An Entity of Type: place, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

In Buddhism, the Four Noble Truths (Sanskrit: catvāri āryasatyāni; Pali: cattāri ariyasaccāni; "The four Arya satyas") are "the truths of the Noble Ones", the truths or realities for the "spiritually worthy ones". The truths are:

Property Value
dbo:abstract
  • في البوذية، الحقائق النبيلة الأربع (بالسنسكريتية: كاتفاري أرياساتياني، بالبالية: كاتاري أرياساكاني، «ساتيات الآريا الأربع»)، هي «حقائق النبلاء»، الحقائق التي للـ«مستحقّين روحانيًّا». الحقائق الأربع النبيلة هي: * دوكا (المعاناة، العجز عن الرضا، الألم)، وهي صفة جوهرية في الوجود في كل تناسخ * سامودايا (الأصل، السبب): أصل المعاناة هو «التَّوق، أو الشهوة، أو التعلّق» * نيرودا (الانقطاع، الإنهاء): تنتهي هذه المعاناة بالتخلي عن أسبابها ورفضها * ماغا (الطريق، السراط الثماني): هو طريق إنهاء المعاناة والتخلي عن أسبابها. يُعتقد تقليديًّا أن هذه التعاليم كانت من بوذا، وتعد من أهم التعاليم في البوذية. تظهر الحقائق الأربع في أشكال نحوية كثيرة في النصوص البوذية القديمة، ولها وظيفتان رمزية وقولية. رمزيًّا، تمثّل هذه الحقائق يقظة البوذا وتحرره، وإمكان أتباعه أن يبلغوا التجربة الروحية نفسها التي بلغها. أما من حيث هي أقوال، تمثّل الحقائق الأربع إطارًا مفهوميًّا يظهر في شريعة بالي وفي النصوص المقدسة البوذية السنسكريتية الهجينة. وهي جزء من «شبكة التعاليم» (مصفوفة الداما)، التي يجب أن تؤخَذ جميعًا. تقدم هذه الحقائق إطارًا مفهوميًّا لتقديم وتفسير الفكر البوذي، الذي يجب أن يُفهَم أو «يُعاش». ترفض الحقائق الأربع أي تعريف صارم، بل تشير وتعبّر عن التوجه العام للبوذية: يؤدي الاتصال الحسي غير الآمن إلى التوق والرغبة في أحوال وأشياء غير دائمة، هي الدوخا، وهي «العجز عن الرضا» والألم. هذا التوق يبقينا في أدوار السامسارا «الشرود» في أدوار التناسخ التي لا تنتهي، وفي المعاناة التي تأتي معها. لكن الخروج من هذه الأدوار ممكن، باكتساب النيرفانا، وهي الانقطاع عن التوق، الذي لا تصاحب الولادة من بعده أي دوخا. يمكن اكتساب النيرفانا باتباع الطريق الثماني، وتقييد استجاباتنا الطبيعية للاتصال الحسي بضبط النفس، والالتزام والأحوال الكلية، والتأمل واليقظة الكاملة. تطورت وظيفة الحقائق الأربع وأهميتها مع الوقت في التراث البوذي إلى أن أصبحت أول تعاليم بوذا. نشأ هذا التقليد عندما اعتقد البوذيون أن البراجنا «الإلهام المحرر» محرّر بنفسه، من دون الحاجة إلى التأمل. اكتسب الإلهام المحرر مكانة بارزة في السوترات، وأصبحت الحقائق الأربعة ممقلة له، وأصبحت جزءًا من قصة استنارة البوذا. اكتسبت الحقائق الأربع أهمية مركزية في تراث التيرافادا في البوذية في القرن الخامس الميلادي، ويعتقد أتباع هذا المذهب أن إدراك الحقائق الأربع محرر في نفسه. أما في تراث الماهايانا، فهي أقل بروزًا، لأنه يرى أن إلهام السونياتا والفراغ واتباع سبيل البوذيساتفا هي العناصر الأساسية في التعليم والممارسة. فسّر المذهب الماهاياني الحقائق الأربع بأنها تفسّر أن الكائن المحرر يمكن أن يكون «فعّالًا في هذا العالم». منذ أن بدأ المستعمرون الغربيون يستكشفون البوذية في القرن التاسع عشر، ومنذ أن تطورت الحداثة البوذية، أصبحت الحقائق الأربعة تقدَّم في الغرب على أنها التعليم المحوري في البوذية، ويُضاف إليها أحيانا تأويلات حداثية جديدة مختلفة عن التراث البوذي التاريخي في آسيا. (ar)
  • Čtyři ušlechtilé (nebo vznešené) pravdy (v páli Čattári arijasáččani) tvoří základ Buddhova učení (dharmy), jejich intuitivní pochopení je předpokladem osvícení – prožitku nibbány (v skt. nirvány). Buddha je poprvé formuloval v (skt. Dharmačakrapravartana-sútra, překl. Sútra o roztočení kola zákona). Dále např. v (překl. sútra o výkladu pravd) vysvětluje Sáriputta, nejvýznamnější Buddhův žák, čtyři ušlechtilé pravdy. (cs)
  • Les Quatre Nobles Veritats són les normes fonamentals del budisme que va deixar Siddharta Gautama. Després de la seva il·luminació, el Buda històric va anar al nord de l'Índia, a trobar els seus antics mestres, els cinc ascetes, que ara serien els seus primers deixebles, i el primer ensenyament que els va dispensar després d'abandonar el samsara van ser les Quatre Nobles Veritats: 1. * Dukkha: tota existència està impregnada de sofriment, de pena, de frustració davant la caducitat d'un món en constant canvi. Tot és essencialment fugisser. 2. * Samudaya: l'origen del sofriment es troba en l'afany de viure, en el desig d'actuació, de plaer, de possessió. 3. * Nirodha: el sofriment se suprimeix aniquilant la set de viure, de gaudir, d'actuar. L'extirpació radical dels desigs i passions ens condueix a una serenitat i tranquil·litat absolutes. És el nirvana. 4. * Aria stanga marga o Noble Camí Òctuple: el camí que condueix al nirvana és el noble camí dels vuit passos. Qui el segueix s'apropa a la il·luminació. Els vuit passos són els següents: 1. * Coneixement recte de les Quatre Nobles Veritats. 2. * Actitud recta: allunyar-se d'odis, enveges. 3. * Paraula recta: no mentir ni parlar inútilment. No replicar les coses. 4. * Acció recta: bona conducta moral. 5. * Ocupació recta: guanyar-se la vida sense mal. 6. * Esforç recte: fomentar tendències bones. 7. * Pensament recte: no cedir als desigs. És a dir tenir voluntat pròpia. 8. * Concentració recta: meditació. (ca)
  • Οι τέσσερεις ευγενείς αλήθειες (ή οι τέσσερεις αλήθειες των ευγενών) (catvāri āryasatyāni, 'phags pa'i bden pa bzhi, ή cattāri ariyasaccāni) είναι μία από τις θεμελιωδέστερες βουδιστικές διδασκαλίες. Υπό την ευρεία έννοια αυτές οι τέσσερεις αλήθειες σχετίζονται με τη φύση, την προέλευση την απελευθέρωση και την ατραπό που οδηγεί στην απελευθέρωση από την οδύνη. Ταξινομούνται ανάμεσα στις αλήθειες που κατανόησε ο Γκοτάμα Βούδας κατά τη διάρκεια της εμπειρίας της . Οι τέσσερεις ευγενείς αλήθειες εμφανίζονται συχνά στα τα αρχαιότερα βουδιστικά κείμενα. Οι πρώιμες διδασκαλίες και η παραδοσιακή κατανόηση στην Τεραβάντα είναι ότι οι τέσσερεις αλήθειες είναι προχωρημένη διδασκαλία για εκείνους που είναι έτοιμοι να τις κατανοήσουν. Ο Βουδισμός Μαχαγιάνα, αντίθετα, τις θεωρεί πρωταρχικές διδασκαλίες για ανθρώπους που δεν είναι έτοιμοι για τις διδασκαλίες του. Ορισμένοι θεωρούν τον όρο αλήθειες ως λανθασμένη μετάφραση, κάποιος μάλιστα προτείνει τον όρο πραγματικότερες ως καλύτερη επιλογή από την άποψη της αρχικής γραμματικής. Ωστόσο, οι πρώτοι θιβετανοί Λοτσάβα (Σανσκρ.: locchāwa, Θιβετ.: lo ts'a ba), που μελέτησαν προσεκτικά τη σανσκριτική γραμματική, μετέφρασαν τον όρο από τα Σανσκριτικά στη ως «bden pa» που σημαίνει «αλήθεια». (el)
  • La kvar noblaj veroj (sanskrito: catvary āryasatyāni, pali: cattari āriya saccani japana lingvo: shisotai) estas rigardata kiel la centra kaj fundamenta instruo de Budho. Ĝi enhavas la plej gravajn konceptojn de budhismo kiel filozofio kaj kiel religio. La instruo de la kvar noblaj veroj troviĝas en multaj partoj de la Palia Kanono, sed la diskurso, kiu verŝajne registris la unuan fojon de la parolado de ĉi tiu diskurso fare de Budho estas la diskurso nomita Unua Prediko de Varanasi, aŭ la Darmo-rada Ekmova Diskurso (Dhamma-cakka-ppavatthana-sutta en palio). En la Palia Kanono la kvar noblaj veroj estas menciitaj aŭ priskribitaj en multaj lokoj, ekzemple en Digha Nikaya 16, Majjhima Nikaya 18 kaj Samyutta Nikaya 56.11. (eo)
  • Die vier edlen Wahrheiten oder vier Wahrheiten des geistig Edlen (skr.: चत्वारि आर्यसत्यानि, catvāri āryasatyāni, pi.: cattāri ariyasaccāni) bilden die Grundlage der buddhistischen Lehre. Sie sind der Kern von Siddhartha Gautamas erster Lehrrede (Sutta) in Sarnath, die als „Rede vom Ingangsetzen des Rads der Lehre“ überliefert ist. Die vier edlen Wahrheiten werden an zahlreichen Stellen der buddhistischen kanonischen Schriften erwähnt. „Es ist durch Nichtverwirklichen, durch Nichtdurchdringen der vier edlen Wahrheiten, daß dieser lange Kurs von Geburt und Tod weiter getragen und durchlebt von mir, wie auch von Euch, wurde. Was sind diese vier? 1. * Da ist die edle Wahrheit über das Leiden; 2. * die edle Wahrheit über die Ursache des Leidens; 3. * die edle Wahrheit über die Beendigung des Leidens; 4. * und die edle Wahrheit über den Pfad der Ausübung, der zur Beendigung des Leidens führt. Aber nun, so diese verwirklicht und durchdrungen wurden, das Verlangen nach Existenz abgeschnitten ist, zerstört das, was zu neuerlichem Werden führt, da ist kein frisches Werden mehr.“ – DN16 (de)
  • In Buddhism, the Four Noble Truths (Sanskrit: catvāri āryasatyāni; Pali: cattāri ariyasaccāni; "The four Arya satyas") are "the truths of the Noble Ones", the truths or realities for the "spiritually worthy ones". The truths are: * dukkha (literally "suffering"; here "unsatisfactoriness") is an innate characteristic of existence in the realm of samsara; * samudaya (origin, arising, combination; 'cause'): dukkha arises or continues with taṇhā ("craving, desire or attachment, lit. "thirst"). While taṇhā is traditionally interpreted in western languages as the 'cause' of dukkha, tanha can also be seen as the factor tying us to dukkha, or as a response to dukkha, trying to escape it; * nirodha (cessation, ending, confinement): dukkha can be ended or contained by the renouncement or letting go of this taṇhā; the confinement of taṇhā releases the excessive bind of dukkha; * magga (path, Noble Eightfold Path) is the path leading to the confinement of tanha and dukkha. The four truths appear in many grammatical forms in the ancient Buddhist texts, and are traditionally identified as the first teaching given by the Buddha. While often called one of the most important teachings in Buddhism, they have both a symbolic and a propositional function. Symbolically, they represent the awakening and liberation of the Buddha, and of the potential for his followers to reach the same liberation and freedom as him. As propositions, the Four Truths are a conceptual framework that appear in the Pali canon and early Hybrid Sanskrit Buddhist scriptures, as a part of the broader "network of teachings" (the "dhamma matrix"), which have to be taken together. They provide a conceptual framework for introducing and explaining Buddhist thought, which has to be personally understood or "experienced". As a proposition, the four truths defy an exact definition, but refer to and express the basic orientation of Buddhism: unguarded sensory contact gives rise to craving and clinging to impermanent states and things, which are dukkha, "unsatisfactory," "incapable of satisfying" and painful.) This craving keeps us caught in saṃsāra, "wandering," usually interpreted as the endless cycle of repeated rebirth, and the continued dukkha that comes with it, but also referring to the endless cycle of attraction and rejection that perpetuates the ego-mind. There is a way to end this cycle, namely by attaining nirvana, cessation of craving, whereafter rebirth and the accompanying dukkha will no longer arise again. This can be accomplished by following the eightfold path, confining our automatic responses to sensory contact by restraining oneself, cultivating discipline and wholesome states, and practicing mindfulness and dhyana (meditation). The function of the four truths, and their importance, developed over time and the Buddhist tradition slowly recognized them as the Buddha's first teaching. This tradition was established when prajna, or "liberating insight", came to be regarded as liberating in itself,[[[Wikipedia:Citing_sources|page needed]]]_50-0" class="reference"> instead of or in addition to the practice of dhyana. This "liberating insight" gained a prominent place in the sutras, and the four truths came to represent this liberating insight, as a part of the enlightenment story of the Buddha. The four truths grew to be of central importance in the Theravada tradition of Buddhism by about the 5th-century CE, which holds that the insight into the four truths is liberating in itself. They are less prominent in the Mahayana tradition, which sees the higher aims of insight into sunyata, emptiness, and following the Bodhisattva path as central elements in their teachings and practice. The Mahayana tradition reinterpreted the four truths to explain how a liberated being can still be "pervasively operative in this world". Beginning with the exploration of Buddhism by western colonialists in the 19th century and the development of Buddhist modernism, they came to be often presented in the west as the central teaching of Buddhism, sometimes with novel modernistic reinterpretations very different from the historic Buddhist traditions in Asia. (en)
  • Las cuatro nobles verdades son consideradas como el fundamento central de las enseñanzas de Buda. Su importancia fundamental se refleja en el hecho de que se encuentra presente en todas o casi todas las tradiciones o escuelas budistas desde las primeras escuelas del budismo temprano hasta la actualidad. Las distintas versiones que puedan encontrarse de las cuatro nobles verdades siguen en general el mismo contenido y forma, sugiriendo que provienen todas de una misma fuente original de enseñanzas. La mayoría de los estudiosos de las distintas fuentes budistas (en idiomas páli, sánscrito, chino y tibetano) concuerdan en la opinión general de que un registro en idioma páli pudo con mayor verosimilitud ser la fuente original de esta enseñanza.​ Debido a la complejidad y extensión del tema de las cuatro nobles verdades, se hace difícil expresar en pocas palabras cuál es el tema de esta enseñanza. Cada autor, erudito y comentador lo expone desde varios puntos de vista que pueden ser igualmente válidos. El Venerable Ajahn Sumedho resume el tema de las cuatro nobles verdades de la siguiente manera: “que la infelicidad de la humanidad puede ser vencida por medios espirituales”.​ En resumen, las cuatro nobles verdades son: (1) la verdad del malestar, (2) la verdad de la causa del malestar, (3) la verdad del cese o extinción de la causa del malestar, y (4) la verdad del camino que conduce a la extinción del malestar. En los textos en páli la palabra clave es dukkha, término general para “malestar”, siendo el antónimo de sukha (bienestar). En las diversas traducciones, la palabra dukkha es traducida por una variedad de términos similares: dolor, sufrimiento, pena, aflicción, angustia, estrés, insatisfacción, descontento, etc, mientras que sukha es traducido como felicidad, dicha, placer, alegría. Las distintas tradiciones budistas otorgan un puesto central a las cuatro nobles verdades en el sentido en que ellas representan la iluminación misma o Despertar (bodhi) del Buda Gotama, el iniciador o fundador del budismo. Como lo resume Jean Boisselier, el conocimiento de las cuatro nobles verdades es lo que convirtió al príncipe Siddharta Gautama en el Buda, el Despierto: “A partir de este momento [la tercera vigilia en la noche de su iluminación, el Buda] posee las Cuatro Nobles Verdades ―verdad sobre el dolor, verdad sobre el origen del dolor, verdad sobre el cese del dolor, verdad sobre la vía óctuple (cuyas ocho ramas simbolizan el logro de las ocho perfecciones) que conduce al cese del dolor―, y por tal hecho se convierte en Buda”.​ (es)
  • Is iad na Cheithre Fhírinne Thriathacha (Sanscrait: catvāri āryasatyāni), a mhúin an Búda, bunús an Bhúdachas. Is iad seo na Cheithre Fhírinne Thriatacha: 1. * Baineann fulaingt le gach gné den saol 2. * Is iad na dúileanna is cúis leis an bhfulaingt 3. * Má chuirtear deireadh le dúileanna, beidh deireadh leis an bhfulaingt. 4. * Is féidir deireadh a chur le dúileanna, ach a leanúint. (ga)
  • Les quatre nobles vérités (sanskrit IAST : catvāri āryasatyāni ; devanagari : चत्वारि आर्यसत्यानि ; pali cattāri ariyasaccāni) sont, dans le bouddhisme, un enseignement fondamental issu du premier sermon (Dhammacakkappavattana sutta), appelé la mise en mouvement de la roue du dharma, qu'a donné Bouddha Gautama à Sârnâth après son éveil. Ces quatre vérités (skt. : satya ; pali : sacca) sont la synthèse la plus brève des enseignements intégraux du bouddhisme puisque toutes les doctrines du Tipitaka y sont comprises. Ces vérités sont qualifiées de nobles (ārya) car elles prétendent exprimer l'ensemble de la vérité universelle, et doivent mener à la libération complète et définitive des individus. (fr)
  • Empat Kebenaran Mulia (Pali: cattāri ariyasaccāni) adalah kebenaran yang berlaku bagi siapa saja tanpa membeda-bedakan suku, ras, budaya, maupun agama. Mengakui atau tidak mengakui, suka atau tidak suka, setiap manusia mengalami dan diliputi oleh hukum kebenaran ini. Kebenaran ini berlaku secara universal. Empat Kebenaran Mulia ditemukan oleh Pertapa Siddhartha yang bermeditasi di bawah Pohon Bodhi hingga memperoleh Penerangan Sempurna dan menjadi Buddha. Empat Kebenaran Mulia yang ditemukan itu diajarkan oleh Buddha Gautama kepada umat manusia di Bumi ini. Muncul ataupun tidak muncul seorang Buddha di dunia ini, kebenaran itu akan tetap ada dan berlaku secara universal. Empat Kebenaran: 1. * Kebenaran tentang adanya Dukkha (Dukkha) 2. * Kebenaran tentang sebab Dukkha (Dukkha Samudaya) 3. * Kebenaran tentang lenyapnya Dukkha (Dukkha Niroda) 4. * Kebenaran tentang jalan berunsur delapan menuju akhir Dukkha (Dukkha Nirodha Gamini Patipada Magga) (in)
  • 사성제(四聖諦, 산스크리트어: catvāri āryasatyāni) 또는 사제(四諦)는 《아함경(阿含經)》에 나오는 원시 불교 가르침으로 불교 기본 교의 가운데 하나이다. "제(諦 · Satya)"는 진리 또는 깨우침을 뜻한다. 사성제는 "네 가지 높은 깨우침(Ārya: 높은, Satya: 깨우침)" 또는 "4가지 고귀한 진리(Four Noble Truths)"라는 뜻인데, 고제(苦諦) · 집제(集諦) · 멸제(滅諦) · 도제(道諦)의 4가지 진리 또는 깨우침을 의미한다. 흔히 이 네 가지를 간단히 고집멸도(苦集滅道)라고 부른다. 고집멸도(苦集滅道)는 집과 고라는 연기하는 항목과 도와 멸이라는 연기(緣起)하는 항목을 합하여 나란히 늘어놨다. 여기에서 집은 고의 원인 또는 인연이 되며, 도는 멸의 원인 또는 인연이 된다. 고집멸도는 고통의 원인이 집착 또는 갈애이며 고통을 소멸시키는 원인 또는 수단이 도라는 연기관계를 밝힌 것이다. 한편, 고타마 붓다는 "우주는 영원한가? 영원하지 않은가?"와 같은 형이상학적 질문들인 십사무기(十事無記)는 사성제와는 달리 지혜(智) · 깨달음(覺) · 열반(涅槃)으로 나아가게 하는 것이 아니기 때문에, 가르치거나 배울 것이 아니라고 하였다. (ko)
  • Le quattro nobili verità (in sanscrito: चत्वारि आर्यसत्यानि catvāri-ārya-satyāni, pāli cattāri ariya-saccāni, cinese 四諦 pinyin sì dì Wade-Giles ssu-ti, giapponese shitai, tibetano 'phags pa'i bden pa bzhi, bden pa rnam pa bzhi, coreano 사제 sa che, vietnamita tứ đế) rappresentano un elemento cardine della dottrina buddhista. La narrazione classica delle vicende che portarono il principe Siddhārtha Gautama, detto il Buddha, a sviluppare la dottrina della religione, di cui fu il primo maestro, lo riporta tanto sollecito e ansioso di risolvere il problema esistenziale di base della vita umana, dall'abbandonare la vita principesca di palazzo per intraprendere le varie vie di ricerca e di pratica religiosa del tempo. La prima conclusione ferma di tale ricerca fu lo sviluppo della dottrina delle quattro nobili verità, della cui essenza gli sorse la consapevolezza durante una meditazione condotta nel Parco dei Cervi (o delle gazzelle) di Sārnāth, presso Varanasi. (it)
  • 四諦(したい、梵: catur-ārya-satya, チャトゥル・アーリヤ・サティヤ)または四聖諦(ししょうたい、巴: cattāri ariya-saccāni, チャッターリ・アリヤ・サッチャーニ、4つの・聖なる・真理(諦))とは、仏教が説く4種の基本的な真理。苦諦、集諦、滅諦、道諦のこと。四真諦や苦集滅道。 * 苦諦(くたい) - 迷いのこの世は一切が苦(ドゥッカ)であるという真実。 * 集諦(じったい) - 苦の原因は煩悩・妄執、求めて飽かない愛執であるという真実。 * 滅諦(めったい) - 苦の原因の滅という真実。無常の世を超え、執着を断つことが、苦しみを滅した悟りの境地であるということ。 * 道諦(どうたい) - 悟りに導く実践という真実。悟りに至るためには八正道によるべきであるということ。 苦諦と集諦は、迷妄の世界の果と因とを示し、滅諦と道諦は、証悟の世界の果と因とを示す。 四諦は概ね、十二縁起説の表す意味を教義的に組織したものであり、原始仏教の教義の大綱が示されているとされる。原始仏教経典にかなり古くから説かれ、特に初期から中期にかけてのインド仏教において最も重要視され、その代表的教説とされた。四諦は釈迦が最初の説法で説いたとされている(初転法輪)。 (ja)
  • De lering over de Vier edele waarheden (ook wel de Vier nobele waarheden genoemd) is de eerste lering die Gautama Boeddha gaf, De Eerste Wenteling van het Rad van Dharma, in het hertenbos in Sarnath aan vijf asceten, en vormt de basis van alle boeddhistische leringen, zowel van het Theravada- als het Mahayana-boeddhisme. (nl)
  • Cztery Szlachetne Prawdy (pāli. cattari arya sacchani; sanskr. catvari arya satyani) – to podstawa nauk buddyzmu. Pojawiają się one wielokrotnie w buddyjskich tekstach (np. Kanon Pālijski). Powstały w wyniku doświadczenia przez Buddę Śakjamuniego „Przebudzenia” (pāli. bodhi). Są one postrzegane przez buddyzm jako głęboka analiza psychologiczna rzeczywistości i metodologia postępowania, a nie zwykła filozofia. Dlatego też Budda mówił: Te cztery Szlachetne Prawdy, o mnisi, są rzeczywiste, precyzyjne, nie inne. Dlatego też zwą się szlachetnymi prawdami Ta nauka opiera się na słowach kazania dla Pięciu Ascetów, w Parku Gazeli (Sarnath), po „Przebudzeniu” Buddy. Kazanie to zwane jest „Kazaniem o Wprawieniu w Ruch Koła Dharmy”. W Culamalunkya Sutta ze zbioru Majjhima Nikaya, Budda wyjaśnia: Dlaczego oznajmiłem [Cztery Szlachetne Prawdy]? Dlatego iż jest to korzystne, stanowi podstawę świątobliwego żywota, prowadzi do Wyzwolenia, do spokoju, zniszczenia [cierpienia], do bezpośredniej wiedzy, do Oświecenia, do Nirwany. Oto dlaczego oznajmiłem je. Są to: 1. * Pierwsza Szlachetna Prawda o Cierpieniu (pāli. dukkha ariya sacca; sanskr. arya duhkha satya) 2. * Druga Szlachetna Prawda o Przyczynie Cierpienia (pāli. dukkha samudayo ariya sacca; sanskr. arya samudaya satya) 3. * Trzecia Szlachetna Prawda o Ustaniu Cierpienia (pāli. dukkha nirodho ariya sacca; sanskr. arya nirodha satya) 4. * Czwarta Szlachetna Prawda o Ścieżce Prowadzącej do Ustania Cierpienia (pāli. dukkha nirodha gāmini paṭipadā ariya sacca; sanskr. arya mârga satya) Cztery Szlachetne Prawdy w połączeniu z Szlachetną Ośmioraką Ścieżką stanowią esencję nauki buddyjskiej, dlatego w buddyzmie kładzie się szczególny nacisk na ich prawidłowe zrozumienie i zrealizowanie. (pl)
  • De fyra ädla sanningarna är inom buddhismen de fyra sanningar om vår tillvaro så som Śākyamuni Buddha presenterade i den första undervisning han gav i Hjortparken i Sarnath. "Ädla" i det här sammanhanget inte ett adjektiv som refererar till de fyra sanningarna, utan till de som förstår de fyra sanningarna. Därmed vore en mer bokstavligt korrekt översättning av begreppet "De ädlas fyra sanningar". "De ädla" syftar inte till vanliga människor som tror sig förstå de fyra ädla sanningarna, utan till de som verkligen har förstått och integrerat de fyra sanningarna i sin egen upplevelse. De fyra ädla sanningarna har varit objekt för många tolkningar och omfattande diskussioner inom de buddhistiska traditionerna. (sv)
  • Четыре благородные истины (чатвари арьясатьяни), четыре истины Святого — одно из базовых учений буддизма, которого придерживаются все его школы. Четыре благородные истины сформулировал Будда Шакьямуни, и кратко их можно изложить так: 1. * существует страдание; 2. * существует причина страдания — жажда, страстное желание; 3. * существует прекращение страдания — нирвана; 4. * существует путь, ведущий к прекращению страдания, — Благородный Восьмеричный путь (арьяаштангамарга). Они приводятся в самой первой Сутре / проповеди Будды «Сутре запуска Колеса Дхармы» (содержится в палийском каноне). (ru)
  • As Quatro Nobres Verdades (em sânscrito: catvāri āryasatyāni; Wyle: 'phags pa'i bden pa bzhi; em páli: cattāri ariyasaccāni) são a essência central do budismo, em torno da qual todos os demais ensinamentos budistas se baseiam. Segundo Shariputra, um dos principais discípulos do Buda, as Quatro Nobres Verdades englobam todos os darmas. A primeira Nobre Verdade refere-se a um sofrimento, conhecido em Pali como dukkha, caracterizado por uma dor multifacetada que se expressa tanto como tristeza, insatisfação, aflição, desilusão como desespero, podendo inclusivamente assumir formas subtis como o tédio ou uma sensação generalizada de que nada corresponde às expectativas. Dukkha é fruto do apego gerado do contacto entre os sentidos e uma diversidade de fenómenos, sejam eles internos ou externos, essencialmente impermanentes e, por conseguinte, incapazes de providenciar uma satisfação sustentável e duradoura. A Segunda Nobre Verdade trata-se da constatação das causas de Dukkha; a Terceira Nobre Verdade anuncia que há um caminho que leva ao fim do dukkha; a Quarta Nobre Verdade detalha o caminho que leva ao Nibbana, a cessação de todo o sofrimento. O impulso volitivo que fomenta a vida, possibilitado pela força do apego, mantém todos os seres sencientes presos ao samsara, o ciclo de renascimento e morte. Atendendo à problemática do dukkha, o Buda propôs, como forma de colocar termo a esse ciclo, as Quatro Nobre Verdades como solução. Elas são, portanto, a soma de conhecimentos mais importantes que Sidarta Gautama alcançou durante a sua iluminação. As Quatro Nobres Verdades aparecem recorrentemente ao longo dos mais antigos textos budistas, nomeadamente nos da tradição Teravada. O budismo Maaiana tende a marginalizar ou desaconselhar as Quatro Nobre Verdades por as considerar, devido à sua severidade, inapropriadas à maioria das pessoas, incentivando antes o caminho do bodicita. (pt)
  • Чотири шляхетні істини (чатварі ар'ясатьяні — чотири благородні істини, чотири істини Святого) — одне з базових вчень буддизму, якого дотримуються всі його школи. Чотири шляхетні істини сформулював сам Будда Шак'ямуні. Вони представляють зміст перших настанов, які він давав після Пробудження. Ці повчання давалися його товаришам-аскетам, з якими він раніше разом практикував аскезу. (uk)
  • 四圣谛 (梵文:चत्वारि आर्यसत्यानि,catvāri āryasatyāni;巴利語:cattāri ariyasaccāni;標準藏語:བདེན་པ་བཞི།),又称四真谛、四谛,四種神聖的諦,即苦聖諦、苦集聖諦、苦滅聖諦和苦滅道聖諦,簡稱為苦谛、集谛、灭谛和道谛,是釋迦牟尼佛之基本教法,歷史上部派佛教,和現代佛教各宗派共同的基本教义。 (zh)
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 11393 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 157111 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1124926047 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:bn
  • (en)
  • চত্বারি আর্য সত্য (en)
dbp:bo
  • འཕགས་པའི་བདེན་པ་བཞི་ (en)
dbp:boLatn
  • THL: pakpé denpa shyi (en)
  • Wylie: 'phags pa'i bden pa bzhi (en)
dbp:group
  • note (en)
dbp:id
  • Empat Kebenaran Mulia (en)
dbp:ja
  • 四諦 (en)
dbp:jaLatn
  • shitai (en)
dbp:km
  • (en)
  • អរិយសច្ចបួន (en)
dbp:ko
  • (en)
  • 사성제 (en)
dbp:mn
  • (en)
  • Хутагт дөрвөн үнэн (en)
dbp:my
  • သစ္စာလေးပါး (en)
dbp:myLatn
  • θɪʔsà lé bá (en)
dbp:name
  • "Gethin_framework" (en)
  • "Moksha" (en)
  • "Nirodha" (en)
  • "Pleasure" (en)
  • "Samsara" (en)
  • "Samudaya" (en)
  • "Wallace" (en)
  • "best-known" (en)
  • "development of teachings" (en)
  • "ego-rebirth (en)
  • dukkha (en)
dbp:pi
  • cattāri ariyasaccāni (en)
dbp:ru
  • (en)
  • Четыре благородные истины (en)
dbp:russian
  • Четыре благородные истины (en)
dbp:sa
  • (en)
  • चत्वारि आर्यसत्यानि (en)
dbp:si
  • චතුරාර්ය සත්‍යය සත්‍යය (en)
dbp:siLatn
  • Chathurarya Sathyaya (en)
dbp:th
  • (en)
  • อริยสัจสี่ (en)
dbp:title
  • Four Noble Truths (en)
dbp:tl
  • Ang mga Apat na Maharlikang Katotohanan (en)
dbp:vi
  • Tứ Diệu Đế (en)
dbp:wikiPageUsesTemplate
dbp:zh
  • / (en)
dbp:zhLatn
  • sìshèngdì (en)
dcterms:subject
gold:hypernym
rdf:type
rdfs:comment
  • Čtyři ušlechtilé (nebo vznešené) pravdy (v páli Čattári arijasáččani) tvoří základ Buddhova učení (dharmy), jejich intuitivní pochopení je předpokladem osvícení – prožitku nibbány (v skt. nirvány). Buddha je poprvé formuloval v (skt. Dharmačakrapravartana-sútra, překl. Sútra o roztočení kola zákona). Dále např. v (překl. sútra o výkladu pravd) vysvětluje Sáriputta, nejvýznamnější Buddhův žák, čtyři ušlechtilé pravdy. (cs)
  • Is iad na Cheithre Fhírinne Thriathacha (Sanscrait: catvāri āryasatyāni), a mhúin an Búda, bunús an Bhúdachas. Is iad seo na Cheithre Fhírinne Thriatacha: 1. * Baineann fulaingt le gach gné den saol 2. * Is iad na dúileanna is cúis leis an bhfulaingt 3. * Má chuirtear deireadh le dúileanna, beidh deireadh leis an bhfulaingt. 4. * Is féidir deireadh a chur le dúileanna, ach a leanúint. (ga)
  • Les quatre nobles vérités (sanskrit IAST : catvāri āryasatyāni ; devanagari : चत्वारि आर्यसत्यानि ; pali cattāri ariyasaccāni) sont, dans le bouddhisme, un enseignement fondamental issu du premier sermon (Dhammacakkappavattana sutta), appelé la mise en mouvement de la roue du dharma, qu'a donné Bouddha Gautama à Sârnâth après son éveil. Ces quatre vérités (skt. : satya ; pali : sacca) sont la synthèse la plus brève des enseignements intégraux du bouddhisme puisque toutes les doctrines du Tipitaka y sont comprises. Ces vérités sont qualifiées de nobles (ārya) car elles prétendent exprimer l'ensemble de la vérité universelle, et doivent mener à la libération complète et définitive des individus. (fr)
  • 四諦(したい、梵: catur-ārya-satya, チャトゥル・アーリヤ・サティヤ)または四聖諦(ししょうたい、巴: cattāri ariya-saccāni, チャッターリ・アリヤ・サッチャーニ、4つの・聖なる・真理(諦))とは、仏教が説く4種の基本的な真理。苦諦、集諦、滅諦、道諦のこと。四真諦や苦集滅道。 * 苦諦(くたい) - 迷いのこの世は一切が苦(ドゥッカ)であるという真実。 * 集諦(じったい) - 苦の原因は煩悩・妄執、求めて飽かない愛執であるという真実。 * 滅諦(めったい) - 苦の原因の滅という真実。無常の世を超え、執着を断つことが、苦しみを滅した悟りの境地であるということ。 * 道諦(どうたい) - 悟りに導く実践という真実。悟りに至るためには八正道によるべきであるということ。 苦諦と集諦は、迷妄の世界の果と因とを示し、滅諦と道諦は、証悟の世界の果と因とを示す。 四諦は概ね、十二縁起説の表す意味を教義的に組織したものであり、原始仏教の教義の大綱が示されているとされる。原始仏教経典にかなり古くから説かれ、特に初期から中期にかけてのインド仏教において最も重要視され、その代表的教説とされた。四諦は釈迦が最初の説法で説いたとされている(初転法輪)。 (ja)
  • De lering over de Vier edele waarheden (ook wel de Vier nobele waarheden genoemd) is de eerste lering die Gautama Boeddha gaf, De Eerste Wenteling van het Rad van Dharma, in het hertenbos in Sarnath aan vijf asceten, en vormt de basis van alle boeddhistische leringen, zowel van het Theravada- als het Mahayana-boeddhisme. (nl)
  • De fyra ädla sanningarna är inom buddhismen de fyra sanningar om vår tillvaro så som Śākyamuni Buddha presenterade i den första undervisning han gav i Hjortparken i Sarnath. "Ädla" i det här sammanhanget inte ett adjektiv som refererar till de fyra sanningarna, utan till de som förstår de fyra sanningarna. Därmed vore en mer bokstavligt korrekt översättning av begreppet "De ädlas fyra sanningar". "De ädla" syftar inte till vanliga människor som tror sig förstå de fyra ädla sanningarna, utan till de som verkligen har förstått och integrerat de fyra sanningarna i sin egen upplevelse. De fyra ädla sanningarna har varit objekt för många tolkningar och omfattande diskussioner inom de buddhistiska traditionerna. (sv)
  • Чотири шляхетні істини (чатварі ар'ясатьяні — чотири благородні істини, чотири істини Святого) — одне з базових вчень буддизму, якого дотримуються всі його школи. Чотири шляхетні істини сформулював сам Будда Шак'ямуні. Вони представляють зміст перших настанов, які він давав після Пробудження. Ці повчання давалися його товаришам-аскетам, з якими він раніше разом практикував аскезу. (uk)
  • 四圣谛 (梵文:चत्वारि आर्यसत्यानि,catvāri āryasatyāni;巴利語:cattāri ariyasaccāni;標準藏語:བདེན་པ་བཞི།),又称四真谛、四谛,四種神聖的諦,即苦聖諦、苦集聖諦、苦滅聖諦和苦滅道聖諦,簡稱為苦谛、集谛、灭谛和道谛,是釋迦牟尼佛之基本教法,歷史上部派佛教,和現代佛教各宗派共同的基本教义。 (zh)
  • في البوذية، الحقائق النبيلة الأربع (بالسنسكريتية: كاتفاري أرياساتياني، بالبالية: كاتاري أرياساكاني، «ساتيات الآريا الأربع»)، هي «حقائق النبلاء»، الحقائق التي للـ«مستحقّين روحانيًّا». الحقائق الأربع النبيلة هي: * دوكا (المعاناة، العجز عن الرضا، الألم)، وهي صفة جوهرية في الوجود في كل تناسخ * سامودايا (الأصل، السبب): أصل المعاناة هو «التَّوق، أو الشهوة، أو التعلّق» * نيرودا (الانقطاع، الإنهاء): تنتهي هذه المعاناة بالتخلي عن أسبابها ورفضها * ماغا (الطريق، السراط الثماني): هو طريق إنهاء المعاناة والتخلي عن أسبابها. يُعتقد تقليديًّا أن هذه التعاليم كانت من بوذا، وتعد من أهم التعاليم في البوذية. (ar)
  • Les Quatre Nobles Veritats són les normes fonamentals del budisme que va deixar Siddharta Gautama. Després de la seva il·luminació, el Buda històric va anar al nord de l'Índia, a trobar els seus antics mestres, els cinc ascetes, que ara serien els seus primers deixebles, i el primer ensenyament que els va dispensar després d'abandonar el samsara van ser les Quatre Nobles Veritats: Els vuit passos són els següents: (ca)
  • Οι τέσσερεις ευγενείς αλήθειες (ή οι τέσσερεις αλήθειες των ευγενών) (catvāri āryasatyāni, 'phags pa'i bden pa bzhi, ή cattāri ariyasaccāni) είναι μία από τις θεμελιωδέστερες βουδιστικές διδασκαλίες. Υπό την ευρεία έννοια αυτές οι τέσσερεις αλήθειες σχετίζονται με τη φύση, την προέλευση την απελευθέρωση και την ατραπό που οδηγεί στην απελευθέρωση από την οδύνη. Ταξινομούνται ανάμεσα στις αλήθειες που κατανόησε ο Γκοτάμα Βούδας κατά τη διάρκεια της εμπειρίας της . (el)
  • La kvar noblaj veroj (sanskrito: catvary āryasatyāni, pali: cattari āriya saccani japana lingvo: shisotai) estas rigardata kiel la centra kaj fundamenta instruo de Budho. Ĝi enhavas la plej gravajn konceptojn de budhismo kiel filozofio kaj kiel religio. La instruo de la kvar noblaj veroj troviĝas en multaj partoj de la Palia Kanono, sed la diskurso, kiu verŝajne registris la unuan fojon de la parolado de ĉi tiu diskurso fare de Budho estas la diskurso nomita Unua Prediko de Varanasi, aŭ la Darmo-rada Ekmova Diskurso (Dhamma-cakka-ppavatthana-sutta en palio). (eo)
  • In Buddhism, the Four Noble Truths (Sanskrit: catvāri āryasatyāni; Pali: cattāri ariyasaccāni; "The four Arya satyas") are "the truths of the Noble Ones", the truths or realities for the "spiritually worthy ones". The truths are: (en)
  • Die vier edlen Wahrheiten oder vier Wahrheiten des geistig Edlen (skr.: चत्वारि आर्यसत्यानि, catvāri āryasatyāni, pi.: cattāri ariyasaccāni) bilden die Grundlage der buddhistischen Lehre. Sie sind der Kern von Siddhartha Gautamas erster Lehrrede (Sutta) in Sarnath, die als „Rede vom Ingangsetzen des Rads der Lehre“ überliefert ist. Die vier edlen Wahrheiten werden an zahlreichen Stellen der buddhistischen kanonischen Schriften erwähnt. – DN16 (de)
  • Las cuatro nobles verdades son consideradas como el fundamento central de las enseñanzas de Buda. Su importancia fundamental se refleja en el hecho de que se encuentra presente en todas o casi todas las tradiciones o escuelas budistas desde las primeras escuelas del budismo temprano hasta la actualidad. Las distintas versiones que puedan encontrarse de las cuatro nobles verdades siguen en general el mismo contenido y forma, sugiriendo que provienen todas de una misma fuente original de enseñanzas. La mayoría de los estudiosos de las distintas fuentes budistas (en idiomas páli, sánscrito, chino y tibetano) concuerdan en la opinión general de que un registro en idioma páli pudo con mayor verosimilitud ser la fuente original de esta enseñanza.​ (es)
  • Empat Kebenaran Mulia (Pali: cattāri ariyasaccāni) adalah kebenaran yang berlaku bagi siapa saja tanpa membeda-bedakan suku, ras, budaya, maupun agama. Mengakui atau tidak mengakui, suka atau tidak suka, setiap manusia mengalami dan diliputi oleh hukum kebenaran ini. Kebenaran ini berlaku secara universal. Empat Kebenaran: 1. * Kebenaran tentang adanya Dukkha (Dukkha) 2. * Kebenaran tentang sebab Dukkha (Dukkha Samudaya) 3. * Kebenaran tentang lenyapnya Dukkha (Dukkha Niroda) 4. * Kebenaran tentang jalan berunsur delapan menuju akhir Dukkha (Dukkha Nirodha Gamini Patipada Magga) (in)
  • 사성제(四聖諦, 산스크리트어: catvāri āryasatyāni) 또는 사제(四諦)는 《아함경(阿含經)》에 나오는 원시 불교 가르침으로 불교 기본 교의 가운데 하나이다. "제(諦 · Satya)"는 진리 또는 깨우침을 뜻한다. 사성제는 "네 가지 높은 깨우침(Ārya: 높은, Satya: 깨우침)" 또는 "4가지 고귀한 진리(Four Noble Truths)"라는 뜻인데, 고제(苦諦) · 집제(集諦) · 멸제(滅諦) · 도제(道諦)의 4가지 진리 또는 깨우침을 의미한다. 흔히 이 네 가지를 간단히 고집멸도(苦集滅道)라고 부른다. 고집멸도(苦集滅道)는 집과 고라는 연기하는 항목과 도와 멸이라는 연기(緣起)하는 항목을 합하여 나란히 늘어놨다. 여기에서 집은 고의 원인 또는 인연이 되며, 도는 멸의 원인 또는 인연이 된다. 고집멸도는 고통의 원인이 집착 또는 갈애이며 고통을 소멸시키는 원인 또는 수단이 도라는 연기관계를 밝힌 것이다. (ko)
  • Le quattro nobili verità (in sanscrito: चत्वारि आर्यसत्यानि catvāri-ārya-satyāni, pāli cattāri ariya-saccāni, cinese 四諦 pinyin sì dì Wade-Giles ssu-ti, giapponese shitai, tibetano 'phags pa'i bden pa bzhi, bden pa rnam pa bzhi, coreano 사제 sa che, vietnamita tứ đế) rappresentano un elemento cardine della dottrina buddhista. La prima conclusione ferma di tale ricerca fu lo sviluppo della dottrina delle quattro nobili verità, della cui essenza gli sorse la consapevolezza durante una meditazione condotta nel Parco dei Cervi (o delle gazzelle) di Sārnāth, presso Varanasi. (it)
  • As Quatro Nobres Verdades (em sânscrito: catvāri āryasatyāni; Wyle: 'phags pa'i bden pa bzhi; em páli: cattāri ariyasaccāni) são a essência central do budismo, em torno da qual todos os demais ensinamentos budistas se baseiam. Segundo Shariputra, um dos principais discípulos do Buda, as Quatro Nobres Verdades englobam todos os darmas. (pt)
  • Cztery Szlachetne Prawdy (pāli. cattari arya sacchani; sanskr. catvari arya satyani) – to podstawa nauk buddyzmu. Pojawiają się one wielokrotnie w buddyjskich tekstach (np. Kanon Pālijski). Powstały w wyniku doświadczenia przez Buddę Śakjamuniego „Przebudzenia” (pāli. bodhi). Są one postrzegane przez buddyzm jako głęboka analiza psychologiczna rzeczywistości i metodologia postępowania, a nie zwykła filozofia. Dlatego też Budda mówił: Te cztery Szlachetne Prawdy, o mnisi, są rzeczywiste, precyzyjne, nie inne. Dlatego też zwą się szlachetnymi prawdami Są to: (pl)
  • Четыре благородные истины (чатвари арьясатьяни), четыре истины Святого — одно из базовых учений буддизма, которого придерживаются все его школы. Четыре благородные истины сформулировал Будда Шакьямуни, и кратко их можно изложить так: 1. * существует страдание; 2. * существует причина страдания — жажда, страстное желание; 3. * существует прекращение страдания — нирвана; 4. * существует путь, ведущий к прекращению страдания, — Благородный Восьмеричный путь (арьяаштангамарга). (ru)
rdfs:label
  • الحقائق النبيلة الأربع (ar)
  • Quatre Nobles Veritats (ca)
  • Čtyři ušlechtilé pravdy (cs)
  • Four Noble Truths (en)
  • Vier edle Wahrheiten (de)
  • Οι τέσσερεις ευγενείς αλήθειες (el)
  • Kvar noblaj veroj (eo)
  • Cuatro nobles verdades (es)
  • Ceithre fhírinne thriathacha (ga)
  • Empat Kebenaran Mulia (in)
  • Quatre nobles vérités (fr)
  • Quattro nobili verità (it)
  • 사성제 (ko)
  • Vier edele waarheden (nl)
  • 四諦 (ja)
  • Cztery Szlachetne Prawdy (pl)
  • Quatro Nobres Verdades (pt)
  • Четыре благородные истины (ru)
  • De fyra ädla sanningarna (sv)
  • 四谛 (zh)
  • Чотири Благородні Істини (uk)
rdfs:seeAlso
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is rdfs:seeAlso of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License