An Entity of Type: District108552138, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

The Roman provinces (Latin: provincia, pl. provinciae) were the administrative regions of Ancient Rome outside Roman Italy that were controlled by the Romans under the Roman Republic and later the Roman Empire. Each province was ruled by a Roman appointed as governor. For centuries it was the largest administrative unit of the foreign possessions of ancient Rome. With the administrative reform initiated by Diocletian, it became a third level administrative subdivision of the Roman Empire, or rather a subdivision of the imperial dioceses (in turn subdivisions of the imperial prefectures).

Property Value
dbo:abstract
  • L'administració provincial romana es va crear quan la Primera Guerra Púnica va portar a l'expansió del territori de Roma, bàsicament a les illes mediterrànies. A l'antiga Roma, una província era la unitat territorial i administrativa bàsica i, fins a la Tetrarquia (als voltants del 296), més gran de les possessions territorials de l'Imperi fora de la península Itàlica. Les províncies eren normalment governades per polítics de rang senatorial, sovint antics cònsols o antics pretors. Una excepció més tardana va ser la província romana d'Egipte, adquirida per August després de la mort de Cleòpatra VII: era regida exclusivament per governadors de rang eqüestre, potser per a desencoratjar les ambicions senatorials. Aquesta divergència d'Egipte, tot i ser única, no contravenia la llei romana, ja que Egipte era considerat propietat privada d'August, seguint la tradició dels reis hel·lenístics temps abans. A principis de cada any, les províncies eren repartides als seus futurs governants per mitjà d'un sorteig o d'un . Sovint es donaven les províncies on hi havia més problemes dels esperats (rebel·lions, invasions bàrbares...) als cònsols, que tenien el més gran prestigi i més experiència, mentre que la resta eren atribuïdes als pretors i propretors. La distribució de les legions a les províncies també depenia del perill que hi havia a cadascuna d'elles. L'any 14, per exemple, la província de Lusitània no tenia una legió permanent però la Germània Inferior, en què la frontera del Rin encara no havia estat pacificada, tenia una guarnició de quatre legions. Aquestes províncies problemàtiques eren les més desitjades pels futurs governadors. Els problemes comportaven guerra, i la guerra era una oportunitat de saquejar ciutats, fer presoners per a vendre'ls com a esclaus i enriquir-se. (ca)
  • الولايات الرومانية هي الوحدات الترابية خارج روما القديمة التابعة للإمبراطورية الرومانية.بدأت أولى هذه الولايات في الظهور إبان فترة الجمهورية الرومانية أثناء الحروب البونية وبدأت توسعها منذ ذلك الحين خارج شبه الجزيرة الإيطالية. بلغت هذه الولايات في أوج قوة الإمبراطورية خلال فترة حكم أسرة سيفران الأربعين ولاية.بعدها قام دقلديانوس، في إطار حملة إصلاح خلال فترة الحكم الرباعي من تغيير الإدارة الإقليمية للإمبراطورية، عن طريق ضم عدد من المحافظات وخلق كيانات متفوقة على المقاطعات وهي الأبرشيات الرومانية. (ar)
  • Provincie (latinsky provincia, pl. provinciae) byla ve starověkém Římě základní a až do konce 3. století největší správní jednotka římského území mimo Apeninský poloostrov. Současné slovo provincie užívané v češtině má svůj původ v tomto latinském termínu. Pojem provincie původně neoznačoval geograficky pevně stanovené a ohraničené území, nýbrž sloužil k určení územní působnosti úředníka, jemuž náleželo imperium. Například v průběhu druhé punské války bojovalo v Itálii souběžně několik římských vojsk, jejichž velitelům římský senát přikázal určitou oblast jako jejich „provincii“. Takovéto obvody však zanikly okamžikem, kdy příslušní velitelé složili po skončení funkčního období svůj úřad. Avšak v důsledku teritoriální expanze římského státu se ty obvody, které bylo pro jejich odlehlost obtížné ovládat přímo z Říma, konstituovaly v ony trvale geograficky vymezené správní celky, tedy v klasické provincie. Správci či místodržiteli provincií se stávali politici senátorského stavu, kteří obvykle v předchozím roce vykonávali úřad konzula nebo praetora. Pozdější výjimku z tohoto pravidla představoval Egypt připojený Octavianem po smrti Kleopatry. Jeho místodržitelem byl prefekt (praefectus Augustalis) pocházející z jezdeckého stavu, přičemž senátorům byl vstup na egyptskou půdu zakázán. Odlišný způsob správy Egypta ovšem nebyl v rozporu s římským právem, neboť byl Egypt fakticky považován za Octavianův soukromý majetek. (cs)
  • Die römischen Provinzen waren Verwaltungseinheiten des Römischen Reiches. Zu einzelnen Provinzen und einer Gesamtübersicht siehe: * Liste der römischen Provinzen bis Diokletian * Liste der römischen Provinzen ab Diokletian * Liste der Provinzen des Römischen Reichs (de)
  • Η επαρχία (λατινικά: provincia) ήταν η μεγαλύτερη διοικητική υποδιαίρεση του αρχαίου ρωμαϊκού κράτους, μέχρι την εισαγωγή του συστήματος της τετραρχίας στα τέλη του 3ου αιώνα. Σε επαρχίες ήταν διαιρεμένα όλα τα εκτός ιταλικής χερσονήσου εδάφη. Τα εδάφη της ιταλικής χερσονήσου ονομάζονταν Ιταλία και δεν αποτελούσαν επαρχία, αλλά ενέπιπταν στην άμεση δικαιοδοσία των αρχών της πόλης της Ρώμης. (el)
  • En Romio, la provincoj estis teritoriaj subdividoj ekster Italio. Ili aperis okaze de la Punikaj Militoj, kiam la Romia Respubliko etendiĝis ekster la itala duoninsulo, kaj la nombro de la romiaj provincoj ne ĉesis kreski. Fine de la Respubliko, same en la Frua Imperio, la provincoj estis la plej gravaj administraj subdividoj de la teritorio. Ilia nombro atingis kvardekon sub la dinastio Severo. Diokleciano, en la tetrarkio, profunde reformis la teritorian administradon de la Imperio, multobligante la nombron de provincoj kaj kreante unuon superan al la provincoj, la . (eo)
  • La administración provincial romana surgió cuando la primera guerra púnica trajo consigo la expansión del territorio de Roma fuera de Italia (la cual no era una provincia,​​ sino el territorio metropolitano de la misma Roma),​​ básicamente a las islas mediterráneas. Al principio los dos cónsules tenían la responsabilidad de la administración. Los cuestores itálicos eran considerados auxiliares de los cónsules. En las islas (Cerdeña-Córcega y Sicilia) se establecieron cuestores particulares dependientes de los cónsules, pero el sistema no funcionó. Se hacía preciso buscar una nueva figura jurídica que administrara los territorios provinciales. El procónsul tenía un alto rango dentro de las magistraturas romanas: venía después del cónsul. Su rango era equivalente al del pretor pero lo ejercía sobre un territorio determinado (provincia), mientras que las funciones del pretor abarcaban la totalidad del territorio de la República. El procónsul era a la vez general, administrador y juez supremo en su provincia, y reunía en sus manos todas las funciones que antiguamente habían tenido los cónsules y que ahora estaban repartidas entre los cónsules, el pretor, el censor, los ediles curules, los tres viri nocturni, los tribunos del pueblo y el jefe de la caballería. Únicamente las cuestiones financieras de la provincia escapaban a su imperium, ya que para llevarlas a cabo se creó la figura del o procuestor, que dependía directamente del Senado. A los procónsules se les exigía sobriedad y probidad. Entre los tres de Hispania figuró Catón, que administró la provincia de Hispania Citerior con una probidad y un celo ahorrativo excepcional, pero su ejemplo tuvo pocos imitadores. Catón viajaba por la provincia a pie con un solo servidor. Cuando terminó su servicio vendió su caballo para no cargar al Estado con los gastos del transporte. Como los procónsules eran verdaderos reyes de su provincia, su poder absoluto llevó a menudo a la corrupción; exigían «donativos voluntarios» a las ciudades, y otras prácticas ilegales. Cuando viajaban podían solicitar hospedaje gratuito y hacer algunas requisas, lo que dio lugar a abusos y exacciones. Por necesidades del servicio o de sus gentes, o en caso de guerra, o también por necesidades de los soldados, podían exigir granos a precios moderados. Esto se convirtió en una fuente de exacciones injustas. Finalmente los procónsules exigían recursos para sufragar las fiestas populares romanas. El Senado estableció limitaciones en el 171 a. C., pero los magistrados corruptos rara vez fueron juzgados. Las ciudades que eran sometidas perdían su independencia para establecer tratados con otras ciudades o Estados y para hacer la guerra o firmar la paz. Sus ciudadanos no podían adquirir territorios fuera de su ciudad, y probablemente tampoco podrían casarse fuera de ella. Los ciudadanos no podían llevar armas salvo por orden expresa del procónsul. La moneda romana no fue impuesta, pero tenía curso legal. En cada ciudad sometida se tendió a favorecer el acceso al poder en los consejos locales de la aristocracia. Roma podía enviar a las ciudades a ciudadanos romanos o de los territorios sometidos sin limitación. El censo quinquenal, siguiendo el modelo romano, fue establecido para todas las ciudades. Cada ciudad tenía fijado un contingente que debía facilitar al Ejército regularmente. Los impuestos establecidos eran el diezmo de las cosechas y productos de la tierra, y una veinteava parte del valor de las mercancías que pasaban por el territorio en cuestión, tanto para entrar como para salir (postoria). Algunas ciudades estaban exentas por lo cual no estaban sometidas a estos impuestos. A otras, junto a la inmunidad o exención de impuestos se les concedió el rango de ciudades sin sufragio u otros niveles de derechos. Junto a las ciudades sometidas en sus diversos grados, estaban las colonias romanas y, sobre todo, las colonias de derecho latino, cuyos ciudadanos podían disfrutar de la ciudadanía romana o latina (con restricciones), y las ciudades de rango municipal. La mayoría de las colonias de derecho latino se fundaron en el norte de Italia, porque esta región, al contrario de la Italia peninsular, fue administrada como territorio provincial hasta el I a. C., bajo el nombre de Galia Cisalpina, pero, a pesar de esto, era considerada dentro del mismo ámbito geográfico italiano que Roma e Italia,​ al cual fue definitivamente anexionada en el 42 a. C. (dejando de existir como provincia),​ tras la Lex Roscia del 49 a. C., emanada por Julio César, que otorgaba la plena ciudadanía romana a todos los habitantes cisalpinos.​ Desde el 238 al 221 a. C. los establecimientos y asentamientos romanos se dirigieron principalmente a esta zona. Posteriormente, la segunda guerra púnica, interrumpió el proceso y llevó a los romanos a Hispania. Los primeros procónsules de la Hispania Citerior tuvieron la misión de pacificar el país y actuaron más como jefes militares que como jefes políticos. La pertenencia a un territorio, en este caso una provincia, no constituía ninguna situación jurídica, pues la condición de la persona en el derecho romano, no estaba ligada al territorio, sino a la ciudad. En efecto, el derecho romano efectúa los «contratos» o pactos, con ciudades o bien con grupos asimilables a una ciudad (este contrato, conocido por foedus, establecía la autonomía local y las prestaciones a las que estaba sometida la ciudad; cuando se trataba de una ciudad colonial, se regía por la , normalmente con derecho latino, aunque con tendencia a asimilarse de pleno derecho, (salvo en caso de rebelión en que su situación podía empeorar). Se sabe que el establecimiento romano en provincias conllevó la creación de un ager publicus importante (hasta entonces el ager público era solo una pequeña parte del territorio conquistado). Sobre este ager provincial se establecerán más tarde las nuevas colonias. Algunos de estos terrenos eran arrendados para pastos o campos de cultivo (el arrendatario debía pagar el 10 % del producto). Cuando en el ager existían bosques, minas, puertos, salinas, etc. su explotación era confiada a unos intermediarios (publicani). Las minas de Hispania fueron arrendadas aproximadamente a partir del 178 a. C. Los habitantes de las provincias estaban exentos del servicio militar, aunque eran normalmente reclutados como voluntarios. Los ciudadanos romanos de provincias no estaban sujetos a tributo individual. En provincias, los habitantes de las ciudades vencidas eran vendidos como esclavos o bien eran incluidos en los dominios de Roma bajo la cobertura de ciudadanos de ciudades aliadas que conservaban una independencia municipal y su libertad de impuestos. En algunas provincias (África, Sicilia, Córcega y Cerdeña, y las de Hispania) se recaudaban tasas e impuestos siguiendo el sistema ya existente con los cartagineses cuando gobernaron estos territorios. En teoría la recaudación era para satisfacer los gastos de la administración y la defensa de la provincia, pero el sistema se extendió más tarde a las provincias de Iliria y Macedonia, donde Roma no asumió ni la defensa ni las administraciones municipales. (es)
  • Probintziak Erromatar Inperioko lurralde administratiboak ziren. Eredua Errepublikatik hartua zuten, baina Inperio Aroan garatu zen sistema admnistratiboa, batez ere zabalkuntza handiena lortu zutelako. Denboraren joan-etorrian probintzien izenak eta hedadura aldatuz joan baziren ere, hona hemen erromatarren probintzia eta eskualdeen zerrenda bat: * Afrika Prokontsularra * Akaia * Akitania * Alpe Cottiae * Alpes Maritimae * Alpe Poenninae * Arabia Petraea * * Asia * * Bitinia * Betika * Britania * Dalmazia * Dazia * Egipto * Epiro * Etruria * Galazia * Galia * Galia Belgika * Galia Transalpinoa * Galia Zisalpinoa * Galilea * Germania Beherea * Germania Garaia * Getulia * Grezia Handia * Helvezia * Hibernia * Hispania * Hispania Balearica * Italia * Judea * Kaledonia * Kanaan * Kapadozia * Komagene * * Likaonia * Lizia * Lugdunensis * Lukania * Lusitania * Mauretania * Mazedonia * Mesia * Narbonensis * Norika * Numidia * Osroene * Panfilia * Panonia * Pisidia * Pizeno * Ponto * Rhetia * Sabina * Samaria * Samnio * Sarmazia * Septimania * Siria * Sizilia * Sofene * Tarraconensis * Trazia * Tripolitana * Zilizia * * Zirenaika (eu)
  • The Roman provinces (Latin: provincia, pl. provinciae) were the administrative regions of Ancient Rome outside Roman Italy that were controlled by the Romans under the Roman Republic and later the Roman Empire. Each province was ruled by a Roman appointed as governor. For centuries it was the largest administrative unit of the foreign possessions of ancient Rome. With the administrative reform initiated by Diocletian, it became a third level administrative subdivision of the Roman Empire, or rather a subdivision of the imperial dioceses (in turn subdivisions of the imperial prefectures). (en)
  • Provinsi (bahasa Latin: provincia, jamak: provinciae) adalah jajahan, yakni daerah beserta penduduknya yang berada di luar perbatasan negeri Italia, tanah air bangsa Romawi, tetapi dikuasai oleh negara Republik Romawi, dan kemudian hari dikuasai negara Kekaisaran Romawi. Tiap-tiap provinsi diperintah oleh seorang wali negeri berkebangsaan Romawi, yang disebut Rector Provinciae (Pamong Jajahan). Kendati tidak persis sama, provinsi sesungguhnya mirip dengan negara bagian di Australia dan Amerika Serikat, region di Inggris Raya dan Selandia Baru, serta prefektur di Jepang. Sejumlah daerah di Kanada juga disebut provinsi. (in)
  • Sous la Rome antique, les provinces, ou provinciae en latin, sont des subdivisions territoriales hors d'Italie, sur lesquelles s'applique l'autorité militaire et civile d'un magistrat (gouverneur ayant rang de préteur ou de consul). Initialement, le terme de provincia désigne de manière générale un territoire d'exercice et de compétence d'un magistrat particulier pour des sujétions particulières. Au cours de la conquête romaine du pourtour méditerranéen, le sens du mot glisse pour signifier par métonymie l'étendue territoriale sur laquelle le magistrat exercera son autorité. Elles apparaissent pendant les guerres puniques, au moment où la République romaine s'étend hors de la péninsule italienne, et le nombre de provinces romaines ne cesse alors d'augmenter. À la fin de la République comme sous le Haut Empire, les provinces sont les plus grandes divisions administratives du territoire. Leur nombre atteint la quarantaine sous les Sévères. Dioclétien, sous la tétrarchie, réforme profondément l'administration territoriale de l'Empire, en multipliant le nombre de provinces et en créant une entité supérieure aux provinces, les diocèses. (fr)
  • 属州(ぞくしゅう、ラテン語: provincia)とは、古代ローマの本国以外の領土を指す。 (ja)
  • 로마의 속주(라틴어: provincia 프로빈키아[*])는 고대 로마에서 296년 사두 정치 체제 이전까지 사용된 행정 구역 단위로, 이탈리아 밖의 로마 영토에 설치된 속주를 말한다. 프로빈키아란 원래 영토적 의미와 무관하게 정무관의 임무 혹은 활동 범위를 뜻했으며, 로마가 최초로 점령한 해외 영토인 시칠리아 서부는 그런 의미에서 행정관의 처리 대상이었다. 그러나 후에 이는 이탈리아 밖의 로마 지배 지역이라는 지리적 의미를 갖게 된다. 로마의 속주는 원래 일반적으로 원로원 계급 출신의 총독이 다스렸으며, 일반적으로 전직 집정관이나 전직 법무관이 총독으로 임명되었다. 이집트는 유일한 예외로서 클레오파트라가 죽은 뒤 아우구스투스가 로마 황제의 사유지로 삼았다. (ko)
  • Een Romeinse provincie (Latijn: provincia, meervoud: provinciae) was de grootste territoriale en bestuurlijke eenheid in het Romeinse Rijk. Het betrof dan territoriale bezittingen buiten het Italiaans Schiereiland. Het Nederlandse woord provincie komt van de term die de Romeinen gebruikten. (nl)
  • La provincia era la più grande unità amministrativa dei possedimenti stranieri dell'antica Roma. Con la riforma amministrativa iniziata da Diocleziano, divenne una suddivisione amministrativa di terzo grado dell'Impero romano, ovvero una suddivisione delle diocesi imperiali (a loro volta suddivisioni delle Prefetture imperiali). L'odierno termine di uso generale provincia venne introdotto dai Romani. (it)
  • Na República Romana e depois no Império Romano, uma província era um território fora da península Itálica que tinha uma organização regular e estava sob administração romana. Nesse sentido, não havia províncias no mundo até os romanos estenderem suas conquistas além da península Itálica. Originalmente, o termo latino "provincia" se referia à tarefa a ser realizada por um oficial ou à região geográfica na qual este oficial tinha a responsabilidade de atuar e autoridade (em latim: imperium) para fazê-lo. O segundo caso era o padrão, mas entre os exemplos do primeiro estão a Guerra de Pompeu contra os piratas e a Cura annonae, a responsabilidade pelo suprimento de cereais de Roma, duas "provinciae" sem uma fronteira geográfica definida. Um outro ponto importante é que uma "provincia" definida geograficamente nem sempre implicava na anexação deste território ao território da República, como foi o caso do comando de Júlio César sobre a Gália na década de 50. Este tipo de administração provincial ocorria geralmente depois de uma guerra e só depois que a região era pacificada que uma província formal era criada, geralmente para ser governada por um promagistrado. Os oficiais responsáveis pelas províncias geralmente eram magistrados (cônsul, pretor, ditador) ou promagistrados (procônsul, propretor). (pt)
  • En romersk provins (latin: provincia, pl. provincae) var det romerska rikets största territoriella och administrativa enhet i de områden man kontrollerade utanför Italiska halvön. Provinsernas invånare var varken romerska medborgare eller bundsförvanter, utan undersåtar. Romarna ensamt styrde provinserna, förvaltade dem och drog stor nytta av dem i materiellt avseende. Provinsernas jord blev skattepliktig till romarna och den skatt de hade att betala kallades vectigal. Provinsjordens skatteplikt härledde romarna teoretiskt ur förhållandet att de i romerska folkets namn gjorde anspråk på provinsernas jord såsom en romerska folkets egendom, dominium soli. En provins styrdes av en ståthållare som var antingen en före detta konsul, som då hade titeln prokonsul, eller en före detta praetor som då hade titeln propreator. Ståthållaren var tillsatt sitt ämbete för en period om ett år. Ett senare undantag från denna regel var provinsen Egypten som Augustus inkorporerade i riket efter Kleopatras död och som styrdes av en guvernör av betydligt lägre rang. Ståthållarna tilldelades sina provinser i början av året, antingen genom lottdragning eller, i synnerhet när det handlade om provinser som drabbades av invasioner eller uppror, genom direkt tillsättning. I det senare fallet var det i allmänhet erfarna och betrodda prokonsuler eller propreatorer som tillsattes. Antalet legioner i en provins varierade efter behov. Till exempel hade Lusitania 14 e.Kr. ingen permanent legion över huvud taget samtidigt som Germania Inferior vid den oroliga gränsen längs med floden Rhen härbärgerade fyra legioner. De mest problematiska provinserna var de mest begärliga bland proconsulerna eftersom oroligheter betydde krig och krig betydde möjlighet till plundring och slavar som kunde säljas med god förtjänst. Sicilia (dagens Sicilien) blev den första romerska provinsen 241 f.Kr. efter att ha erövrats under det första puniska kriget (264-241 f.Kr.). Därefter varierade både antalet provinser och storleken på dem med tiden. Pannonien och Moesia delades till exempel upp i mindre provinser för att garantera att en enda guvernör inte fick kontroll över för mycket makt. Den romerska republiken slutade i det inbördeskrig som ledde fram till den period som brukar kallas principatet. Under denna period tillsatte kejsar Augustus och hans efterträdare ståthållare i provinserna längs med imperiets mest omstridda gränser. Dessa provinser blev kejserliga romerska provinser. De övriga provinserna var senatsprovinser där ståthållarna tillsattes av senaten. (sv)
  • Prowincje rzymskie – jednostki administracyjne Cesarstwa Rzymskiego, tworzone na podbitych terytoriach (poza Italią). Zarządzane przez namiestników. W wielu prowincjach stacjonowało wojsko rzymskie. Pierwszą rzymską prowincją była wyspa Sycylia, podbita w 241 r. p.n.e. w czasie I wojny punickiej. Liczba i rozmiary poszczególnych prowincji zmieniały się na przestrzeni dziejów Imperium w zależności od warunków zewnętrznych i polityki wewnętrznej. Zasadniczo prowincje rzymskie dzieliły się na dwa rodzaje: * prowincje cesarskie (propretorskie) * prowincje senackie (prokonsularne). (pl)
  • Провінція в Римській імперії (лат. provincia, мн.: лат. provinciae) — найбільша одиниця адміністративно-територіального поділу держави (до кінця III ст. н. е.) поза межами Італії. Спочатку римське поняття provincia означало завдання, обов'язок для управлінців з Риму. Із здобуттям ним нових територій отримало сучасний зміст — територію, адміністративну одиницю поза межами центру однак з його управлінням. Після реформ Діоклетіана (біля 293) і встановлення в імперії Тетрархії провінції входили до складу більших адміністративних одиниць — діоцезів для спрощення керування державою. (uk)
  • Прови́нция (лат. provincia) в Древнем Риме — единица административно-территориального деления земель вне Апеннинского полуострова. До реформ Диоклетиана (ок. 296 года) была самой крупной административной единицей, впоследствии входила в состав диоцеза. Для управления провинциями Римом назначались магистраты, чаще всего сенатского, реже — всаднического ранга после прохождения консулата — проконсула или претуры — пропретора. Исключением была провинция Египет, включенная в состав империи Августом. Она управлялась только всадниками, возможно, для пресечения сенатских амбиций. В Римской республике наместник провинции выбирался на один год. В начале года провинции распределялись между будущими наместниками по жребию или прямым назначением. Обычно провинции, в которых ожидались какие-либо трудности — нашествие варваров или внутренние волнения — получали наместником проконсула, человека с большим опытом и влиянием. Распределение легионов по провинциям также зависело от опасностей, которым эти провинции могли подвергнуться. Например, в 14 году в провинции Лузитания не было ни одного легиона, в то время как в Нижней Германии стояло четыре легиона, защищая границу от вторжения воинственных германских племен. Эти проблемные провинции всегда были лакомым куском для претендентов, поскольку проблемы часто означали войну, а война — это грабежи, захват рабов на продажу и другие быстрые пути к обогащению. Первой римской провинцией стала Сицилия, включенная в состав республики с 241 до н. э. в результате победы над Карфагеном в Первой Пунической войне (264 до н. э. — 241 до н. э.). Число и размер провинций менялись в соответствии с внешней и внутренней политикой Рима. Во времена империи большие провинции, на границах которых было расквартировано большое количество войск (например Паннония или Мёзия), делились на более мелкие провинции для предотвращения ситуации, когда в руках у одного наместника оказывается мощная военная сила, с помощью которой он начинает пробивать себе дорогу к императорскому трону. С установлением принципата после гражданских войн, которыми закончился период республики в истории Древнего Рима, император Октавиан Август оставил за собой и своими преемниками право назначать военачальников и наместников в ряде наиболее стратегически важных провинций. Эти провинции стали называть императорскими, в противовес сенатским провинциям, в которых право назначать наместников осталось за сенатом. (ru)
  • 罗马行省(拉丁语:provincia,复数:provinciae)是罗马共和国和其后帝国时期在罗马之外设立的行政区划。每个行省由中央派遣的罗马人总督统治。虽然与现代單一制或聯邦制行政区划在许多方面并不相同,但是它与澳大利亚或美国的州、英国或新西兰的郡和日本的县仍有相似之处。加拿大将其部分行政区也称为省。 (zh)
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 314732 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 34263 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1123947266 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:subject
gold:hypernym
rdf:type
rdfs:comment
  • الولايات الرومانية هي الوحدات الترابية خارج روما القديمة التابعة للإمبراطورية الرومانية.بدأت أولى هذه الولايات في الظهور إبان فترة الجمهورية الرومانية أثناء الحروب البونية وبدأت توسعها منذ ذلك الحين خارج شبه الجزيرة الإيطالية. بلغت هذه الولايات في أوج قوة الإمبراطورية خلال فترة حكم أسرة سيفران الأربعين ولاية.بعدها قام دقلديانوس، في إطار حملة إصلاح خلال فترة الحكم الرباعي من تغيير الإدارة الإقليمية للإمبراطورية، عن طريق ضم عدد من المحافظات وخلق كيانات متفوقة على المقاطعات وهي الأبرشيات الرومانية. (ar)
  • Die römischen Provinzen waren Verwaltungseinheiten des Römischen Reiches. Zu einzelnen Provinzen und einer Gesamtübersicht siehe: * Liste der römischen Provinzen bis Diokletian * Liste der römischen Provinzen ab Diokletian * Liste der Provinzen des Römischen Reichs (de)
  • Η επαρχία (λατινικά: provincia) ήταν η μεγαλύτερη διοικητική υποδιαίρεση του αρχαίου ρωμαϊκού κράτους, μέχρι την εισαγωγή του συστήματος της τετραρχίας στα τέλη του 3ου αιώνα. Σε επαρχίες ήταν διαιρεμένα όλα τα εκτός ιταλικής χερσονήσου εδάφη. Τα εδάφη της ιταλικής χερσονήσου ονομάζονταν Ιταλία και δεν αποτελούσαν επαρχία, αλλά ενέπιπταν στην άμεση δικαιοδοσία των αρχών της πόλης της Ρώμης. (el)
  • En Romio, la provincoj estis teritoriaj subdividoj ekster Italio. Ili aperis okaze de la Punikaj Militoj, kiam la Romia Respubliko etendiĝis ekster la itala duoninsulo, kaj la nombro de la romiaj provincoj ne ĉesis kreski. Fine de la Respubliko, same en la Frua Imperio, la provincoj estis la plej gravaj administraj subdividoj de la teritorio. Ilia nombro atingis kvardekon sub la dinastio Severo. Diokleciano, en la tetrarkio, profunde reformis la teritorian administradon de la Imperio, multobligante la nombron de provincoj kaj kreante unuon superan al la provincoj, la . (eo)
  • The Roman provinces (Latin: provincia, pl. provinciae) were the administrative regions of Ancient Rome outside Roman Italy that were controlled by the Romans under the Roman Republic and later the Roman Empire. Each province was ruled by a Roman appointed as governor. For centuries it was the largest administrative unit of the foreign possessions of ancient Rome. With the administrative reform initiated by Diocletian, it became a third level administrative subdivision of the Roman Empire, or rather a subdivision of the imperial dioceses (in turn subdivisions of the imperial prefectures). (en)
  • Provinsi (bahasa Latin: provincia, jamak: provinciae) adalah jajahan, yakni daerah beserta penduduknya yang berada di luar perbatasan negeri Italia, tanah air bangsa Romawi, tetapi dikuasai oleh negara Republik Romawi, dan kemudian hari dikuasai negara Kekaisaran Romawi. Tiap-tiap provinsi diperintah oleh seorang wali negeri berkebangsaan Romawi, yang disebut Rector Provinciae (Pamong Jajahan). Kendati tidak persis sama, provinsi sesungguhnya mirip dengan negara bagian di Australia dan Amerika Serikat, region di Inggris Raya dan Selandia Baru, serta prefektur di Jepang. Sejumlah daerah di Kanada juga disebut provinsi. (in)
  • 属州(ぞくしゅう、ラテン語: provincia)とは、古代ローマの本国以外の領土を指す。 (ja)
  • 로마의 속주(라틴어: provincia 프로빈키아[*])는 고대 로마에서 296년 사두 정치 체제 이전까지 사용된 행정 구역 단위로, 이탈리아 밖의 로마 영토에 설치된 속주를 말한다. 프로빈키아란 원래 영토적 의미와 무관하게 정무관의 임무 혹은 활동 범위를 뜻했으며, 로마가 최초로 점령한 해외 영토인 시칠리아 서부는 그런 의미에서 행정관의 처리 대상이었다. 그러나 후에 이는 이탈리아 밖의 로마 지배 지역이라는 지리적 의미를 갖게 된다. 로마의 속주는 원래 일반적으로 원로원 계급 출신의 총독이 다스렸으며, 일반적으로 전직 집정관이나 전직 법무관이 총독으로 임명되었다. 이집트는 유일한 예외로서 클레오파트라가 죽은 뒤 아우구스투스가 로마 황제의 사유지로 삼았다. (ko)
  • Een Romeinse provincie (Latijn: provincia, meervoud: provinciae) was de grootste territoriale en bestuurlijke eenheid in het Romeinse Rijk. Het betrof dan territoriale bezittingen buiten het Italiaans Schiereiland. Het Nederlandse woord provincie komt van de term die de Romeinen gebruikten. (nl)
  • La provincia era la più grande unità amministrativa dei possedimenti stranieri dell'antica Roma. Con la riforma amministrativa iniziata da Diocleziano, divenne una suddivisione amministrativa di terzo grado dell'Impero romano, ovvero una suddivisione delle diocesi imperiali (a loro volta suddivisioni delle Prefetture imperiali). L'odierno termine di uso generale provincia venne introdotto dai Romani. (it)
  • Prowincje rzymskie – jednostki administracyjne Cesarstwa Rzymskiego, tworzone na podbitych terytoriach (poza Italią). Zarządzane przez namiestników. W wielu prowincjach stacjonowało wojsko rzymskie. Pierwszą rzymską prowincją była wyspa Sycylia, podbita w 241 r. p.n.e. w czasie I wojny punickiej. Liczba i rozmiary poszczególnych prowincji zmieniały się na przestrzeni dziejów Imperium w zależności od warunków zewnętrznych i polityki wewnętrznej. Zasadniczo prowincje rzymskie dzieliły się na dwa rodzaje: * prowincje cesarskie (propretorskie) * prowincje senackie (prokonsularne). (pl)
  • Провінція в Римській імперії (лат. provincia, мн.: лат. provinciae) — найбільша одиниця адміністративно-територіального поділу держави (до кінця III ст. н. е.) поза межами Італії. Спочатку римське поняття provincia означало завдання, обов'язок для управлінців з Риму. Із здобуттям ним нових територій отримало сучасний зміст — територію, адміністративну одиницю поза межами центру однак з його управлінням. Після реформ Діоклетіана (біля 293) і встановлення в імперії Тетрархії провінції входили до складу більших адміністративних одиниць — діоцезів для спрощення керування державою. (uk)
  • 罗马行省(拉丁语:provincia,复数:provinciae)是罗马共和国和其后帝国时期在罗马之外设立的行政区划。每个行省由中央派遣的罗马人总督统治。虽然与现代單一制或聯邦制行政区划在许多方面并不相同,但是它与澳大利亚或美国的州、英国或新西兰的郡和日本的县仍有相似之处。加拿大将其部分行政区也称为省。 (zh)
  • L'administració provincial romana es va crear quan la Primera Guerra Púnica va portar a l'expansió del territori de Roma, bàsicament a les illes mediterrànies. A l'antiga Roma, una província era la unitat territorial i administrativa bàsica i, fins a la Tetrarquia (als voltants del 296), més gran de les possessions territorials de l'Imperi fora de la península Itàlica. (ca)
  • Provincie (latinsky provincia, pl. provinciae) byla ve starověkém Římě základní a až do konce 3. století největší správní jednotka římského území mimo Apeninský poloostrov. Současné slovo provincie užívané v češtině má svůj původ v tomto latinském termínu. Pojem provincie původně neoznačoval geograficky pevně stanovené a ohraničené území, nýbrž sloužil k určení územní působnosti úředníka, jemuž náleželo imperium. Například v průběhu druhé punské války bojovalo v Itálii souběžně několik římských vojsk, jejichž velitelům římský senát přikázal určitou oblast jako jejich „provincii“. Takovéto obvody však zanikly okamžikem, kdy příslušní velitelé složili po skončení funkčního období svůj úřad. Avšak v důsledku teritoriální expanze římského státu se ty obvody, které bylo pro jejich odlehlost obt (cs)
  • Probintziak Erromatar Inperioko lurralde administratiboak ziren. Eredua Errepublikatik hartua zuten, baina Inperio Aroan garatu zen sistema admnistratiboa, batez ere zabalkuntza handiena lortu zutelako. Denboraren joan-etorrian probintzien izenak eta hedadura aldatuz joan baziren ere, hona hemen erromatarren probintzia eta eskualdeen zerrenda bat: (eu)
  • Sous la Rome antique, les provinces, ou provinciae en latin, sont des subdivisions territoriales hors d'Italie, sur lesquelles s'applique l'autorité militaire et civile d'un magistrat (gouverneur ayant rang de préteur ou de consul). Initialement, le terme de provincia désigne de manière générale un territoire d'exercice et de compétence d'un magistrat particulier pour des sujétions particulières. Au cours de la conquête romaine du pourtour méditerranéen, le sens du mot glisse pour signifier par métonymie l'étendue territoriale sur laquelle le magistrat exercera son autorité. (fr)
  • La administración provincial romana surgió cuando la primera guerra púnica trajo consigo la expansión del territorio de Roma fuera de Italia (la cual no era una provincia,​​ sino el territorio metropolitano de la misma Roma),​​ básicamente a las islas mediterráneas. El procónsul tenía un alto rango dentro de las magistraturas romanas: venía después del cónsul. Su rango era equivalente al del pretor pero lo ejercía sobre un territorio determinado (provincia), mientras que las funciones del pretor abarcaban la totalidad del territorio de la República. (es)
  • Na República Romana e depois no Império Romano, uma província era um território fora da península Itálica que tinha uma organização regular e estava sob administração romana. Nesse sentido, não havia províncias no mundo até os romanos estenderem suas conquistas além da península Itálica. Originalmente, o termo latino "provincia" se referia à tarefa a ser realizada por um oficial ou à região geográfica na qual este oficial tinha a responsabilidade de atuar e autoridade (em latim: imperium) para fazê-lo. O segundo caso era o padrão, mas entre os exemplos do primeiro estão a Guerra de Pompeu contra os piratas e a Cura annonae, a responsabilidade pelo suprimento de cereais de Roma, duas "provinciae" sem uma fronteira geográfica definida. Um outro ponto importante é que uma "provincia" definida (pt)
  • En romersk provins (latin: provincia, pl. provincae) var det romerska rikets största territoriella och administrativa enhet i de områden man kontrollerade utanför Italiska halvön. Provinsernas invånare var varken romerska medborgare eller bundsförvanter, utan undersåtar. Romarna ensamt styrde provinserna, förvaltade dem och drog stor nytta av dem i materiellt avseende. Provinsernas jord blev skattepliktig till romarna och den skatt de hade att betala kallades vectigal. Provinsjordens skatteplikt härledde romarna teoretiskt ur förhållandet att de i romerska folkets namn gjorde anspråk på provinsernas jord såsom en romerska folkets egendom, dominium soli. (sv)
  • Прови́нция (лат. provincia) в Древнем Риме — единица административно-территориального деления земель вне Апеннинского полуострова. До реформ Диоклетиана (ок. 296 года) была самой крупной административной единицей, впоследствии входила в состав диоцеза. Для управления провинциями Римом назначались магистраты, чаще всего сенатского, реже — всаднического ранга после прохождения консулата — проконсула или претуры — пропретора. Исключением была провинция Египет, включенная в состав империи Августом. Она управлялась только всадниками, возможно, для пресечения сенатских амбиций. (ru)
rdfs:label
  • مقاطعة رومانية (ar)
  • Administració provincial romana (ca)
  • Římské provincie (cs)
  • Römische Provinz (de)
  • Ρωμαϊκή επαρχία (el)
  • Romia provinco (eo)
  • Administración provincial romana (es)
  • Erromatar Inperioko probintziak (eu)
  • Provinsi (Romawi) (in)
  • Province romaine (fr)
  • Provincia (storia romana) (it)
  • 로마의 속주 (ko)
  • 属州 (ja)
  • Romeinse provincie (nl)
  • Prowincje rzymskie (pl)
  • Roman province (en)
  • Província romana (pt)
  • Римская провинция (ru)
  • Romerska provinser (sv)
  • 罗马行省 (zh)
  • Римська провінція (uk)
rdfs:seeAlso
owl:differentFrom
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:birthPlace of
is dbo:wikiPageDisambiguates of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is dbp:status of
is dbp:subdivision of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License