About: Stalinism

An Entity of Type: software, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

Stalinism is the means of governing and Marxist-Leninist policies implemented in the Soviet Union from 1927 to 1953 by Joseph Stalin. It included the creation of a one-party totalitarian police state, rapid industrialization, the theory of socialism in one country, collectivization of agriculture, intensification of class conflict, a cult of personality, and subordination of the interests of foreign communist parties to those of the Communist Party of the Soviet Union, deemed by Stalinism to be the leading vanguard party of communist revolution at the time. After Stalin's death and the Khrushchev thaw, de-Stalinization began in the 1950s and 1960s, which caused the influence of Stalin’s ideology begin to wane in the USSR. The second wave of de-Stalinization started during Mikhail Gorbachev

Property Value
dbo:abstract
  • Estalinisme és un terme emprat per a referir-se al sistema polític aplicat per Ióssif Stalin a la Unió Soviètica, com també per la resta dels corrents i dirigents polítics que van adoptar models afins en altres estats satèl·lits.En resum, alguns dels aspectes més significatius de l'estalinisme van ser una economia col·lectivista i dirigida per l'estat, la consolidació de la indústria pesant, el culte al líder i la militarització de la societat. En un principi, el terme ha estat utilitzat per opositors polítics i pensadors crítics amb la figura de Stalin (lligats en gran manera, encara que no necessàriament, a la tradició marxista i comunista), en referència a un tipus de govern o règim de característiques , sovint identificat amb el bonapartisme. Així mateix i per extensió, amb ell se solen referir al conjunt de sistemes polítics amb elements comuns o afins als desenvolupats o implementats durant el mandat de Stalin, associats per aquests a degradats, és a dir, que van experimentar una sèrie de transformacions o deformacions burocràtiques que van reproduir en el seu si noves situacions de dominació i contradicció de classes, la qual cosa els converteix en radicalment oposats a la filosofia autogestionària i democràtica del socialisme i les propostes o pràctiques dutes a terme per referents com Lenin i el partit bolxevic. Aquests sistemes es caracteritzarien per certs procediments de control o repressió (sovint arbitrària) cap a la població, l'estatització o col·lectivització forçada i controlada de l'economia, amb un fort monopoli o predomini de l'Administració de l'Estat, la instauració i consolidació en les diferents esferes de poder i institucions d'una classe burocràtica, pertanyent o fortament vinculada a la jerarquia d'un identificat amb el marxisme-leninisme, la industrialització accelerada (a vegades referida a no tenir en compte el cost humà i l'impacte mediambiental), les mobilitzacions i deportacions en massa, la persecució i desaparició d'opositors polítics del mateix partit o grup, i de qualsevol possible oposició fora d'aquest. Amb aquestes premisses, altres comunistes i socialistes, com també els capitalistes, per semblança, analogia o implantació d'aquest sistema, qualifiquen d'estalinistes altres règims, com els de Corea del Nord (amb Kim Il-sung), Albània (amb Enver Hoxha) i Romania (amb Nicolae Ceausescu). Durant el seu govern, Stalin va convertir la retardada Unió Soviètica en una autèntica potència mundial amb un creixement vertiginós que mai no van aconseguir els caps d'estats soviètics posteriors, els quals van cridar a la desestalinització. Durant el govern de Stalin van augmentar les competències del control per part del Comitè Central del Partit Comunista de la Unió Soviètica, cosa que el partit considerava necessària per a afrontar la industrialització i la posterior Segona Guerra Mundial. És per aquest motiu que hi ha qui considera l'extinta Unió Soviètica un estat obrer amb deformacions burocràtiques, i no un estat socialista. Hi ha els qui van més enllà perquè el consideren, en especial en cercles trotskistes, com una forma d'estatització o de capitalisme d'estat (Tony Cliff). (ca)
  • Stalinismus byla politická teorie a praxe spjatá s J. V. Stalinem. Z teoretického hlediska se stalinismus vyznačovala koncepcí budování socialismu v jedné zemi. Praxe stalinismu zahrnovala vytvoření totalitního policejního státu ovládaného jednou stranou, rychlou industrializaci, kolektivizaci zemědělství, zostření třídního boje, kult osobnosti a podřízení zájmů zahraničních komunistických stran zájmům Komunistické strany Sovětského svazu. Během 30. let v Sovětském svazu proběhla kolektivizace zemědělství a industrializace. Dále Stalin a jeho spolupracovníci vytvořili systém, ve kterém byla veškerá moc soustředěna v rukou vedení Komunistické strany Sovětského svazu a tajné policie. Zastánci odlišných politických koncepcí v komunistické straně (např. Lev Davidovič Trockij, Nikolaj Bucharin, Lev Kameněv, Grigorij Zinovjev) byli fyzicky zlikvidováni. Mimostranická opozice byla zcela eliminována (její členové popraveni nebo umístěni do gulagů). Po druhé světové válce se stalinismus rozšířil i do zemí východního bloku, měl velký vliv i v komunistických stranách některých západoevropských zemí. Antistalinistická levice je označení levicových směrů, které odsuzovaly Stalinův režim, patří sem převážně liberálně levicoví intelektuálové, trockisté, demokratičtí socialisté, eurokomunisté a neomarxisté. Po XX. sjezdu KSSS a odsouzení kultu osobnosti začal proces destalinizace. V roce 1964 byl však zastaven, protože Chruščova vystřídal Brežněv, který nastolil neostalinismus. Ten pak v SSSR přežíval až do perestrojky v druhé polovině 80. let. (cs)
  • الستالينية هي أدوات الحكم والسياسات المرتبطة التي طبقها جوزيف ستالين (1878-1953) بين عامي 1927 و1953. تتضمن السياسات والأفكار الستالينية التي طُورت في الاتحاد السوفيتي التحول الصناعي السريع ونظرية الاشتراكية في دولة واحدة والدولة التوتاليتارية والزراعة الجمعية وعبادة الشخصية وتبعية مصالح الأحزاب الشيوعية الخارجية للحزب الشيوعي في الاتحاد السوفيتي الذي تعتبره الستالينية الحزب الطليعي القائد للثورة الشيوعية في ذلك الوقت. تروج الستالينية لتصعيد الصراع الطبقي والاستفادة من عنف الدولة لتطهير المجتمع من البرجوازية التي تعتبرها العقيدة الستالينية خطرًا يهدد روح الثورة الشيوعية. نتج عن هذه السياسات عنف سياسي حقيقي واضطهاد للشعب. لم يتضمن الأعداء البرجوازيين فقط، بل أشخاصًا من الطبقة العاملة متعاطفين ضد الثورة. صُمم التحول الصناعي الستاليني رسميًا لتسريع التطور نحو الشيوعية، مشددًا على الحاجة للتحول الصناعي السريع على أساس أن الاتحاد السوفيتي كان متخلفًا اقتصاديًا مقارنةً بالدول الغربية ومؤكدًا أن الدول الاشتراكية تحتاج للصناعة لمواجهة التحديات التي يفرضها أعداء الشيوعية الداخليين والخارجيين. تصاحب التحول الصناعي السريع بالزراعة الجمعية الشاملة والتحضر السريع. حول التحضر السريع قرىً صغيرة إلى مدن صناعية. لتسريع تطور التحول الصناعي، استورد ستالين المواد والأفكار والخبراء والعمال من غرب أوروبا والولايات المتحدة وأسس عقودًا لشركات محاصة مع شركات أمريكية خاصة، مثل شركة فورد، والتي ساعدت تحت مراقبة الدولة في وضع أساسات الصناعة في الاتحاد السوفيتي من عشرينيات حتى ثلاثينيات القرن العشرين. بعدما أكملت الشركات الأمريكية مهماتها، تولت الشركات السوفيتية قيادة دفة الصناعة. (ar)
  • Ο Σταλινισμός είναι ιστορικός και πολιτικός όρος. Ιστορικά αναφέρεται στο σύστημα διακυβέρνησης του Ιωσήφ Στάλιν ως ηγέτη της Σοβιετικής Ένωσης - δεν περιγράφει τα συνολικά πεπραγμένα του, αλλά τον τρόπο με τον οποίο άσκησε την εξουσία στα ζητήματα της δημοκρατίας και της ελευθερίας λόγου. Με το πέρασμα του χρόνου έλαβε ευρύτερη πολιτική σημασία, αποδιδόμενος σε κάθε αυταρχική μέθοδο όταν καταλογίζεται σε κομμουνιστικές κυβερνήσεις ή κόμματα. Αν και επινοήθηκε από τον Λάζαρ Καγκανόβιτς, στενότατο συνεργάτη και πιστό φίλο του Στάλιν, πρέπει να τονισθεί ότι χρησιμοποιείται σχεδόν αποκλειστικά με αρνητική χροιά - από αντιπάλους της Αριστεράς ή από αριστερούς που δεν υιοθετούν το «σταλινικό» μοντέλο. (el)
  • Die Bezeichnung Stalinismus wurde vor Stalins Tod geprägt und umfasst die Herrschaft Josef Stalins von 1927 bis 1953 in der Sowjetunion, die von Stalin geschaffene theoretische und praktische Ausprägung des Marxismus-Leninismus, die darauf aufbauende Form des Totalitarismus und einen mithilfe marxistischer Argumente begründeten kritischen Begriff. Chruschtschows Stalin-Kritik in seiner Geheimrede „Über den Personenkult und seine Folgen“ auf dem XX. Parteitag der KPdSU 1956 förderte in der sogenannten Tauwetter-Periode den Prozess der Entstalinisierung, der jedoch nach 1964 unter Leonid Breschnew teilweise wieder zurückgenommen wurde. Von vielen Analytikern wird der Stalinismus als Teil des Marxismus-Leninismus verstanden. Dies wird mit Verweis auf die Stalin-Kritik nach 1956 in den kommunistischen und Arbeiterparteien der realsozialistischen Staaten angezweifelt, da diese sich auch nach der Abkehr von Stalin zum Marxismus-Leninismus bekannten. Das zugehörige Adjektiv stalinistisch kann sich auch auf totalitäre Regime und Ideologien beziehen, die an die Herrschaft Stalins erinnern, etwa in der Volksrepublik China (Maoismus) oder in Nordkorea (Juche-Ideologie). (de)
  • Stalinismo estis politika-ekonomia sistemo, kiu aperis en Sovetunio post fakta transpreno de plena regopovo flanke de Josif Stalin. Komenco de la sistemo estis militkomunismo enkondukita de Lenin kaj baziĝanta sur totala centrigo de politikaj-ekonomiaj decidoj kaj revolucia juro, alie teroro. Stalinismon oni ofte konsideras kiel unu el la ĉefaj frakcioj de la komunismo, apud ekzemple trockiismo (la trockiistoj estis fakte tiuj, kiuj unue uzis la terminon "stalinismo"). Tamen trockiismo en la estinta Sovetunio fakte kontraŭstaris ĝin kiel deflankiĝon de la vera marksismo. Tial multaj trockiistoj estis enprizonigitaj kaj pafmortigitaj. Post la morto de Stalin, multaj stalinistoj ne plu volas nomi sin tiaj; kelkaj eĉ asertas ke stalinismo "estas konsiderata ŝiboleto por rifuti la ideon pri komunismo", por citi la anoniman iniciatinton de ĉi tiu artikolo; sed ĝenerala linio de la reĝimo kontinuis. Pli serioze, tamen, la termino estas uzata pri la politika teorio kaj politika sistemo lanĉita de Stalin en Sovetunio, kaj formale tie mallanĉita post lia morto. Hannah Arendt priskribis la stalinismon kiel totalisma, kaj kritikantoj de la stalinismo ĝenerale konsentas pri tio. (eo)
  • Estalinismoa Stalinen eta bere jarraitzaileen joera eta doktrina politikoa da, leninismoan oinarritzen dena, baina haren desbideratzea dena. (eu)
  • Estalinismo o stalinismo es un término, generalmente peyorativo, que se usa para referirse a la interpretación del marxismo-leninismo que Iósif Stalin desarrolló en la Unión Soviética y que después fue utilizado por algunos Estados basados en el modelo soviético (economía centralizada, unipartidismo, etc.); el antirrevisionismo, en cambio, sostiene que Stalin fue el legítimo sucesor de Lenin en la práctica del socialismo científico. Sin embargo, algunos analistas políticos afirman que el término «estalinismo» es a veces utilizado erróneamente como sinónimo de marxismo-leninismo, considerándolo en cambio como una variedad de fascismo.​ En cambio, los defensores del marxismo-leninismo partidarios de Stalin y algunos de los historiadores más destacados de la figura de Stalin sostienen que no existe el término de «estalinismo» y que en realidad Stalin siempre continuó el legado de Lenin.​ A lo largo del siglo XX, muchos anticomunistas, desde conservadores hasta liberales, usaron la figura de Stalin para hacer crítica al comunismo en general, incluso considerando que el pensamiento de Stalin era marxista radicalizado.​ Otros autores han hecho comparaciones del régimen estalinista con el fascismo de Adolf Hitler y Benito Mussolini.​ (es)
  • Ba é an Stailíneachas ann ná an córas rialaithe stáit agus polasaithe polaitiúla a seoladh san Aontas Sóivéadach idir 1927 agus 1953, faoi cheannas an deachtóra Iósaf Stailín. D’áireodh sé seo cruthú stát póilíneachta aonpháirtí, mear-thionsclaíocht, teoiric an tSóisialachais i dtír amháin, comhfheirmeoireacht, géarú ar an teannas idir aicmí, cultas pearsan, agus tánaistiú leasanna na bpáirtithe cumannacha eachtrannacha do leasanna Pháirtí Cumannach an Aontais Shóivéadaigh, a mheas Stailín a bheith ar thús cadhnaíochta na réabhlóide cumannach ag an am. (ga)
  • Le mot stalinisme désigne l’idéologie et la pratique politique des partis communistes ayant adopté la ligne politique définie par les partisans de Joseph Staline, secrétaire général du Parti communiste de l'Union soviétique. Par extension, ces partis et leurs membres ont été qualifiés de staliniens, terme qu’aurait forgé Lazare Kaganovitch au cours d’un repas en présence de Staline. Le stalinisme est caractérisé par la mise en place d'un État policier totalitaire centralisé, l'emploi de la force et de la terreur comme mode de gouvernement, accompagnés d'un culte de la personnalité organisé autour du principal dirigeant de chaque Parti communiste. Les régimes staliniens se caractérisent par une économie planifiée par l'État. Par extension, le terme de stalinisme et les adjectifs stalinien ou, plus rarement, staliniste sont parfois utilisés pour qualifier l'ensemble des régimes basés sur le modèle soviétique, ainsi que les partis politiques les soutenant. Après la déstalinisation (1956), l'Union soviétique cesse de se réclamer de Staline, mais le terme stalinisme et l'adjectif stalinien continuent d'être utilisés, dans le cadre de discours critiques ou polémiques, pour qualifier l'URSS, l'ensemble des pays du bloc de l'Est et plus largement l'ensemble des régimes dictatoriaux communistes. En Europe après la déstalinisation, seule la République populaire socialiste d'Albanie s'est réclamée de la continuité stalinienne. En Asie en revanche, ce fut encore, durant des décennies, le cas des régimes communistes chinois, vietnamien, laotien, cambodgien et la Corée du Nord qui, au XXIe siècle, est qualifiée par Le Parisien de « dernier régime stalinien ».[pertinence contestée] (fr)
  • Stalinisme adalah kebijakan tentang bagaimana membangun sosialisme dan membangun masyarakat komunis, dipahami dan dilaksanakan oleh Joseph Stalin antara tahun 1929-1953. Politik stalin di Uni Soviet meliputi ;Pembersihan Besar-Besaran, otoritarianisme, industrialisasi yang pesat, teori sosialisme di satu negara, sebuah negara yang tersentralisasi, kolektivisasi pertanian, dan subordinasi kepentingan pihak komunis asing untuk orang-orang dari Partai Komunis Uni Soviet dianggap partai paling terdepan di garda depan revolusi komunis pada saat itu. Industrialisasi Stalinis secara resmi dirancang untuk mempercepat pembangunan menuju komunisme, menekankan bahwa industrialisasi yang pesat seperti itu diperlukan karena negara itu sebelumnya terbelakang secara ekonomi dibandingkan dengan negara-negara lain; dan bahwa itu diperlukan untuk menghadapi tantangan yang ditimbulkan oleh musuh-musuh internal dan eksternal komunisme. Industrialisasi yang pesat disertai dengan kolektivisasi massa pertanian dan urbanisasi yang pesat. Urbanisasi yang cepat dikonversi banyak desa kecil ke kota-kota industri. Untuk mempercepat pengembangan industrialisasi, Stalin secara pragmatis membuat kontrak kerjasama dengan perusahaan-perusahaan swasta besar Amerika, seperti Ford Motor Company, yang di bawah pengawasan negara membantu dalam mengembangkan dasar industri ekonomi Soviet dari tahun 1920-an sampai tahun 1930-an. Setelah perusahaan swasta Amerika menyelesaikan tugas-tugas mereka, Badan Usaha Milik Negara Soviet mengambil alih. (in)
  • Stalinism is the means of governing and Marxist-Leninist policies implemented in the Soviet Union from 1927 to 1953 by Joseph Stalin. It included the creation of a one-party totalitarian police state, rapid industrialization, the theory of socialism in one country, collectivization of agriculture, intensification of class conflict, a cult of personality, and subordination of the interests of foreign communist parties to those of the Communist Party of the Soviet Union, deemed by Stalinism to be the leading vanguard party of communist revolution at the time. After Stalin's death and the Khrushchev thaw, de-Stalinization began in the 1950s and 1960s, which caused the influence of Stalin’s ideology begin to wane in the USSR. The second wave of de-Stalinization started during Mikhail Gorbachev’s Soviet Glasnost. Stalin's regime forcibly purged society of what it saw as threats to itself and its brand of communism (so-called "enemies of the people"), which included political dissidents, non-Soviet nationalists, the bourgeoisie, better-off peasants ("kulaks"), and those of the working class who demonstrated "counter-revolutionary" sympathies. This resulted in mass repression of such people and their families, including mass arrests, show trials, executions, and imprisonment in forced labour and concentration camps known as gulags. The most notorious examples were the Great Purge and the Dekulakization campaign. Stalinism was also marked by militant atheism, mass anti-religious persecution, and ethnic cleansing through forced deportations. Some historians, such as Robert Service, have blamed Stalinist policies, particularly the collectivization policies, for causing famines such as the Holodomor. Other historians and scholars disagree on the role of Stalinism. Officially designed to accelerate development towards communism, the need for industrialization in the Soviet Union was emphasized because the Soviet Union had previously fallen behind economically compared to Western countries and that socialist society needed industry to face the challenges posed by internal and external enemies of communism. Rapid industrialization was accompanied by mass collectivization of agriculture and rapid urbanization, which converted many small villages into industrial cities. To accelerate the development of industrialization, Stalin imported materials, ideas, expertise, and workers from western Europe and the United States, pragmatically setting up joint-venture contracts with major American private enterprises such as the Ford Motor Company, which, under state supervision, assisted in developing the basis of the industry of the Soviet economy from the late 1920s to the 1930s. After the American private enterprises had completed their tasks, Soviet state enterprises took over. (en)
  • 스탈린주의(러시아어: Сталини́зм, 영어: Stalinism, 스페인어: Estalinismo)는 이오시프 스탈린 지도하의 소련의 정치체제 및 레닌주의에서 스탈린의 특수한 해석론에 머무는 것 경향을 지칭하는 용어이며, 그 용례는 크게 세 가지로 구분할 수 있다. 1. * 스탈린의 통치하 소련의 정치·경제 구조의 특징적인 양상. 이 정의에 따르면, 스탈린주의는 마르크스-레닌주의 국가 운영의 한 단면으로 여겨질 수 있다. 2. * 스탈린 주도로 해석·종합한 레닌주의 이론. 이 정의에 따르면, 마르크스-레닌주의와 스탈린주의는 동의어이다. 3. * 스탈린에 의한 마르크스주의 왜곡이라는 의미에서의 멸칭. 스탈린주의 정책들은 급속도의 산업화 및 공업화, 일국사회주의, 중앙집권적 국가조직, 사회주의적 애국주의, 집단농업, 소비에트 당에 대한 여타 공산당들에 대한 절대우위 등의 개념을 포함한다. (ko)
  • Il termine stalinismo, in senso stretto, indica la politica di Stalin nel periodo in cui fu a capo dell'URSS, dal 1924 al 1953, ma di fatto ebbe profonde peculiarità che lo distinguono sia dalla linea politica di altri teorici comunisti (ad esempio Lev Trockij e Rosa Luxemburg), sia dal leninismo concepito da Lenin. Il termine venne inizialmente usato durante gli anni '30 da parte dei critici di Stalin, ma trovò in seguitò legittimità nel dibattito storiografico. Secondo alcune scuole di pensiero, lo stalinismo fu un momento di reazione che neutralizzò la rottura avvenuta con la rivoluzione d'ottobre, riportando la Russia ad un periodo più simile a quello zarista, caratterizzato da accentuati motivi nazionali e da un governo autocratico e dispotico. Alcuni storici marxisti sottolineano come con lo stalinismo si affermò una nuova classe sociale di funzionari e burocrati, contrariamente agli ideali rivoluzionari. Vi sono anche scuole di pensiero che negano la legittimità del termine, ritenendo le politiche di Stalin una naturale conseguenza del leninismo. Tra queste interpretazioni vi si trova sia un'interpretazione apologetica (che fu anche quella sostenuta dalla storiografia ufficiale sovietica, sia prima della destalinizzazione sia, seppur con alcune differenze, in seguito), che vede nel governo di Stalin l'applicazione pratica del pensiero di Lenin (inclusi meriti ed errori), sia un'altra interpretazione, di matrice anticomunista, che sostiene che il cammino dell'URSS fosse segnato già a partire dalla rivoluzione d'ottobre, e che, anche se Stalin non fosse salito al potere, il corso degli eventi non sarebbe cambiato significativamente. Stalinisti furono anche definiti alcuni regimi di paesi socialisti che si opposero alla destalinizzazione, quali la Cina di Mao Tse-tung, la Corea del Nord, l'Albania, che modificarono (raffreddandoli) i loro rapporti con l'URSS a seguito della destalinizzazione. (it)
  • De term stalinisme verwijst naar de politieke stroming onder Jozef Stalin, en de op het stalinisme gebaseerde staatsvorm van de Sovjet-Unie, waarin de persoonlijkheidscultus rondom Stalin als politiek leider een belangrijke rol speelde. Aanhangers van Stalins politiek noemden zichzelf niet stalinist, maar communist (marxistisch-leninistisch); de stalinistische staatsvorm werd door sommige, communistische tegenstanders van het stalinisme ook wel staatskapitalisme genoemd. Het stalinisme baseerde zich op de ideologie van het marxisme-leninisme. Het stalinisme als personencultus beheerste de Sovjet-Russische politiek vanaf ongeveer 1924 tot de dood van Stalin in 1953. (nl)
  • スターリニズムまたはスターリン主義(スターリンしゅぎ、露: Сталинизм)は、1924年から1953年までソビエト社会主義共和国連邦(ソ連)の最高指導者であったヨシフ・スターリンの発想と実践の総体で、指導者に対する個人崇拝、軍事力や工作活動による暴力的な対外政策、秘密警察の支配を背景とした恐怖政治や大規模な粛清などを特徴とする全体主義を指す。また、それに通じる思想・体制である。スターリン自身はマルクス・レーニン主義と呼んだ。 (ja)
  • Stalinizm – ukształtowany w latach 30. XX wieku w Związku Socjalistycznych Republik Radzieckich pod dyktatorskimi rządami Józefa Stalina system poglądów ideologicznych i sposób kierowania partią i państwem komunistycznym oraz jego gospodarką. Sprowadzał się do rządów jednej partii za pomocą przymusu (terroru) i propagandy oraz centralnie sterowanej gospodarki planowej. Przyjął formę totalitarnego ustroju społeczno-gospodarczego i politycznego – woluntarystycznej autarkii gospodarczej, połączonej z represywnym systemem pracy przymusowej, kampanijnymi formami mobilizacji mas. Stalinizm odznaczał się stałym rozszerzaniem kręgów prawdziwych i urojonych zabijanych wrogów ludu, brakiem konstytucyjnego pojęcia praw człowieka, powtarzalnością czystek kadrowych wśród przywódców partyjnych i państwowych. Reprezentował skrajny centralizm biurokratyczny. W stalinizmie istniał nakazowy system kierowania gospodarką. Po II wojnie światowej narzucony innym państwom i partiom komunistycznym. Stalinizm został skrytykowany przez Nikitę Chruszczowa w tajnym referacie podczas XX Zjazdu KPZR w 1956 r. Oficjalne potępienie stalinizmu nastąpiło na XXII zjeździe KPZR w 1961 r. (m.in. zwłoki Stalina zostały usunięte z mauzoleum a jego imię odebrano miastom i obiektom m.in. Stalingradowi). Destalinizacja stała się przyczyną zerwania z KPZR komunistycznych partii Chin i Albanii. Po obaleniu Chruszczowa w 1964 r. Leonid Breżniew zahamował destalinizację. W rezultacie niektóre aspekty stalinizmu przetrwały w ZSRR do 1990 roku. Podstawowymi cechami stalinizmu były: * nieograniczona władza Stalina prowadząca w późniejszym okresie do tzw. kultu jednostki * kontrola wszelkich dziedzin życia przez nomenklaturę partyjną * aparat terroru ukierunkowany na zwalczanie realnych i domniemanych przeciwników władzy sowieckiej oraz zastraszenie społeczeństwa * zakrojona na szeroką skalę militaryzacja kraju * ekonomia oparta na ścisłym, centralnym planowaniu inwestycji i centralnej dystrybucji dóbr * kolektywizacja rolnictwa i położenie nacisku na przemysł ciężki i produkcję zbrojeniową * wspieranie ruchów komunistycznych w innych krajach * polityka imperialna zmierzająca do podporządkowywania innych państw władzy ZSRR Zazwyczaj przyjmuje się, że pełna wersja stalinizmu trwała od roku 1929 (pozbycie się z kierownictwa WKP(b) głównych oponentów Stalina) do roku 1953 (śmierć Stalina). Po 1953 system ten zaczął powoli ewoluować do , w którym pod koniec istnienia ZSRR władzę sprawowała kilkusettysięczna grupa najważniejszych działaczy partii i podporządkowane tej grupie aparat biurokratyczny i aparat przymusu i kontroli. Stalinizm do roku 1945 funkcjonował wyłącznie w Związku Radzieckim. Po II wojnie światowej został jednak eksportowany do państw, które w wyniku tej wojny dostały się pod kontrolę ZSRR. W Chinach, przekształcił się szybko w maoizm. W teorii politycznej trockizmu ZSRR w okresie stalinizmu i później określany jest mianem „zdegenerowanego państwa robotniczego”; według Lwa Trockiego mimo nacjonalizacji środków produkcji nie istniała tam demokratyczna kontrola polityczna, lecz rządy pasożytniczej kasty biurokratycznej. (pl)
  • Stalinismo (português brasileiro) ou estalinismo (português europeu) designa o período em que o poder político na antiga União Soviética foi exercido por Josef Stalin. O stalinismo não chega a ser uma teoria, uma vez que não articula de forma sistemática ou original determinados conceitos ou princípios. O termo "stalinismo" é utilizado, na maioria das vezes, como essencialmente o domínio absoluto de uma dada liderança, a qual dispõe de meios por intermédio dos quais estabelece como verdade a sua interpretação particular do marxismo, do qual se arvora a condição de único e legítimo intérprete. Neste sentido, o stalinismo reproduz e alimenta uma estrutura de pensamento único. Críticos trotskistas do stalinismo afirmam que tal corrente é antimarxista: alguns afirmam que é totalitária e mesmo fascista (ver: comparação entre nazismo e stalinismo). Entre os académicos marxistas, tal corrente (junto com outras) é chamada de marxismo vulgar, por ter incorporado à sua base ideológica pensamentos não originários de Karl Marx. Por outro lado, existem os que afirmam que o regime de Stalin foi capaz de salvar o povo soviético da invasão promovida pelo nazifascismo e ao mesmo tempo promoveu um progresso econômico, científico, social, militar e político nunca visto na Rússia e na União Soviética. Algumas correntes, principalmente anti-trotskistas acreditam que o termo foi criado pelo crítico Leon Trotski, para dividir o movimento comunista, e desta forma, derrubá-lo, através de temas que atacavam as dificuldades da sociedade soviética e os primeiros anos de implantação do socialismo naquele país, usando-se também das mínimas divergências entre Lênin e outros partidários para lançar os adeptos contra Stálin, por isso, os adversários do trotskismo não aceitam a denominação stalinismo, e afirmam serem marxistas-leninistas. Para os marxistas-leninistas, o termo é vazio de significado ideológico, porém pode se referir ao "socialismo se preparando para se defender sob condições de cerco imperialista" (pt)
  • Сталини́зм (по партийному псевдониму Иосифа Джугашви́ли) — термин, используемый рядом историков, политологов, публицистов, государственных и общественных деятелей для обозначения и характеристики политической системы, сложившейся в СССР (а затем и в зависимых от него государствах) после окончания внутрипартийной борьбы в конце 1920-х — начале 1930-х годов и существовавшей до XX съезда КПСС в феврале 1956 года. Политическая система характеризуется диктатурой Сталина, тоталитарным режимом, сталинскими репрессиями, сращиванием государственных органов и правящей коммунистической партии, цензурой, пропагандой, продвигающей культ личности Сталина. (ru)
  • Stalinism är en form av totalitär ideologi som stiftades av Josef Stalin. Det råder delade meningar om när stalinismen upphörde som ideologi i Sovjetunionen – en ståndpunkt är att det skedde i och med Chrusjtjovs "hemliga tal" vid den tjugonde partikongressen 1956, medan andra hävdar att stalinismen upphörde först i och med perestrojkan. Det förekom ansatser att lansera Stalin som en intellektuell ledare. Stalin höll till exempel universitetsföreläsningarna Leninismens grunder (1924) och Om Leninismens frågor (1926). Stalin sade sig vara inspirerad av marxismen och leninismen, men vissa, borgerliga och socialistiska debattörer hävdar att Stalins realsocialism snarare kan jämföras med fascism än socialism. I och med att de sovjetiska arkiven öppnats för historiker har det kommit fram flera publikationer som belyser skeendet under stalintiden. De drivande krafterna i stalinismen torde vara: enpartisystem, centralstyrning, planhushållning (under statens planeringskommission Gosplan), jämvikt mellan rysk nationalism/chauvinism och sovjetisk internationalism eller snarare internationalism med primärt ryska särintressen, preventiv maktkamp mot internationella utmanare, säkerhetspolis direktkontrollerad av Stalin med befogenheter utanför lagen[källa behövs], terror och repression mot befolkningen och partiet, politiska mord av obekväma (till exempel genom arrangerade trafikolyckor)[källa behövs] och från andra världskriget imperialism över östblocket. Flera uppskattningar har gjorts om hur många som dödats i Sovjetunionen. Enligt statsvetenskaps- och konfliktforskaren R.J. Rummels democid-begrepp kom uppskattningsvis 55 miljoner av sovjetbefolkningen att dödas av staten under Sovjetunionens existens, och den största andelen av dödandet ägde rum under Stalins regeringstid (1924–1953). Som jämförelse, hade Sovjetunionen en folkmängd på cirka 185 miljoner under Stalins tid, och demociden pågick under hela Sovjetunionens tid med ett årligt democid-dödstal, enligt Rummel, på cirka 1 procent under de extrema stalinåren. Den politiska styrande klassen, "nomenklaturan", fick flera privilegier och likheter med feodala vasallsystem och därmed "så länge de var i nåd" inte drabbades av sin egen politik. Kom de i onåd fick de och deras familjer, vänner och bekanta finna sig utrensade, deporterade och/eller mördade. Stalins version av kommunism har påverkat och inspirerat bland annat Röda khmererna och Mao Zedong. Stalins porträtt hängde i Kina bredvid Marx, Engels och Lenins långt in på 1960-talet.[källa behövs] Många av stalismens idéer är sammanfattade i det officiella historieverket Sovjetunionens kommunistiska partis historia: kortfattad kurs, som fick enorm spridning efter 1939. Begreppet stalinism myntades av Lazar Kaganovitj, Stalins ställföreträdare under början av 1930-talet. I dag används ofta ordet "stalinism" som skällsord för alla typer av auktoritär socialism. Särskilt trotskister använder begreppet om traditionella kommunistiska rörelser. (sv)
  • Сталіні́зм — форма державного правління та сукупність державної політики й ідеології, що виникли внаслідок розвитку створеної більшовиками політичної системи, започаткованої Жовтневим переворотом 1917 року, яка отримала назву за ім'ям її творця та вождя Йосипа Сталіна. Один з класичних зразків тоталітаризму у світовій історії; сукупність теоретичних поглядів Й. Сталіна і практичних дій з їх впровадження, шляхом масового терору. (uk)
  • 斯大林主義(俄語:Сталинизм),狭义上是指一套以苏联1924-1953年间最高领导人,担任苏联共产党中央委员会总书记的约瑟夫·斯大林命名的政治和经济理论体系以及按照他的思想理论在苏联建立的社会主义政治、经济、思想、文化体制、运行机制。其主要包括了社会主义国家通过广泛的政治宣传手段,建立起围绕某一领导人的个人崇拜政治氛围,并以此来保持政府对全国人民的政治引导。斯大林主义也常被作为极权主义、暴政的同义词,反对者称之为“红色法西斯主义”。这个词也经常被用来形容通过暴力打击(主张私有制经济的)持不同政见者,并对其实施监禁和杀害的社会制度。 斯大林主义模式是二十世纪社会主义阵营普遍采用的一种发展方式,曾被认为是正统的社会主义模式,他们认为反斯大林主义的路线就是修正主义路线。实行斯大林主义的体制也称为“斯大林模式”或“苏联模式”。 1953年斯大林死后,包括赫鲁晓夫在内的新任苏联领导人曾尝试摆脱斯大林模式,并为此与當時仍为同盟关系的中华人民共和国发生冲突,不過后者反而是先一步走上了改革開放的道路。但苏联直至戈尔巴乔夫在1985年出任总书记并实行经济改革前,基本上保持的仍是斯大林模式的變種。任内,戈尔巴乔夫开始重评斯大林,认为“必须粉碎斯大林主义的意识形态以及有关的一切东西”,“同斯大林主义的一切形式彻底决裂”。 (zh)
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 28621 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 77563 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1124498184 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:align
  • left (en)
  • right (en)
dbp:bot
  • medic (en)
dbp:caption
  • 1930.0
dbp:date
  • July 2022 (en)
dbp:direction
  • horizontal (en)
  • vertical (en)
dbp:footer
  • Middle: Stalin's handwriting: "за" (en)
  • Right: the Politburo's decision is signed by Stalin (en)
  • Left: Lavrenty Beria's January 1940 letter to Stalin asking permission to execute 346 "enemies of the Communist Party and of the Soviet authorities" who conducted "counter-revolutionary, right-Trotskyite plotting and spying activities" (en)
dbp:image
  • Execute 346 Berias letter to Politburo.jpg (en)
  • Execute 346 Politburo passes.jpg (en)
  • Execute 346 Stalins resolution.jpg (en)
dbp:width
  • 100 (xsd:integer)
  • 220 (xsd:integer)
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:subject
gold:hypernym
rdf:type
rdfs:comment
  • Estalinismoa Stalinen eta bere jarraitzaileen joera eta doktrina politikoa da, leninismoan oinarritzen dena, baina haren desbideratzea dena. (eu)
  • Ba é an Stailíneachas ann ná an córas rialaithe stáit agus polasaithe polaitiúla a seoladh san Aontas Sóivéadach idir 1927 agus 1953, faoi cheannas an deachtóra Iósaf Stailín. D’áireodh sé seo cruthú stát póilíneachta aonpháirtí, mear-thionsclaíocht, teoiric an tSóisialachais i dtír amháin, comhfheirmeoireacht, géarú ar an teannas idir aicmí, cultas pearsan, agus tánaistiú leasanna na bpáirtithe cumannacha eachtrannacha do leasanna Pháirtí Cumannach an Aontais Shóivéadaigh, a mheas Stailín a bheith ar thús cadhnaíochta na réabhlóide cumannach ag an am. (ga)
  • 스탈린주의(러시아어: Сталини́зм, 영어: Stalinism, 스페인어: Estalinismo)는 이오시프 스탈린 지도하의 소련의 정치체제 및 레닌주의에서 스탈린의 특수한 해석론에 머무는 것 경향을 지칭하는 용어이며, 그 용례는 크게 세 가지로 구분할 수 있다. 1. * 스탈린의 통치하 소련의 정치·경제 구조의 특징적인 양상. 이 정의에 따르면, 스탈린주의는 마르크스-레닌주의 국가 운영의 한 단면으로 여겨질 수 있다. 2. * 스탈린 주도로 해석·종합한 레닌주의 이론. 이 정의에 따르면, 마르크스-레닌주의와 스탈린주의는 동의어이다. 3. * 스탈린에 의한 마르크스주의 왜곡이라는 의미에서의 멸칭. 스탈린주의 정책들은 급속도의 산업화 및 공업화, 일국사회주의, 중앙집권적 국가조직, 사회주의적 애국주의, 집단농업, 소비에트 당에 대한 여타 공산당들에 대한 절대우위 등의 개념을 포함한다. (ko)
  • De term stalinisme verwijst naar de politieke stroming onder Jozef Stalin, en de op het stalinisme gebaseerde staatsvorm van de Sovjet-Unie, waarin de persoonlijkheidscultus rondom Stalin als politiek leider een belangrijke rol speelde. Aanhangers van Stalins politiek noemden zichzelf niet stalinist, maar communist (marxistisch-leninistisch); de stalinistische staatsvorm werd door sommige, communistische tegenstanders van het stalinisme ook wel staatskapitalisme genoemd. Het stalinisme baseerde zich op de ideologie van het marxisme-leninisme. Het stalinisme als personencultus beheerste de Sovjet-Russische politiek vanaf ongeveer 1924 tot de dood van Stalin in 1953. (nl)
  • スターリニズムまたはスターリン主義(スターリンしゅぎ、露: Сталинизм)は、1924年から1953年までソビエト社会主義共和国連邦(ソ連)の最高指導者であったヨシフ・スターリンの発想と実践の総体で、指導者に対する個人崇拝、軍事力や工作活動による暴力的な対外政策、秘密警察の支配を背景とした恐怖政治や大規模な粛清などを特徴とする全体主義を指す。また、それに通じる思想・体制である。スターリン自身はマルクス・レーニン主義と呼んだ。 (ja)
  • Сталіні́зм — форма державного правління та сукупність державної політики й ідеології, що виникли внаслідок розвитку створеної більшовиками політичної системи, започаткованої Жовтневим переворотом 1917 року, яка отримала назву за ім'ям її творця та вождя Йосипа Сталіна. Один з класичних зразків тоталітаризму у світовій історії; сукупність теоретичних поглядів Й. Сталіна і практичних дій з їх впровадження, шляхом масового терору. (uk)
  • 斯大林主義(俄語:Сталинизм),狭义上是指一套以苏联1924-1953年间最高领导人,担任苏联共产党中央委员会总书记的约瑟夫·斯大林命名的政治和经济理论体系以及按照他的思想理论在苏联建立的社会主义政治、经济、思想、文化体制、运行机制。其主要包括了社会主义国家通过广泛的政治宣传手段,建立起围绕某一领导人的个人崇拜政治氛围,并以此来保持政府对全国人民的政治引导。斯大林主义也常被作为极权主义、暴政的同义词,反对者称之为“红色法西斯主义”。这个词也经常被用来形容通过暴力打击(主张私有制经济的)持不同政见者,并对其实施监禁和杀害的社会制度。 斯大林主义模式是二十世纪社会主义阵营普遍采用的一种发展方式,曾被认为是正统的社会主义模式,他们认为反斯大林主义的路线就是修正主义路线。实行斯大林主义的体制也称为“斯大林模式”或“苏联模式”。 1953年斯大林死后,包括赫鲁晓夫在内的新任苏联领导人曾尝试摆脱斯大林模式,并为此与當時仍为同盟关系的中华人民共和国发生冲突,不過后者反而是先一步走上了改革開放的道路。但苏联直至戈尔巴乔夫在1985年出任总书记并实行经济改革前,基本上保持的仍是斯大林模式的變種。任内,戈尔巴乔夫开始重评斯大林,认为“必须粉碎斯大林主义的意识形态以及有关的一切东西”,“同斯大林主义的一切形式彻底决裂”。 (zh)
  • الستالينية هي أدوات الحكم والسياسات المرتبطة التي طبقها جوزيف ستالين (1878-1953) بين عامي 1927 و1953. تتضمن السياسات والأفكار الستالينية التي طُورت في الاتحاد السوفيتي التحول الصناعي السريع ونظرية الاشتراكية في دولة واحدة والدولة التوتاليتارية والزراعة الجمعية وعبادة الشخصية وتبعية مصالح الأحزاب الشيوعية الخارجية للحزب الشيوعي في الاتحاد السوفيتي الذي تعتبره الستالينية الحزب الطليعي القائد للثورة الشيوعية في ذلك الوقت. (ar)
  • Estalinisme és un terme emprat per a referir-se al sistema polític aplicat per Ióssif Stalin a la Unió Soviètica, com també per la resta dels corrents i dirigents polítics que van adoptar models afins en altres estats satèl·lits.En resum, alguns dels aspectes més significatius de l'estalinisme van ser una economia col·lectivista i dirigida per l'estat, la consolidació de la indústria pesant, el culte al líder i la militarització de la societat. (ca)
  • Stalinismus byla politická teorie a praxe spjatá s J. V. Stalinem. Z teoretického hlediska se stalinismus vyznačovala koncepcí budování socialismu v jedné zemi. Praxe stalinismu zahrnovala vytvoření totalitního policejního státu ovládaného jednou stranou, rychlou industrializaci, kolektivizaci zemědělství, zostření třídního boje, kult osobnosti a podřízení zájmů zahraničních komunistických stran zájmům Komunistické strany Sovětského svazu. Po druhé světové válce se stalinismus rozšířil i do zemí východního bloku, měl velký vliv i v komunistických stranách některých západoevropských zemí. (cs)
  • Ο Σταλινισμός είναι ιστορικός και πολιτικός όρος. Ιστορικά αναφέρεται στο σύστημα διακυβέρνησης του Ιωσήφ Στάλιν ως ηγέτη της Σοβιετικής Ένωσης - δεν περιγράφει τα συνολικά πεπραγμένα του, αλλά τον τρόπο με τον οποίο άσκησε την εξουσία στα ζητήματα της δημοκρατίας και της ελευθερίας λόγου. Με το πέρασμα του χρόνου έλαβε ευρύτερη πολιτική σημασία, αποδιδόμενος σε κάθε αυταρχική μέθοδο όταν καταλογίζεται σε κομμουνιστικές κυβερνήσεις ή κόμματα. (el)
  • Stalinismo estis politika-ekonomia sistemo, kiu aperis en Sovetunio post fakta transpreno de plena regopovo flanke de Josif Stalin. Komenco de la sistemo estis militkomunismo enkondukita de Lenin kaj baziĝanta sur totala centrigo de politikaj-ekonomiaj decidoj kaj revolucia juro, alie teroro. Post la morto de Stalin, multaj stalinistoj ne plu volas nomi sin tiaj; kelkaj eĉ asertas ke stalinismo "estas konsiderata ŝiboleto por rifuti la ideon pri komunismo", por citi la anoniman iniciatinton de ĉi tiu artikolo; sed ĝenerala linio de la reĝimo kontinuis. (eo)
  • Die Bezeichnung Stalinismus wurde vor Stalins Tod geprägt und umfasst die Herrschaft Josef Stalins von 1927 bis 1953 in der Sowjetunion, die von Stalin geschaffene theoretische und praktische Ausprägung des Marxismus-Leninismus, die darauf aufbauende Form des Totalitarismus und einen mithilfe marxistischer Argumente begründeten kritischen Begriff. Das zugehörige Adjektiv stalinistisch kann sich auch auf totalitäre Regime und Ideologien beziehen, die an die Herrschaft Stalins erinnern, etwa in der Volksrepublik China (Maoismus) oder in Nordkorea (Juche-Ideologie). (de)
  • Estalinismo o stalinismo es un término, generalmente peyorativo, que se usa para referirse a la interpretación del marxismo-leninismo que Iósif Stalin desarrolló en la Unión Soviética y que después fue utilizado por algunos Estados basados en el modelo soviético (economía centralizada, unipartidismo, etc.); el antirrevisionismo, en cambio, sostiene que Stalin fue el legítimo sucesor de Lenin en la práctica del socialismo científico. (es)
  • Stalinisme adalah kebijakan tentang bagaimana membangun sosialisme dan membangun masyarakat komunis, dipahami dan dilaksanakan oleh Joseph Stalin antara tahun 1929-1953. Politik stalin di Uni Soviet meliputi ;Pembersihan Besar-Besaran, otoritarianisme, industrialisasi yang pesat, teori sosialisme di satu negara, sebuah negara yang tersentralisasi, kolektivisasi pertanian, dan subordinasi kepentingan pihak komunis asing untuk orang-orang dari Partai Komunis Uni Soviet dianggap partai paling terdepan di garda depan revolusi komunis pada saat itu. (in)
  • Stalinism is the means of governing and Marxist-Leninist policies implemented in the Soviet Union from 1927 to 1953 by Joseph Stalin. It included the creation of a one-party totalitarian police state, rapid industrialization, the theory of socialism in one country, collectivization of agriculture, intensification of class conflict, a cult of personality, and subordination of the interests of foreign communist parties to those of the Communist Party of the Soviet Union, deemed by Stalinism to be the leading vanguard party of communist revolution at the time. After Stalin's death and the Khrushchev thaw, de-Stalinization began in the 1950s and 1960s, which caused the influence of Stalin’s ideology begin to wane in the USSR. The second wave of de-Stalinization started during Mikhail Gorbachev (en)
  • Le mot stalinisme désigne l’idéologie et la pratique politique des partis communistes ayant adopté la ligne politique définie par les partisans de Joseph Staline, secrétaire général du Parti communiste de l'Union soviétique. Par extension, ces partis et leurs membres ont été qualifiés de staliniens, terme qu’aurait forgé Lazare Kaganovitch au cours d’un repas en présence de Staline. (fr)
  • Il termine stalinismo, in senso stretto, indica la politica di Stalin nel periodo in cui fu a capo dell'URSS, dal 1924 al 1953, ma di fatto ebbe profonde peculiarità che lo distinguono sia dalla linea politica di altri teorici comunisti (ad esempio Lev Trockij e Rosa Luxemburg), sia dal leninismo concepito da Lenin. Stalinisti furono anche definiti alcuni regimi di paesi socialisti che si opposero alla destalinizzazione, quali la Cina di Mao Tse-tung, la Corea del Nord, l'Albania, che modificarono (raffreddandoli) i loro rapporti con l'URSS a seguito della destalinizzazione. (it)
  • Stalinizm – ukształtowany w latach 30. XX wieku w Związku Socjalistycznych Republik Radzieckich pod dyktatorskimi rządami Józefa Stalina system poglądów ideologicznych i sposób kierowania partią i państwem komunistycznym oraz jego gospodarką. Sprowadzał się do rządów jednej partii za pomocą przymusu (terroru) i propagandy oraz centralnie sterowanej gospodarki planowej. Podstawowymi cechami stalinizmu były: (pl)
  • Stalinismo (português brasileiro) ou estalinismo (português europeu) designa o período em que o poder político na antiga União Soviética foi exercido por Josef Stalin. O stalinismo não chega a ser uma teoria, uma vez que não articula de forma sistemática ou original determinados conceitos ou princípios. O termo "stalinismo" é utilizado, na maioria das vezes, como essencialmente o domínio absoluto de uma dada liderança, a qual dispõe de meios por intermédio dos quais estabelece como verdade a sua interpretação particular do marxismo, do qual se arvora a condição de único e legítimo intérprete. Neste sentido, o stalinismo reproduz e alimenta uma estrutura de pensamento único. (pt)
  • Stalinism är en form av totalitär ideologi som stiftades av Josef Stalin. Det råder delade meningar om när stalinismen upphörde som ideologi i Sovjetunionen – en ståndpunkt är att det skedde i och med Chrusjtjovs "hemliga tal" vid den tjugonde partikongressen 1956, medan andra hävdar att stalinismen upphörde först i och med perestrojkan. Det förekom ansatser att lansera Stalin som en intellektuell ledare. Stalin höll till exempel universitetsföreläsningarna Leninismens grunder (1924) och Om Leninismens frågor (1926). Stalin sade sig vara inspirerad av marxismen och leninismen, men vissa, borgerliga och socialistiska debattörer hävdar att Stalins realsocialism snarare kan jämföras med fascism än socialism. I och med att de sovjetiska arkiven öppnats för historiker har det kommit fram flera (sv)
  • Сталини́зм (по партийному псевдониму Иосифа Джугашви́ли) — термин, используемый рядом историков, политологов, публицистов, государственных и общественных деятелей для обозначения и характеристики политической системы, сложившейся в СССР (а затем и в зависимых от него государствах) после окончания внутрипартийной борьбы в конце 1920-х — начале 1930-х годов и существовавшей до XX съезда КПСС в феврале 1956 года. (ru)
rdfs:label
  • Stalinism (en)
  • ستالينية (ar)
  • Estalinisme (ca)
  • Stalinismus (cs)
  • Stalinismus (de)
  • Σταλινισμός (el)
  • Stalinismo (eo)
  • Estalinismo (eu)
  • Estalinismo (es)
  • Stailíneachas (ga)
  • Stalinisme (in)
  • Stalinisme (fr)
  • Stalinismo (it)
  • 스탈린주의 (ko)
  • スターリニズム (ja)
  • Stalinizm (pl)
  • Stalinisme (nl)
  • Stalinismo (pt)
  • Сталинизм (ru)
  • Stalinism (sv)
  • Сталінізм (uk)
  • 斯大林主义 (zh)
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:governmentType of
is dbo:ideology of
is dbo:literaryGenre of
is dbo:nonFictionSubject of
is dbo:victim of
is dbo:wikiPageDisambiguates of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is dbp:genre of
is dbp:ideology of
is dbp:mainInterests of
is dbp:political of
is dbp:subDiscipline of
is dbp:subject of
is rdfs:seeAlso of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License