An Entity of Type: place, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

The term enemy of the people or enemy of the nation, is a designation for the political or class opponents of the subgroup in power within a larger group. The term implies that by opposing the ruling subgroup, the "enemies" in question are acting against the larger group, for example against society as a whole. It is similar to the notion of "enemy of the state". The term originated in Roman times as Latin: hostis publicus, typically translated into English as the "public enemy". The term in its "enemy of the people" form has been used for centuries in literature (see An Enemy of the People, the play by Henrik Ibsen, 1882; or Coriolanus, the play by William Shakespeare, c. 1605).

Property Value
dbo:abstract
  • Nepřítel lidu je velmi vágní označení pro politické nebo třídní odpůrce skupiny, která spojení užívá, a to v některých případech i pro bývalé spojence. Použití výrazu je utrhačné a implikuje přesvědčení, že domnělí nepřátelé strojili spiknutí proti společnosti jako celku. Spojení se užívalo již v starověkém Římě, kde jím senát označil císaře Nerona, aby umožnil jeho zatčení; Nero ovšem namísto toho spáchal sebevraždu. Dále pojmu užívalo mnoho dalších skupin, např. jej užívali jakobíni během Velké francouzské revoluce. Zákon z roku 1794 zjednodušil soudní řízení při pronásledování nepřátel revoluce a pojmu nepřítel lidu dával velmi široký výklad. Zákon přitom uděloval Revolučnímu tribunálu neomezenou moc. Bylo upuštěno od předběžného výslechu a rušila se instituce právních zástupců. Do povědomí však nejvíce vešlo užití tohoto spojení v SSSR a východním bloku. Podle Nikity Chruščova jej začal užívat Stalin, který tímto termínem označoval každého, kdo s ním nesouhlasil. Označení „nepřítel lidu“ (rusky враг народа vrag naroda) umožňovalo dotyčného vystavit těm nejtvrdším represím bez nutnosti předkládání jakýchkoliv důkazů a v praxi tak vylučovalo možnost jakéhokoliv projevu vlastního názoru. Tímto spojením byli také v komunistickém Československu označována poměrně široká vrstva obyvatelstva nesouhlasící s politikou KSČ. K nim byli řazeni kromě disidentů i emigranti a exulanti. (cs)
  • Enemic del Poble és un terme de qualificació contra els adversaris polítics o de classe del qui usa l'apel·latiu. El terme implica que els enemics en qüestió actuen contra la societat en conjunt. És semblant a la noció d'. El terme ha estat emprada durant els segles a la literatura (com a Un enemic del poble, l'obra de Henrik Ibsen de 1882). Actualment ha quedat principalment com una referència a la fraseologia soviètica. (ca)
  • يستخدم مصطلح عدو الشعب من قبل الطبقة الحاكمة لوصف مجموعة المعارضين السياسيين. يشير المصطلح إلى أنه من خلال معارضة الطبقة الحاكمة يصبح هؤلاء (الأعداء) يعملون ضد المجموعات الأكبر (ضد المجتمع ككل). المصطلح مشابه لفكرة (عدو الدولة). نشأ هذا المصطلح في العصر الروماني في اللغة اللاتينية: (hostis publicus) وترجم إلى اللغة الإنجليزية تحت عنوان (عدو العامّة). استخدم المصطلح في شكله الحالي (عدو الشعب) لعدة قرون في الأدب، مثل مسرحية هنريك إبسن تحت عنوان (عدو الشعب) في عام 1882، أو مسرحية (كريولانس) التي كتبها ويليام شكسبير في عام 1605. يستخدم هذا المصطلح حاليًا كإشارة إلى اسلوب اللغة السوفييتية. (ar)
  • Η έκφραση ″Εχθρός του Λαού″, είναι ένας ασαφής προσδορισμός των αντιπάλων αυτού που τον χρησιμοποιεί, στιγμαντίζοντάς τους ως εχθρούς ολόκληρης της κοινωνίας. Η έκφραση ανάγεται στους ρωμαϊκούς χρόνους, όταν η Σύγκλητος στιγμάτισε τον αυτοκράτορα Νέρωνα ως ‘’Εχθρό του Λαού″ (λατινικά: Hostis Publicus) το 68 π.Χ. Στη γαλλική του μορφή (Ennemi du Peuple), χρησιμοποιήθηκε κατά τη Γαλλική Επανάσταση. Στις 25 Δεκεμβρίου 1793 ο Ροβεσπιέρος είπε: Η Επαναστατική Κυβέρνηση οφείλει στους καλούς πολίτες την προστασία του έθνους. Στους εχθρούς του λαού δεν οφείλει τίποτα παρά μόνο το θάνατο. Έχει χρησιμοποιηθεί επίσης και στη λογοτεχνία. Με τον ίδιο ακριβώς τίτλο ο Ερρίκος Ίψεν έγραψε ένα θεατρικό έργο το 1882. Σήμερα όμως η χρήση του γίνεται με αναφορά στη σοβιετική φρασεολογία. Στη Σοβιετική Ένωση γινόταν εκτεταμένη χρήση του όρου ‘’Εχθρός του Λαού’’ (ρωσικά: Враг Народа), καθώς ταιριάζει τέλεια με την ιδέα ότι στην εξουσία είναι ο Λαός. Ο Λένιν στο Διάταγμα της 28ης Νοεμβρίου 1917 έλεγε: Όλοι οι ηγέτες του Συνταγματικού Δημοκρατικού Κόμματος, ενός κόμματος που βρίθει από Εχθρούς του Λαού, είναι παράνομοι και πρέπει να συλληφθούν άμεσα και να παραπεμφθούν στο Επαναστατικό Δικαστήριο’’. Οι Σοβιετικοί χρησιμοποιούσαν επίσης και τους όρους ‘’Εχθρός των Εργατών’’ (Враг Трудящихся, Βραγκ Τρουντιάστσιχσια), ‘’Εχθρός του Προλεταριάτου’’, (Враг Пролетариата, Βραγκ Προλεταριάτα), ’’Ταξικός Εχθρός’’ (Классовый Враг, Κλάσοβι Βραγκ) κ.ά. Ειδικότερα, ο όρος ″Εχθρός των Εργατών″ περιελήφθη στο άρθρο 58 του Ποινικού Κώδικα της Ρωσικής Ομοσπονδίας και παρόμοια άρθρα στους κώδικες των άλλων Σοβιετικών Δημοκρατιών. Σε διαφορετικές εποχές (εντός του πλαισίου της Σοβιετικής Ένωσης), οι όροι αυτοί χρησιμοποιήθηκαν για τον τσάρο Νικόλαο Β’ και την αυτοκρατορική οικογένεια, τους αριστοκράτες, τους αστούς, τους κληρικούς, τους αναρχικούς, τους κουλάκους, τους μοναρχικούς, τους Μενσεβίκους, τους Εσέρους, τους (Εβραίοι συνδικαλιστές), τους Τροτσκιστές, τους οπαδούς του Μπουχάριν, τους παλιούς Μπολσεβίκους, τους μετανάστες, τα ‘’σοσιαλιστικά παράσιτα’’, τους Ρώσους κατοίκους της κινέζικης επαρχίας του Χαρμπίν κ.ά. Ένας ″Εχθρός του Λαού″μπορούσε να εξοριστεί, να φυλακιστεί ή να εκτελεστεί, και επιπλέον να χάσει την περιουσία του. Οι στενοί συγγενείς των ‘’Εχθρών του Λαού’’ αποκαλούνταν ‘’μέλη της οικογένειας των προδοτών της Πατρίδας’’, και μπορούσαν να σταλούν στα Γκουλάγκ, ενώ στερούνταν τα πολιτικά τους δικαιώματα. Με το να είναι κάποιος φίλος ενός ″Εχθρού του Λαού″, σήμαινε αυτομάτως ότι ετίθετο υπό παρακολούθηση ως ύποπτος. Σημαντικός αριθμός πολιτών αποκτούσε την ετικέτα του ″Εχθρού του Λαού″, όχι για τις εχθρικές τους πράξεις εναντίον του ″κράτους των εργατών και των αγροτών″, αλλά για την κοινωνική τους καταγωγή ή το προ της Επανάστασης επάγγελμα, όπως, όσοι μίσθωναν εργασία, οι υψηλόβαθμοι κληρικοί , οι πρώην αστυνομικοί, οι έμποροι κλπ. Κάποιοι από αυτούς τους ονόμαζαν κοινώς ″λισέντσι″, δηλαδή ″αποστερημένους″, (από τη ρωσική λέξη лишение, αποστέρηση), καθότι το Σοβιετικό Σύνταγμα τους στερούσε το δικαίωμα της ψήφου. Αυτό σήμαινε ότι αποκλείονταν και από διάφορα άλλα προνόμια, όπως την εργασία, τα δελτία διανομής αγαθών κ.ά. (el)
  • La publika malamiko aŭ la malamiko de la popolo (latine Hostis publicus aŭ Hostis populi) estas termino derivita de romia juro. Tie, la deklaro de persono tenanta , kies konduto deviis de la juraj reguloj, en ekstrema kaj konsekvenca maniero, kiel la "malamiko de la homoj" estis submetita al la aŭtoritato de la romia Senato. Tiel ekzemple, la senato kondutis tiele en la kazo de Nero Cezaro en 68. Dum la Franca Revolucio, la esprimo "malamiko de la popolo" (france ennemis du peuple) estis ofte uzita por pravigi la regadon de teroro. Dum la Oktobra Revolucio, la Popolkomisara Konsilio, gvidita fare de Lenin, determinis, ke terposedantoj, bankistoj, kozakoj kaj iliaj aliancanoj estis la malamikoj de la popolo. La 28-an de novembro 1917, la Konsilio de Komisaroj eligis ordonon deklarante, ke Konstitucia Demokratia Partio, kiu estis gvida liberala partio en la Rusa Imperio kaj estis nomita la Kadeto, estis partio de la malamikoj de la popolo kaj ĝiaj gvidantoj estis malpermesitaj pro tio. La esprimo malamiko de la popolo estas menciita ankaŭ en Artikolo 131 de la Sovetia Konstitucio de 1936. Dum la regado de Josif Stalin, dum la Granda Purigo, multaj estis deklaritaj "malamiko de la popolo" aŭ "malamiko de la laborista klaso" laŭ Artikolo 58 de la Kriminala Kodo de Sovetunio de 1927. Nikolaj Jeĵov, la estro de la sovetia sekreta polico, la NKVD, dum la Granda Purigo, publikigis propagandan artikolon en la sovetia gazetaro, en januaro 1937, dum la Moskvaj procesoj en kiuj li parolis kontraŭ la malamikoj de la popolo, baldaŭ antaŭ ol la akuzitoj estis juĝitaj. Tamen Jeĵov mem suferis similan sorton, li estis arestita la 10-an de aprilo 1939 kiel ege danĝera malamiko de la popolo kaj ekzekutita la 4-an de februaro 1940. La lasta persono deklarita kiel malamiko de la popolo en la sovetia historio estis Lavrentij Berija, kiu estris la NKVD ekde 1938. Beria estis arestita la 26-an de junio 1953 kaj estis ekzekutita en decembro. En la sekreta parolado de Ĥruŝĉov, kiu traktis la kulton de personeco de Stalin, li indikis Stalin kiel la solan fonton por la esprimo "malamiko de popolo" en sovetia kulturo. El la lernolibro "Historio de la Komunista Partio en Sovetunio" (1938), kiu estis la libro plej ofta en la regado de Stalin kaj precize reprezentanta la ideologion de la stalinismaj ŝtatoj: "La sovetia registaro punas severe la ŝaŭmon de la trockismaj Zinovjevaj malamikoj de la popolo kaj perfiduloj al la patrujo." La esprimo, la malamiko de la popolo, eĉ ricevis ripetajn menciojn en "Pravda", kiu estis elstara en sovetiaj gazetoj, kaj iĝis parto de la sovetia vortprovizo de la Stalina epoko. La esprimo daŭre estas uzita hodiaŭ en totalismaj reĝimoj en malsamaj landoj. En 2013, Jang Sung-taek, ĉeffiguro en la nordkoreia reĝimo kaj la bofrato de la iama gvidanto de Nord-Koreio, Kim Ĝong-Il, estis arestita kaj ekzekutita. Post lia aresto, li gajnis moknomon "la malamiko de la popolo" en la nordkorea gazetaro. En Usono, la esprimo "publika malamiko" estas uzita ekde la 1930-aj jaroj. Kvankam la termino originas de la romia termino, ĝia signifo estas iomete malsama. La usona FBI uzis la esprimon por priskribi organizitan krimon, aŭ fuĝantajn krimulojn, kies konduto dum tempo estis trovita esti damaĝa al publiko. Ekzemple, John Dillinger gajnis ĉi tiun kromnomon. En Britio, dum la sekvaj eventoj de la referendumo pri membreco de la Eŭropa Unio, la Daily Mail estis kritikita pro fraptitolo priskribanta juĝistojn kiel "Malamikoj de la Popolo" pro la decido ke la procezo por forlasado de la Eŭropa Unio (t.e. la ekigado de Artikolo 50) postulus la konsenton de la Brita Parlamento. Ekde frua 2017 ĝi estis uzata plurfoje de iama usona prezidanto Donald Trump por rilati al novaĵagentejoj kaj ĵurnalistoj, kiujn li perceptas kiel kritikaj kaj partiaj kontraŭ li. (eo)
  • Der abwertende Begriff Volksfeind wird benutzt, um die Bekämpfung politischer Gegner zu rechtfertigen. Im 20. Jahrhundert war er in der Sowjetunion (insbesondere während des Stalinismus) und im Nationalsozialismus als ideologischer Kampfbegriff verbreitet. Der Begriff wurde maßgeblich im Römischen Reich geprägt, wo spätestens seit 88 v. Chr. immer wieder Bürger zum hostis publicus erklärt wurden und fortan vogelfrei waren. In der Neuzeit wurde der Ausdruck ennemi du peuple in der Französischen Revolution vielfach verwendet, er diente zur Rechtfertigung der Terrorherrschaft. Während des Russischen Bürgerkriegs wurde das russische Äquivalent Враг народа, transkribiert Wrag naroda von Lenin aufgegriffen und anstelle des ursprünglichen marxistischen Begriffs Klassenfeind genutzt, um Gegner zu brandmarken. Während der Säuberungen Stalins bezeichnete man damit massenweise angebliche Konterrevolutionäre, Diversanten, Saboteure und Spione sowie die Beschuldigten in der sogenannten „Ärzteverschwörung“. Zur Legalisierung diente der Artikel 58 des Strafgesetzbuches der RSFSR, der auch in anderen Unionsrepubliken sinngemäß angewendet wurde. Andere totalitäre Regime pflegten ebenfalls ihre jeweiligen Gegner als „Volksfeinde“ oder „Staatsfeinde“ zu stigmatisieren und zu bestrafen. (de)
  • The term enemy of the people or enemy of the nation, is a designation for the political or class opponents of the subgroup in power within a larger group. The term implies that by opposing the ruling subgroup, the "enemies" in question are acting against the larger group, for example against society as a whole. It is similar to the notion of "enemy of the state". The term originated in Roman times as Latin: hostis publicus, typically translated into English as the "public enemy". The term in its "enemy of the people" form has been used for centuries in literature (see An Enemy of the People, the play by Henrik Ibsen, 1882; or Coriolanus, the play by William Shakespeare, c. 1605). The Soviet Union made extensive use of the term until 1956, notably by Joseph Stalin. It is routinely used by authoritarian rulers. Former U.S. President Donald Trump used the phrase on multiple occasions since early 2017 to refer to news organizations and journalists whom he perceives as critical of and biased against him. (en)
  • Enemigo del pueblo es un término que se empezó a utilizar en la Revolución francesa para designar a los enemigos del régimen y para la sustentación del terror. El origen del término está en la legislación romana, con el concepto de "hostis publicæ", literalmente "enemigo público", acusación contemplada en la ley para castigar la destrucción violenta, equiparándola al soldado enemigo que lucha contra la república con las armas en la mano.Con la misma intención fue utilizado en la revolución francesa y en las represiones de Stalin. La necesidad de intensificar la lucha contra los "enemigos del pueblo" fue una de las bases de la tesis de Stalin, en la que esta era parte de la lucha de clases en su camino de construcción del comunismo. Las clases "enemigas" eran: contrarrevolucionarios, "diversionistas", espías, saboteadores, médicos asesinos, etc., recogidos en el Artículo 58 del código criminal de la RSFS de Rusia, con análogos artículos en los códigos criminales de las otras repúblicas de la unión. (es)
  • Herriaren etsaia Frantziako Iraultzan Izu Garaian ezarri berri zen erregimen politikoaren etsai edo aurkariak izendatzeko erabiltzen hasi zen izendapena da. Izendapen honen jatorria erromatar zuzenbideko hostis publacae (literalki "etsai publikoa") kontzeptuan datza, legedian bortizkeriz sustsiketa burutzen zuen edonor zigortzeko zegoen akusazioa zen, honen bidez akusatua errepublikaren aurka armak eskuetan zituela borrokatzen zen soldadu etsaiarekin parekatzen zen. Frantziako Iraultza eta Stalinen Purga Handian ere asmo berdinarekin erabilia izan zen. "Herriaren etsaien" aurkako borroka areagotzearen ezinbesteko beharra Stalinek komunismoaren eraikitze prozesuko klase-borrokaren tesiaren oinarrietako bat izan zen. Errusiako SESFko Kode Kriminaleko 58. artikuluaren arabera, "etsai" klaseak honakoak omen ziren: kontrairaultzaileak, "dibertsionistak", espioiak, saboteatzaileak, mediku hiltzaileak, etab., SESBko gainontzeko errepubliketan ere antzeko kodeak zeudelarik. (eu)
  • La formule « ennemi du peuple » a été utilisée à diverses époques par le pouvoir alors en place pour disqualifier une personne ou une organisation perçue comme agissant contre les intérêts de la société dans son ensemble. Le terme est proche des notions d'ennemi public et d'ennemi de l’État. (fr)
  • "'Musuh rakyat" adalah istilah yang disematkan oleh suatu kelompok yang berkuasa atas kelompok yang lebih besar kepada kelas sosial atau golongan politik yang menjadi lawan kelompok penguasa tersebut. Istilah ini menyiratkan bahwa mereka yang melawan kelompok penguasa juga bertindak melawan kelompok yang lebih besar, contohnya melawan rakyat secara keseluruhan. Istilah ini mirip dengan konsep "musuh negara" dan dapat ditilik kembali ke masa Romawi dengan sebutan hostis publicus, yang biasanya diterjemahkan menjadi "musuh bersama". Istilah "musuh rakyat" telah digunakan selama berabad-abad dalam bidang sastra (contohnya adalah drama karya Henrik Ibsen dari tahun 1882, atau drama Coriolanus yang dibuat oleh William Shakespeare sekitar tahun 1605). Saat ini istilah "musuh rakyat" biasanya mengacu kepada frase yang dipakai oleh pemerintahan Uni Soviet. (in)
  • 인민의 적(프랑스어: ennemi du peuple, 러시아어: враг народа) 또는 공공의 적(라틴어: hostis publicus)은 광범한 군중의 지지를 동반한 권위주의 통치자가 정치적 반대자를 공격할 때 사용하는 정치적 수사 중 하나이다. 역사적으로는 주로 급진주의, 공산주의 사상을 원용으로 하는 정치적 지도자가 반대파를 지칭할 때 사용하였다. 이러한 용어의 사용은 혁명 이념의 반대가 곧 국가와 인민에 대한 배반이며, 결과적으로는 민중의 적이라는 점을 강조하기 위한 의도에서 비롯됐다. (ko)
  • Klassenvijand is een politiek geladen scheldwoord, gebruikt in communistische landen om vijanden van de staat aan te duiden (de staat wordt/werd beschouwd als vertegenwoordiger van de arbeidersklasse). In de Duitse Democratische Republiek werden bijvoorbeeld de kapitalistische landen geschaard onder de klassenvijanden. Tijdens de Culturele Revolutie in China werden veel strijdbijeenkomsten ondernomen om klassenvijanden en rivalen te vernederen, te vervolgen en/of uit te schakelen. (nl)
  • Wróg ludu – termin używany w praktyce działania reżimów rewolucyjnych (np. rewolucja francuska, rewolucja październikowa) na określenie przeciwników politycznych. Używany pierwotnie jako zwrot retoryczny, a następnie termin propagandowy, stawał się niekiedy pojęciem prawnym przez ujęcie w przepisach prawa (np. prawa karnego). Poprzez zastosowanie tego określenia przeciwnik polityczny aktualnej rewolucyjnej władzy stawał się wrogiem, przy czym zagrożona miała być nie tylko sama władza, ale cały lud. Władza rewolucyjna uzurpowała dla siebie prawo obrony ludu przed jego wrogami, zazwyczaj poprzez stosowanie nadzwyczajnych i surowych środków. W ten sposób osoba okrzyknięta wrogiem ludu mogła stać się celem represji ze strony rewolucyjnego państwa, stosowanej prewencyjnie dla zapobieżenia potencjalnym wrogim aktom. (pl)
  • A expressão inimigo do povo é uma designação fluida, aplicada, em diferentes contextos históricos, por determinado grupo ou classe social aos seus adversários políticos. A designação implica que os "inimigos" em questão estão agindo contra a sociedade como um todo, sendo similar à noção de "inimigo do Estado". (pt)
  • Termen folkfiende är en obestämd benämning på politiska- eller klassmotståndare till den grupp som använder termen. Benämningen är nedsättande, och insinuerar att "fienden" eller "fienderna" är motståndare mot, inte bara mot en viss grupp eller ett visst system, utan hela samhället och "folket" som helhet. Termen "folkfiende" har en lång historia. Dess tidigaste användning kan ha varit i Romarriket, där den romerska senaten använde den som benämning på kejsar Nero som förevändning för dennes arrestering.[källa behövs] Sedan dess har benämningen använts av flera grupper, bland annat av jakobinerna under den franska revolutionens skräckvälde, av Sovjetunionen och andra kommuniststater. I diktaturer har det kunnat vara så att diktatorn framställer sig som folkets självklare företrädare, och att hans politiska motståndare då kallas fiender till folket. Jämför begreppen "Var mans niding" och fredlöshet. Straffet landsförvisning tillämpades förr, men avskaffades 1864 i Sverige. En folkefiende är titeln på ett drama från 1882 av Henrik Ibsen. Under 1900-talet tillämpades i Sovjetunionen ett omfattande bruk av begreppet (ryska: враг народа, vrag naroda), liksom de liknande termerna arbetarfiende (враг трудящихся, vrag trudjasjtjichsja) och klassfiende (классовый враг, klassovyj vrag). Benämningen "arbetarfiende" var även formaliserad i artikel 58 i Ryska SFSR:s brottsbalk samt i liknande paragrafer i andra sovjetrepubliker. En folkfiende eller arbetarfiende riskerade i Sovjetunionen att få sin egendom konfiskerad, fängslas, utvisas eller avrättas. Under 2000-talet återkom termen i den allmänna debatten främst genom Donald Trump, USA:s president sedan den 20 januari 2017. Den 17 februari 2017 deklarerade Trump via sitt Twitterkonto att The New York Times, NBC News, ABC, CBS och CNN var "fejknyheter" och "det amerikanska folkets fiender". Han har flera gånger upprepat dessa påståenden. Den 16 augusti 2018 röstade USA:s senat, efter enhälligt beslut, igenom en resolution om att medierna inte är "folkfiender". (sv)
  • Враг наро́да (лат. hostis publicus — буквально «враг общества» и лат. hostis populi Romani — «враг римского народа») — термин римского права, предполагавший объявление лица вне закона и подлежащим безусловному уничтожению (и в этом смысле как бы приравнивающий его к вражескому солдату, воюющему против республики с оружием в руках). В новое время получил широкое распространение во времена Французской революции для обозначения противников якобинской диктатуры и для обоснования массового террора. С той же целью, что и во Франции, термин использовался во времена сталинских репрессий. Необходимость усиления борьбы с «врагами народа» правящим режимом обосновывалась сталинским тезисом о том, что по мере строительства коммунизма происходит обострение классовой борьбы и возникают новые «классовые враги». (ru)
  • Вороги́ наро́ду (від фр. «ennemi du peuple») — вираз часів Великої французької революції, якобінської диктатури та терору, а також у 1930-1950-ті роки у СРСР. Під час комуністичної «диктатури пролетаріату» у СРСР — штамп сталінської пропаганди і ідеології для позначення політичних супротивників. Такі «вороги» розшуковувались та ліквідовувались через вигадані обвинувачення у шпигунстві, диверсіях, злочинах, куркульстві, буржуазному націоналізмі та іншому. Виключено з 29 грудня 1958 року. (uk)
  • 阶级敌人,是共產主義國家的一个常用政治术语,指阶级斗争中处于、敌对状态的人和政治-。 (zh)
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageID
  • 523179 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 34046 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1120252393 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:date
  • 2017-02-18 (xsd:date)
dbp:id
  • 832708293516632064 (xsd:decimal)
dbp:name
  • Donald J. Trump (en)
dbp:text
  • The FAKE NEWS media is not my enemy, it is the enemy of the American People! (en)
dbp:username
  • realDonaldTrump (en)
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:subject
gold:hypernym
rdf:type
rdfs:comment
  • Enemic del Poble és un terme de qualificació contra els adversaris polítics o de classe del qui usa l'apel·latiu. El terme implica que els enemics en qüestió actuen contra la societat en conjunt. És semblant a la noció d'. El terme ha estat emprada durant els segles a la literatura (com a Un enemic del poble, l'obra de Henrik Ibsen de 1882). Actualment ha quedat principalment com una referència a la fraseologia soviètica. (ca)
  • يستخدم مصطلح عدو الشعب من قبل الطبقة الحاكمة لوصف مجموعة المعارضين السياسيين. يشير المصطلح إلى أنه من خلال معارضة الطبقة الحاكمة يصبح هؤلاء (الأعداء) يعملون ضد المجموعات الأكبر (ضد المجتمع ككل). المصطلح مشابه لفكرة (عدو الدولة). نشأ هذا المصطلح في العصر الروماني في اللغة اللاتينية: (hostis publicus) وترجم إلى اللغة الإنجليزية تحت عنوان (عدو العامّة). استخدم المصطلح في شكله الحالي (عدو الشعب) لعدة قرون في الأدب، مثل مسرحية هنريك إبسن تحت عنوان (عدو الشعب) في عام 1882، أو مسرحية (كريولانس) التي كتبها ويليام شكسبير في عام 1605. يستخدم هذا المصطلح حاليًا كإشارة إلى اسلوب اللغة السوفييتية. (ar)
  • La formule « ennemi du peuple » a été utilisée à diverses époques par le pouvoir alors en place pour disqualifier une personne ou une organisation perçue comme agissant contre les intérêts de la société dans son ensemble. Le terme est proche des notions d'ennemi public et d'ennemi de l’État. (fr)
  • 인민의 적(프랑스어: ennemi du peuple, 러시아어: враг народа) 또는 공공의 적(라틴어: hostis publicus)은 광범한 군중의 지지를 동반한 권위주의 통치자가 정치적 반대자를 공격할 때 사용하는 정치적 수사 중 하나이다. 역사적으로는 주로 급진주의, 공산주의 사상을 원용으로 하는 정치적 지도자가 반대파를 지칭할 때 사용하였다. 이러한 용어의 사용은 혁명 이념의 반대가 곧 국가와 인민에 대한 배반이며, 결과적으로는 민중의 적이라는 점을 강조하기 위한 의도에서 비롯됐다. (ko)
  • Klassenvijand is een politiek geladen scheldwoord, gebruikt in communistische landen om vijanden van de staat aan te duiden (de staat wordt/werd beschouwd als vertegenwoordiger van de arbeidersklasse). In de Duitse Democratische Republiek werden bijvoorbeeld de kapitalistische landen geschaard onder de klassenvijanden. Tijdens de Culturele Revolutie in China werden veel strijdbijeenkomsten ondernomen om klassenvijanden en rivalen te vernederen, te vervolgen en/of uit te schakelen. (nl)
  • A expressão inimigo do povo é uma designação fluida, aplicada, em diferentes contextos históricos, por determinado grupo ou classe social aos seus adversários políticos. A designação implica que os "inimigos" em questão estão agindo contra a sociedade como um todo, sendo similar à noção de "inimigo do Estado". (pt)
  • Вороги́ наро́ду (від фр. «ennemi du peuple») — вираз часів Великої французької революції, якобінської диктатури та терору, а також у 1930-1950-ті роки у СРСР. Під час комуністичної «диктатури пролетаріату» у СРСР — штамп сталінської пропаганди і ідеології для позначення політичних супротивників. Такі «вороги» розшуковувались та ліквідовувались через вигадані обвинувачення у шпигунстві, диверсіях, злочинах, куркульстві, буржуазному націоналізмі та іншому. Виключено з 29 грудня 1958 року. (uk)
  • 阶级敌人,是共產主義國家的一个常用政治术语,指阶级斗争中处于、敌对状态的人和政治-。 (zh)
  • Nepřítel lidu je velmi vágní označení pro politické nebo třídní odpůrce skupiny, která spojení užívá, a to v některých případech i pro bývalé spojence. Použití výrazu je utrhačné a implikuje přesvědčení, že domnělí nepřátelé strojili spiknutí proti společnosti jako celku. (cs)
  • Η έκφραση ″Εχθρός του Λαού″, είναι ένας ασαφής προσδορισμός των αντιπάλων αυτού που τον χρησιμοποιεί, στιγμαντίζοντάς τους ως εχθρούς ολόκληρης της κοινωνίας. Η έκφραση ανάγεται στους ρωμαϊκούς χρόνους, όταν η Σύγκλητος στιγμάτισε τον αυτοκράτορα Νέρωνα ως ‘’Εχθρό του Λαού″ (λατινικά: Hostis Publicus) το 68 π.Χ. Στη γαλλική του μορφή (Ennemi du Peuple), χρησιμοποιήθηκε κατά τη Γαλλική Επανάσταση. Στις 25 Δεκεμβρίου 1793 ο Ροβεσπιέρος είπε: Η Επαναστατική Κυβέρνηση οφείλει στους καλούς πολίτες την προστασία του έθνους. Στους εχθρούς του λαού δεν οφείλει τίποτα παρά μόνο το θάνατο. (el)
  • La publika malamiko aŭ la malamiko de la popolo (latine Hostis publicus aŭ Hostis populi) estas termino derivita de romia juro. Tie, la deklaro de persono tenanta , kies konduto deviis de la juraj reguloj, en ekstrema kaj konsekvenca maniero, kiel la "malamiko de la homoj" estis submetita al la aŭtoritato de la romia Senato. Tiel ekzemple, la senato kondutis tiele en la kazo de Nero Cezaro en 68. Dum la Franca Revolucio, la esprimo "malamiko de la popolo" (france ennemis du peuple) estis ofte uzita por pravigi la regadon de teroro. (eo)
  • The term enemy of the people or enemy of the nation, is a designation for the political or class opponents of the subgroup in power within a larger group. The term implies that by opposing the ruling subgroup, the "enemies" in question are acting against the larger group, for example against society as a whole. It is similar to the notion of "enemy of the state". The term originated in Roman times as Latin: hostis publicus, typically translated into English as the "public enemy". The term in its "enemy of the people" form has been used for centuries in literature (see An Enemy of the People, the play by Henrik Ibsen, 1882; or Coriolanus, the play by William Shakespeare, c. 1605). (en)
  • Der abwertende Begriff Volksfeind wird benutzt, um die Bekämpfung politischer Gegner zu rechtfertigen. Im 20. Jahrhundert war er in der Sowjetunion (insbesondere während des Stalinismus) und im Nationalsozialismus als ideologischer Kampfbegriff verbreitet. (de)
  • Herriaren etsaia Frantziako Iraultzan Izu Garaian ezarri berri zen erregimen politikoaren etsai edo aurkariak izendatzeko erabiltzen hasi zen izendapena da. Izendapen honen jatorria erromatar zuzenbideko hostis publacae (literalki "etsai publikoa") kontzeptuan datza, legedian bortizkeriz sustsiketa burutzen zuen edonor zigortzeko zegoen akusazioa zen, honen bidez akusatua errepublikaren aurka armak eskuetan zituela borrokatzen zen soldadu etsaiarekin parekatzen zen. Frantziako Iraultza eta Stalinen Purga Handian ere asmo berdinarekin erabilia izan zen. (eu)
  • Enemigo del pueblo es un término que se empezó a utilizar en la Revolución francesa para designar a los enemigos del régimen y para la sustentación del terror. El origen del término está en la legislación romana, con el concepto de "hostis publicæ", literalmente "enemigo público", acusación contemplada en la ley para castigar la destrucción violenta, equiparándola al soldado enemigo que lucha contra la república con las armas en la mano.Con la misma intención fue utilizado en la revolución francesa y en las represiones de Stalin. (es)
  • "'Musuh rakyat" adalah istilah yang disematkan oleh suatu kelompok yang berkuasa atas kelompok yang lebih besar kepada kelas sosial atau golongan politik yang menjadi lawan kelompok penguasa tersebut. Istilah ini menyiratkan bahwa mereka yang melawan kelompok penguasa juga bertindak melawan kelompok yang lebih besar, contohnya melawan rakyat secara keseluruhan. Istilah ini mirip dengan konsep "musuh negara" dan dapat ditilik kembali ke masa Romawi dengan sebutan hostis publicus, yang biasanya diterjemahkan menjadi "musuh bersama". Istilah "musuh rakyat" telah digunakan selama berabad-abad dalam bidang sastra (contohnya adalah drama karya Henrik Ibsen dari tahun 1882, atau drama Coriolanus yang dibuat oleh William Shakespeare sekitar tahun 1605). Saat ini istilah "musuh rakyat" biasanya me (in)
  • Wróg ludu – termin używany w praktyce działania reżimów rewolucyjnych (np. rewolucja francuska, rewolucja październikowa) na określenie przeciwników politycznych. Używany pierwotnie jako zwrot retoryczny, a następnie termin propagandowy, stawał się niekiedy pojęciem prawnym przez ujęcie w przepisach prawa (np. prawa karnego). (pl)
  • Termen folkfiende är en obestämd benämning på politiska- eller klassmotståndare till den grupp som använder termen. Benämningen är nedsättande, och insinuerar att "fienden" eller "fienderna" är motståndare mot, inte bara mot en viss grupp eller ett visst system, utan hela samhället och "folket" som helhet. Jämför begreppen "Var mans niding" och fredlöshet. Straffet landsförvisning tillämpades förr, men avskaffades 1864 i Sverige. En folkefiende är titeln på ett drama från 1882 av Henrik Ibsen. (sv)
  • Враг наро́да (лат. hostis publicus — буквально «враг общества» и лат. hostis populi Romani — «враг римского народа») — термин римского права, предполагавший объявление лица вне закона и подлежащим безусловному уничтожению (и в этом смысле как бы приравнивающий его к вражескому солдату, воюющему против республики с оружием в руках). (ru)
rdfs:label
  • عدو الشعب (ar)
  • Enemic del poble (ca)
  • Nepřítel lidu (cs)
  • Volksfeind (de)
  • Εχθρός του Λαού (el)
  • Malamiko de la popolo (eo)
  • Enemigo del pueblo (es)
  • Herriaren etsai (eu)
  • Enemy of the people (en)
  • Musuh rakyat (in)
  • Ennemi du peuple (fr)
  • 인민의 적 (ko)
  • Wróg ludu (pl)
  • Klassenvijand (nl)
  • Inimigo do povo (pt)
  • Враг народа (ru)
  • Folkfiende (sv)
  • Ворог народу (uk)
  • 阶级敌人 (zh)
rdfs:seeAlso
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:wikiPageDisambiguates of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License