An Entity of Type: Election, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

This is a timeline of pure and applied mathematics history. It is divided here into three stages, corresponding to stages in the development of mathematical notation: a "rhetorical" stage in which calculations are described purely by words, a "syncopated" stage in which quantities and common algebraic operations are beginning to be represented by symbolic abbreviations, and finally a "symbolic" stage, in which comprehensive notational systems for formulas are the norm.

Property Value
dbo:abstract
  • Una cronologia degli sviluppi più rilevanti della matematica. (Henshilwood et al) (it)
  • This is a timeline of pure and applied mathematics history. It is divided here into three stages, corresponding to stages in the development of mathematical notation: a "rhetorical" stage in which calculations are described purely by words, a "syncopated" stage in which quantities and common algebraic operations are beginning to be represented by symbolic abbreviations, and finally a "symbolic" stage, in which comprehensive notational systems for formulas are the norm. (en)
  • 이 문서는 수학사의 사건을 연대 순서로 기술한다. (ko)
  • 本項目は、純粋数学と応用数学の歴史に関する年表である。 「数学史」も参照 (ja)
  • Detta är en tidsaxel för matematikens historia. * 2000-1500 f.Kr. - En praktisk geometri med enkla formler utvecklas i Babylonien och Egypten. Lertavlor och papyrusrullar ("Moskva-papyrusen", ca 1850 f.Kr. och "Rhindpapyrusen", ca 1650 f.Kr.) vittnar om olika typer av matematiska problem. * 550 f.Kr. - Pythagoras från den grekiska ön Samos organiserar ett sällskap som sysslar med matematik och religion. Man bevisar Pythagoras sats som var känd sedan tidigare. * 300 f.Kr. - Den grekiske matematikern Euklides skriver sin berömda bok, Elementa. Han bevisar alla geometriska satser som han lärde sig i Babylon. * 225 f.Kr. - Arkimedes från Syrakusa, antikens största vetenskapsman, bestämmer ett närmevärde till pi och lägger grunden till integralbegreppet genom att beräkna olika kroppars volymer. * 150 f.Kr. - Astronomen Hipparchus, trigonometrins fader, sammanställer enkla trigonometriska tabeller. * 830 e.Kr. - Den arabiske matematikern al-Khwarizmi skriver en berömd lärobok, som översatt till latin får namnet Algebra. * 1470 - Den tyske matematikern Regiomontanus skriver läroböcker i trigonometri. * 1545 - Den italienske matematikern ger ut en bok med lösningsformler till tredjegradsekvationer och fjärdegradsekvationer. * 1614 - Den skotske lorden John Napier visar hur man kan dividera och multiplicera exponenter (logaritmer). * 1615 - Astronomen Johannes Kepler skriver Vintunnornas geometri. * 1637 - Den franske matematikern René Descartes visar hur man kan koppla samman geometri och algebra med . Samma tankar har även Fermat använt. * 1654 - Fransmännen Blaise Pascal och Fermat lägger grunden till sannolikhetsläran. * 1665-1666 - Isaac Newton utvecklar på en hand den matematiska analysen med derivator och integraler. * 1670-talet - Leibniz inför oberoende av Newton beteckningar och regler för användningen av derivator och finner det viktiga sambandet mellan derivator och integraler. * 1730-talet - Samuel Klingenstierna sprider den matematiska analysens idéer i Sverige. * 1750-talet - Den schweiziske matematikern Leonhard Euler gör betydande insatser inom alla områden av matematiken och särskilt inom den nya analysen. * 1800 - Den tyske matematikern Carl Friedrich Gauss visar algebrans fundamentalsats. * 1843 - Den irländske matematikern William Rowan Hamilton upptäcker kvaternionerna. * 1882 - Gösta Mittag-Leffler, professor i matematik i Stockholm, grundar tidskriften Acta Mathematica. * 1884 - Ryskan Sonja Kovalevskaja blir professor i matematik i Stockholm. * 1900 - för differentialekvationer tas fram av tyskarna Runge, och . * 1920-talet - De franska matematikerna och Gaston Julia studerar komplex iteration. Drygt 50 år senare utvidgas deras resultat med datorhjälp, och begreppet Juliamängden införs. * 1931 - Kurt Gödel, matematiker från Österrike, visar att varje som är tillräckligt kraftfullt för att beskriva aritmetik, är ofullständigt. * 1936 - Fieldspriset, matematikernas nobelpris, utdelas första gången. Pristagarna var Lars Ahlfors, Finland och Jesse Douglas, USA. * 1962 - Lundaprofessorn Lars Hörmander får Fieldspriset för sina insatser inom området differentialekvationer. * 1977 - Fyrfärgsproblemet löses med datorhjälp. * 1980 - Mandelbrotmängden studeras för första gången, med datorgrafik. Begreppet fraktal geometri införs. (sv)
dbo:wikiPageID
  • 19537780 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 60514 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1124599276 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:class
  • Chronology (en)
dbp:id
  • full (en)
dbp:title
  • A Mathematical Chronology (en)
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:subject
gold:hypernym
rdf:type
rdfs:comment
  • Una cronologia degli sviluppi più rilevanti della matematica. (Henshilwood et al) (it)
  • This is a timeline of pure and applied mathematics history. It is divided here into three stages, corresponding to stages in the development of mathematical notation: a "rhetorical" stage in which calculations are described purely by words, a "syncopated" stage in which quantities and common algebraic operations are beginning to be represented by symbolic abbreviations, and finally a "symbolic" stage, in which comprehensive notational systems for formulas are the norm. (en)
  • 이 문서는 수학사의 사건을 연대 순서로 기술한다. (ko)
  • 本項目は、純粋数学と応用数学の歴史に関する年表である。 「数学史」も参照 (ja)
  • Detta är en tidsaxel för matematikens historia. * 2000-1500 f.Kr. - En praktisk geometri med enkla formler utvecklas i Babylonien och Egypten. Lertavlor och papyrusrullar ("Moskva-papyrusen", ca 1850 f.Kr. och "Rhindpapyrusen", ca 1650 f.Kr.) vittnar om olika typer av matematiska problem. * 550 f.Kr. - Pythagoras från den grekiska ön Samos organiserar ett sällskap som sysslar med matematik och religion. Man bevisar Pythagoras sats som var känd sedan tidigare. * 300 f.Kr. - Den grekiske matematikern Euklides skriver sin berömda bok, Elementa. Han bevisar alla geometriska satser som han lärde sig i Babylon. * 225 f.Kr. - Arkimedes från Syrakusa, antikens största vetenskapsman, bestämmer ett närmevärde till pi och lägger grunden till integralbegreppet genom att beräkna olika kroppars voly (sv)
rdfs:label
  • Cronologia della matematica (it)
  • 수학사 연표 (ko)
  • 数学の年表 (ja)
  • Timeline of mathematics (en)
  • Tidsaxel över matematikens historia (sv)
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is rdfs:seeAlso of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License