder Staatenverbundes bezeichnet. Sie regelt den grundlegenden organisatorischen Staatsaufbau, die territoriale Gliederung des Staates, die Beziehung zu seinen Gliedstaaten und zu anderen Staaten sowie das Verhältnis zu seinen Normunterworfenen und deren wichtigste Rechte und Pflichten. Die auf diese Weise konstituierten Staatsgewalten sind an die Verfassung als oberste Norm gebunden und ihre Macht über die Normunterworfenen wird durch sie begrenzt. Die Verfassungsgebende Gewalt geht in demokratischen Staaten vom Volke aus. Verfassungen enthalten meist auch Staatsaufgaben- und Staatszielbestimmungen, diese finden sich häufig in einer Präambel wieder. (de)
- En konstitusjon er et sett med regler som definerer grunnleggende prinsipper for en organisasjon. En konstitusjon er ofte kodifisert i form av en grunnlov eller et stiftelsesdokument. Norge har en konstitusjon i form av Kongeriget Norges Grundlov og konstitusjonell sedvane. EU har en konstitusjon i form av Nicetraktaten, men har (foreløpig) ingen grunnlov. Storbritannia har en konstitusjon i form av skreven og uskreven lov og sedvanerett, men har ingen grunnlov. Eksempler på organisasjoner med en form for konstitusjon: stater/styresmakter foreninger bedrifter politiske partier (no)
|
| rdfs:comment
| - A constitution is a system for government, often codified as a written document, that establishes the rules and principles of an autonomous political entity. In the case of countries, this term refers specifically to a national constitution defining the fundamental political principles, and establishing the structure, procedures, powers and duties, of a government. Most national constitutions also guarantee certain rights to the people. Historically, before the evolution of modern-style, codified national constitutions, the term constitution could be applied to any important law that governed the functioning of a government. (en)
- Конститу́ция� — нормативно-правовой акт высшей юридической силы государства или государственно-территориального образования в федеративном государстве, закрепляющий основы политической, правовой и экономической систем данного государства или образования, основы правового статуса личности.Конституции принято классифицировать, в частности, на писаные и неписаные.Писаные конституции представляют собой либо единый нормативный акт (существуют в подавляющем большинстве стран), либо совокупность нескольких конституционных или органических законов .Неписаные конституции состоят из норм конституционного характера, «разбросанных» по большому количеству актов, а также содержащихся в конституционных обычаях .Право принятия конституции может быть предоставлено учредительному собранию, избирательному корпусу посредством референдума или главе государства . (ru)
- Grundlag, konstitution eller författning, är de grundläggande formella normerna i en stat, beslutade av den eller dem som innehar den politiska makten. (sv)
- Constitución del latín cum (con) y statuere (establecer). Es la norma fundamental, escrita o no, de un Estado soberano, establecida o aceptada para regirlo. (es)
- Perustuslaki eli konstituutio on valtion kirjoitetuista laeista korkeimmassa asemassa ja se yleensä määrittelee valtion valtiomuodon ja eri hallintoelimet sekä niiden valtaoikeudet. Sen tarkoitus on myös asettaa suuntaviivoja valtion oikeusjärjestelmän rakenteelle. (fi)
- La costituzione di un'organizzazione definisce la sua forma, struttura, attivit�, carattere e regole fondamentali.Il termine deriva dal latino constitutio, che faceva riferimento ad una legge di particolare importanza, solitamente emanata dall'imperatore ed è tutt'ora usato nel diritto canonico per indicare decisioni rilevanti prese dal papa come, su tutte, la costituzione apostolica che fissa il regime da seguire durante il periodo di sede vacante e per l'elezione, nel successivo conclave, del nuovo vescovo di Roma.L'uso attualmente più comune del termine rimanda, senz'altro, alla legge fondamentale di uno stato. Quello di costituzione è termine ricco di significati, sia descrittivi che assiologici. (it)
- Constituição (ou Carta Magna), se rígida, é o conjunto de normas (regras e princípios) supremos do ordenamento jurídico de um país. A Constituição limita o poder, organiza o Estado e define direitos e garantias fundamentais. (pt)
- 憲法,或稱憲制性文件,是一个国家、地區、自治地区、聯邦制國家的州,或國際組織(及其成員)的� �本大法。 (zh)
- En forfatning eller grundlov lægger de basale rammer for en stat eller anden form for samfund. (da)
- En konstitusjon er et sett med regler som definerer grunnleggende prinsipper for en organisasjon. En konstitusjon er ofte kodifisert i form av en grunnlov eller et stiftelsesdokument. (no)
|