About: Liguria

An Entity of Type: Regions of Italy, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

Liguria (Italian: [liˈɡuːrja]; Ligurian: Ligûria [liˈɡyːɾja]; French: Ligurie) is a region of north-western Italy; its capital is Genoa. Its territory is crossed by the Alps and the Apennines mountain range and is roughly coextensive with the former territory of the Republic of Genoa. Liguria is bordered by France (Provence-Alpes-Côte d'Azur) to the west, Piedmont to the north, and Emilia-Romagna and Tuscany to the east. It rests on the Ligurian Sea, and has a population of 1,557,533. The region is part of the Alps–Mediterranean Euroregion.

Property Value
dbo:PopulatedPlace/areaTotal
  • 5422.0
dbo:abstract
  • Els lígurs (llatí: Ligŭres; grec antic: Λίγυες) eren un conjunt de pobles que van viure a la regió que va rebre el nom de Ligúria sota els romans. Està en debat si eren indoeuropeus d'una onada anterior als itàlics i celtes, o preindoeuropeus. Fent l'anàlisi de topònims i patronímics, i unes altres paraules que han sobreviscut del lígur, el celtòleg Henri d'Arbois de Jubainville diu que eren una branca d'indoeuropeus emparentada amb els celtes. Aquesta hipòtesi té, però, l'inconvenient que les semblances podrien ser degudes a la influència dels celtes sobre els lígurs. (ca)
  • الليغوريون شعب إيطاليقي قديم أعطى اسمه لليغوريا وهي منطقة في شمال غرب إيطاليا. (ar)
  • La Ligúria (en lígur: Ligûria) és una regió de la costa del nord-oest de la península Itàlica. Administrativament, és una regió de la República Italiana que fa frontera amb la Provença a l'oest, el Piemont al nord, i l'Emília-Romanya i la Toscana a l'est. La componen les províncies d'Imperia, La Spezia i Savona, i la ciutat metropolitana de Gènova. La capital n'és Gènova. La Val Ròia, a l'extrem nord-oest de l'actual regió administrativa de Ligúria, pertany culturalment a Occitània, puix hi ha localitats en què es parla occità, segons la llei italiana número 482 del 1999 sobre les minories lingüístiques. (ca)
  • Ligurové či Liguři (latinsky: Ligures, řecky: Λίγυες) byl starověký kmen, po němž se na severu Itálie dodnes nazývá oblast Ligurie. Na toto i další evropská území přišel patrně kolem roku 2000 př. n. l. Původ Ligurů je neznámý, jen se o něm spekuluje. Spory se vedou především o to, zda byli či nebyli Indoevropany nebo Kelty, pravděpodobně však nebyli původně ani jedním. Byli nicméně časem pod tlakem Galů keltizováni (někdy se pak hovoří o Kelto-Ligurech) a posléze romanizováni. Také o jejich územním rozšíření se vedou spory. V předřímských dobách obsadili minimálně Ligurii, Piemont jižně od řeky Pád a severozápad Toskánska a Provence na území dnešní Francie. Podle některých badatelů však obsadili mnohem větší území, včetně velké části severozápadní Itálie, celého severního Toskánska (část, která leží severně od řeky Arno), celou jižní Francii a oblast Katalánska (v severovýchodním rohu Pyrenejského poloostrova). Pro širší verzi hovoří většinou teorie založené na lingvistice, a to přesto, že o staroligurském jazyce je známo jen málo, protože se nedochovaly žádné písemné záznamy ani nápisy, a protože se neví, odkud starověcí Ligurové původně pocházeli. Podle některých badatelů se však tento jazyk podílel na vzniku katalánštiny a okcitánštiny (jež byla ještě v 19. století užívána v celé jižní Francii). Signálem staroligurského původu by v těchto jazycích měly být zejména přípony -asca nebo -asco u názvů sídel. Obyvatelé Provence se někdy dnes považují za "romanizované Ligury". Název kmene má také nejasný kořen, někdy je spojován s řekou Loirou (latinsky: Liger), ale jméno kmene bylo patrně starší než latina. Není jasné, jak Ligurové původně označovali sami sebe. Podle Plútarcha si říkali Ambrones, což by mohlo naznačovat příbuznost s ze severní Evropy. Plútarchos tak uvažuje, když popisuje bitvu u Aquae Sextiae z roku 102 př. n. l., kde ligurští pomocníci Římanů proti (snad) germánským Kimbrům, Teutonům a Ambronům údajně křičeli jako bojový pokřik "Ambrones!", který se jim kupodivu ve stejné podobě vracel i od nepřátel z druhé strany bojiště. Je však dosti nejisté, že by tak Ligurové nazývali sami sebe (a co měl pokřik vlastně znamenat). Jak se Ligurové nazývali ve svém jazyce a zda vůbec měli výraz, kterým by se pojmenovávali, je sporné. „Ligurové“ je termín, kterým kmen nazvali Řekové, když začali prozkoumávat západní Středomoří. Později sami příslušníci kmene začali tento termín používat, aby se odlišili od jiných etnických skupin. Sami se původně patrně dělili na různé kmeny a jednotné označení pro celou etnickou skupinu nepotřebovali. Existují i autoři, kteří se domnívají, že Ligurové ani etnickou skupinou nebyli, že šlo spíše o označení různorodého neolitického obyvatelstva vyskytujícího se na určitém území a žijícího podobným způsobem života. Autoři jako Strabón a Diodóros Sicilský popisovali Ligury jako drsné a silné lidi, jejichž pirátství Římané odsuzovali. Jejich popis se však týká spíše Kelto-Ligurů. Strabón napsal, že jsou odlišnou rasou než Galové nebo Keltové. Diodóros též zmínil, že žili ve vesnicích a těžko si vydělávali na živobytí kvůli kamenité půdě. Jako žoldáci byli ovšem velmi žádaní. Sloužili kartaginskému veliteli Hamilkarovi v roce 480 př. n. l. a sicilským řeckým koloniím v době Agathokla. Otevřeně stáli na straně Kartága ve druhé punské válce (218–201 př. n. l.). Kroky k jejich eliminaci podnikli Římané v roce 180 př. n. l., kdy bylo 40 000 Ligurů deportováno do Samnia a usadili se poblíž Beneventa. (cs)
  • Ligurie (italsky Liguria) leží na severozápadě Itálie, je třetím nejmenším italským krajem. Sousedí s Francií na západě, Piemontem na severu a Emilií-Romagnou a Toskánskem na východě. Leží u Ligurského moře. Region do značné míry koresponduje s územím bývalé Janovské republiky. Od 19. století je Ligurie cílem turistů, kteří se především zaměřují na známou oblast Italské riviéry. (cs)
  • لِغُريَة أو لِغُريَا أو (نقحرة: ليغوريا) أحد الأقاليم العشرين المكونة للتراب الإيطالي يقع في شمال غرب البلاد مطلا على لغرية جنوبا ويحده شمالا إقليم بيمُنتة وشرقا إقليمي إميليا رومانيا وتُسكانة عاصمته جنوة سكانه يبلغون حوالي 1.609.013 نسمة ومساحته 5.410 كيلومتر مربع مقسم إلى أربعة مقاطعات هي : * مقاطعة جنوة * مقاطعة لا سبيتسيا * مقاطعة إمبرية * مقاطعة سفونة (ar)
  • Η Λιγυρία (ιταλικά: Liguria) είναι περιφέρεια της βόρειας Ιταλίας. Συνορεύει βόρεια με το Πεδεμόντιο και την Εμίλια-Ρομάνια, ανατολικά με την Τοσκάνη, δυτικά με τη Γαλλία και νότια βρέχεται από τη Θάλασσα της Λιγυρίας. Η συνολική έκταση της περιφέρειας είναι 5.420 τετρ.χλμ., και ο πληθυσμός 1.614.924 κάτοικοι. Κυριότερη πόλη και πρωτεύουσα της περιφέρειας είναι η Γένοβα, με 611.556 κατοίκους (900.000 μαζί με τα προάστια). Ο αστεροειδής 356 Λιγουρία (356 Liguria), που ανακαλύφθηκε το 1893, πήρε το όνομά του από την ιστορική αυτή περιφέρεια. (el)
  • Ligurien (italienisch Liguria) ist eine Küstenregion in Nordwestitalien mit 1.543.127 Einwohnern (Stand 31. Dezember 2019) und flächenmäßig die drittkleinste italienische Region. Ligurien grenzt im Westen an Frankreich, im Norden an die Region Piemont, im Osten an die Emilia-Romagna und die Toskana sowie im Süden an das Ligurische Meer, einen Teil des Mittelmeers. Die Region gehört zu der landesübergreifenden Euroregion Alpi-Mediterraneo/Alpes-Méditerranée. Die von den Bergketten der Alpen und des Apennins im Nordosten begrenzte ligurische Region wird traditionell in die Riviera di Ponente und in die Riviera di Levante unterteilt. Grenzpunkt stellt die Regionalhauptstadt Genua dar. Bereits im Römischen Reich wurde sie als Liguria bezeichnet. Im Mittelalter war Ligurien in mehrere Stadtstaaten aufgeteilt – der bekannteste ist die Republik Genua, die seit dem späten 14. Jahrhundert die ganze heutige Region auf sich vereinigen konnte. 1797–1815 gehörte das Gebiet zu Frankreich, anschließend zu Sardinien-Piemont, das 1861 im neugegründeten Königreich Italien aufging.Heute ist Ligurien durch den Tourismus (dank der Italienischen Riviera), sein Olivenöl (aus der Taggiasca-Olive) und seine Weine bekannt. Das "Pesto alla genovese" sowie die Ravioli sind bekannte Vertreter der ligurischen Küche. Hauptstadt Liguriens ist Genua. Andere bekannte Städte sind Sanremo, La Spezia, Ventimiglia (Endstation vieler Züge aus Frankreich), Alassio, Imperia (Produktion von Olivenöl), Rapallo, Portofino und Savona. (de)
  • Ligurio aŭ Ligurujo (itale Liguria [ligurja]) estas marborda regiono de nordokcidenta Italio, kaj la tria plej malgranda regiono de Italio. Ĝi samlimas okcidente kun Francio, norde kun Piemonto, nordoriente kun Emilio-Romanjo kaj oriente kun Toskanio. Ĝi situas borde de la Ligura Maro, kiu estas parto de la pli granda Tirena Maro. La teritorio estas monta (65%) kaj monteta (35%), preskaŭ ne ekzistas ebenaĵoj, escepte de malgrandaj ĉe la elfluejoj de la riveroj, kaj la montoj ofte alvenas ĝis la maro. (eo)
  • La liguroj estas la probable indiĝena loĝantaro de la okcidenta parto de la Alpoj, aparte de la regionoj Supra Rejno, okcidenta Svislando, la valo de la rivero Rodano, la Pada Ebenaĵo, la regiono Provenco, la franca kaj itala Riviero kaj Korsiko. Ili konsideriĝas inter la popoloj de Malnoveŭropo kaj estas portantoj de la "kulturo Terramare", bronzepoka kulturo ĉirkaŭ la nuna urbo Ĝenovo. Pri la ligura lingvo, kiuj dum sia evoluo forte miksiĝis kun la keltaj lingvoj, kaj antaŭ kaj post tiu miksiĝo apenaŭ io estas konata: ekzistas iuj ligurdevenaj lokaj nomoj, sed ĝis nun troviĝis neniuj ŝtonaj, ceramikaĵaj aŭ moneraj enskribaĵoj. Koresponde spekulativaj estas ĉiuj supozoj pri eblaj parencecoj de la liguroj en etna kaj lingvistika vidpunktoj. Ekde la jaro 700 a.K. la daŭre pli disvastiĝantaj keltoj forpremis la ligurojn al la marborda regiono, kiu ankoraŭ hodiaŭ nomiĝas Ligurio, kaj al okcidenta Iberio. Aparte en la valo de la rivero Rodano ili formis miksitan liguran-keltan kulturon kompareblan al tiu de la keltiberoj. Ekde la jaro 238 a.K. ili estis sub la regado de la Romia Respubliko, post kiam jam antaŭe ili devis provizi helpsoldatojn por la romiaj legioj. Unu el la ĉefaj loĝlokoj de la liguroj estis la marborda urbo Albingaunum aŭ Album Ingaunum (nuntempe Albenga). (eo)
  • Liguria (en ligur: Ligûria) es una de las veinte regiones que conforman la República Italiana. Su capital y ciudad más poblada es Génova. Está ubicada en Italia noroccidental, limitando al norte con Piamonte, al noreste con Emilia-Romaña, al este con Toscana, al sur con el mar de Liguria o golfo de Génova (mar Mediterráneo) y al oeste con Francia. Con 5422 km² es la tercera región menos extensa del país —por delante de Molise y Valle de Aosta, la menos extensa— y con 292 hab/km², la cuarta más densamente poblada, por detrás de Campania, Lombardía y Lacio.​ Forma parte de la Eurorregión Alpes-Mediterráneo. Extendida entre las cadenas montañosas de los Alpes y de los Apeninos y el mar, la región se considera convencionalmente subdividida en dos partes delimitadas aproximadamente por la capital. (es)
  • Die Ligurer, auch Ligyer oder Ligurier (lateinisch Ligures, altgriechisch Λίγυες Ligyes) genannt, waren die vorrömische Bevölkerung des westlichen Alpenraums, insbesondere des Oberrheins, der Westschweiz, des Rhônegebiets (Südfrankreich), der Poebene (Norditalien), der französischen und italienischen Riviera und Korsikas. Ligurer waren auch in Westspanien ansässig. (de)
  • Los ligures (en latín Ligures < *Liguses) fueron un pueblo protohistórico de Europa meridional.​ Habitaban la región italiana de Liguria en el noroeste italiano y el sudeste francés en Niza (también en la zona geográfica italiana) que corresponde a la antigua Liguria entre los ríos Var y Magra. Probablemente enraizado en el complejo cultural neolítico del Mediterráneo occidental, no está aún esclarecido si se trata de un pueblo preindoeuropeo o no indoeuropeo. Quedan supuestas trazas de su idioma en la toponimia y en la arqueología. (es)
  • Ligurak (antzinako grezieraz: Λιγυες, latinez: Ligures < *Liguses) Europako herri protohistoriko bat izan ziren. Gaur egungo Frantziako hego-ekialdean eta Italiako ipar-mendebaldean bizi ziren. Ziur asko Mendebaldeko Mediterraneoko talde kultural neolitikoan sustraitua, oraindik ez dago argi herri aurreindoeuropar bat ala zelten eta latindarren aurretik iritsitako migrazio bateko herri indoeuroparra ziren. Toponimian eta arkeologian euren ustezko aztarnak geratzen dira. Gaur egun ere izen bera erabiltzen da Liguriako eskualdearen herritarrak izendatzeko. (eu)
  • Liguria Italiako eskualdea da, ipar-mendebaldean dagoena. Izen bereko itsasoaren kostaldean dago. 5.416 km2 ditu, eta 1.617.000 biztanle. Hiriburua Genova da. (eu)
  • Les Ligures, ou Ligyens, étaient un ensemble de peuples ou tribus mentionnés dès l'Antiquité sur un territoire correspondant principalement aux actuelles régions française et italienne de Provence, de Ligurie, ainsi qu'une partie de l'Occitanie et du Piémont. Les premiers auteurs à parler des Ligures sont les Grecs qui les nomment Ligyens, et qui sont entrés en contact avec eux lorsqu'ils arrivèrent sur l'emplacement de l'actuelle Marseille. L'emploi du nom s'est ensuite étendu à toute la région alentour, soit les actuelles Provence et Ligurie. Les Romains leur donneront ensuite le nom de Ligures puis, avec Strabon, de Celto-Ligures pour la majeure partie de la Provence ; ils ont finalement été conquis et romanisés. Leur identité première est discutée, car ils n'ont pas laissé de traces écrites et on ne peut se baser que sur des patronymes et toponymes épars, ou des descriptions provenant des Grecs et des Romains. On ignore s'ils étaient initialement indo-européens et leur origine au sens large. Les chercheurs anciens et contemporains sont partagés quant à leur affiliation au monde gaulois ou celtique et les Ligures, comme bien d'autres peuples dont on ignore presque tout, font l'objet d'hypothèses. La plupart des chercheurs contemporains affirment qu'il est préférable, en l'absence de preuves concrètes, de ne pas les considérer comme gaulois ou celtiques. Pour d'autres, il est de plus en plus probable que les Ligures en France appartiennent à la civilisation celtique et parlent de « Ligures de la Celtique » ou de « Celtes de communautés différentes ». On sait peu de choses sur l'ancienne langue des Ligures car même si de nombreuses traces d'écriture ont été découvertes, celles-ci ne permettent pas pour l'instant de l'étudier. Cet alphabet mystérieux se retrouve dans toute la Ligurie et date du VIe siècle av. J.-C.. La plupart de ces gravures sont réalisées sur des stèles représentant des guerriers. On ne sait pas d'où est originaire l'ancien peuple ligure, une origine autochtone est de plus en plus probable car aucune étude génétique n'a remis en cause l'origine indigène de ce peuple. L'évolution culturelle en Ligurie sans aucun changement radical semble également le confirmer. (fr)
  • La région de Ligurie (en italien : Regione Liguria, /liˈɡuːrja/), plus couramment appelée Ligurie, est une région d'Italie située dans le Nord-Ouest de la péninsule. Son nom vient du peuple antique des Ligures, même si ceux-ci occupaient un territoire beaucoup plus étendu que celui de la Ligurie actuelle. La Ligurie actuelle forme un arc de cercle autour de la mer Ligure le long de la Riviera ligure. Elle est entourée par les Alpes et l'Apennin. C'est une région montagneuse aux nombreuses vallées ouvertes sur la mer qui, en 2006, comptait environ 1,6 million d'habitants. (fr)
  • Liguria (Italian: [liˈɡuːrja]; Ligurian: Ligûria [liˈɡyːɾja]; French: Ligurie) is a region of north-western Italy; its capital is Genoa. Its territory is crossed by the Alps and the Apennines mountain range and is roughly coextensive with the former territory of the Republic of Genoa. Liguria is bordered by France (Provence-Alpes-Côte d'Azur) to the west, Piedmont to the north, and Emilia-Romagna and Tuscany to the east. It rests on the Ligurian Sea, and has a population of 1,557,533. The region is part of the Alps–Mediterranean Euroregion. (en)
  • Is réigiún in iarthuaisceart na hIodáile é Liguria. Tá thart ar 1,610,000 duine ina gcónaí sa réigiún (2010). Is é Genova an phríomhchathair, agus tá achar de thimpeall 5,420 km² aici. (ga)
  • Liguria adalah sebuah regione di pesisir barat laut Italia, yang merupakan region paling kecil ke-3 Italia. Dia berbatasan dengan Prancis di barat, Piedmont di utara, dan Emilia-Romagna dan Tuscany di timur. Dia selatan dengan , bagian dari Laut Tyrrhenian (utara Laut Mediterania). Garis pesisir membentuk Riviera Italia; jauh ke dalam adalah Alps Ligurian, di barat, dan Ligurian di timur. Ibu kota region ini adalah Genoa. Pesisir Ligurian menikmati iklim maritim ringan, dibanding dengan semi- di lembah Po, beberapa kilometer di utara; pada Januari, suhu rata-rata Genoa sekitar 8-10 °C, tanpa "frost", yang hanya dapat terjadi di pegunungan dalam. Musim panas memiliki suhu rata-rata 24-25 °C. Curah hujan bisa banyak pada saat-sat tertentu; gunung-gunung sangat dekat dengan pesisir menciptakan efek , jadi Genoa dapat melihat hujan sebanyak 2.000 mm dalam setahun; wilayah lainnya memiliki curah hujan normal sekitar 500–800 mm. Meskipun kepadatan penduduk yang tinggi, hutan mencakup setengah dari luas wilayah. Liguria adalah nama yang sangat lama, sejak zaman sebelum Roma. Kota utama: * Genoa * La Spezia * Imperia * Savona * San Remo * Ventimiglia (French Vintimille) (tujuan akhir dari banyak kereta dari Prancis * Portofino * Cinque Terre (in)
  • Liguria (tunggal Ligus atau Ligur; Yunani: Λίγυες) adalah sebuah suku bangsa kuno yang mengambil nama dari Liguria, sebuah wilayah yang kini berada di Italia barat laut. \ Pada zaman pra-Romawi, orang Liguria menduduki, setidaknya wilayah Italia saat ini dari Liguria, Piedmont selatan sungai Po dan barat laut Toscana, serta wilayah Prancis Provence-Alpes-Côte d'Azur (PACA). Namun, orang Liguria diyakini menduduki sebagian besar wilayah, termasuk sebagian besar barat laut Italia, seluruh utara Toscana (bagian yang membentang di utara sungai Arno, dan sebuah wilayah yang kini menjadi Catalunya (di pojok timur laut Semenanjung Iberia) pada sekitar 2000 SM. (in)
  • リグーリア州(リグーリアしゅう、伊: Liguria)は、イタリア共和国北西部の州。州都はジェノヴァ。 リグリア海(地中海の一部)北岸に沿って広がり、西にフランスと接する。リグーリア海岸は南フランスから続く「リヴィエラ(イタリア語で岸の意)」の一部であり、温暖な気候と風光明媚な景観により、国際的な観光地として知られる。 (ja)
  • リグリア人(古代ギリシア語: Λιγυες)は、イタリア半島の北西部(現在のリグーリア州)に居住していた民族の呼び名。 (ja)
  • 리구리아인(영어: Ligures 또는 Ligurians, 이탈리아어: liguri)은 오늘날의 이탈리아 북서부 지역인 리구리아라고 명명된 고대 부족들의 이름이다. 로마 시대 이전에 리구리아인들이 점령했고, 오늘날 이탈리아의 주인 리구리아주, 피에몬테주 남쪽과 토스카나주 북서부, 그리고 이탈리아 지역에 속해 있는 프랑스 알프마리팀주도 점령했다. 그러나 일반적으로 기원전 2000년경에 리구리아인은 이탈리아 북서부 대부분, 투스카니 북부 전체(아르노강 북쪽에 있는 부분), 오늘날의 카탈루냐(이베리아 반도 북동쪽 모서리) 일부를 포함하여 훨씬 더 넓은 지역을 차지했다고 추정된다. 고대 리구리아어에는 알려진 기록이나 비문이 없어서 알려진 것이 거의 없다. 따라서 고대 리구리아 사람들이 원래 어디에서 왔는지 알 수 없기 때문에 자생적 기원이 점점 더 가능성이 높다. 어떤 사람들은 그것이 전인도유럽계였을 것이라고 주장했다. 어떤 사람들은 켈트족과의 연관성을 생각하지만, 켈트족 문화가 매우 늦게 도착한다는 점을 감안하면 어느 정도 시대착오적이다. 더욱이, 알파인 호수 내부의 구호 지역에 거주하는 남부 유럽의 이탤릭체 인구와 프랑스 평원에 거주하는 서유럽 인구 사이에는 아무런 관련이 없다. 과 알프스 기후조차도 근본적으로 다른 중요한 민족-문화적 경계로 간주된다. 고대의 신비한 알파벳으로 된 수많은 비문이 리구리아 전역에서 발견된다. 이 날짜는 주로 BC 6~3년 사이이다. 이러한 판화의 대부분은 비석에 만들어진다. (ko)
  • 리구리아주(Regione Liguria)는 이탈리아 북서부에 위치한 주로 주도는 제노바이다. 북쪽으로는 피에몬테주, 동쪽으로는 에밀리아로마냐주와 토스카나주, 남쪽으로는 리구리아 해와 접하며 서쪽으로는 프랑스와 국경을 접한다. (ko)
  • La Liguria (AFI: /liˈɡurja/; Ligûria in ligure) è una regione italiana a statuto ordinario dell'Italia nord-occidentale di 1 502 943 abitanti, con capoluogo Genova. È bagnata a sud dal Mar Ligure, a ovest confina con la Francia (regione Provenza-Alpi-Costa Azzurra), a nord con il Piemonte e con l'Emilia-Romagna e a sud-est con la Toscana. La regione fa parte dell'Euroregione Alpi-Mediterraneo.I confini della regione amministrativa attuale, coincidono in gran parte con l'area governata dalla Repubblica di Genova, e sono stati raggiunti nel 1859-1860, quando le province di Genova e Porto Maurizio arrivarono a un'estensione simile a quella della regione attuale. Il termine "Liguria" per indicare questa area si affermò solo nel corso dell'età contemporanea: fino a tutto il XVIII secolo e per gran parte del XIX, fu "genovesato" il nome utilizzato per indicare il territorio della repubblica marinara, e i suoi abitanti chiamavano sé stessi "genovesi". Liguria invece, fino a quel tempo era una parola del linguaggio erudito, ed era usata per indicare una regione dell'epoca romana, più estesa dell'attuale Liguria, di cui l'odierna regione con capoluogo Genova costituiva solo una parte. Fino al 1860 la circoscrizione amministrativa della Liguria, facente parte dal 1815 del Regno di Sardegna, comprendeva anche la Contea di Nizza, ceduta poi alla Francia a seguito del trattato di Torino del 24 marzo 1860 con l'eccezione del circondario di Sanremo e di quello di Porto Maurizio, entrati a far parte del Regno d'Italia. Secondo un luogo comune, la Liguria sarebbe stretta tra il mare e le catene montuose delle Alpi e dell'Appennino: di conseguenza la regione potrebbe essere ridotta a due fasce costiere, a est e a ovest di Genova: la Riviera di Ponente e la Riviera di Levante. In realtà, la Liguria comprende anche grandi porzioni di territorio tributarie del bacino del Po a nord del crinale alpino-appenninico (circa il 28% della superficie regionale appartiene al bacino padano) e quasi tutto il retroterra marittimo, il lungo tratto di litorale compreso tra gli storici confini con la Francia (Rio San Luigi presso Grimaldi di Ventimiglia) e la bassa valle del Magra nei dintorni di Sarzana e Aulla (MS): questo confine orientale appare tuttavia meno definito, poiché coincide solo in parte con il basso corso del fiume Magra e include parte della piana litoranea di Luni. A un criterio amministrativo (secondo cui sarebbe da considerare amministrativamente ligure almeno tutto ciò che è posto a sud del crinale alpino-appenninico nel tratto Grimaldi-Mortola/Passo del Bracco) si sottraggono alcune aree marginali del territorio della Liguria "fisica", che per ragioni storico-politiche appartengono ad altre amministrazioni regionali o statali; è il caso della media e alta Val Roia (a lungo contesa tra Repubblica di Genova, Ducato di Provenza e Ducato di Savoia e ora amministrativamente francese, dopo essere stata ligure e piemontese) e delle alte valli dei torrenti Pennavaira e Neva (con i borghi di Alto, Caprauna e Cerisola che, pur rimanendo nella sfera di influenza economico-commerciale della città di Albenga, sono stati lungamente controllati dal Ducato di Savoia e poi inclusi nella Provincia di Cuneo). Alla Liguria è legato storicamente e linguisticamente l'Oltregiogo in provincia di Alessandria con Novi Ligure, Ovada, Arquata Scrivia che comprende parte delle valli Orba, Lemme, Scrivia, Borbera e Spinti. L'Oltregiogo fu parte della Repubblica di Genova fino al 1797, poi della Repubblica Ligure fino al 1805 e dopo la restaurazione della Provincia di Novi, parte della Divisione di Genova. Venne annesso al Piemonte dopo il decreto Rattazzi del 1859. L'isola di Capraia fu parte della Liguria fino al 1925 e dell'Arcidiocesi di Genova fino al 1977. La Liguria è una regione di grande richiamo turistico per le sue bellezze antropiche e naturali, tra le quali spiccano - a ponente - la Riviera dei Fiori e - a levante - Portofino, le Cinque Terre e Porto Venere. (it)
  • Ligurië (Italiaans: Liguria) is een aan de kust gelegen regio in het noordwesten van Italië, de op twee na kleinste van de Italiaanse regio's. Het grenst in het westen aan Frankrijk, aan Piëmont in het noorden en in het oosten aan Emilia-Romagna en Toscane. De naam Liguria dateert uit pre-Romeinse tijden. Ligurië ligt aan de Ligurische Zee (onderdeel van de Middellandse Zee), waarvan de Golf van Genua weer deel uitmaakt. De Ligurische kust of Ligurische Rivièra wordt ten oosten van Genua "Riviera di Levante" genoemd, en ten westen van Genua de "Riviera di Ponente". Het gedeelte van de gemeente Andora tot aan de Franse grens is onder toeristen bekend als de Bloemenrivièra. De oppervlakte van de regio, 5422 km², neemt ongeveer één vijfenvijftigste (1,8%) van het nationale territorium in beslag. Qua grootte staat de regio op de achttiende plaats, alleen Molise en Valle d'Aosta zijn kleiner. Eind 2013 telde Ligurië krap 1,6 miljoen inwoners, zo'n 2,8% van de totale nationale bevolking.Ruim de helft hiervan woont in een van de vier provinciehoofdsteden, de andere helft woont hoofdzakelijk in de nabijheid van de kust. Het bergachtige binnenland is dunbevolkt. (nl)
  • I Liguri (in latino Ligures) furono un'antica popolazione che ha dato il suo nome all'odierna regione della Liguria e al Mar Ligure che la bagna. In epoca preromana i Liguri occupavano l'attuale Liguria, il Piemonte a sud del Po, le Alpi Marittime che si trovano anche nell'area geografica italiana e parte della costa nord-occidentale della Toscana. È però opinione comune che, intorno al 2000 a.C., i Liguri occupassero un'area molto più vasta, comprendente grande parte del Nord Italia occidentale fino a tutta la Toscana settentrionale a nord dell'Arno, la regione francese della Provenza-Alpi-Costa Azzurra e presumibilmente parte della penisola iberica; la presenza di popolazioni liguri è attestata anche nelle coste tirreniche dell'Italia centrale (Virgilio; Sesto Pomponio Festo) e nelle isole di Corsica, Sardegna, Sicilia ed Elba (Ilvates). Secondo taluni studiosi anche i rilievi del Mugello e del Casentino, in epoca antica, erano abitati da tribù di pastori liguri (Maugelli e Casuentini). Successivamente, al sopraggiungere di nuove ondate migratorie (Italici, Venetici e Celti) si ritirarono fino a essere ristretti nei loro confini storici. Come si sia in pratica arrivati a questo "ritiro" è ancora oggetto di dibattito; le ipotesi variano dalla pacifica fusione dei popoli, a un ritiro volontario o alla guerra con successiva pulizia etnica. Secondo una visione invasionista tradizionale, i Liguri sarebbero stati in origine un antichissimo popolo pre-indoeuropeo. Secondo una visione più continuista, rappresenterebbero un antico strato indoeuropeo diffuso nel II millennio a.C. in tutta l'area tirrenica. (it)
  • Ligurowie (stgr. Λίγυες Ligyes, łac. Ligures) – w starożytności ludy północno-zachodniej Italii, obejmującej północną Toskanię, Ligurię, Piemont, Korsykę oraz część Lombardii. Teksty antyczne wspominają również o Ligurach w okolicach dzisiejszej Marsylii. Spośród ich plemion najbardziej znane to: * – zamieszkujący rejon obecnej La Spezia; * – zamieszkujący okolice dzisiejszej Genui. Rzymianie toczyli walki z Ligurami od 280 p.n.e., ostatecznie podbili ich w 140 p.n.e. Wybrzeża były wcześniej skolonizowane przez Greków z Massalii, którzy stworzyli tam szereg ośrodków osadniczych, m.in. Genuę. (pl)
  • De Liguriërs of Liguren (Enkelvoud: Ligus of Ligur, Grieks: Λίγυες, Latijn: Ligures) waren een Indo-Europees volk uit de oudheid die hun naam gaven aan Liguria, een regio in noordwest Italië. Ze spraken een eigen, oude taal, het Ligurisch, waarvan men denkt dat het verwant was aan het Keltisch en de vroege Italiaanse talen. Uiteindelijk werden ze door de Kelten teruggedreven tot Ligurië, en later door de Romeinen opgenomen in het Romeinse rijk waar ze assimileerden in de omringende volkeren. (nl)
  • Liguria – region administracyjny w zachodnich Włoszech, o powierzchni 5416 km², 1,7 miliona mieszkańców i ze stolicą w Genui (727000 mieszkańców). Gęstość zaludnienia 325 osób na km². Od południa oblana jest przez wody Morza Liguryjskiego, od zachodu graniczy z Francją, od północy z Piemontem, a od wschodu z regionami: Emilia-Romania i Toskania. W skład Ligurii wchodzą 4 prowincje: Genua (zlikwidowana w grudniu 2014), La Spezia, Savona i Imperia. (pl)
  • Os lígures (em latim: Ligures; em italiano: liguri) eram um povo antigo, relacionado com as construções megalíticas, que deu o nome à Ligúria; abrangendo a região norte da península da Itália, entre a Etrúria e a fronteira da Gália. Referências clássicas e toponímicas sugerem que a zona de influência lígure estendia-se até o centro de Itália: segundo Hesíodo (século VI a.C.), eram um dos três principais povos "bárbaros" que governavam sobre a costa ocidental do mundo conhecido (os outros eram os etíopes e os citas). Segundo Adolf Schulten «os Lígures constituem a população mais antiga da Península Ibérica, historicamente comprovada». Avieno, num relato de uma viagem provavelmente de Marselha (século IV a.C.) falou da hegemonia lígure até ao Mar do Norte, antes de serem "empurrados" pelos celtas. Topónimos lígures foram encontrados na Sicília, vale do Rodano, Córsega e Sardenha. De acordo com Plutarco, eles se chamavam Ambrones, mas isso não indica uma relação com os do norte da Europa. Eles eram ignorantes da sua origem. Tucídides relata que os Ligures teriam expulso os sicanos, uma tribo ibérica, das margens do , na Península Ibérica. O Périplo de Pseudo-Cílax descreve os Ligyes (lígures) que vivem ao longo da costa mediterrânica, de Âncio (Antibes) até a foz do Ródano, em seguida, misturados com os ibéricos do Ródano até Empório na Hispânia. Pessoas com nomes lígures viviam ao sul de Placência, na península Itálica, ainda em 102 d.C. Indícios arqueológicos e pesquisas etnográficas relativamente recentes sugerem que os lígures estejam ligados aos lusitanos, possivelmente por partilharem uma origem comum. Tal teoria é aceita por estudiosos, como Adriano Vasco Rodrigues, que a defende em sua obra "Os Lusitanos". Foram assimilados pelos romanos, mas antes pelos gauleses, produzindo uma cultura celto-lígure. (pt)
  • A Ligúria (em italiano: Liguria; em lígure Ligûria) é uma região do noroeste da Itália, com 1,7 milhão de habitantes e 5410 km², cuja capital é Gênova. Tem limites ao sul com o mar Lígure, a oeste com a França (região Provença-Alpes-Costa Azul), a norte com o Piemonte e com a Emília-Romanha, e a leste com a Toscana. É uma região de grande apelo turístico pelas suas belezas naturais, entre as quais – próximo a La Spezia – as famosas Cinque Terre constituídas de cinco cidades marítimas de Corniglia, Manarola, Monterosso al Mare, Riomaggiore, Vernazza e ainda a , próximo a Sanremo. (pt)
  • Ligurerna (latin ligures; grekiska ligystinoi) var ett forntida italiskt folk av oviss härkomst. Ligurerna bodde i norra Italien, i kust- och bergstrakterna omkring Genuabukten. Området där de bodde kallas därför sedan antiken för Ligurien. På 500- och 400-talen f.Kr. drabbades deras bosättningsområden av keltisk expansion. Grekiska kolonister i Massilia benämnde dessa intränglingar keltoi; i södra Gallien formades så småningom de som i litteraturen kallas "keltligurer". Strabon talar om folken i Transpadanien: romani, umbri, tirroni, veneti, liguri, insubri. En del tror att de har funnits ett slags "ligurisk" kulturell identitet, som har legat till grund för administrativa enheter. Diocletianus skapade exempelvis Aemilia et Liguria av Piemonte, Lombardiet, västra Emilien och Ligurien. Forskarna utgår från ett antal glosor samt en mängd person- och ortnamn och klassificerar dem som liguriskt språk. Deras språk skall ha lämnat avtryck i ortnamn. Det liguriska ordet för "berg", taur- eller tur- skall återfinnas i stadsnamnet Turin medan det liguriska ordet för "stad" återfinns i albo- eller alba-, dvs. samma ord som går igen i Alperna. Antika namn med -asko-, -asta- och -asto- skall indikera liguriskt . Och sådana finns i området: Tulelasca, Neuiasca och Veraglasca. De otydda vid Lugano- och Comosjön och vid Lago Maggiore ger forskarna en viss huvudbry. Den allmänna åsikten rörande den liguriska härstamningen torde luta mot Hans Krahes tolkning att liguriskt språk företräder förindoeuropeiska element. Men upptäckten av säkra indoeuropeiska element i språkrester har komplicerat frågan, ty språket "leponzio" liknar kontinentalkeltiska. Kanske ägde indoeuropeiseringen rum under inflytande från keltiskt språk. Ligurerna besegrades av romarna 182-181 f.Kr., i samband med de puniska krigen. Till följd av landets bergiga beskaffenhet och folkets motstånd gick erövringen långsamt. Så sent som i början av kejsartiden förekom strider mot ligurerna. Då Augustus indelade Italien i 11 regioner, blev det förra Ligurien den 9:e, begränsad i väst av Varus, i norr av Po, i öster av Trebia och Macra. Under Konstantin däremot fick den 11:e regionen (emellan Alperna, Po och Adda) namnet Ligurien. De gamla ligurerna bodde mest i små byar och bergfästen. Längs kusten fanns flera kolonier från Massilia, däribland Nikaia (Nice) och Herculis Monoeci portus (Monaco). Andra kustorter är Zena (Genua) och Albium Intemelium (Ventimiglia). Inne i landet märks Pollentia, Asta (Asti), Dertona (Tortona) med flera. (sv)
  • Ligurien (italienska: Liguria, latin: Liguria, liguriska: Ligûria, franska: Ligurie) är en region i nordvästra Italien. Regionen hade cirka 1,51 miljoner invånare (2022), på en yta av 5 416 km². Regionens huvudort är Genua. Några andra städer i Ligurien är Sanremo, Ventimiglia och Portofino. Ligurien är indelat i fyra provinser: , Imperia, La Spezia och Savona. Ligurien är en smal landremsa som avgränsas av havet på ena sidan och Alperna och Apenninerna på andra sidan. I väster finns en kort landgräns mot Frankrike. (sv)
  • Лигу́ры (уст. лигурийцы; лат. Ligures, др.-греч. Λίγυες, Λίγυρες) — собирательное наименование древних племён, населявших в середине 1-го тыс. до н. э. северо-западную Италию и юго-восточную Галлию. Полагают, что во 2-м — середине 1-го тыс. до н. э. лигуры населяли большую часть северной Италии, а затем были оттеснены на северо-запад италиками. (ru)
  • Лігу́ри (лат. Ligures, грец. Λίγυες) — стародавні індоєвропейські племена, що заселяли в середині І-го тис. до н. е. північно-західну Італію і південно-східну Галлію. Вважають, що в ІІ-му — середині І-го тис. до н. е. лігури населяли більшу частину Італії, а потім були витіснені на північний захід італіками. Заселяли також і територію сучасної західної Іспанії. Мало відомо про їхню мову перед тим, як вона змішалася з кельтською. Відомі лише деякі назви місцевостей. Були носіями старовинної європейської культури Терамарі. З бл. 700 р. до н. е. Лігурів витіснено кельтами на територію, що сьогодні відома як Лігурія. З тих часів утворюють з кельтами змішані поселення, перш за все у долині Рони. З 238 року до н. е потрапляють під панування Риму. З того часу відомі допоміжні війська з лігурів у римських легіонах. Основним містом лігурів римського часу був Albingaunum чи Album Ingaunum («Білий Інганум», зараз Альбенга), що належав лігурському племені інґаунів (Ingauni). Відомі племена лігурів: * Декіти * Інґауні * Оксибі * та ін. (uk)
  • Лигу́рия (итал. Liguria, лиг. Ligûria) — административная область Италии на северном побережье Лигурийского моря. (ru)
  • Лігу́рія (італ. Liguria) — регіон Італії. Розташований на півночі країни, на узбережжі Лігурійського моря, розподілена на провінції Генуя (GE), Імперія (IM), Спеція (SP) та Савона (SV), площа 5418 км², населення 1 612 927 осіб (2012). Столиця — Генуя. Найбільші річки: (153 км), Требб'я (115 км), Серів'я (90 км). Найвищі гори: (2630 м), (2200 м), (1799 м). Національний парк Чинкве-Терре. Регіональні природні парки: Антола, Авето, Бейґуа, Портофіно, Брік Тана, П'яна Криксія. Пам'ятки історії й культури: старе місто, кафедральний собор, площа Сан Маттео, вул. Гарібальді, акваріум (Генуя), музей мореплавства (Спеція). Типова страва — тренетте аль песто (широка локшина з тонко порізаними шматочками картоплі під соусом песто з тертим сиром). Типові вина — Чинкве-Терре (італ. Cinque Terre), , . На честь Лігурії названий астероїд 356 Лігурія. (uk)
  • 利古里亚(義大利語:Liguria)是意大利西北部的一个邻海大区,是意大利众大区中第三小的。大区西临法国,北界与皮埃蒙特大区相邻,东临艾米利亚-罗马涅大区及托斯卡纳大区。该区位于利古里亚海沿岸,是第勒尼安海(北地中海)的一部分。 沿岸的狭长地带组成了意属里维耶拉;西面最远的内陆是利古里亚部分的阿尔卑斯山,东面最远的内陆是利古里亚部分的亞平宁山脉。大区首府是热那亚。 (zh)
  • 利古里亚人是对居住于利古里亚的古代居民称呼,分布于意大利北部至高卢南部。其居住地区涵盖现在的利古里亚、托斯卡纳、奥地利(诺里库姆)、皮埃蒙特、以及艾米利亚-罗马涅、伦巴第与法国东南部的一部分。后高卢人与利古里亚人混合,出现了高卢-利古里亚人文化。后被罗马人征服。 (zh)
dbo:areaCode
  • IT-42
dbo:areaTotal
  • 5422000000.000000 (xsd:double)
dbo:country
dbo:demonym
  • Ligurian (en)
  • Ligure (it)
dbo:politicalLeader
dbo:populationTotal
  • 1557533 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:thumbnail
dbo:timeZone
dbo:type
dbo:utcOffset
  • +1
  • +2
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 71864 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 35356 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1124445051 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:areaCode
  • IT-42 (en)
dbp:areaCodeType
dbp:areaTotalKm
  • 5422 (xsd:integer)
dbp:blank1InfoSec
  • 32100.0
dbp:blank1NameSec
dbp:blank2InfoSec
  • 0.898000 (xsd:double)
  • · 10th of 21 (en)
dbp:blank2NameSec
dbp:blankInfoSec
  • ITC (en)
  • 4.99E10
dbp:blankNameSec
dbp:imageFlag
  • Flag of Liguria.svg (en)
dbp:imageMap
  • Liguria in Italy.svg (en)
dbp:imageShield
  • Coat of arms of Liguria.svg (en)
dbp:leaderName
dbp:leaderParty
dbp:leaderTitle
  • President (en)
dbp:officialName
  • Liguria (en)
dbp:populationAsOf
  • 2017 (xsd:integer)
dbp:populationDemonym
  • (en)
  • Ligurian (en)
  • Ligure (en)
dbp:populationDensityKm
  • auto (en)
dbp:populationTotal
  • 1557533 (xsd:integer)
dbp:seat
dbp:seatType
dbp:settlementType
dbp:shieldSize
  • 55 (xsd:integer)
dbp:subdivisionName
dbp:subdivisionType
dbp:timezone
dbp:timezone1Dst
dbp:utcOffset
  • +1 (en)
dbp:utcOffset1Dst
  • +2 (en)
dbp:website
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:subject
gold:hypernym
georss:point
  • 44.45 8.766666666666667
rdf:type
rdfs:comment
  • Els lígurs (llatí: Ligŭres; grec antic: Λίγυες) eren un conjunt de pobles que van viure a la regió que va rebre el nom de Ligúria sota els romans. Està en debat si eren indoeuropeus d'una onada anterior als itàlics i celtes, o preindoeuropeus. Fent l'anàlisi de topònims i patronímics, i unes altres paraules que han sobreviscut del lígur, el celtòleg Henri d'Arbois de Jubainville diu que eren una branca d'indoeuropeus emparentada amb els celtes. Aquesta hipòtesi té, però, l'inconvenient que les semblances podrien ser degudes a la influència dels celtes sobre els lígurs. (ca)
  • الليغوريون شعب إيطاليقي قديم أعطى اسمه لليغوريا وهي منطقة في شمال غرب إيطاليا. (ar)
  • Ligurie (italsky Liguria) leží na severozápadě Itálie, je třetím nejmenším italským krajem. Sousedí s Francií na západě, Piemontem na severu a Emilií-Romagnou a Toskánskem na východě. Leží u Ligurského moře. Region do značné míry koresponduje s územím bývalé Janovské republiky. Od 19. století je Ligurie cílem turistů, kteří se především zaměřují na známou oblast Italské riviéry. (cs)
  • لِغُريَة أو لِغُريَا أو (نقحرة: ليغوريا) أحد الأقاليم العشرين المكونة للتراب الإيطالي يقع في شمال غرب البلاد مطلا على لغرية جنوبا ويحده شمالا إقليم بيمُنتة وشرقا إقليمي إميليا رومانيا وتُسكانة عاصمته جنوة سكانه يبلغون حوالي 1.609.013 نسمة ومساحته 5.410 كيلومتر مربع مقسم إلى أربعة مقاطعات هي : * مقاطعة جنوة * مقاطعة لا سبيتسيا * مقاطعة إمبرية * مقاطعة سفونة (ar)
  • Η Λιγυρία (ιταλικά: Liguria) είναι περιφέρεια της βόρειας Ιταλίας. Συνορεύει βόρεια με το Πεδεμόντιο και την Εμίλια-Ρομάνια, ανατολικά με την Τοσκάνη, δυτικά με τη Γαλλία και νότια βρέχεται από τη Θάλασσα της Λιγυρίας. Η συνολική έκταση της περιφέρειας είναι 5.420 τετρ.χλμ., και ο πληθυσμός 1.614.924 κάτοικοι. Κυριότερη πόλη και πρωτεύουσα της περιφέρειας είναι η Γένοβα, με 611.556 κατοίκους (900.000 μαζί με τα προάστια). Ο αστεροειδής 356 Λιγουρία (356 Liguria), που ανακαλύφθηκε το 1893, πήρε το όνομά του από την ιστορική αυτή περιφέρεια. (el)
  • Ligurio aŭ Ligurujo (itale Liguria [ligurja]) estas marborda regiono de nordokcidenta Italio, kaj la tria plej malgranda regiono de Italio. Ĝi samlimas okcidente kun Francio, norde kun Piemonto, nordoriente kun Emilio-Romanjo kaj oriente kun Toskanio. Ĝi situas borde de la Ligura Maro, kiu estas parto de la pli granda Tirena Maro. La teritorio estas monta (65%) kaj monteta (35%), preskaŭ ne ekzistas ebenaĵoj, escepte de malgrandaj ĉe la elfluejoj de la riveroj, kaj la montoj ofte alvenas ĝis la maro. (eo)
  • Die Ligurer, auch Ligyer oder Ligurier (lateinisch Ligures, altgriechisch Λίγυες Ligyes) genannt, waren die vorrömische Bevölkerung des westlichen Alpenraums, insbesondere des Oberrheins, der Westschweiz, des Rhônegebiets (Südfrankreich), der Poebene (Norditalien), der französischen und italienischen Riviera und Korsikas. Ligurer waren auch in Westspanien ansässig. (de)
  • Los ligures (en latín Ligures < *Liguses) fueron un pueblo protohistórico de Europa meridional.​ Habitaban la región italiana de Liguria en el noroeste italiano y el sudeste francés en Niza (también en la zona geográfica italiana) que corresponde a la antigua Liguria entre los ríos Var y Magra. Probablemente enraizado en el complejo cultural neolítico del Mediterráneo occidental, no está aún esclarecido si se trata de un pueblo preindoeuropeo o no indoeuropeo. Quedan supuestas trazas de su idioma en la toponimia y en la arqueología. (es)
  • Ligurak (antzinako grezieraz: Λιγυες, latinez: Ligures < *Liguses) Europako herri protohistoriko bat izan ziren. Gaur egungo Frantziako hego-ekialdean eta Italiako ipar-mendebaldean bizi ziren. Ziur asko Mendebaldeko Mediterraneoko talde kultural neolitikoan sustraitua, oraindik ez dago argi herri aurreindoeuropar bat ala zelten eta latindarren aurretik iritsitako migrazio bateko herri indoeuroparra ziren. Toponimian eta arkeologian euren ustezko aztarnak geratzen dira. Gaur egun ere izen bera erabiltzen da Liguriako eskualdearen herritarrak izendatzeko. (eu)
  • Liguria Italiako eskualdea da, ipar-mendebaldean dagoena. Izen bereko itsasoaren kostaldean dago. 5.416 km2 ditu, eta 1.617.000 biztanle. Hiriburua Genova da. (eu)
  • La région de Ligurie (en italien : Regione Liguria, /liˈɡuːrja/), plus couramment appelée Ligurie, est une région d'Italie située dans le Nord-Ouest de la péninsule. Son nom vient du peuple antique des Ligures, même si ceux-ci occupaient un territoire beaucoup plus étendu que celui de la Ligurie actuelle. La Ligurie actuelle forme un arc de cercle autour de la mer Ligure le long de la Riviera ligure. Elle est entourée par les Alpes et l'Apennin. C'est une région montagneuse aux nombreuses vallées ouvertes sur la mer qui, en 2006, comptait environ 1,6 million d'habitants. (fr)
  • Liguria (Italian: [liˈɡuːrja]; Ligurian: Ligûria [liˈɡyːɾja]; French: Ligurie) is a region of north-western Italy; its capital is Genoa. Its territory is crossed by the Alps and the Apennines mountain range and is roughly coextensive with the former territory of the Republic of Genoa. Liguria is bordered by France (Provence-Alpes-Côte d'Azur) to the west, Piedmont to the north, and Emilia-Romagna and Tuscany to the east. It rests on the Ligurian Sea, and has a population of 1,557,533. The region is part of the Alps–Mediterranean Euroregion. (en)
  • Is réigiún in iarthuaisceart na hIodáile é Liguria. Tá thart ar 1,610,000 duine ina gcónaí sa réigiún (2010). Is é Genova an phríomhchathair, agus tá achar de thimpeall 5,420 km² aici. (ga)
  • Liguria (tunggal Ligus atau Ligur; Yunani: Λίγυες) adalah sebuah suku bangsa kuno yang mengambil nama dari Liguria, sebuah wilayah yang kini berada di Italia barat laut. \ Pada zaman pra-Romawi, orang Liguria menduduki, setidaknya wilayah Italia saat ini dari Liguria, Piedmont selatan sungai Po dan barat laut Toscana, serta wilayah Prancis Provence-Alpes-Côte d'Azur (PACA). Namun, orang Liguria diyakini menduduki sebagian besar wilayah, termasuk sebagian besar barat laut Italia, seluruh utara Toscana (bagian yang membentang di utara sungai Arno, dan sebuah wilayah yang kini menjadi Catalunya (di pojok timur laut Semenanjung Iberia) pada sekitar 2000 SM. (in)
  • リグーリア州(リグーリアしゅう、伊: Liguria)は、イタリア共和国北西部の州。州都はジェノヴァ。 リグリア海(地中海の一部)北岸に沿って広がり、西にフランスと接する。リグーリア海岸は南フランスから続く「リヴィエラ(イタリア語で岸の意)」の一部であり、温暖な気候と風光明媚な景観により、国際的な観光地として知られる。 (ja)
  • リグリア人(古代ギリシア語: Λιγυες)は、イタリア半島の北西部(現在のリグーリア州)に居住していた民族の呼び名。 (ja)
  • 리구리아주(Regione Liguria)는 이탈리아 북서부에 위치한 주로 주도는 제노바이다. 북쪽으로는 피에몬테주, 동쪽으로는 에밀리아로마냐주와 토스카나주, 남쪽으로는 리구리아 해와 접하며 서쪽으로는 프랑스와 국경을 접한다. (ko)
  • De Liguriërs of Liguren (Enkelvoud: Ligus of Ligur, Grieks: Λίγυες, Latijn: Ligures) waren een Indo-Europees volk uit de oudheid die hun naam gaven aan Liguria, een regio in noordwest Italië. Ze spraken een eigen, oude taal, het Ligurisch, waarvan men denkt dat het verwant was aan het Keltisch en de vroege Italiaanse talen. Uiteindelijk werden ze door de Kelten teruggedreven tot Ligurië, en later door de Romeinen opgenomen in het Romeinse rijk waar ze assimileerden in de omringende volkeren. (nl)
  • Liguria – region administracyjny w zachodnich Włoszech, o powierzchni 5416 km², 1,7 miliona mieszkańców i ze stolicą w Genui (727000 mieszkańców). Gęstość zaludnienia 325 osób na km². Od południa oblana jest przez wody Morza Liguryjskiego, od zachodu graniczy z Francją, od północy z Piemontem, a od wschodu z regionami: Emilia-Romania i Toskania. W skład Ligurii wchodzą 4 prowincje: Genua (zlikwidowana w grudniu 2014), La Spezia, Savona i Imperia. (pl)
  • A Ligúria (em italiano: Liguria; em lígure Ligûria) é uma região do noroeste da Itália, com 1,7 milhão de habitantes e 5410 km², cuja capital é Gênova. Tem limites ao sul com o mar Lígure, a oeste com a França (região Provença-Alpes-Costa Azul), a norte com o Piemonte e com a Emília-Romanha, e a leste com a Toscana. É uma região de grande apelo turístico pelas suas belezas naturais, entre as quais – próximo a La Spezia – as famosas Cinque Terre constituídas de cinco cidades marítimas de Corniglia, Manarola, Monterosso al Mare, Riomaggiore, Vernazza e ainda a , próximo a Sanremo. (pt)
  • Ligurien (italienska: Liguria, latin: Liguria, liguriska: Ligûria, franska: Ligurie) är en region i nordvästra Italien. Regionen hade cirka 1,51 miljoner invånare (2022), på en yta av 5 416 km². Regionens huvudort är Genua. Några andra städer i Ligurien är Sanremo, Ventimiglia och Portofino. Ligurien är indelat i fyra provinser: , Imperia, La Spezia och Savona. Ligurien är en smal landremsa som avgränsas av havet på ena sidan och Alperna och Apenninerna på andra sidan. I väster finns en kort landgräns mot Frankrike. (sv)
  • Лигу́ры (уст. лигурийцы; лат. Ligures, др.-греч. Λίγυες, Λίγυρες) — собирательное наименование древних племён, населявших в середине 1-го тыс. до н. э. северо-западную Италию и юго-восточную Галлию. Полагают, что во 2-м — середине 1-го тыс. до н. э. лигуры населяли большую часть северной Италии, а затем были оттеснены на северо-запад италиками. (ru)
  • Лигу́рия (итал. Liguria, лиг. Ligûria) — административная область Италии на северном побережье Лигурийского моря. (ru)
  • 利古里亚(義大利語:Liguria)是意大利西北部的一个邻海大区,是意大利众大区中第三小的。大区西临法国,北界与皮埃蒙特大区相邻,东临艾米利亚-罗马涅大区及托斯卡纳大区。该区位于利古里亚海沿岸,是第勒尼安海(北地中海)的一部分。 沿岸的狭长地带组成了意属里维耶拉;西面最远的内陆是利古里亚部分的阿尔卑斯山,东面最远的内陆是利古里亚部分的亞平宁山脉。大区首府是热那亚。 (zh)
  • 利古里亚人是对居住于利古里亚的古代居民称呼,分布于意大利北部至高卢南部。其居住地区涵盖现在的利古里亚、托斯卡纳、奥地利(诺里库姆)、皮埃蒙特、以及艾米利亚-罗马涅、伦巴第与法国东南部的一部分。后高卢人与利古里亚人混合,出现了高卢-利古里亚人文化。后被罗马人征服。 (zh)
  • La Ligúria (en lígur: Ligûria) és una regió de la costa del nord-oest de la península Itàlica. Administrativament, és una regió de la República Italiana que fa frontera amb la Provença a l'oest, el Piemont al nord, i l'Emília-Romanya i la Toscana a l'est. La componen les províncies d'Imperia, La Spezia i Savona, i la ciutat metropolitana de Gènova. La capital n'és Gènova. (ca)
  • Ligurové či Liguři (latinsky: Ligures, řecky: Λίγυες) byl starověký kmen, po němž se na severu Itálie dodnes nazývá oblast Ligurie. Na toto i další evropská území přišel patrně kolem roku 2000 př. n. l. Původ Ligurů je neznámý, jen se o něm spekuluje. Spory se vedou především o to, zda byli či nebyli Indoevropany nebo Kelty, pravděpodobně však nebyli původně ani jedním. Byli nicméně časem pod tlakem Galů keltizováni (někdy se pak hovoří o Kelto-Ligurech) a posléze romanizováni. (cs)
  • La liguroj estas la probable indiĝena loĝantaro de la okcidenta parto de la Alpoj, aparte de la regionoj Supra Rejno, okcidenta Svislando, la valo de la rivero Rodano, la Pada Ebenaĵo, la regiono Provenco, la franca kaj itala Riviero kaj Korsiko. Ili konsideriĝas inter la popoloj de Malnoveŭropo kaj estas portantoj de la "kulturo Terramare", bronzepoka kulturo ĉirkaŭ la nuna urbo Ĝenovo. Pri la ligura lingvo, kiuj dum sia evoluo forte miksiĝis kun la keltaj lingvoj, kaj antaŭ kaj post tiu miksiĝo apenaŭ io estas konata: ekzistas iuj ligurdevenaj lokaj nomoj, sed ĝis nun troviĝis neniuj ŝtonaj, ceramikaĵaj aŭ moneraj enskribaĵoj. Koresponde spekulativaj estas ĉiuj supozoj pri eblaj parencecoj de la liguroj en etna kaj lingvistika vidpunktoj. (eo)
  • Ligurien (italienisch Liguria) ist eine Küstenregion in Nordwestitalien mit 1.543.127 Einwohnern (Stand 31. Dezember 2019) und flächenmäßig die drittkleinste italienische Region. Ligurien grenzt im Westen an Frankreich, im Norden an die Region Piemont, im Osten an die Emilia-Romagna und die Toskana sowie im Süden an das Ligurische Meer, einen Teil des Mittelmeers. Die Region gehört zu der landesübergreifenden Euroregion Alpi-Mediterraneo/Alpes-Méditerranée. (de)
  • Liguria (en ligur: Ligûria) es una de las veinte regiones que conforman la República Italiana. Su capital y ciudad más poblada es Génova. Está ubicada en Italia noroccidental, limitando al norte con Piamonte, al noreste con Emilia-Romaña, al este con Toscana, al sur con el mar de Liguria o golfo de Génova (mar Mediterráneo) y al oeste con Francia. Con 5422 km² es la tercera región menos extensa del país —por delante de Molise y Valle de Aosta, la menos extensa— y con 292 hab/km², la cuarta más densamente poblada, por detrás de Campania, Lombardía y Lacio.​ Forma parte de la Eurorregión Alpes-Mediterráneo. (es)
  • Les Ligures, ou Ligyens, étaient un ensemble de peuples ou tribus mentionnés dès l'Antiquité sur un territoire correspondant principalement aux actuelles régions française et italienne de Provence, de Ligurie, ainsi qu'une partie de l'Occitanie et du Piémont. On ne sait pas d'où est originaire l'ancien peuple ligure, une origine autochtone est de plus en plus probable car aucune étude génétique n'a remis en cause l'origine indigène de ce peuple. L'évolution culturelle en Ligurie sans aucun changement radical semble également le confirmer. (fr)
  • Liguria adalah sebuah regione di pesisir barat laut Italia, yang merupakan region paling kecil ke-3 Italia. Dia berbatasan dengan Prancis di barat, Piedmont di utara, dan Emilia-Romagna dan Tuscany di timur. Dia selatan dengan , bagian dari Laut Tyrrhenian (utara Laut Mediterania). Garis pesisir membentuk Riviera Italia; jauh ke dalam adalah Alps Ligurian, di barat, dan Ligurian di timur. Ibu kota region ini adalah Genoa. Meskipun kepadatan penduduk yang tinggi, hutan mencakup setengah dari luas wilayah. Liguria adalah nama yang sangat lama, sejak zaman sebelum Roma. Kota utama: (in)
  • I Liguri (in latino Ligures) furono un'antica popolazione che ha dato il suo nome all'odierna regione della Liguria e al Mar Ligure che la bagna. In epoca preromana i Liguri occupavano l'attuale Liguria, il Piemonte a sud del Po, le Alpi Marittime che si trovano anche nell'area geografica italiana e parte della costa nord-occidentale della Toscana. (it)
  • La Liguria (AFI: /liˈɡurja/; Ligûria in ligure) è una regione italiana a statuto ordinario dell'Italia nord-occidentale di 1 502 943 abitanti, con capoluogo Genova. È bagnata a sud dal Mar Ligure, a ovest confina con la Francia (regione Provenza-Alpi-Costa Azzurra), a nord con il Piemonte e con l'Emilia-Romagna e a sud-est con la Toscana. La regione fa parte dell'Euroregione Alpi-Mediterraneo.I confini della regione amministrativa attuale, coincidono in gran parte con l'area governata dalla Repubblica di Genova, e sono stati raggiunti nel 1859-1860, quando le province di Genova e Porto Maurizio arrivarono a un'estensione simile a quella della regione attuale. (it)
  • Ligurowie (stgr. Λίγυες Ligyes, łac. Ligures) – w starożytności ludy północno-zachodniej Italii, obejmującej północną Toskanię, Ligurię, Piemont, Korsykę oraz część Lombardii. Teksty antyczne wspominają również o Ligurach w okolicach dzisiejszej Marsylii. Spośród ich plemion najbardziej znane to: * – zamieszkujący rejon obecnej La Spezia; * – zamieszkujący okolice dzisiejszej Genui. (pl)
  • Ligurië (Italiaans: Liguria) is een aan de kust gelegen regio in het noordwesten van Italië, de op twee na kleinste van de Italiaanse regio's. Het grenst in het westen aan Frankrijk, aan Piëmont in het noorden en in het oosten aan Emilia-Romagna en Toscane. De naam Liguria dateert uit pre-Romeinse tijden. (nl)
  • Os lígures (em latim: Ligures; em italiano: liguri) eram um povo antigo, relacionado com as construções megalíticas, que deu o nome à Ligúria; abrangendo a região norte da península da Itália, entre a Etrúria e a fronteira da Gália. Avieno, num relato de uma viagem provavelmente de Marselha (século IV a.C.) falou da hegemonia lígure até ao Mar do Norte, antes de serem "empurrados" pelos celtas. Topónimos lígures foram encontrados na Sicília, vale do Rodano, Córsega e Sardenha. Foram assimilados pelos romanos, mas antes pelos gauleses, produzindo uma cultura celto-lígure. (pt)
  • Ligurerna (latin ligures; grekiska ligystinoi) var ett forntida italiskt folk av oviss härkomst. Ligurerna bodde i norra Italien, i kust- och bergstrakterna omkring Genuabukten. Området där de bodde kallas därför sedan antiken för Ligurien. (sv)
  • Лігу́ри (лат. Ligures, грец. Λίγυες) — стародавні індоєвропейські племена, що заселяли в середині І-го тис. до н. е. північно-західну Італію і південно-східну Галлію. Вважають, що в ІІ-му — середині І-го тис. до н. е. лігури населяли більшу частину Італії, а потім були витіснені на північний захід італіками. Заселяли також і територію сучасної західної Іспанії. Відомі племена лігурів: * Декіти * Інґауні * Оксибі * та ін. (uk)
  • Лігу́рія (італ. Liguria) — регіон Італії. Розташований на півночі країни, на узбережжі Лігурійського моря, розподілена на провінції Генуя (GE), Імперія (IM), Спеція (SP) та Савона (SV), площа 5418 км², населення 1 612 927 осіб (2012). Столиця — Генуя. Найбільші річки: (153 км), Требб'я (115 км), Серів'я (90 км). Найвищі гори: (2630 м), (2200 м), (1799 м). Національний парк Чинкве-Терре. Регіональні природні парки: Антола, Авето, Бейґуа, Портофіно, Брік Тана, П'яна Криксія. Типові вина — Чинкве-Терре (італ. Cinque Terre), , . На честь Лігурії названий астероїд 356 Лігурія. (uk)
rdfs:label
  • Liguria (en)
  • لغرية (ar)
  • ليغوريون (ar)
  • Ligúria (ca)
  • Lígurs (ca)
  • Ligurové (cs)
  • Ligurie (cs)
  • Ligurien (de)
  • Ligurer (de)
  • Λιγυρία (el)
  • Liguroj (eo)
  • Ligurio (eo)
  • Ligures (es)
  • Liguria (es)
  • Liguria (eu)
  • Ligur (eu)
  • Liguria (ga)
  • Liguria (in)
  • Suku Liguria (in)
  • Ligurie (fr)
  • Liguri (it)
  • Ligures (fr)
  • Liguria (it)
  • リグーリア州 (ja)
  • 리구리아인 (ko)
  • リグリア人 (ja)
  • 리구리아주 (ko)
  • Ligurië (nl)
  • Ligurowie (pl)
  • Liguriërs (nl)
  • Liguria (pl)
  • Lígures (pt)
  • Ligúria (pt)
  • Лигурия (ru)
  • Лигуры (ru)
  • Ligurer (sv)
  • Ligurien (sv)
  • Лігури (uk)
  • Лігурія (uk)
  • 利古里亚大区 (zh)
  • 利古里亚人 (zh)
rdfs:seeAlso
owl:sameAs
geo:geometry
  • POINT(8.7666664123535 44.450000762939)
geo:lat
  • 44.450001 (xsd:float)
geo:long
  • 8.766666 (xsd:float)
skos:exactMatch
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:homepage
foaf:isPrimaryTopicOf
foaf:name
  • Liguria (en)
is dbo:birthPlace of
is dbo:constituencyDistrict of
is dbo:country of
is dbo:deathPlace of
is dbo:hometown of
is dbo:locatedInArea of
is dbo:location of
is dbo:mouthMountain of
is dbo:mouthPlace of
is dbo:origin of
is dbo:place of
is dbo:populationPlace of
is dbo:region of
is dbo:regionServed of
is dbo:spokenIn of
is dbo:subdivision of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is dbo:wineRegion of
is dbp:abode of
is dbp:area of
is dbp:areaServed of
is dbp:birthPlace of
is dbp:borough of
is dbp:city of
is dbp:constituency of
is dbp:countryAdminDivisions of
is dbp:deathPlace of
is dbp:distribution of
is dbp:district of
is dbp:era of
is dbp:locale of
is dbp:location of
is dbp:namedAfter of
is dbp:origin of
is dbp:place of
is dbp:popplace of
is dbp:province of
is dbp:region of
is dbp:regions of
is dbp:shipNamesake of
is dbp:source1Location of
is dbp:stadium of
is dbp:states of
is dbp:subdivisionName of
is dbp:venues of
is rdfs:seeAlso of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License