About: Clay tablet

An Entity of Type: StorageMedium106263762, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

In the Ancient Near East, clay tablets (Akkadian ṭuppu(m) 𒁾) were used as a writing medium, especially for writing in cuneiform, throughout the Bronze Age and well into the Iron Age. Cuneiform characters were imprinted on a wet clay tablet with a stylus often made of reed (reed pen). Once written upon, many tablets were dried in the sun or air, remaining fragile. Later, these unfired clay tablets could be soaked in water and recycled into new clean tablets. Other tablets, once written, were either deliberately fired in hot kilns, or inadvertently fired when buildings were burnt down by accident or during conflict, making them hard and durable. Collections of these clay documents made up the first archives. They were at the root of the first libraries. Tens of thousands of written tablets,

Property Value
dbo:abstract
  • Les tauletes d'argila en l'antic Pròxim Orient (en idioma accadi: ṭuppu(m)) es varen fer servir com a suport per a l'escriptura especialment del tipus cuneiforme, des de l'edat del bronze i ben entrada l'edat de ferro. Els caràcters cuneïformes s'escrivien a les tauletes d'argila encara toves amb un punxó (en llatí: stylus), sovint fet de la tija de plantes de la família ciperàcia, que abundaven a la zona. Un cop s'havia escrit sobre les tauletes d'argila, moltes d'aquestes s'assecaven al sol o a l'aire i quedaven fràgils. Més tard, aquestes tauletes que no s'havien cuit al foc es remullaven amb aigua i, d'aquesta manera, es reciclaven i se'n podia tornar a escriure a sobre. Altres tauletes, un cop escrites, es posaven a la graella en un kennal o eren cuites en un forn (o, inadvertidament, quan els edificis es cremaven de manera accidental o com a resultat d'incendis intencionats durant les guerres) es feien més dures i duradores. Les col·leccions d'aquest tipus de tauletes d'argila van ser els primer arxius coneguts i l'arrel de les primeres biblioteques. S'han trobat desenes de milers de tauletes escrites, incloent-hi molts fragments a l'Orient Mitjà. En la civilització minoica/micènica, l'escriptura només s'ha comprovat que es feia servir per a la comptabilitat. Es feien servir per a etiquetes i marques i en els primers resums. En la civilització minoica i micènica, mai no passaven per una cocció les tauletes deliberadament i en principi sempre es reciclaven, però algunes tauletes van passar per incendis accidentals allà on s'havien emmagatzemat, i d'aquesta manera, cuites pel foc, s'han pogut conservar. La resta de tauletes sense passar pel foc són extremadament fràgils i, fins i tot, alguns investigadors han plantejat de coure-les ara per tal de conservar-les. (ca)
  • يعد لوح الطين أو لوح كتابي أو لوح مسماري أو رقيم طيني أحد أقدم مواد الكتابة للبشرية. جرى العثور عليها بشكل رئيسي في منطقة الهلال الخصيب في مناخ جاف وحار في الغالب منذ منتصف الألفية الرابعة قبل الميلاد. (ar)
  • Hliněná tabulka je nosič písma hojně používaný v některých oblastech ve starověku. Jílovitá hlína byla zejména v záplavových oblastech v Mezopotámii důležitou surovinou používanou mimo jiné i pro stavební účely a předměty umělecké i denní potřeby. Na Předním východě se nejprve užívalo hliněných známek a schránek s písemnými záznamy, forma tabulek se objevuje asi od přelomu 4. a 3. tisíciletí před naším letopočtem. Tabulky byly nejčastější formou hliněného nosiče písma, ale vyskytovaly se k různým účelům i jiné tvary, jako válce, kvádry, cihly nebo hliněné hřeby zaražené zdiva. Tabulky se používaly asi do 1. století našeho letopočtu. Tabulka se vyráběla z upravené vlhké hlíny a její velikost se řídila předpokládaným rozsahem textu od malých rozměrů až po velikost kolem 40 cm. Tabulky byly oválné, čtvercové nebo nejčastěji tvaru obdélníku. Písař držel tabulku uloženou do dřevěné formy a rákosovým, dřevěným nebo kovovým rydlem do měkké vlhké hlíny vtlačoval jednotlivé vrypy písma. Na velké tabulky se vešlo až několik set řádků textu řazeného do několika sloupců. Hotové tabulky byly sušeny na slunci, významné dokumenty vypalovány v peci. Důležité dokumenty se ukládaly v knihovnách a archivech. Hliněná tabulka s klínopisem Na hliněných tabulkách na Předním východě se často používalo klínové písmo, pojmenované podle klínového tvaru vrypů, kterých bylo dosaženo charakteristicky seříznutým rákosovým pisátkem. K největším klínopisným nálezům patří Aššurbanipalova knihovna v Ninive s 24 000 tabulek. Používaly se i jiné techniky, například pro lineární písmo B v mykénském období egejské kultury, jejich významné nálezy byly objeveny v Knóssu a Pylu. Celkový počet dochovalých hliněných tabulek, které jsou významným pramenem k poznání řady starověkých civilizací, je odhadován asi na půl milionu. (cs)
  • Die Tontafel (allgemeiner und umgangssprachlich auch Schrifttafel oder Steintafel genannt) ist eines der ältesten Schreibmaterialien der Menschheit. Sie fand vor allem im Gebiet des fruchtbaren Halbmonds in vorwiegend trocken-heißem Klima seit der Mitte des 4. Jahrtausend v. Chr. Anwendung. (de)
  • La argiltabuleto (aŭ argila tabuleto aŭ tabuleto da argilo) estas unu el plej antikvaj materialoj por skribo de la homaro.Sur molan argilon oni skribis per , kaj la tabuletoj estis sekigitaj per sunvarmo, krom tiuj kun gravaj arkivindaj tekstoj, kiuj estis bakitaj. La malgravaj tabuloj estis detruitaj kaj reciklitaj, sed ili povis esti akcidente bakitaj en incendio. Tiaj tabuletoj estis ĉefe uzitaj en la regionoj de la fekunda duonluno ekde la 4-a jarmilo a.K. (civilizoj de Sumero, Babilono, Asirio), kaj de Hititoj. Ili estis la substrato de la kojnoskribo. Ankaŭ la linia skribo A, nemalĉifrata lingvo de Kreto, kaj linia skribo B, praa formo de la antikva greka lingvo de la 14-a jarcento a.K. estis gravuritaj sur argilajn tabuletojn. En Helena mitologio, la Muzo de historio, Klio, havas argiltabuleton kiel simbolo. * Listo de la venkoj de Rimuŝ, reĝo de Akad * Sumera kontrakto pri vendo de domo kaj kampo * Traktato de Qadeŝ inter la Hititoj kaj Egiptio * kalamo por skribi sur argila tabuleto (eo)
  • In the Ancient Near East, clay tablets (Akkadian ṭuppu(m) 𒁾) were used as a writing medium, especially for writing in cuneiform, throughout the Bronze Age and well into the Iron Age. Cuneiform characters were imprinted on a wet clay tablet with a stylus often made of reed (reed pen). Once written upon, many tablets were dried in the sun or air, remaining fragile. Later, these unfired clay tablets could be soaked in water and recycled into new clean tablets. Other tablets, once written, were either deliberately fired in hot kilns, or inadvertently fired when buildings were burnt down by accident or during conflict, making them hard and durable. Collections of these clay documents made up the first archives. They were at the root of the first libraries. Tens of thousands of written tablets, including many fragments, have been found in the Middle East. Surviving tablet-based documents from the Minoan/Mycenaean civilizations, are mainly those which were used for accounting. Tablets serving as labels with the impression of the side of a wicker basket on the back, and tablets showing yearly summaries, suggest a sophisticated accounting system. In this cultural region, tablets were never fired deliberately as the clay was recycled on an annual basis. However, some of the tablets were "fired" as a result of uncontrolled fires in the buildings where they were stored. The rest, remain tablets of unfired clay and are therefore extremely fragile. For this reason, some institutions are investigating the possibility of firing them now to aid in their preservation. (en)
  • Buztinezko taulatxoak idazteko euskarriak izan ziren, K. a. 5500. urtetik aurrera erabiliak. ezagutzen diren zaharrenak dira. Espezialista askoren ustetan hauek izango lirateke idazteko metodo zaharrenak. Dena dela, gai polemikoa da oraindik orain. Garbi dago, bestetik, sumertar zibilizazioan helburu horrekin erabili zirela eta sumertarrek hainbat mendez iraungo zuen tradizioa ireki zutela. Taulatxo horiek, sumertar kulturan hasita, Mesopotamian, zibilizazio Hititan, Zibilizazio minoikoan eta Mizenastar zibilizazioan erabili ziren. Dena dela, Zibilizazio minoikoan eta Mizenastar zibilizazioan kontabilitatea eramateko erabili ziren bakarrik. (eu)
  • Las tablillas de barro (a veces también tablilla de arcilla) se utilizaron al menos desde 3500 a. C. (tablillas de Tărtăria de la cultura de Vinča). Estas tablillas de la cultura de Vinča podrían ser incluso más antiguas ya que según análisis de carbono-14 datan de 3000 a. C., pero no hay consenso sobre su interpretación. Como medio de escritura se usaron tablillas de arcilla desde el cuarto milenio a. C. en las civilizaciones sumeria, mesopotámica, hitita, minoica y micénica. Los caracteres sumerios cuneiformes eran grabados en tablillas usando un estilete (gr. stylós). Se dejaban secar al aire o eran cocidas en un horno. Los primeros archivos eran colecciones de estos documentos de arcilla. Fueron el inicio de las primeras bibliotecas. En las culturas minoica y micénica, la escritura en tablillas se limitaba a registrar la contabilidad. En el verano de 2010, en el yacimiento arqueológico griego de Íklaina se descubrió la tablilla micénica más antigua encontrada hasta ahora y la más antigua del continente europeo. El texto, en lineal B, referido a algún tipo de fabricación por delante y una lista de nombres con unos números por la cara posterior, puede haberse escrito entre 1450 a. C. y 1350 a. C.​ (es)
  • Durant l'Antiquité, les tablettes en argile sont des petites tablettes à écrire en argile. (fr)
  • Lauh tanah liat (bahasa Akkadia ṭuppu(m) 𒁾) adalah media tulis yang digunakan di Timur Dekat Kuno, khususnya dalam kegiatan tulis-menulis dengan menggunakan aksara baji sejak Zaman Perunggu sampai pada Zaman Besi. Aksara-aksara baji ditorehkan pada lauh-lauh tanah liat basah dengan menggunakan gerip yang lazimnya terbuat dari sejenis gelagah (kalam). Setelah ditulisi, sebagian besar lauh-lauh ini hanya dikeringkan dengan cara dijemur atau diangin-anginkan, sehingga tetap rapuh. Lauh-lauh tanah liat yang tidak dibakar ini dapat direndam dalam air dan didaur ulang menjadi lauh-lauh baru. Sebagian dari lauh-lauh bertulis dibakar dalam tanur (atau kebetulan ikut terbakar bersama rumah penyimpanannya, baik yang terbakar secara tidak disengaja mupun yang sengaja dibakar dalam konflik) sehingga menjadikannya keras dan tahan lama. Kumpulan dokumen-dokumen lempung ini merupakan arsip-arsip paling pertama. Lauh-lauh ini merupakan cikal-bakal dari perpustakaan-perpustakaan perdana. Puluhan ribu lauh bertulisan, termasuk pecahan-pecahannya, telah ditemukan di Timur Tengah. Dalam peradaban Minoa/Mikena, tulis-menulis belum dimanfaatkan untuk berbagai keperluan selain menghitung. Lauh-lauh tanah liat dimanfaatkan sebagai label, terbukti dengan adanya bekas anyaman keranjang pada sisi belakang, sementara sisi depannya menampilkan semacam ringkasan tahunan, yang menyiratkan adanya suatu tata cara perhitungan yang canggih. Di wilayah peradaban ini lauh-lauh tanah liat tidak pernah dengan sengaja dibakar, karena tanah liatnya akan diolah kembali setahun sekali untuk dipergunakan lagi. Sekalipun demikian, beberapa lauh "terbakar" sebagai akibat dari kebakaran pada bangunan-bangunan penyimpanannya. Lain daripada itu adalah lauh-lauh tanah liat yang tidak dibakar, dan benar-benar rapuh; beberapa cendekiawan modern sedang menyelidiki kemungkinan untuk membakar lauh-lauh itu sekarang, untuk membantu pelestariannya. (in)
  • 粘土板(ねんどばん、英: clay tablet)とは、古代メソポタミアおよびその周辺地帯において文字を記すために用いられた材料。おもに楔形文字を記すために用いられた。「粘土書板」とも。 (ja)
  • Nel Vicino Oriente Antico, la tavoletta d'argilla (in accadico ṭuppu(m)) era il tipico supporto per la scrittura, specialmente per la scrittura cuneiforme (inizialmente logografica e successivamente logo-sillabica), in uso a partire dal Calcolitico (Periodo di Uruk), poi lungo tutta l'Età del Bronzo e fino a gran parte dell'Età del Ferro. (it)
  • 점토판(粘土板)은 고대 근동에서 청동기 시대에서 철기 시대를 통해 특히 쐐기 문자로 쓰기 위한 매개체로 사용되었다. 습한 점토에 갈대 펜으로 설형문자를 기록한 것이다. 보통 장방형이다. 점토판은 계약서·회계 문서·연대기(年代記)·왕명표(王名表)·법전·외교문서·종교문서·문학작품·사전류·천체 관측표·수표(數表) 등의 종류가 있다. 이 문서에는 다음커뮤니케이션(현 카카오)에서 GFDL 또는 CC-SA 라이선스로 배포한 글로벌 세계대백과사전의 "점토판" 항목을 기초로 작성된 글이 포함되어 있습니다. (ko)
  • Een kleitablet is een tablet gemaakt uit klei dat als een veelvoorkomend informatiemedium gebruikt werd bij de beschavingen uit het Nabije Oosten, zoals Sumer, Akkad, Assyrië, Babylonië en de Hettieten, maar ook daarbuiten zoals onder andere de Minoïsche- en Myceense beschaving eind 4e millennium v.Chr. De eerste kleitabletten ontstonden in het zuiden van Mesopotamië. Het Sumerische spijkerschrift werd met wigvormige karakters gegraveerd op de tabletten, waarbij gebruik werd gemaakt van een naald. Daarna werden ze in de zon te drogen gelegd of in een oven gebakken, waardoor de tabletten keihard werden en veel langer meegingen. De hoeveelheid teksten uit het Nabije Oosten is door die duurzaamheid dan ook enorm. Daarmee onderscheiden de beschavingen hier zich van die van Egypte, Rome en Griekenland waar vooral papyrus en perkament werd gebruikt dat slechts in uitzonderlijke gevallen bewaard bleef. Het aantal gevonden kleitabletten betreft in ieder geval honderdduizenden tabletten en mogelijk meer dan een miljoen. Naast de grote hoeveelheid geldt ook dat deze een groot aantal verschillende onderwerpen behandelen, van economische, bouwkundige, militaire en staatskundige activiteiten tot wetenschap, literatuur en religie. Verzamelwerken van deze kleidocumenten worden gezien als de allereerste archieven. Ze vormden ook het begin van de allereerste bibliotheken. In de Minoïsche- en Myceense beschavingen werd het schrift in hoofdzaak voor boekhouding gebruikt. Tabletten die als etiketten dienden, met een indruk van een rieten mand aan de achterkant en tabletten die jaarlijkse samenvattingen tonen, kunnen wijzen op een verfijnd boekhoudingssysteem. In deze culturele regio werden de tabletten in principe nooit gebakken, maar werden ze jaarlijks hergebruikt. Sommige kleitabletten zijn echter wel in gebakken toestand aan ons overgeleverd, bijvoorbeeld door een plotse brand in de plaats waar ze lagen opgeslagen. De rest zijn steeds tabletten van ongebakken klei en daardoor uiterst breekbaar. Moderne geleerden zijn nu de mogelijkheid aan het onderzoeken om de tabletten alsnog te bakken, zodat ze beter bewaard kunnen worden. Enkele belangrijke vindplaatsen van kleitabletten zijn onder andere Ebla, Mari en Ugarit. Schriften in het Lineair A en het Lineair B zijn op kleitabletten gevonden. (nl)
  • En lertavla är en skiva av lera som i äldre tider användes som underlag för skrift. Från det fjärde årtusendet före Kristi födelse användes lertavlor som skriftunderlag i Mesopotamien av sumerer, babylonier, assyrier och hittiter. Den skrift som användes var kilskrift och den anbringades på lertavlan med hjälp av en stylus medan lertavlan ännu var fuktig. Stylusen tillverkades ofta av vass. När lertavlan fyllts med skrift torkades tavlan i solen, vilket gjorde den hård men skör. Vissa lertavlor brändes för att bli mer beständiga. De lertavlor som inte brändes kunde återvinnas genom att lertavlan blöttes upp i vatten och skriften utplånades. Obrända lertavlor kunde också brännas av misstag vid eldsvåda. Samlingar av lertavlor kan sägas ha utgjort de första arkiven och även grunden till de första biblioteken. Tiotusentals lertavlor och fragment av lertavlor har hittats i Mellanöstern. De allra äldsta lertavlorna man känner till kan vara lertavlorna från , vilka anses härröra från Vinčakulturen och har kol-14-daterats till tiden före 4000 f.Kr., möjligen så långt tillbaka som 5500 f.Kr., men tolkningen av lertavlorna är omstridd. I den Mykenska kulturen har man inte hittat några belägg för att skrift har använts i något annat syfte än för beräkningar. Det finns fynd av lertavlor som har fungerat som etiketter och som har avtryck av korgflätning på baksidan. Andra lertavlor visar årliga summeringar, vilket antyder att man har använt sofistikerade räknesystem. I denna kultur brändes aldrig lertavlorna avsiktligt eftersom leran återanvändes när lertavlans innehåll blivit inaktuellt. Det finns emellertid fynd av lertavlor som blivit brända av misstag vid eldsvådor. Övriga fynd är sköra soltorkade lertavlor och vissa forskare undersöker möjligheterna att konservera dem genom att utsätta dem för en nutida bränning. (sv)
  • Глиня́ні табли́чки (іноді — глиня́ні кни́ги) — археологічні знахідки, записи (тексти, малюнки, схеми, карти), зроблені на глиняних табличках. (uk)
  • Глиняная табличка, туппу́м (аккад. ṭuppu(m) 𒁾; мн. ч. туппу́мы) — это одна из первых материальных основ для книги, появившаяся около 3500 лет до н. э. в Месопотамии. Глина и её производные (черепки, керамика) была, вероятно, наиболее древним материалом для книг. Ещё шумеры и аккадцы лепили плоские кирпичики-таблички и писали на них трёхгранными палочками, выдавливая клинообразные знаки. Таблички высушивались на солнце или обжигались в огне. Затем готовые таблички одного содержания укладывались в определенном порядке в деревянный ящик — получалась глиняная клинописная книга. Её достоинствами были дешевизна, простота, доступность. К ящику с табличками прикреплялся глиняный ярлык с названием произведения, именами автора, владельца, богов-покровителей — своеобразный титульный лист. Из глины же делались каталоги — клинописные перечни хранящихся книг. В 1849 году английский путешественник О. Г. Лейард при раскопках холма на берегу реки Тигр под слоем земли обнаружил развалины дворца царя Ашшурбанипала — правителя древнего государства Ассирии. Среди прочих находок в ниневийском дворце оказалось около 30 тысяч небольших глиняных табличек, исписанных мелкими клинообразными значками. (ru)
  • 泥板(阿卡德语:𒁾)是古代近東青铜时代和铁器时代楔形文字的书写材料,原材料為黏土。人們在濕泥板上用芦苇笔寫上楔形文字,然後再將濕泥板晒干。寫有楔形文字的泥板於1853年在奧斯曼帝國統治下的兩河流域首次被發現。 (zh)
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageID
  • 306575 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 11233 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1118194836 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:subject
rdf:type
rdfs:comment
  • يعد لوح الطين أو لوح كتابي أو لوح مسماري أو رقيم طيني أحد أقدم مواد الكتابة للبشرية. جرى العثور عليها بشكل رئيسي في منطقة الهلال الخصيب في مناخ جاف وحار في الغالب منذ منتصف الألفية الرابعة قبل الميلاد. (ar)
  • Die Tontafel (allgemeiner und umgangssprachlich auch Schrifttafel oder Steintafel genannt) ist eines der ältesten Schreibmaterialien der Menschheit. Sie fand vor allem im Gebiet des fruchtbaren Halbmonds in vorwiegend trocken-heißem Klima seit der Mitte des 4. Jahrtausend v. Chr. Anwendung. (de)
  • Buztinezko taulatxoak idazteko euskarriak izan ziren, K. a. 5500. urtetik aurrera erabiliak. ezagutzen diren zaharrenak dira. Espezialista askoren ustetan hauek izango lirateke idazteko metodo zaharrenak. Dena dela, gai polemikoa da oraindik orain. Garbi dago, bestetik, sumertar zibilizazioan helburu horrekin erabili zirela eta sumertarrek hainbat mendez iraungo zuen tradizioa ireki zutela. Taulatxo horiek, sumertar kulturan hasita, Mesopotamian, zibilizazio Hititan, Zibilizazio minoikoan eta Mizenastar zibilizazioan erabili ziren. Dena dela, Zibilizazio minoikoan eta Mizenastar zibilizazioan kontabilitatea eramateko erabili ziren bakarrik. (eu)
  • Durant l'Antiquité, les tablettes en argile sont des petites tablettes à écrire en argile. (fr)
  • 粘土板(ねんどばん、英: clay tablet)とは、古代メソポタミアおよびその周辺地帯において文字を記すために用いられた材料。おもに楔形文字を記すために用いられた。「粘土書板」とも。 (ja)
  • Nel Vicino Oriente Antico, la tavoletta d'argilla (in accadico ṭuppu(m)) era il tipico supporto per la scrittura, specialmente per la scrittura cuneiforme (inizialmente logografica e successivamente logo-sillabica), in uso a partire dal Calcolitico (Periodo di Uruk), poi lungo tutta l'Età del Bronzo e fino a gran parte dell'Età del Ferro. (it)
  • 점토판(粘土板)은 고대 근동에서 청동기 시대에서 철기 시대를 통해 특히 쐐기 문자로 쓰기 위한 매개체로 사용되었다. 습한 점토에 갈대 펜으로 설형문자를 기록한 것이다. 보통 장방형이다. 점토판은 계약서·회계 문서·연대기(年代記)·왕명표(王名表)·법전·외교문서·종교문서·문학작품·사전류·천체 관측표·수표(數表) 등의 종류가 있다. 이 문서에는 다음커뮤니케이션(현 카카오)에서 GFDL 또는 CC-SA 라이선스로 배포한 글로벌 세계대백과사전의 "점토판" 항목을 기초로 작성된 글이 포함되어 있습니다. (ko)
  • Глиня́ні табли́чки (іноді — глиня́ні кни́ги) — археологічні знахідки, записи (тексти, малюнки, схеми, карти), зроблені на глиняних табличках. (uk)
  • 泥板(阿卡德语:𒁾)是古代近東青铜时代和铁器时代楔形文字的书写材料,原材料為黏土。人們在濕泥板上用芦苇笔寫上楔形文字,然後再將濕泥板晒干。寫有楔形文字的泥板於1853年在奧斯曼帝國統治下的兩河流域首次被發現。 (zh)
  • Les tauletes d'argila en l'antic Pròxim Orient (en idioma accadi: ṭuppu(m)) es varen fer servir com a suport per a l'escriptura especialment del tipus cuneiforme, des de l'edat del bronze i ben entrada l'edat de ferro. (ca)
  • Hliněná tabulka je nosič písma hojně používaný v některých oblastech ve starověku. Jílovitá hlína byla zejména v záplavových oblastech v Mezopotámii důležitou surovinou používanou mimo jiné i pro stavební účely a předměty umělecké i denní potřeby. Na Předním východě se nejprve užívalo hliněných známek a schránek s písemnými záznamy, forma tabulek se objevuje asi od přelomu 4. a 3. tisíciletí před naším letopočtem. Tabulky byly nejčastější formou hliněného nosiče písma, ale vyskytovaly se k různým účelům i jiné tvary, jako válce, kvádry, cihly nebo hliněné hřeby zaražené zdiva. Tabulky se používaly asi do 1. století našeho letopočtu. (cs)
  • La argiltabuleto (aŭ argila tabuleto aŭ tabuleto da argilo) estas unu el plej antikvaj materialoj por skribo de la homaro.Sur molan argilon oni skribis per , kaj la tabuletoj estis sekigitaj per sunvarmo, krom tiuj kun gravaj arkivindaj tekstoj, kiuj estis bakitaj. La malgravaj tabuloj estis detruitaj kaj reciklitaj, sed ili povis esti akcidente bakitaj en incendio. Tiaj tabuletoj estis ĉefe uzitaj en la regionoj de la fekunda duonluno ekde la 4-a jarmilo a.K. (civilizoj de Sumero, Babilono, Asirio), kaj de Hititoj. Ili estis la substrato de la kojnoskribo. * * * * (eo)
  • In the Ancient Near East, clay tablets (Akkadian ṭuppu(m) 𒁾) were used as a writing medium, especially for writing in cuneiform, throughout the Bronze Age and well into the Iron Age. Cuneiform characters were imprinted on a wet clay tablet with a stylus often made of reed (reed pen). Once written upon, many tablets were dried in the sun or air, remaining fragile. Later, these unfired clay tablets could be soaked in water and recycled into new clean tablets. Other tablets, once written, were either deliberately fired in hot kilns, or inadvertently fired when buildings were burnt down by accident or during conflict, making them hard and durable. Collections of these clay documents made up the first archives. They were at the root of the first libraries. Tens of thousands of written tablets, (en)
  • Las tablillas de barro (a veces también tablilla de arcilla) se utilizaron al menos desde 3500 a. C. (tablillas de Tărtăria de la cultura de Vinča). Estas tablillas de la cultura de Vinča podrían ser incluso más antiguas ya que según análisis de carbono-14 datan de 3000 a. C., pero no hay consenso sobre su interpretación. Como medio de escritura se usaron tablillas de arcilla desde el cuarto milenio a. C. en las civilizaciones sumeria, mesopotámica, hitita, minoica y micénica. En las culturas minoica y micénica, la escritura en tablillas se limitaba a registrar la contabilidad. (es)
  • Lauh tanah liat (bahasa Akkadia ṭuppu(m) 𒁾) adalah media tulis yang digunakan di Timur Dekat Kuno, khususnya dalam kegiatan tulis-menulis dengan menggunakan aksara baji sejak Zaman Perunggu sampai pada Zaman Besi. (in)
  • Een kleitablet is een tablet gemaakt uit klei dat als een veelvoorkomend informatiemedium gebruikt werd bij de beschavingen uit het Nabije Oosten, zoals Sumer, Akkad, Assyrië, Babylonië en de Hettieten, maar ook daarbuiten zoals onder andere de Minoïsche- en Myceense beschaving eind 4e millennium v.Chr. Verzamelwerken van deze kleidocumenten worden gezien als de allereerste archieven. Ze vormden ook het begin van de allereerste bibliotheken. (nl)
  • Глиняная табличка, туппу́м (аккад. ṭuppu(m) 𒁾; мн. ч. туппу́мы) — это одна из первых материальных основ для книги, появившаяся около 3500 лет до н. э. в Месопотамии. Глина и её производные (черепки, керамика) была, вероятно, наиболее древним материалом для книг. Ещё шумеры и аккадцы лепили плоские кирпичики-таблички и писали на них трёхгранными палочками, выдавливая клинообразные знаки. (ru)
  • En lertavla är en skiva av lera som i äldre tider användes som underlag för skrift. Från det fjärde årtusendet före Kristi födelse användes lertavlor som skriftunderlag i Mesopotamien av sumerer, babylonier, assyrier och hittiter. Den skrift som användes var kilskrift och den anbringades på lertavlan med hjälp av en stylus medan lertavlan ännu var fuktig. Stylusen tillverkades ofta av vass. När lertavlan fyllts med skrift torkades tavlan i solen, vilket gjorde den hård men skör. Vissa lertavlor brändes för att bli mer beständiga. De lertavlor som inte brändes kunde återvinnas genom att lertavlan blöttes upp i vatten och skriften utplånades. Obrända lertavlor kunde också brännas av misstag vid eldsvåda. (sv)
rdfs:label
  • لوح طيني (ar)
  • Tauleta d'argila (ca)
  • Hliněná tabulka (cs)
  • Tontafel (de)
  • Argiltabuleto (eo)
  • Tablilla de barro (es)
  • Clay tablet (en)
  • Buztinezko taulatxo (eu)
  • Lauh tanah liat (in)
  • Tablette d'argile (fr)
  • Tavoletta d'argilla (it)
  • 점토판 (ko)
  • 粘土板 (ja)
  • Kleitablet (nl)
  • Tablete de argila (pt)
  • Глиняные таблички (ru)
  • Lertavla (sv)
  • Глиняні таблички (uk)
  • 泥板 (zh)
rdfs:seeAlso
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:wikiPageDisambiguates of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is dbp:mediaType of
is dbp:name of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License