An Entity of Type: organisation, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

The Amarna letters (/əˈmɑːrnə/; sometimes referred to as the Amarna correspondence or Amarna tablets, and cited with the abbreviation EA, for "El Amarna") are an archive, written on clay tablets, primarily consisting of diplomatic correspondence between the Egyptian administration and its representatives in Canaan and Amurru, or neighboring kingdom leaders, during the New Kingdom, spanning a period of no more than thirty years between c. 1360–1332 BC (see here for dates). The letters were found in Upper Egypt at el-Amarna, the modern name for the ancient Egyptian capital of Akhetaten, founded by pharaoh Akhenaten (1350s–1330s BC) during the Eighteenth Dynasty of Egypt. The Amarna letters are unusual in Egyptological research, because they are written not in the language of ancient Egypt, b

Property Value
dbo:abstract
  • Les cartes d'Amarna són quatre centenars de tauletes d'argila amb inscripcions cuneïformes, conegudes també com les tauletes d'Amarna. Aquestes cartes formen la correspondència diplomàtica del faraó Akhenaton i del seu pare, Amenofis III que Akhenaton, a la seva mort, va recollir i arxivar conjuntament. El 1887, una dona de la regió de Tell al-Amarna va trobar les primeres cent tauletes. Estaven gravades amb inscripcions cuneïformes i contenien la correspondència diplomàtica internacional dels faraons. En total, es van trobar 382 tauletes, que es van revelar com un instrument de primera mà per a l'estudi del segle xiv aC. Flinders Petrie va trobar encara a l'edifici on s'havien trobat les tauletes, algunes més (22) a les trobades inicialment, fins a completar la xifra de 382. La majoria estan escrites en llengua accàdia, i algunes (poques) en altres llengües (hurrita, hitita). De les 382 tauletes, 350 són cartes d'Akhenaton o del seu pare amb governants estrangers, i amb els vassalls del faraó a les províncies egípcies de Síria. El faraó va intercanviar correspondència amb els seus "germans" els reis d'Hatti, de Mitanni, de Babilònia i d'Assíria. Però Mitanni en aquella època ja era un estat en decadència, i Subiluliuma I el va conquerir. Assíria va ocupar el buit de poder després de la caiguda de Mitanni. Es pot veure l'inici de l'ascensió dels assiris en una carta on el rei de babilònia es queixa al faraó perquè els assiris havien enviat directament una ambaixada a Egipte quan eren vassalls de Babilònia. El faraó els havia rebut amb tots els honors, veient que aviat serien un estat important en aquella zona. El contingut general de les cartes mostra una intensa activitat política i diplomàtica per tal d'evitar els conflictes armats en una regió molt conflictiva i amb amplis interessos territorials per part de tots els estats en joc. A banda de les topades freqüents entre els hitites i Mitanni, sembla que els hitites només van tenir tres guerres importants amb algun dels altres regnes, dues amb Egipte, a Cadeix i una amb Assíria, la batalla de Nihriya, al nord de Mesopotàmia. El contingut de 32 tauletes el conformen altres textos (mites, poemes èpics, lèxics...). Unes 40 cartes provenen dels estats amb els quals Egipte tenia una relació d'igual a igual (Babilònia, Assíria, Mitanni, Arzawa, Alashiya o Alashia i Hatti, i la resta són dels prínceps vassalls a Síria i Palestina. 203 es troben a Berlín al Vorderasiatisches Museum; 49 o 50 són al Museu d'Antiguitats Egípcies del Caire; 95 són al Museu Britànic; 22 són a l'Ashmolean Museum d'Oxford (les trobades per Petrie); 7 són al Museu del Louvre; 9 són en col·leccions privades; i 2 al Museu Metropolità de Nova York. (ca)
  • El-amarnské dopisy nebo také Achetatonský archiv je rozsáhlý archiv korespondence, který byl nalezen ve starověkém městě Achetaton (dnes známé jako El Amarna) v roce 1887. Obsahuje celkem 382 tabulek korespondence egyptského dvora jak s egyptskými vazaly a správci, tak se vzdálenými zeměmi jako Babylonií, Chetity, Mari a všemožnými kenaánskými státy z 14. století př. n. l. Jejich jazykem je akkadština (tehdy mezinárodní diplomatický jazyk), avšak odlišná od té, kterou známe z Mezopotámie. Zvláště v případě tabulek pocházejících z Kenaánu je značně ovlivněna tamními dialekty. Jelikož je akkadské písmo slabičné, představují v mnoha případech cenný pramen pro studium některých kenaánských jazyků. Po obsahové stránce ilustrují el-amarnské dopisy složitou situaci na Předním východě, vazalské vztahy, platby tributů, vzpoury, smlouvy a pod. a pomáhají pochopit složitou politickou situaci v dané oblasti. Objevují se tak někdy i kuriózní vztahy mezi vazalskými státy, kdy posílali obviňující dopisy faraonovi proti sobě navzájem a žádali faraonovu pomoc ve sporu, poukazující na nedostatek úcty a věrnosti vůči faraonu a Egyptu toho druhého. (cs)
  • رسائل العمارنة (أو مسارد تل العمارنة أو أرشيف العمارنة) هي مجموعة كبيرة من الرُقم الطينية المكتوبة باللغة الأكادية (البابلية) والخط المسماري، وجدت في أرشيف قصر الملك المصري إخناتون (أمنحوتب الرابع) في مقر حكمه (أخت أتون) في تل العمارنة في مصر. تتكون الرسائل بشكل أساسي من مراسلات دبلوماسية بين الحكام المصريين وممثليهم في مملكتي كنعان وأمورو أو قادة المملكة المجاورة خلال عصر المملكة المصرية الحديثة بين 1360-1332 قبل الميلاد. عُثر على الرسائل في صعيد مصر في تل العمارنة (وهو الاسم الحديث للعاصمة المصرية القديمة التي أسسها الفرعون أخناتون (1350-130 قبل الميلاد) خلال عهد الأسرة الثامنة عشرة في مصر). اللغة التي كُتبت فيها رسائل العمارنة ليست لغة مألوفة التاريخ المصري، فقد كانت مكتوبة في الغالب بخط يُعرف باسم الأكادية المسمارية، وهو نظام الكتابة الذي كان منتشرًا في بلاد ما بين النهرين القديمة، وليس في مصر القديمة، وقد وُصفت اللغة المستخدمة في الكتابة أحيانًا بأنها لغة مختلطة من الكنعانية والأكادية. تمتد فترة المراسلات المكتوبة لحوالي ثلاثين عامًا. يبلغ مجموع الألواح المكتشفة 382 لوح طيني، منها 358 تم نشرها من قبل عالم الحضارة الآشورية النرويجي يورغين كنودتزون في كتابه (Die El-Amarna-Tafeln) ، والذي صدر في مجلدين (عامي 1907 و 1915) ولا يزال حتى اليوم يعتبر المرجع الشامل عن هذه الرسائل. تعتبر رسائل العمارنة ذات أهمية كبيرة للدراسات الكتابية وللسانيات السامية ، لأنها تسلط الضوء على ثقافة ولغة الشعوب الكنعانية في العصور التي سبقت المسيحية. فهذه الرسائل وعلى الرغم من كتابتها باللغة الأكادية فهي تشير إلى اللغة الأم لمن كتبوها والذين كانوا يتحدثون باللغة الكنعانيه في شكلها المبكر. حيث تعتبر الكنعانية هي اللغة التي انحدرت منها فيما بعد اللغة العبرية والفينيقية. تقدم اللغة «الكنعانية» الأولية صورة قيمة عن المرحلة الأولية لتلك اللغات قبل عدة قرون من ظهورها الفعلي الأول. (ar)
  • Με τον τίτλο Επιστολές της Αμάρνα αναφέρεται ένα σύνολο 382 πήλινων πινακίδων σε βαβυλωνιακή σφηνοειδή γραφή, που πήραν το όνομά τους από την πεδιάδα της Τελ-ελ-Αμάρνα όπου βρέθηκαν, έναν σημαντικό αρχαιολογικό χώρο της Αιγύπτου στην ανατολική όχθη του Νείλου, 190 μίλια νότια του Καΐρου. Οι πήλινες αυτές πινακίδες ανακαλύφθηκαν το 1887 κοντά στη σημερινή Αμάρνα, σ' ένα λόφο, όπου υπήρχαν τα ερείπια (=Tell) μίας αιγυπτιακής πόλης, απομεινάρια μάλλον της έδρας του φαραώ Αμένοφι ή Αμενχοτέπ Δ' (1385-1365 π.Χ.), ο οποίος κατά τη βασιλεία του επιχείρησε να αντικαταστήσει τον πολυθεϊσμό απομακρύνοντας όλους τους αρχαίους θεούς ώστε να λατρεύεται μόνο ο Ήλιος (Ατόν ή Ατούμ) ως μοναδικός θεός. Άλλαξε μάλιστα το όνομά του σε Ακενατόν (αρεστός στον Ατόν) και ίδρυσε στην περιοχή Τελ ελ Αμάρνα εξ ολοκλήρου μια νέα πρωτεύουσα, με νέα ανάκτορα, φέρνοντας μια εξαιρετική άνθηση στις τέχνες. Σε αυτό το αρχείο διεθνούς αλληλογραφίας της Αμάρνα, φαίνεται το κόστος που είχε για την αυτοκρατορία της Αιγύπτου η προσήλωση του Ακενατόν σε ιδέες και ιδανικά. Είναι πολύ πιθανό η Αίγυπτος να απώλεσε όλες τις κτήσεις της εκτός από το νοτιοδυτικό τμήμα τής Παλαιστίνης κατά την περίοδο αυτή. Η επιστολογραφία της Αμάρνα αλλά και γενικά η περιοχή της Τελ-ελ-Αμάρνα αποτελεί έναν αρχαιολογικό θησαυρό που προσφέρει πληροφορίες για τους λαούς της Μεσοποταμίας, τη Χαναάν και το βιβλικό περιβάλλον, πιθανότατα την Κύπρο, ακόμα και για τον Μινωικό και Μυκηναϊκό πολιτισμό αφού θραύσματα κρητικών και μυκηναϊκών αγγείων βρέθηκαν στην περιοχή. (el)
  • The Amarna letters (/əˈmɑːrnə/; sometimes referred to as the Amarna correspondence or Amarna tablets, and cited with the abbreviation EA, for "El Amarna") are an archive, written on clay tablets, primarily consisting of diplomatic correspondence between the Egyptian administration and its representatives in Canaan and Amurru, or neighboring kingdom leaders, during the New Kingdom, spanning a period of no more than thirty years between c. 1360–1332 BC (see here for dates). The letters were found in Upper Egypt at el-Amarna, the modern name for the ancient Egyptian capital of Akhetaten, founded by pharaoh Akhenaten (1350s–1330s BC) during the Eighteenth Dynasty of Egypt. The Amarna letters are unusual in Egyptological research, because they are written not in the language of ancient Egypt, but in cuneiform, the writing system of ancient Mesopotamia. Most are in a variety of Akkadian sometimes characterised as a mixed language, Canaanite-Akkadian; one especially long letter—abbreviated —was written in a late dialect of Hurrian, and is the longest contiguous text known to survive in that language. The known tablets total 382, of which 358 have been published by the Norwegian Assyriologist Jørgen Alexander Knudtzon in his work, Die El-Amarna-Tafeln, which came out in two volumes (1907 and 1915) and remains the standard edition to this day. The texts of the remaining 24 complete or fragmentary tablets excavated since Knudtzon have also been made available. The Amarna letters are of great significance for biblical studies as well as Semitic linguistics because they shed light on the culture and language of the Canaanite peoples in this time period. Though most are written in Akkadian, the Akkadian of the letters is heavily colored by the mother tongue of their writers, who probably spoke an early form of Proto-Canaanite, the language(s) which would later evolve into the daughter languages of Hebrew and Phoenician. These "Canaanisms" provide valuable insights into the proto-stage of those languages several centuries prior to their first actual manifestation. (en)
  • La Amarna-leteroj (foje "amarna korespondado" aŭ "Amarnaj leteroj") estas arkivo de korespondado sur argiltabuletoj, plejparte diplomatiaj, inter la egipta administracio kaj ĝiaj reprezentantoj en Kanaano kaj reĝlando dum la Nova Regno. La leteroj estis trovitaj en Supra Egiptujo ĉe Amarna, la moderna nomo por la egipta ĉefurbo de tiu de Akhetaten, fondita de faraono Aĥnaton (1350-aj jaroj - 1330aj a.K.) dum la Dekoka dinastio de Egiptujo. La Amarnaj leteroj estas nekutimaj en la egiptologia esplorado, ĉar ili estas plejparte skribitaj en akada kojnoskribo, la skribosistemo de antikva Mezopotamio. La konataj tabuletoj nuntempe nombras 382, 24 pluaj tabuletoj estis malkovritaj post kiam la norvega asiriologo Jørgen Alexander Knudtzon eldonis libron pri la Amarna korespondado, en du volumoj (1907 kaj 1915). La korespondado enhavas periodon de maksimume tridek jaroj. (eo)
  • Bei den sogenannten Amarna-Briefen aus dem Amarna-Archiv handelt es sich um einen umfangreichen Fund an Tontafeln in akkadischer Keilschrift des Palastarchives des Pharao Echnaton, Neues Reich (1550 bis 1070 v. Chr. (18. bis 20. Dynastie)), aus seiner Residenz Achet-Aton, dem heutigen Tell el Amarna in Ägypten. (de)
  • Las Cartas de Amarna, llamadas también Correspondencia de Amarna, son un archivo de correspondencia, en su mayor parte diplomática, grabada en tablillas de arcilla, entre la administración egipcia y no solo sus semejantes en Canaán, Amurru, Mittani y Babilonia, sino también con estados vasallos en Siria. Estas cartas fueron encontradas en Amarna, ciudad del Alto Egipto, el nombre moderno de la capital del Imperio Nuevo del Antiguo Egipto, Ajetatón, fundada durante el reinado del faraón Amenhotep IV, también llamado Ajenatón (ca. 1350-1330 a. C.) (es)
  • Amarnako eskutitzak (baita Amarnako korrespondentzia edo Amarnako taulak ere) artxibaturiko buztinezko taulen bilduma da, Inperio Berriaren garaiko egiptoar administrazioaren eta Kanaanen eta Amurrun zituen ordezkarien arteko mezu diplomatikoez osaturik. Eskutitzak Akenaton (K.a. 1350 – 1330) faraoiak sortutako Amarna hirian topatu zituzten. Nahiko bitxiak dira, egiptoeraz baino akadierazko idazkera kuneiformeaz idatzita daudelako. Guztira 382 topatu dituzte, eta hogeita hamar urteko denboraldia hartzen dute barne. Oso agiri inportanteak dira Biblia eta hizkuntza semitikoak ezagutzeko, akadieraz idatzi arren egileek tokiko hizkuntza eta kulturen berriak ematen baitizkigute. (eu)
  • Les lettres d'Amarna sont des tablettes d'argile d'ordre diplomatique, retrouvées sur le site d'Amarna, nom moderne d'Akhetaton, la capitale du Nouvel Empire d'Égypte antique sous le règne d'Amenhotep IV, plus connu sous le nom d'Akhenaton, qui régna de 1369 à 1353 av. J.-C., mais couvrent aussi d'autres règnes (Amenhotep III, peut-être Aÿ). Ces tablettes, sont rédigées pour la plupart en akkadien cunéiforme. On en dénombre actuellement 382. (fr)
  • Surat-surat Amarna (kadang "korespondensi Amarna" atau "tablet Amarna") adalah arsip surat-menyurat pada loh atau tablet dari tanah liat yang sebagian besarnya menyangkut masalah diplomatik antara pemerintah Mesir dan wakil-wakilnya di Kanaan dan Amurru selama Kerajaan Baru. Surat-surat ini ditemukan di Mesir Hulu di Amarna, nama modern untuk ibu kota Mesir Akhetaten yang didirikan oleh firaun Akhenaten (1350-an – 1330-an SM) selama dinasti kedelapan belas Mesir. Surat-surat Amarna tidak biasa dalam penemuan Mesirologi karena sebagian besarnya ditulis dalam bahasa Akkadia, sistem penulisan yang memakai cara Mesopotamia kuno, bukannya cara Mesir kuno. Tablet yang dikenal saat ini berjumlah 382. (in)
  • 아마르나 문서(Amarna letters)는 점토판에 쓰여진 외교 문서로, 1887년 아마르나의 유적지에서 발굴된 이집트 신왕국 시대의 유물이다. 현재 총 382개의 판이 발견되었으며, , 대영 박물관, 이집트 박물관, 루브르 박물관, 푸시킨 미술관 등지로 흩어져 보관되어 있다. (ko)
  • アマルナ文書(アマルナぶんしょ、Amarna letters)は、エジプト中部のナイル川東岸アマルナで発見された楔形文字の書かれた粘土板文書である。 (ja)
  • Le cosiddette lettere di Amarna sono un lotto di circa 380 documenti, redatti in cuneiforme su tavolette di argilla, rinvenute nel 1887 nel Medio Egitto, ad Amarna, l'area di scavi intorno all'antica Akhetaton, città fondata nella seconda metà del XIV secolo a.C. da Akhenaton, faraone egizio della XVIII dinastia. L'archivio risale al periodo in cui Akhenaton spostò la capitale da Tebe ad Akhetaton e comprende testi databili da Amenofi III (prima metà del XIV secolo a.C.) ai primi anni di regno di Tutankhamon, per un totale di poco più di venticinque anni (1360-1330 a.C. ca. o 1370-1350 a.C., secondo altre cronologie), un periodo spesso indicato come "età amarniana". Per lo più il lotto comprende corrispondenza tra i faraoni d'Egitto e altri regni del Vicino Oriente asiatico. La lingua usata nelle tavolette è soprattutto l'accadico, in particolare il babilonese medio, lingua diplomatica dell'epoca, con l'eccezione di due tavolette in ittita ed una in hurrita. (it)
  • De Amarnabrieven is een collectie van brieven, merendeels diplomatiek van aard, die gevonden is in Amarna, de moderne naam voor Achetaton, de hoofdstad van Achnaton die regeerde ten tijde van het Egyptische Nieuwe Rijk. De brieven zijn geschreven tijdens het bewind van deze farao, die regeerde van 1353 tot 1335 v.Chr. De Amarna-brieven zijn uitzonderlijk in Egyptologisch onderzoek, aangezien zij voornamelijk in Akkadisch spijkerschrift op kleitabletten geschreven zijn. Op dit moment zijn er in totaal 382 tabletten bekend; 24 tabletten zijn ontdekt nadat de Noorse assyrioloog zijn historische editie van de Amarna-correspondentie beschreef in Die El-Amarna-Tafeln in twee delen (1907 en 1915). Bijna twee derde van de brieven bevindt zich in het Vorderasiatisches Museum Berlin. Het Amarna-archief behoort met het archief van de Maribrieven uit de achttiende eeuw v.Chr. en de uit de twaalfde eeuw v.Chr. tot de belangrijkste documenten die de internationale verhoudingen tijdens de Bronstijd weergeven. (nl)
  • Listy amarneńskie, listy z Amarny – pozostałości archiwum korespondencji dyplomatycznej pomiędzy władcami Egiptu a ich wasalami i władcami niezależnymi z terenów Syropalestyny, Mezopotamii i Anatolii. Większość listów w tym archiwum datowana jest na XIV wiek p.n.e., a dokładnie na okres panowania faraonów egipskich Amenhotepa III (1390–1352 p.n.e.) i jego syna Amenhotepa IV, zwanego też Echnatonem (1352–1336 p.n.e.). (pl)
  • Амарнский архив — собрание переписки на глиняных табличках, в основном дипломатической, между правительством Древнего Египта и его представителями в Восточном Средиземноморье (Ханаане и Амурру), а также царями других могущественных держав региона (Вавилонии, Хатти, Митанни, Ассирии), во времена Нового царства. Переписка была обнаружена в Амарне (современное название древнего Ахетатона, столицы, основанной фараоном Эхнатоном в Верхнем Египте). Амарнские письмена необычны для египтологии, так как среди систем письменности преобладает аккадская клинопись, которая скорее свойственна для Древней Месопотамии, а не для Древнего Египта. К настоящему времени известны 382 таблички. (ru)
  • As Cartas de Tell Amarna é a designação dada a um conjunto de tabuinhas em escrita cuneiforme encontradas em Amarna, uma das várias capitais do Antigo Egito, que faziam parte do arquivo de correspondência do Egito com os seus reis vassalos e governadores em Canaã. A correspondência diz respeito aos reinados de Amenófis III e de Amenófis IV (mais conhecido como Aquenáton), tendo sido escrita em acádico, língua diplomática da época. (pt)
  • Amarnabreven är en samling lertavlor skrivna med kilskrift på i huvudsak akkadiska. De återfanns i Amarna i Egypten 1887. Amarnabreven innehåller den diplomatiska korrespondensen mellan de egyptiska faraonerna Amenhotep III och Akhenaton och deras vasallkungar i den geografiska region som omfattar området mellan Medelhavet och Jordan som av vissa kallas Palestina och av andra Judéen, Syrien samt med andra storkungar i Främre Orienten. Samlingen består av 382 olika brev vilka låter sig dateras till två årtionden under mitten av 1300-talet f.Kr. Breven är en ovärderlig källa till den politiska situationen i framförallt Palestina och Syrien under denna tid. De påvisar även hur de diplomatiska kontakterna mellan olika stater gick till, samt hur egyptierna administrerade sina vasallstater. Att kilskriften användes i hela Västasien omkring det andra årtusendets mitt visar att den babyloniska civilisationen verkat kraftigare eller i varje fall tidigare på de västra grannlanden än den egyptiska. De flesta breven är dock inte bara skrivna med kilskrift utan även på babylonisk-assyriskt språk, vilket alltså var hela den dåtida asiatiska kulturvärldens diplomatiska språk. Endast påteckningarna om att breven mottagits som de skulle vid faraos hov är på några tavlor gjorda med hieratisk skrift och på egyptiska språket. Även de egyptiska härskarnas svarsskrivelser till de asiatiska furstarna avfattades ibland på kilskrift och babyloniskt språk. I ännu ett avseende har breven varit av betydelse för språkvetenskapen, nämligen genom att öka förståelsen för de utveckling. För att i de viktiga meddelandena till kungarna av Egypten på ett korrekt sätt uttrycka sina furstars uttalade mening har skrivarna ibland tillagt klargörande anmärkningar till de babyloniska orden. Dessa anmärkningar innehöll de motsvarande orden på deras eget modersmål, fast skrivna med kilskrift. Dessa glosor var de äldsta resterna av det kanaanitiska språket, och gav för första gången språkforskare möjlighet att dra något så när säkra slutsatser om detta för övrigt så gott som endast i konsonantskrift bevarade språks ursprungliga vokalsystem. Ett av breven innehåller också ett av det första kända omnämnandena av folket , som vissa forskare har kopplat till hebréerna. I samlingen finns sju brev från , ståthållare i Jerusalem, till den egyptiske faraon. Breven skildrar habirustammarnas förödande framfart. I ett av dem skriver Abdi-Heba: Idag finns brevsamlingen utspridd på ett flertal platser världen runt. Flest finns på Vorderasiatisches Museum i Berlin och även på British Museum i London. De översattes första gången av J.A. Knudtzon till tyska 1907-15, men den senaste kompletta översättningen gjordes av William L. Moran, vilken utgavs på franska 1987 och på engelska 1992. (sv)
  • 阿马尔奈文书(Amarna letters),亦作阿马尔奈书信、亞馬拿泥版或阿马尔纳泥板,是一批刻在泥板上的书信,在上埃及地区阿马尔奈(古埃及第十八王朝首都)被发掘,绝大部分是古埃及新王国时期统治者与驻守迦南、亚摩利地区官员的外交书信。 公元前1350年间1330年,著名的“叛逆法老”阿肯那顿开始了尊奉太阳神阿頓的一神教宗教社会改革,并在現在埃及中部建立新的首都-阿克特阿頓(阿頓的地平線)。这批书信正是在此被发现。它们的特别之处在于,大部分由阿卡德楔形文字这种古代美索不达米亚文字写成,这在埃及学上很罕见。已经出土的文书有382块,其中24块被解读。挪威学者、亚述学专家著有《Die El-Amarna-Tafeln in two volumes (1907 and 1915)》一书。[1] (zh)
  • Амарнський архів або ж амарнське листування (листи або ж архів з Амарни, Єгипет) — унікальні пам'ятки часів Нового царства, фактично це частина дипломатичного листування між фараонами амарнського періоду і правителями Ханаану, Малої Азії та егейських островів. Амарнський архів є цінним джерелом відомостей щодо дипломатії та зовнішньополітичної ситуації на Близькому Сході в XIV ст. до н. е.. (uk)
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 733355 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 42800 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1123998287 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:about
  • yes (en)
dbp:by
  • no (en)
dbp:label
  • Amarna letters (en)
dbp:onlinebooks
  • yes (en)
dbp:others
  • yes (en)
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:subject
gold:hypernym
rdf:type
rdfs:comment
  • Bei den sogenannten Amarna-Briefen aus dem Amarna-Archiv handelt es sich um einen umfangreichen Fund an Tontafeln in akkadischer Keilschrift des Palastarchives des Pharao Echnaton, Neues Reich (1550 bis 1070 v. Chr. (18. bis 20. Dynastie)), aus seiner Residenz Achet-Aton, dem heutigen Tell el Amarna in Ägypten. (de)
  • Las Cartas de Amarna, llamadas también Correspondencia de Amarna, son un archivo de correspondencia, en su mayor parte diplomática, grabada en tablillas de arcilla, entre la administración egipcia y no solo sus semejantes en Canaán, Amurru, Mittani y Babilonia, sino también con estados vasallos en Siria. Estas cartas fueron encontradas en Amarna, ciudad del Alto Egipto, el nombre moderno de la capital del Imperio Nuevo del Antiguo Egipto, Ajetatón, fundada durante el reinado del faraón Amenhotep IV, también llamado Ajenatón (ca. 1350-1330 a. C.) (es)
  • Les lettres d'Amarna sont des tablettes d'argile d'ordre diplomatique, retrouvées sur le site d'Amarna, nom moderne d'Akhetaton, la capitale du Nouvel Empire d'Égypte antique sous le règne d'Amenhotep IV, plus connu sous le nom d'Akhenaton, qui régna de 1369 à 1353 av. J.-C., mais couvrent aussi d'autres règnes (Amenhotep III, peut-être Aÿ). Ces tablettes, sont rédigées pour la plupart en akkadien cunéiforme. On en dénombre actuellement 382. (fr)
  • Surat-surat Amarna (kadang "korespondensi Amarna" atau "tablet Amarna") adalah arsip surat-menyurat pada loh atau tablet dari tanah liat yang sebagian besarnya menyangkut masalah diplomatik antara pemerintah Mesir dan wakil-wakilnya di Kanaan dan Amurru selama Kerajaan Baru. Surat-surat ini ditemukan di Mesir Hulu di Amarna, nama modern untuk ibu kota Mesir Akhetaten yang didirikan oleh firaun Akhenaten (1350-an – 1330-an SM) selama dinasti kedelapan belas Mesir. Surat-surat Amarna tidak biasa dalam penemuan Mesirologi karena sebagian besarnya ditulis dalam bahasa Akkadia, sistem penulisan yang memakai cara Mesopotamia kuno, bukannya cara Mesir kuno. Tablet yang dikenal saat ini berjumlah 382. (in)
  • 아마르나 문서(Amarna letters)는 점토판에 쓰여진 외교 문서로, 1887년 아마르나의 유적지에서 발굴된 이집트 신왕국 시대의 유물이다. 현재 총 382개의 판이 발견되었으며, , 대영 박물관, 이집트 박물관, 루브르 박물관, 푸시킨 미술관 등지로 흩어져 보관되어 있다. (ko)
  • アマルナ文書(アマルナぶんしょ、Amarna letters)は、エジプト中部のナイル川東岸アマルナで発見された楔形文字の書かれた粘土板文書である。 (ja)
  • Listy amarneńskie, listy z Amarny – pozostałości archiwum korespondencji dyplomatycznej pomiędzy władcami Egiptu a ich wasalami i władcami niezależnymi z terenów Syropalestyny, Mezopotamii i Anatolii. Większość listów w tym archiwum datowana jest na XIV wiek p.n.e., a dokładnie na okres panowania faraonów egipskich Amenhotepa III (1390–1352 p.n.e.) i jego syna Amenhotepa IV, zwanego też Echnatonem (1352–1336 p.n.e.). (pl)
  • As Cartas de Tell Amarna é a designação dada a um conjunto de tabuinhas em escrita cuneiforme encontradas em Amarna, uma das várias capitais do Antigo Egito, que faziam parte do arquivo de correspondência do Egito com os seus reis vassalos e governadores em Canaã. A correspondência diz respeito aos reinados de Amenófis III e de Amenófis IV (mais conhecido como Aquenáton), tendo sido escrita em acádico, língua diplomática da época. (pt)
  • 阿马尔奈文书(Amarna letters),亦作阿马尔奈书信、亞馬拿泥版或阿马尔纳泥板,是一批刻在泥板上的书信,在上埃及地区阿马尔奈(古埃及第十八王朝首都)被发掘,绝大部分是古埃及新王国时期统治者与驻守迦南、亚摩利地区官员的外交书信。 公元前1350年间1330年,著名的“叛逆法老”阿肯那顿开始了尊奉太阳神阿頓的一神教宗教社会改革,并在現在埃及中部建立新的首都-阿克特阿頓(阿頓的地平線)。这批书信正是在此被发现。它们的特别之处在于,大部分由阿卡德楔形文字这种古代美索不达米亚文字写成,这在埃及学上很罕见。已经出土的文书有382块,其中24块被解读。挪威学者、亚述学专家著有《Die El-Amarna-Tafeln in two volumes (1907 and 1915)》一书。[1] (zh)
  • Амарнський архів або ж амарнське листування (листи або ж архів з Амарни, Єгипет) — унікальні пам'ятки часів Нового царства, фактично це частина дипломатичного листування між фараонами амарнського періоду і правителями Ханаану, Малої Азії та егейських островів. Амарнський архів є цінним джерелом відомостей щодо дипломатії та зовнішньополітичної ситуації на Близькому Сході в XIV ст. до н. е.. (uk)
  • رسائل العمارنة (أو مسارد تل العمارنة أو أرشيف العمارنة) هي مجموعة كبيرة من الرُقم الطينية المكتوبة باللغة الأكادية (البابلية) والخط المسماري، وجدت في أرشيف قصر الملك المصري إخناتون (أمنحوتب الرابع) في مقر حكمه (أخت أتون) في تل العمارنة في مصر. يبلغ مجموع الألواح المكتشفة 382 لوح طيني، منها 358 تم نشرها من قبل عالم الحضارة الآشورية النرويجي يورغين كنودتزون في كتابه (Die El-Amarna-Tafeln) ، والذي صدر في مجلدين (عامي 1907 و 1915) ولا يزال حتى اليوم يعتبر المرجع الشامل عن هذه الرسائل. (ar)
  • Les cartes d'Amarna són quatre centenars de tauletes d'argila amb inscripcions cuneïformes, conegudes també com les tauletes d'Amarna. Aquestes cartes formen la correspondència diplomàtica del faraó Akhenaton i del seu pare, Amenofis III que Akhenaton, a la seva mort, va recollir i arxivar conjuntament. (ca)
  • El-amarnské dopisy nebo také Achetatonský archiv je rozsáhlý archiv korespondence, který byl nalezen ve starověkém městě Achetaton (dnes známé jako El Amarna) v roce 1887. Obsahuje celkem 382 tabulek korespondence egyptského dvora jak s egyptskými vazaly a správci, tak se vzdálenými zeměmi jako Babylonií, Chetity, Mari a všemožnými kenaánskými státy z 14. století př. n. l. (cs)
  • The Amarna letters (/əˈmɑːrnə/; sometimes referred to as the Amarna correspondence or Amarna tablets, and cited with the abbreviation EA, for "El Amarna") are an archive, written on clay tablets, primarily consisting of diplomatic correspondence between the Egyptian administration and its representatives in Canaan and Amurru, or neighboring kingdom leaders, during the New Kingdom, spanning a period of no more than thirty years between c. 1360–1332 BC (see here for dates). The letters were found in Upper Egypt at el-Amarna, the modern name for the ancient Egyptian capital of Akhetaten, founded by pharaoh Akhenaten (1350s–1330s BC) during the Eighteenth Dynasty of Egypt. The Amarna letters are unusual in Egyptological research, because they are written not in the language of ancient Egypt, b (en)
  • Με τον τίτλο Επιστολές της Αμάρνα αναφέρεται ένα σύνολο 382 πήλινων πινακίδων σε βαβυλωνιακή σφηνοειδή γραφή, που πήραν το όνομά τους από την πεδιάδα της Τελ-ελ-Αμάρνα όπου βρέθηκαν, έναν σημαντικό αρχαιολογικό χώρο της Αιγύπτου στην ανατολική όχθη του Νείλου, 190 μίλια νότια του Καΐρου. Σε αυτό το αρχείο διεθνούς αλληλογραφίας της Αμάρνα, φαίνεται το κόστος που είχε για την αυτοκρατορία της Αιγύπτου η προσήλωση του Ακενατόν σε ιδέες και ιδανικά. Είναι πολύ πιθανό η Αίγυπτος να απώλεσε όλες τις κτήσεις της εκτός από το νοτιοδυτικό τμήμα τής Παλαιστίνης κατά την περίοδο αυτή. (el)
  • La Amarna-leteroj (foje "amarna korespondado" aŭ "Amarnaj leteroj") estas arkivo de korespondado sur argiltabuletoj, plejparte diplomatiaj, inter la egipta administracio kaj ĝiaj reprezentantoj en Kanaano kaj reĝlando dum la Nova Regno. La leteroj estis trovitaj en Supra Egiptujo ĉe Amarna, la moderna nomo por la egipta ĉefurbo de tiu de Akhetaten, fondita de faraono Aĥnaton (1350-aj jaroj - 1330aj a.K.) dum la Dekoka dinastio de Egiptujo. La Amarnaj leteroj estas nekutimaj en la egiptologia esplorado, ĉar ili estas plejparte skribitaj en akada kojnoskribo, la skribosistemo de antikva Mezopotamio. La konataj tabuletoj nuntempe nombras 382, 24 pluaj tabuletoj estis malkovritaj post kiam la norvega asiriologo Jørgen Alexander Knudtzon eldonis libron pri la Amarna korespondado, en du volumoj (eo)
  • Amarnako eskutitzak (baita Amarnako korrespondentzia edo Amarnako taulak ere) artxibaturiko buztinezko taulen bilduma da, Inperio Berriaren garaiko egiptoar administrazioaren eta Kanaanen eta Amurrun zituen ordezkarien arteko mezu diplomatikoez osaturik. Eskutitzak Akenaton (K.a. 1350 – 1330) faraoiak sortutako Amarna hirian topatu zituzten. Nahiko bitxiak dira, egiptoeraz baino akadierazko idazkera kuneiformeaz idatzita daudelako. Guztira 382 topatu dituzte, eta hogeita hamar urteko denboraldia hartzen dute barne. (eu)
  • Le cosiddette lettere di Amarna sono un lotto di circa 380 documenti, redatti in cuneiforme su tavolette di argilla, rinvenute nel 1887 nel Medio Egitto, ad Amarna, l'area di scavi intorno all'antica Akhetaton, città fondata nella seconda metà del XIV secolo a.C. da Akhenaton, faraone egizio della XVIII dinastia. (it)
  • De Amarnabrieven is een collectie van brieven, merendeels diplomatiek van aard, die gevonden is in Amarna, de moderne naam voor Achetaton, de hoofdstad van Achnaton die regeerde ten tijde van het Egyptische Nieuwe Rijk. De brieven zijn geschreven tijdens het bewind van deze farao, die regeerde van 1353 tot 1335 v.Chr. De Amarna-brieven zijn uitzonderlijk in Egyptologisch onderzoek, aangezien zij voornamelijk in Akkadisch spijkerschrift op kleitabletten geschreven zijn. Op dit moment zijn er in totaal 382 tabletten bekend; 24 tabletten zijn ontdekt nadat de Noorse assyrioloog zijn historische editie van de Amarna-correspondentie beschreef in Die El-Amarna-Tafeln in twee delen (1907 en 1915). Bijna twee derde van de brieven bevindt zich in het Vorderasiatisches Museum Berlin. (nl)
  • Amarnabreven är en samling lertavlor skrivna med kilskrift på i huvudsak akkadiska. De återfanns i Amarna i Egypten 1887. Amarnabreven innehåller den diplomatiska korrespondensen mellan de egyptiska faraonerna Amenhotep III och Akhenaton och deras vasallkungar i den geografiska region som omfattar området mellan Medelhavet och Jordan som av vissa kallas Palestina och av andra Judéen, Syrien samt med andra storkungar i Främre Orienten. Samlingen består av 382 olika brev vilka låter sig dateras till två årtionden under mitten av 1300-talet f.Kr. (sv)
  • Амарнский архив — собрание переписки на глиняных табличках, в основном дипломатической, между правительством Древнего Египта и его представителями в Восточном Средиземноморье (Ханаане и Амурру), а также царями других могущественных держав региона (Вавилонии, Хатти, Митанни, Ассирии), во времена Нового царства. (ru)
rdfs:label
  • Amarna letters (en)
  • رسائل تل العمارنة (ar)
  • Cartes d'Amarna (ca)
  • El-amarnské dopisy (cs)
  • Amarna-Briefe (de)
  • Επιστολές της Αμάρνα (el)
  • Amarna-leteroj (eo)
  • Cartas de Amarna (es)
  • Amarnako eskutitzak (eu)
  • Surat Amarna (in)
  • Lettere di Amarna (it)
  • Lettres d'Amarna (fr)
  • アマルナ文書 (ja)
  • 아마르나 문서 (ko)
  • Amarnabrieven (nl)
  • Listy amarneńskie (pl)
  • Cartas de Amarna (pt)
  • Амарнский архив (ru)
  • Amarnabreven (sv)
  • 阿马尔奈文书 (zh)
  • Амарнський архів (uk)
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is rdfs:seeAlso of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License