An Entity of Type: ethnic group, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

The Rohingya people (/roʊˈhɪndʒə, -ɪn-, -ɪŋjə/) are a stateless Indo-Aryan ethnic group who predominantly follow Islam and reside in Rakhine State, Myanmar (previously known as Burma). Before the Rohingya genocide in 2017, when over 740,000 fled to Bangladesh, an estimated 1.4 million Rohingya lived in Myanmar. Described by journalists and news outlets as one of the most persecuted minorities in the world, the Rohingya are denied citizenship under the 1982 Myanmar nationality law. There are also restrictions on their freedom of movement, access to state education and civil service jobs. The legal conditions faced by the Rohingya in Myanmar have been compared to apartheid by some academics, analysts and political figures, including Nobel laureate Bishop Desmond Tutu, a South African anti-ap

Property Value
dbo:abstract
  • روهينغيا أو روهنيجيا (بالبورمية: ရိုဟင်ဂျာ)‏ اسم قومية عرقية تنتمي إلى ولاية أراكان غربي بورما أو ميانمار. فحسب التقديرات الرسمية لسنة 2012 يوجد 800,000 روهينجي في أراكان، وتعدهم الأمم المتحدة أكثر الأقليات اضطهادا في العالم. وهناك العديد منهم قد فر ويعيشون لاجئين في مخيمات في بنغلاديش المجاورة وعدة مناطق داخل تايلاند على الحدود مع بورما. (ar)
  • Rohingya és un poble d'Arakan de religió musulmana, per contraposició als rakhine que són budistes. El conforma més d'un milió i mig llarg de persones, la majoria de les quals viuen als districtes de , i (els tres del nord d'Arakan). El seu idioma, la , és similar al bengalí que es parla a la regió de Chittagong, però n'és una llengua no mútuament intel·ligible. El seu nom ve del fet que van poblar el regne de Rohang, al nord del país, prop de la frontera amb Bengala. Els rohingya (rohang muluk) donaven a l'Arakan el nom de Rohang. El març de 2017 les Nacions Unides van denunciar crims contra la humanitat de la contra aquesta minoria musulmana. (ca)
  • Rohingové nebo také Rohingyové jsou příslušníci indo-árijské muslimské etnické skupiny obývající severní část Arakanského státu ležícího v Myanmaru. Tato etnická skupina se vyznačuje odlišným dialektem a kulturou. Rohingové hovoří bengálským dialektem, blízkým tomu, který se používá v oblasti Čattagrám v Bangladéši, smíšeným navíc se slovy z urdštiny, hindštiny, arabských jazyků ale i barmštiny. K roku 2013 žilo v Myanmaru okolo 735 000 Rohingů. Obývají převážně předměstí měst Arakanského státu, kde tvoří 80–98 % populace. Jednotlivé zdroje se v bližších údajích rozcházejí. Některé uvádějí, že etnická skupina Rohingya čítá kolem 1,4 milionu příslušníků – tedy téměř polovinu celé populace Arakanského státu. Údaje se různí jednak proto, že v Myanmaru již řadu let nebylo provedeno komplexní sčítání lidu a také proto, že až statisíce Rohingů uprchly do Bangladéše, Thajska a Malajsie. V Arakanském státě jsou také další, početně výrazně menší muslimské komunity, které se označují spíše za „arakanské muslimy“. Slovo Rohingya se tak vztahuje pouze na muslimskou populaci severní části Arakanského státu. Nejsevernější část Arakanského státu se skládá ze tři správních oblastí Maungdaw, Buthidaung a Rathedaung. Počet obyvatel těchto správních oblastí je odhadován na 800 000, z nichž Rohingové tvoří převážnou většinu. Typická rodina Rohingů má 4 až 5 přeživších dětí, ale objevují se i počty 28 dětí. Podle Davida Price z Harvard University mají Rohingové o 37 % více dětí mezi věkem 0 a 9 let než je myanmarský celostátní průměr. (cs)
  • Die Rohingya sind eine Ethnie in Myanmar (ehemals Birma), deren Mitglieder als Muttersprache eine Varietät des indoarischen Chittagonischen sprechen, das zum bengalisch-assamesischen Zweig des Ostindischen gehört. Fast alle Rohingya sind sunnitische Muslime. Sie leben hauptsächlich im nördlichen Teil des an Bangladesch grenzenden myanmarischen Rakhaing-Staates (ehemals Arakan). In Myanmar lebten bis zu den Auseinandersetzungen im Herbst 2017 etwa eine Million Rohingya. Gemäß dem Staatsbürgerschaftsgesetz von 1982 gelten die Rohingya nicht als eine der 135 einheimischen Bevölkerungsgruppen und haben damit keinen Anspruch auf die myanmarische Staatsbürgerschaft. Aufgrund von Repressionen und Verfolgungen leben mindestens eine Million Rohingya als Flüchtlinge in Bangladesch und weiteren Ländern Asiens. Der Internationale Strafgerichtshof und der Internationale Gerichtshof ermitteln gegen Myanmar wegen Völkermord an den Rohingya. (de)
  • Ο λαός των Ροχίνγκια είναι ένας άπατρις λαός από την πολιτεία Ρακίν της Μιανμάρ. Η πλειοψηφία των Ροχίνγκια είναι μουσουλμάνοι, ενώ ένα μικρό ποσοστό είναι Ινδουιστές. Οι Ροχίνγκια έχουν υποστεί στρατιωτικές διώξεις το 1978, 1991–1992, 2012, 2015, 2016–2017 και ιδιαίτερα το 2017-2018, στην οποία το μεγαλύτερο μέρος των Ροχίνγκια στην Μιανμάρ διώχθηκε από τη χώρα και κατέφυγε στο Μπανγκλαντές. Οι αξιωματούχοι του ΟΗΕ περιέγραψαν τη δίωξη τους από τη Μιανμάρ ως εθνοκάθαρση του Ροχίνγκια. Ο απεσταλμένος του ΟΗΕ για τα ανθρώπινα δικαιώματα στη Μιανμάρ ανέφερε ότι «η μακρά ιστορία διακρίσεων και διώξεων κατά της κοινότητας Ροχίνγκια θα μπορούσε να ισοδυναμεί με εγκλήματα κατά της ανθρωπότητας», και έχουν υπάρξει προειδοποιήσεις για αναπτυσσόμενη γενοκτονία. Ο , ειδικός ερευνητής του ΟΗΕ στη Μιανμάρ, πιστεύει ότι η χώρα θέλει να εκδιώξει ολόκληρο τον πληθυσμό Ροχίνγκια της. Οι Ροχίνγκια υποστηρίζουν ότι είναι αυτόχθονες στη δυτική Μιανμάρ με κληρονομιά πάνω από μια χιλιετία και επιρροή από τους Άραβες, τους Μουγκάλ και τους Πορτογάλους. Η κοινότητα ισχυρίζεται ότι προέρχεται από φυλές στο προαποικιακό και αποικιακό . Ιστορικά, η περιοχή ήταν ένα ανεξάρτητο βασίλειο μεταξύ της Νοτιοανατολικής Ασίας και της ινδικής υποηπείρου. Οι Ροχίνγκια εκπροσωπούνταν στα κοινοβούλια της Μιανμάρ μέχρι την αύξηση των διωγμών στα τέλη του 20ού αιώνα. Παρά την αποδοχή του όρου Ροχίνγκια στο παρελθόν, η σημερινή επίσημη θέση της είναι ότι οι Ροχίνγκια δεν είναι εθνικό «ιθαγενές φύλο» αλλά παράνομοι μετανάστες από το γειτονικό Μπανγκλαντές. Η κυβέρνηση της Μιανμάρ έχει σταματήσει να αναγνωρίζει τον όρο «Ροχίνγκια» και προτιμά να αναφέρεται στην κοινότητα ως «Μπενγκάλι». Οι ομάδες εκστρατείας των Ροχίνγκια, ιδιαίτερα ο Εθνικός Οργανισμός Αρακάν Ροχίνγκια, απαιτούν το δικαίωμα «αυτοδιάθεσης εντός της Μιανμάρ». Υπολογίζεται ότι 1 εκατομμύριο Ροχίνγκια ζούσαν στη Μιανμάρ πριν από την κρίση του 2016-17. Στις 22 Οκτωβρίου 2017, ο ΟΗΕ ανέφερε ότι περίπου 603.000 πρόσφυγες από το Ρακίν της Μιανμάρ διέσχισαν τα σύνορα στο Μπανγκλαντές από τις 25 Αυγούστου 2017. Αυτός ο αριθμός αυξήθηκε στις 624.000 μέχρι τις 2 Νοεμβρίου 2017 και ξεπέρασε τους 625.000 μέχρι τις 6 Δεκεμβρίου 2017. Οι Ροχίνγκια στερούνται ιθαγένειας βάσει του νόμου περί ιθαγένειας της Μιανμάρ του 1982. (el)
  • La rohinĝoj - sialingve ruáingga, prononco laŭ sistemo IFA ɹuájŋɡa, ရိုဟင်ဂျာ rui hang gya, prononco ɹòhɪ̀ɴɡjà, bengale রোহিঙ্গা, prononco ɹohiŋɡa, angle nomataj rohingya, prononco laŭ sistemo IFA roʊˈɪndʒə, do [roŭinĝe], roʊˈhɪndʒə, do [roŭhinĝe] aŭ roʊˈɪŋjə, do [roŭhinje] - estas etno en la ŝtato Mjanmao (Birmo). Ties membroj parolas variaĵon de la lingvo parolata ĉirkaŭ la urbego Ĉitagongo de Bangladeŝo, parto de la bengala lingvo. Preskaŭ ĉiuj rohinĝoj estas sunaismaj islamanoj. La etnanoj tradicie vivas en la norda parto de la subŝtato Raĥine de Mjanmao, kiu limas al Bangladeŝo. En Mjanmao ĝis perfortaj persekutoj kaj tiel nomataj "etnaj purigoj" kontraŭ la rohinĝoj en aŭtuno 2017 vivis iom pli ol miliono da etnanoj. Laŭ la nacia leĝo de ŝtateneco de Mjanmao de 1982 la rohinĝoj ne konsideratas kiel unu el 135 ŝtate akceptitaj enlandaj etnoj kaj do ne havas rajton je la ŝtateneco de Mjanmao. Pro fortaj reprezalioj, perfortoj kaj murdoj aparte kontraŭ junaj etnanoj, jam ekde la 1970-aj jaroj sed forte plimultiĝintaj en 2017, ekde aŭtuno 2017 almenaŭ miliono da etnanoj nun vivas en troplenigitaj kampadejoj de rifuĝintoj plejparte en Bangladeŝo, iom ankaŭ en aliaj landoj de sudokcidenta Azio. Pli ol 700 mil rohinĝoj forkuris trans la bangladeŝa landlimo en aŭgusto 2017, fuĝante de bruligita-tera kampanjo de la birma militistaro responde al atakoj de rohinĝaj batalantoj kontraŭ gvatejoj en la okcidenta parto de la ŝtato Raĥine. Enketo de la Unuiĝintaj Nacioj konkludis ke la kampanjo estis okazigita «kun genocida intenco», laŭ intervjuoj de postvivantoj kiuj prezentis multajn atestojn pri amasbuĉoj, eksterjuĝaj mortigoj, amasaj seksperfortoj kaj ekbruligoj de tutaj vilaĝoj. La 10-an de decembro 2019 la Internacia Kortumo malfermis proceson, rilate akuzojn pri genocido kontraŭ Birmo pro la kruela subpremado de ĝia militistaro kontraŭ la rohinĝaj islamanoj. La aŭdiencoj fontas el proceso-peto prezentita en novembro 2019 en Hago de Gambio nome de la Organizaĵo de Islama Kunlaboro. Gambio akuzas Birmon pri malobservo de la Konvencio pri genocido de 1948. La 21-an de januaro 2020 la kortumo ordonis al Birmo fari «ĉion, kion ĝi povas» por malhelpi genocidajn agojn kontraŭ rohinĝaj islamanoj. Laŭtlegante la verdikton la kortuma prezidanto Abdulqawi Ahmed Yusuf diris ke «reala kaj tuja risko» de persekutado ankoraŭ minacas la rohinĝojn flanke de la armeo. La kortumo ordonis al Birmo certigi ke la respondeculoj estu respondecigitaj; certigi ke la armeo kaj ĉiu ajn aliancita grupo ne faru genocidajn agojn aŭ sin impliku en konspiron okazigi genocidon kontraŭ la rohinĝoj; restigi ĉiujn pruvojn rilate la krimojn kaj faciligi la revenon de la rohinĝoj en la ŝtaton Raĥine. Krome, la kortumo ordonis al Birmo prezenti raporton ene de kvar monatoj pri la agoj kiujn ĝi faras por observi la verdikton, kaj prezenti pluajn raportojn ĉiun sesan monaton poste. La birma armeo estis defendita de Aung San Suu Kyi, la neoficiala ŝtatestro de Birmo. Pledante antaŭ la kortumo en sia oficiala rolo de ministro pri eksteraj aferoj, ŝi ripetis la aserton de sia registaro ke la armeo celis rohinĝajn batalantojn. (eo)
  • Los rohinyás o ruaingás (en birmano, ရိုဟင်ဂျာ rui hang gya, pronunciado [ɹòhɪ̀ɴd͡ʑà]; en inglés, rohingya) son un grupo étnico musulmán de Birmania (Myanmar) que desde 2017 fue objeto, según la ONU, de una limpieza étnica por parte de las autoridades birmanas que obligó a la mayoría de sus integrantes a refugiarse en la vecina Bangladés.​ La población se concentraba en dos municipios del estado de Rakáin limítrofes con Bangladés (Maungdaw y Buthidaung), y se extendía por otros tres municipios, Akyab, Rathedung y Kyauktaw. Antes de 2017 vivían aproximadamente un millón de rohinyá en el estado de Rakáin (antiguamente Arakan). A mediados de 2018 solo quedaban unos 300.000.​​ Los rohinyá hablan el idioma rohinyá que es un dialecto bengalí, diferente del idioma mayoritario de Birmania. Son un grupo étnico no reconocido como parte de los 135 grupos étnicos oficiales del país y, desde 1982, se les ha negado la ciudadanía en Myanmar porque el gobierno los considera inmigrantes bengalíes y no birmanos.​ Los rohinyá son la minoría étnica y religiosa más perseguida del planeta.​​ (es)
  • Rohingyak (: Ruáingga ɹuájŋɡa ahoskatua, ရိုဟင်ဂျာ rui hang gya ɹòhɪ̀ɴɡjà ahoskatua, bengaleraz: রোহিঙ্গা Rohingga ɹohiŋɡa ahoskatua) estaturik gabeko indo-ariar talde etniko bat da, Myanmarreko Rakhine estatuan bizi zena. Rakhinetarrak eta rohingyak elkarrekin bizi izan dira Myanmarko lurretan. Baina etnia arteko gatazka isila erlijio gatazka ere bihurtu zelarik, rohingyei inork ez zien naziotasun osoa aitortzen, eta Myanmarko Gobernuak kanporatu egin nahi zituen. Nazio Batuen Erakundearen arabera, «munduan gehien jazarritako» etnia da. Hori zela eta, Bangladeshek ia 900.000 errefuxiatu hartu ditu, krisi humanitario larria eraginez. (eu)
  • Les Rohingya ou Rohingyas (Ruáingga /ɹuájŋɡa/, ရိုဟင်ဂျာ rui hang gya /ɹòhɪ̀ɴɡjà/, bengali : রোহিঙ্গা Rohingga /ɹohiŋɡa/) sont un groupe ethnique indo-aryen apatride de langue indo-européenne, majoritairement musulman, mais comprenant une minorité de chrétiens et d'hindous. Les Rohingya vivent principalement dans le nord de l'État d'Arakan, dans l'ouest de la Birmanie. Les Rohingya se distinguent des Arakanais, de langue lolo-birmane et bouddhistes, qui forment la majorité de la population de l'Arakan. Le terme apparaît pour la première fois sous la forme de Rooinga et de Rovingaw dans un texte écrit en 1799 par le géographe et botaniste écossais Francis Buchanan-Hamilton sur les langues parlées en Birmanie. Le mot signifie « habitant du Rohang », nom donné anciennement à l'Arakan par les musulmans de ces régions. L'origine de ce groupe est controversée. Les Arakanais et les Birmans bouddhistes les considèrent comme originaires du Bengale oriental ayant migré en Birmanie pendant la période coloniale britannique ; eux-mêmes se disent originaires de l'État d'Arakan (ou Rohang dans le langage rohingya), dans l'ouest de la Birmanie. Musulmans, chrétiens, ou hindous, et considérés comme Bangladais, les Rohingyas sont rejetés par une grande partie de l'ethnie majoritaire de Birmanie (environ 70 %), les Bama, pour qui l'identité birmane est inséparable de la religion bouddhiste et chez qui une « indianophobie » est largement répandue pour des raisons historiques. La majorité de ceux qui fuient la violence ou la misère a cherché à rejoindre par mer des pays ou régions à majorité musulmane (Bangladesh, Malaisie, sud de la Thaïlande et Indonésie). Beaucoup ont été victimes de passeurs, détenus sur des embarcations précaires, soumis à des demandes de rançons. Le conflit en cours depuis 2016 a conduit à un exode massif et sans précédent de la majorité des Rohingyas vers le Bangladesh où la plupart se retrouvent dans des camps de réfugiés, installés à proximité de la frontière dans la région de Cox's Bazar comme Kutupalong. Près d'un million de Rohingyas ont fui au Bangladesh depuis 2016. (fr)
  • Is grúpa eitneach Áiseach agus pobal Moslamach iad na Róihinsí (Rohingya). Is í a bpríomhtheanga. Tá a dteanga agus a gcultúr féin acu agus tá siad lonnaithe i stát Rakhine in iarthar na tíre, Maenmar. Bhí milliún acu ann roimh 2017. (ga)
  • The Rohingya people (/roʊˈhɪndʒə, -ɪn-, -ɪŋjə/) are a stateless Indo-Aryan ethnic group who predominantly follow Islam and reside in Rakhine State, Myanmar (previously known as Burma). Before the Rohingya genocide in 2017, when over 740,000 fled to Bangladesh, an estimated 1.4 million Rohingya lived in Myanmar. Described by journalists and news outlets as one of the most persecuted minorities in the world, the Rohingya are denied citizenship under the 1982 Myanmar nationality law. There are also restrictions on their freedom of movement, access to state education and civil service jobs. The legal conditions faced by the Rohingya in Myanmar have been compared to apartheid by some academics, analysts and political figures, including Nobel laureate Bishop Desmond Tutu, a South African anti-apartheid activist. The most recent mass displacement of Rohingya in 2017 led the International Criminal Court investigating crimes against humanity, and led to the International Court of Justice investigating genocide. The Rohingya maintain they are indigenous to western Myanmar with a heritage of over a millennium and influence from the Arabs, Mughals, and Portuguese. The community claims it is descended from people in precolonial Arakan and colonial Arakan; historically, the region was an independent kingdom between Southeast Asia and the Indian subcontinent. The Myanmar government considers the Rohingya as British colonial and postcolonial migrants from neighbouring Chittagong/East Bengal respectively Bangladesh. It argues that a distinct precolonial Muslim population is recognized as Kaman, and that the Rohingya conflate their history with the history of Arakan Muslims in general to advance a separatist agenda. In addition, Myanmar's government does not recognise the term "Rohingya" and prefers to refer to the community as "Bengali". Rohingya campaign groups and human rights organizations demand the right to "self-determination within Myanmar". Various armed insurrections by the Rohingya have taken place since the 1940s and the population as a whole has faced military crackdowns in 1978, 1991–1992, 2012, 2015, and particularly in 2016–2018, when most of the Rohingya population of Myanmar was driven out of the country, into neighbouring Bangladesh. By December 2017, an estimated 625,000 refugees from Rakhine, Myanmar, had crossed the border into Bangladesh since August 2017. UN officials and Human Rights Watch have described Myanmar's persecution of the Rohingya as ethnic cleansing. The UN human rights envoy to Myanmar reported "the long history of discrimination and persecution against the Rohingya community... could amount to crimes against humanity", and there have been warnings of an unfolding genocide. Probes by the UN have found evidence of increasing incitement of hatred and religious intolerance by "ultra-nationalist Buddhists" against Rohingyas while the Myanmar security forces have been conducting "summary executions, enforced disappearances, arbitrary arrests and detentions, torture and ill-treatment, and forced labour" against the community. Before the 2015 Rohingya refugee crisis and the military crackdown in 2016 and 2017, the Rohingya population in Myanmar was close to 1.4 million, chiefly in the northern Rakhine townships, which were 80–98% Rohingya. Since 2015, over 900,000 Rohingya refugees have fled to south-eastern Bangladesh alone, and more to other surrounding countries, and major Muslim nations. More than 100,000 Rohingyas in Myanmar are confined in camps for internally displaced persons. Shortly before a Rohingya rebel attack that killed 12 security forces on 25 August 2017, the Myanmar military launched "clearance operations" against the Rohingya Muslims in Rakhine state that, according to NGOs, the Bangladeshi government and international news media, left many dead, and many more injured, tortured or raped, with villages burned. The government of Myanmar has denied the allegations. (en)
  • Rohingya adalah sebuah kelompok etnis Indo-Arya dari Rakhine (juga dikenal sebagai Arakan, atau Rohang dalam bahasa Rohingya) di Myanmar. Rohingya adalah etno-linguistik yang berhubungan dengan bahasa bangsa Indo-Arya di India dan Bangladesh (yang berlawanan dengan mayoritas rakyat Myanmar yang Sino-Tibet). Menurut penuturan warga Rohingya dan beberapa tokoh agama, mereka berasal dari negara bagian Rakhine. Sedangkan sejarawan lain mengklaim bahwa mereka bermigrasi ke Myanmar dari Bengal terutama ketika masa perpindahan yang berlangsung selama masa pemerintahan Inggris di Burma, dan pada batas tertentu perpindahan itu terjadi setelah kemerdekaan Burma pada tahun 1948 dan selama periode Perang Kemerdekaan Bangladesh pada tahun 1971. Muslim dilaporkan telah menetap di negara bagian Rakhine (juga dikenal sebagai Arakan) sejak abad ke-16, meskipun jumlah pemukim Muslim sebelum pemerintahan Inggris tidak tidak diketahui dengan pasti. Setelah Perang Anglo-Burma Pertama tahun 1826, Inggris menganeksasi Arakan dan pemerintah pendudukan mendorong terjadinya migrasi pekerja dari Bengal datang kesana untuk bekerja sebagai buruh tani. Diperkirakan terdapat 5% populasi Muslim yang mendiami Arakan pada tahun 1869, meskipun perkiraan untuk tahun sebelumnya memberikan angka yang lebih tinggi. Inggris melakukan beberapa kali sensus penduduk antara tahun 1872 dan 1911 yang hasilnya mencatat peningkatan jumlah populasi Muslim dari 58.255 ke 178.647 di Distrik Akyab. Selama Perang Dunia II, pada tahun 1942 terjadi peristiwa pembantaian Arakan, dalam peristiwa ini pecah kekerasan komunal antara rekrutan milisi bersenjata Inggris dari Angkatan Ke-V Rohingya yang berseteru dengan orang-orang Buddha Rakhine. Peristiwa berdarah ini menjadikan etnis-etnis yang mendiami daerah menjadi semakin terpolarisasi oleh konflik dan perbedaan keyakinan.Pada tahun 1982, pemerintah Jenderal Ne Win memberlakukan hukum kewarganegaraan di Burma. Undang-undang tersebut menolak status kewarganegaraan etnis Rohingya. Sejak tahun 1990-an, penggunaan istilah "Orang-orang Rohingya" telah meningkat dalam penggunaan di kalangan masyarakat untuk merujuk penyebutan etnis Rohingya.Pada 2013 sekitar 1,3 juta orang Rohingya menetap di Myanmar. Mereka mayoritas mendiami kota-kota Rakhine utara, di mana mereka membentuk 80-98% dari populasi. Media internasional dan organisasi hak asasi manusia menggambarkan Rohingya sebagai salah satu etnis minoritas yang paling teraniaya di dunia.Untuk menghindari kekerasan di daerahnya banyak di antara orang-orang Rohingya yang melarikan diri ke pemukiman-pemukiman kumuh dan kamp-kamp pengungsi di negara tetangga Bangladesh, dan sejumlah besar orang Rohingya juga bermukim didaerah sepanjang perbatasan dengan Thailand. Sementara itu lebih dari 100.000 orang etnis Rohingya di Myanmar terus hidup di kamp-kamp dan mereka dilarang meninggalkan kamp-kamp pengungsian oleh otoritas setempat. Rohingya telah menuai perhatian internasional setelah kerusuhan negara bagian Rakhine pada tahun 2012. Lalu pada tahun 2015 ketika berlangsungnya perhatian internasional atas Krisis Pengungsi Rohingya dimana orang-orang Rohingya menempuh perjalanan laut yang berbahaya dalam upaya melarikan diri ke beberapa negara Asia Tenggara, dimana Malaysia menjadi tujuan utama mereka. (in)
  • 로힝야족(영어: Rohingya people)은 미얀마(버마) 서부 라카인주에 주로 거주하는 인도아리아계 민족이다. 방글라데시 지역으로부터 아라칸 지역으로 들어온 벵골계 민족으로, 인구의 절반 이상이 방글라데시 등으로 피난한 2017년 이전까지 미얀마의 로힝야족 인구는 140만 명에 달하던 것으로 추정된다. 이들은 미얀마에서 대부분 시민권을 인정받지 못하고 탄압의 대상이 되는 소수민족으로, 주로 이슬람교를 믿으며 방글라데시와 국경을 맞댄 라카인주 북부를 중심으로 거주하고 있다. (ko)
  • ロヒンギャ(英: Rohingya people)とは、ミャンマーのラカイン州(旧アラカン州)に住む人々である。英語や現地ミャンマーではロヒンジャ、隣国タイ王国ではロヒンヤと発音される。 (ja)
  • Rohingja, Rohingya – muzułmańska grupa etniczna zamieszkująca północną część birmańskiego stanu Arakan, licząca ponad milion osób. Są to głównie rolnicy i rybacy. Posługują się językiem rohingya z rodziny indoeuropejskiej. Stosowana bywa także nazwa Arakanie. (pl)
  • I rohingya (pronuncia inglese: [roʊˈɪndʒə], [roʊˈhɪndʒə] o [roʊˈɪŋjə]) sono un gruppo etnico, di religione islamica, che parla il rohingya, una lingua indoeuropea del ramo delle lingue indoarie, strettamente legata alla lingua chittagong e più alla lontana alla lingua bengalese, più simile alle parlate degli indo-ariani di India e Bangladesh, in contrapposizione alle lingue in prevalenza sino-tibetane della Birmania (ufficialmente Myanmar). I rohingya vivono nella parte settentrionale della Birmania, nello stato di Rakhine (noto anche come Arakan o Rohang in lingua rohingya) al confine con il Bangladesh. La loro origine è molto discussa: alcuni li ritengono indigeni dello stato di Rakhine, mentre altri sostengono che siano immigrati musulmani che, in origine, vivevano nei territori dell'odierno Bangladesh e che, in seguito, si sarebbero spostati in Birmania durante il periodo del dominio britannico. Secondo la legge sulla cittadinanza della Birmania, risalente al 1982, i rohingya non fanno parte delle 135 etnie riconosciute dallo stato e non hanno pertanto diritto alla cittadinanza birmana. Hanno catturato l'attenzione internazionale dopo i massacri compiuti ai loro danni dall'esercito birmano nel 2012, che costrinsero 400 000 rohingya a rifugiarsi in Bangladesh. Prima delle repressioni del 2016/2017 vivevano in Birmania circa un milione di rohingya, a dicembre 2017 circa 625 000 rohingya erano rifugiati in campi profughi in Bangladesh. Nel 2019 il governo birmano offrì a 3 000 rohingya rifugiati in Bangladesh la possibilità di tornare nelle proprie case, ma pochi accettarono per paura di essere massacrati dall'esercito birmano, anche perché i responsabili delle stragi avvenute in precedenza non erano mai stati condannati. Nell'agosto del 2020 erano circa un milione i rohingya confinati in campi profughi del Bangladesh sud-orientale, dove non era loro concesso di lavorare né di lasciare il campo profughi senza il permesso delle autorità. Secondo i rapporti delle Nazioni Unite essi sono una delle minoranze più perseguitate nel mondo. (it)
  • Os ruaingas, roingas, roinjas ou rohingyas (Ruáingga /ɹuájŋɡa/, birmanês: ရိုဟင်ဂျာ rui hang gya /ɹòhɪ̀ɴɡjà/, em bengali: রোহিঙ্গা Rohingga /ɹohiŋɡa/) são um grupo étnico que pratica o islamismo e fala a língua ruainga, um idioma indo-ariano parente do bengáli. A origem desse povo é motivo de divergência com alguns dizendo que se originaram em Arracão (também conhecida como Raquine, ou Rohang em ruainga) no Mianmar, e outros dizendo que são imigrantes muçulmano oriundos de Bengala, atualmente Bangladexe. No Mianmar vivia a maior concentração de ruaingas no mundo. Os ruaingas, entretanto, não são reconhecidos pelo governo do Mianmar, tendo direitos como cidadania, movimento e permissão de residência limitados, impedindo o progresso social e econômico dessa etnia, sendo considerados apátridas. Os ruaingas foram marginalizados em vários países, sendo perseguidos por motivações étnicas e religiosas e tendo que se refugiar em guetos e favelas, a ponto de a Organização das Nações Unidas tê-los nomeado como uma das minorias mais perseguidas do mundo. Destacaram-se na mídia por causa dos conflitos étnicos no Mianmar, como em junho de 2012, quando conflitos com arracaneses étnicos deixaram 140 mortos e 100 mil pessoas sem casa. Em 2015, os conflitos se intensificaram e causaram a crise de refugiados ruaingas e a perseguição aos ruaingas no Mianmar em 2016 e 2017 na região, afetando países próximos. O governo da Índia apoia o governo birmanês na contenção desta etnia. (pt)
  • De Rohingya of Ruáingga is een etnische groep die hoofdzakelijk in Myanmar leeft. De meerderheid belijdt de soennitische vorm van islam en heeft , een dialect van het Bengali, als moedertaal. De bevolking bedraagt wereldwijd tussen de 1,4 en 3 miljoen mensen. In Myanmar zijn zij feitelijk staatsburgerschapsloos. (nl)
  • Рохинджа (рохинджа 𐴌𐴗𐴥𐴝𐴙𐴚𐴒𐴙𐴝 Ruáingga /ɾuájŋɡa/, бирм. ရိုဟင်ဂျာ rui hang ja /ɹòhɪ̀ɴd͡ʑà/, бенг. রোহিঙ্গা Rohingga /ɹohiŋɡa/) — этническая группа, компактно проживающая в штате Ракхайн (другое название — Аракан) в Мьянме, говорят на индоевропейском языке рохинджа, который относится к индоарийской ветви. Рохинджа считают себя коренным населением территории современного мьянманского штата Ракхайн, хотя большинство историков полагают, что рохинджа переселились в Мьянму во времена британского владычества и, в меньшей степени, после независимости Бирмы и войны за независимость Бангладеш в 1971 году. Правительство Мьянмы отказывает им в гражданстве, называя нелегальными иммигрантами из Бангладеш. Этнически и лингвистически родственны, в отличие от остальных народов Мьянмы, народам Индии и Бангладеш. По вероисповеданию рохинджа — мусульмане. Оценочная численность в Мьянме по состоянию на 2012 год — 800 тысяч человек. По данным ООН, они являются одним из самых преследуемых национальных меньшинств в мире. Многие рохинджа живут в лагерях беженцев в соседнем Бангладеш, а также районах, расположенных вдоль тайско-мьянманской границы. (ru)
  • Рохінджа, іноді Рогінджа, Рогінґ'я (Ruáingga /ɾuájŋɡa/, бірм. ရိုဟင်ဂျာ rui hang ja /ɹòhɪ̀ɴd͡ʑà/, бенг. রোহিঙ্গা Rohingga /ɹohiŋɡa/) — етнічна група у М'янмі, які вважають себе корінними жителями території сучасного штату Ракхайн. Більшість вчених вважають, що рогінджа є мігрантами колоніальних часів Британської імперії, менша — після незалежності Бірми та війни за незалежність Бангладеш у 1971 році. Етнічно та лінгвістично споріднені, на відміну від інших народів М'янми, з народами Індії та Бангладеш. Територія, населена рогінджа, була приєднана до Бірми (М'янми) в 1700-х роках. За віросповіданням рогінджа — мусульмани. Говорять мовою рогінджа, яка належить до індоарійських мов. За оцінками, чисельність рогінджа у М'янмі, до кризи 2016-2017 років, становила більше 1 мільйона осіб. За даними ООН, вони є однією з найбільш переслідуваних національних меншин у світі. Багато рогінджа живуть у таборах для біженців у сусідньому Бангладеш, а також у районах, розташованих уздовж тайсько-м'янманського кордону. Влада М'янми полягає на тому, що рогінджа нелегальні іммігранти, які приїхали в Ракхайн після проголошення незалежності Бірмою у 1948 році та після визвольної війни в Бангладеш у 1971 році. У 1940-х роках з'явився сепаратистський рух рогінджа, метою якого було об'єднання зі Східним Пакистаном (сучасним Бангладешем). Взаємна ненависть між буддистами Аракану (як традиційно називається Ракхайн) та мусульманами-рогінджа особливо загострилася під час Другої світової війни, коли Британська Бірма була захоплена Японією. Мусульмани-рогінджа виступили на боці британців та розпочали партизанську боротьбу. Місцеві ж буддисти Аракану підтримали японських окупантів, які пообіцяли надати країні незалежність, та стали масово вступати в союзну Токіо «Армію незалежності Бірми». На чолі неї стояв генерал Аун Сан, один із засновників Комуністичної партії Бірми та батько державного радника М'янми Аун Сан Су Чжі, яка нині очолює уряд країни. У червні 2012 року відбулася серія конфліктів між мусульманами-рогінджа з «Армії порятунку рогінджа Аракану» та місцевим буддійським населенням. (uk)
  • Rohingyer eller rohingyafolket[uttal saknas] är ett folk av indo-arisk härkomst. Av världens drygt 3 miljoner medlemmar av rohingyafolket har hälften fram till nyligen (2017) levt i burmesiska delstaten Rakhine. Det finns även betydande grupper i bland annat Bangladesh, Pakistan och Saudiarabien. Majoriteten av folkgruppen är muslimer, medan en minoritet är hinduer.[källa behövs] Rohingyafolket talar ruáingga, ett indo-ariskt språk av nyindoarisk typ. Det påminner om språken chittagong och bengali som talas i närliggande delen av Bangladesh. Folkgruppen kallas rohingya eftersom det är så man uttalar namnet på delstaten Rakhine på detta språk. Enligt Förenta nationerna är rohingyafolket en folkgrupp av världens mest förföljda folkgrupper. Efter oroligheter mellan grupperna meddelade Burmas president Thein Sein den 12 juli 2012 att alla rohingyer bör förvisas från landet eller placeras i UNHCR:s flyktingläger.Under hösten 2017 och våren 2018 har 693 000 medlemmar av rohingyafolket flytt sina hem i Burma. FN-tjänstemän och Human Rights Watch har beskrivit förföljelsen av Rohingya som etnisk rensning. Fördrivningen av Rohingyer som har utförts av Burmas säkerhetsstyrkor inleddes efter att 99 hinduer mördades och ytterligare några kidnappades i augusti 2017 av en militant grupp muslimska rohingyer som kallar sig Arakan Rohingya Salvation Army (ARSA), enligt undersökningar av Amnesty International. Amnesty beskriver dock säkerhetsstyrkornas respons som en olaglig och grovt oproportionerlig våldskampanj bestående av mord, tortyr, våldtäkt och annat sexuellt våld mot rohingyafolket. (sv)
  • 羅興亞人(洛興亞語: 𐴌𐴗𐴥𐴝𐴙𐴚𐴒𐴙𐴝)是居住于緬甸若開邦北部的一个回教徒(穆斯林)族群,缅甸称其为“孟加拉人”(緬甸語:ဘင်္ဂလီ),主要居於近孟加拉国边界的貌夺和布帝洞镇一帶。在2016至2017開始的羅興亞難民危機前,有大約100萬羅興亞人居住在緬甸。根據緬甸現行國籍法,羅興亞人無法獲得公民身份。 2010年代開始,羅興亞人與緬甸政府的雙方衝突再次爆發。2015年,隨著緬甸政府對羅興亞人的報復力道加大,羅興亞人四處流徙,但東南亞各國幾乎都不願意接納羅興亞難民,引致了2015年羅興亞人難民危機。2016年10月至今,一些羅興亞人組織了若開羅興亞救世軍,多次襲擊緬甸軍警。2017年8月,150名恐怖分子向若開邦發動襲擊,造成多人傷亡。這引發了緬甸政府派出軍隊大規模清鄉、肅清恐怖分子,行動激烈戮及無辜,對於青年男子更是直接就地正法,造成約有80萬羅興亞人需偷渡孟加拉,即2017年羅興亞難民危機和被種族清洗危機。 許多羅興亞人被迫從緬甸逃離到鄰國孟加拉的貧民窟和難民營生活,並沿泰國到緬甸邊境地區一路逃難,很多羅興亞人更從海上逃至其他鄰國或東南亞地區,如馬來亞半島和印度尼西亞避難。按照聯合國的説法,羅興亞人是世界上最被迫害的少數民族之一。而難民危機也造成多國政治和難民人權的矛盾,各方原则和立场问题。 緬甸政府認為羅興亞人不是“原住民”,而是來自鄰國孟加拉國的非法移民。緬甸政府稱英治時期前阿拉干地區的回教徒現在被稱為卡曼人,羅興亞人將他們自己的歷史與阿拉干其他回教徒的歷史混為一談,以推進他們的侵略和分離主義活動(羅興亞人運動團體和人權組織要求享有“緬甸內部的自決權”)。 (zh)
dbo:language
dbo:populationPlace
dbo:religion
dbo:thumbnail
dbo:totalPopulation
  • 1547778 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 1918632 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 190677 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1124309817 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:align
  • right (en)
dbp:group
  • Rohingya people (en)
dbp:languages
dbp:pop
  • 11 (xsd:integer)
  • 36 (xsd:integer)
  • 107 (xsd:integer)
  • 200 (xsd:integer)
  • 300 (xsd:integer)
  • 1000 (xsd:integer)
  • 3000 (xsd:integer)
  • 5000 (xsd:integer)
  • 12000 (xsd:integer)
  • 40000 (xsd:integer)
  • 50000 (xsd:integer)
  • 150000 (xsd:integer)
  • 190000 (xsd:integer)
  • 500000 (xsd:integer)
  • 600000 (xsd:integer)
  • 1300000 (xsd:integer)
dbp:population
  • 1547778 (xsd:integer)
dbp:quote
  • The Rakhine community as a whole has tended to be cast internationally as violent extremists – ignoring the diversity of opinions that exist, the fact that the Rakhine themselves are a long-oppressed minority, and rarely attempting to understand their perspective and concerns. This is counterproductive: it promotes a siege mentality on the part of the Rakhine, and obscures complex realities that must be understood if a sustainable way forward is to be found. (en)
dbp:region
  • Bangladesh (en)
dbp:religions
  • 15 (xsd:integer)
  • Minority: (en)
  • Majority: (en)
dbp:source
  • 0001-10-22 (xsd:gMonthDay)
dbp:width
  • 25.0
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:subject
gold:hypernym
rdf:type
rdfs:comment
  • روهينغيا أو روهنيجيا (بالبورمية: ရိုဟင်ဂျာ)‏ اسم قومية عرقية تنتمي إلى ولاية أراكان غربي بورما أو ميانمار. فحسب التقديرات الرسمية لسنة 2012 يوجد 800,000 روهينجي في أراكان، وتعدهم الأمم المتحدة أكثر الأقليات اضطهادا في العالم. وهناك العديد منهم قد فر ويعيشون لاجئين في مخيمات في بنغلاديش المجاورة وعدة مناطق داخل تايلاند على الحدود مع بورما. (ar)
  • Rohingya és un poble d'Arakan de religió musulmana, per contraposició als rakhine que són budistes. El conforma més d'un milió i mig llarg de persones, la majoria de les quals viuen als districtes de , i (els tres del nord d'Arakan). El seu idioma, la , és similar al bengalí que es parla a la regió de Chittagong, però n'és una llengua no mútuament intel·ligible. El seu nom ve del fet que van poblar el regne de Rohang, al nord del país, prop de la frontera amb Bengala. Els rohingya (rohang muluk) donaven a l'Arakan el nom de Rohang. El març de 2017 les Nacions Unides van denunciar crims contra la humanitat de la contra aquesta minoria musulmana. (ca)
  • Is grúpa eitneach Áiseach agus pobal Moslamach iad na Róihinsí (Rohingya). Is í a bpríomhtheanga. Tá a dteanga agus a gcultúr féin acu agus tá siad lonnaithe i stát Rakhine in iarthar na tíre, Maenmar. Bhí milliún acu ann roimh 2017. (ga)
  • 로힝야족(영어: Rohingya people)은 미얀마(버마) 서부 라카인주에 주로 거주하는 인도아리아계 민족이다. 방글라데시 지역으로부터 아라칸 지역으로 들어온 벵골계 민족으로, 인구의 절반 이상이 방글라데시 등으로 피난한 2017년 이전까지 미얀마의 로힝야족 인구는 140만 명에 달하던 것으로 추정된다. 이들은 미얀마에서 대부분 시민권을 인정받지 못하고 탄압의 대상이 되는 소수민족으로, 주로 이슬람교를 믿으며 방글라데시와 국경을 맞댄 라카인주 북부를 중심으로 거주하고 있다. (ko)
  • ロヒンギャ(英: Rohingya people)とは、ミャンマーのラカイン州(旧アラカン州)に住む人々である。英語や現地ミャンマーではロヒンジャ、隣国タイ王国ではロヒンヤと発音される。 (ja)
  • Rohingja, Rohingya – muzułmańska grupa etniczna zamieszkująca północną część birmańskiego stanu Arakan, licząca ponad milion osób. Są to głównie rolnicy i rybacy. Posługują się językiem rohingya z rodziny indoeuropejskiej. Stosowana bywa także nazwa Arakanie. (pl)
  • De Rohingya of Ruáingga is een etnische groep die hoofdzakelijk in Myanmar leeft. De meerderheid belijdt de soennitische vorm van islam en heeft , een dialect van het Bengali, als moedertaal. De bevolking bedraagt wereldwijd tussen de 1,4 en 3 miljoen mensen. In Myanmar zijn zij feitelijk staatsburgerschapsloos. (nl)
  • Rohingové nebo také Rohingyové jsou příslušníci indo-árijské muslimské etnické skupiny obývající severní část Arakanského státu ležícího v Myanmaru. Tato etnická skupina se vyznačuje odlišným dialektem a kulturou. Rohingové hovoří bengálským dialektem, blízkým tomu, který se používá v oblasti Čattagrám v Bangladéši, smíšeným navíc se slovy z urdštiny, hindštiny, arabských jazyků ale i barmštiny. (cs)
  • Die Rohingya sind eine Ethnie in Myanmar (ehemals Birma), deren Mitglieder als Muttersprache eine Varietät des indoarischen Chittagonischen sprechen, das zum bengalisch-assamesischen Zweig des Ostindischen gehört. Fast alle Rohingya sind sunnitische Muslime. Sie leben hauptsächlich im nördlichen Teil des an Bangladesch grenzenden myanmarischen Rakhaing-Staates (ehemals Arakan). In Myanmar lebten bis zu den Auseinandersetzungen im Herbst 2017 etwa eine Million Rohingya. (de)
  • Ο λαός των Ροχίνγκια είναι ένας άπατρις λαός από την πολιτεία Ρακίν της Μιανμάρ. Η πλειοψηφία των Ροχίνγκια είναι μουσουλμάνοι, ενώ ένα μικρό ποσοστό είναι Ινδουιστές. Οι Ροχίνγκια έχουν υποστεί στρατιωτικές διώξεις το 1978, 1991–1992, 2012, 2015, 2016–2017 και ιδιαίτερα το 2017-2018, στην οποία το μεγαλύτερο μέρος των Ροχίνγκια στην Μιανμάρ διώχθηκε από τη χώρα και κατέφυγε στο Μπανγκλαντές. (el)
  • La rohinĝoj - sialingve ruáingga, prononco laŭ sistemo IFA ɹuájŋɡa, ရိုဟင်ဂျာ rui hang gya, prononco ɹòhɪ̀ɴɡjà, bengale রোহিঙ্গা, prononco ɹohiŋɡa, angle nomataj rohingya, prononco laŭ sistemo IFA roʊˈɪndʒə, do [roŭinĝe], roʊˈhɪndʒə, do [roŭhinĝe] aŭ roʊˈɪŋjə, do [roŭhinje] - estas etno en la ŝtato Mjanmao (Birmo). Ties membroj parolas variaĵon de la lingvo parolata ĉirkaŭ la urbego Ĉitagongo de Bangladeŝo, parto de la bengala lingvo. Preskaŭ ĉiuj rohinĝoj estas sunaismaj islamanoj. La etnanoj tradicie vivas en la norda parto de la subŝtato Raĥine de Mjanmao, kiu limas al Bangladeŝo. En Mjanmao ĝis perfortaj persekutoj kaj tiel nomataj "etnaj purigoj" kontraŭ la rohinĝoj en aŭtuno 2017 vivis iom pli ol miliono da etnanoj. (eo)
  • Rohingyak (: Ruáingga ɹuájŋɡa ahoskatua, ရိုဟင်ဂျာ rui hang gya ɹòhɪ̀ɴɡjà ahoskatua, bengaleraz: রোহিঙ্গা Rohingga ɹohiŋɡa ahoskatua) estaturik gabeko indo-ariar talde etniko bat da, Myanmarreko Rakhine estatuan bizi zena. (eu)
  • Les Rohingya ou Rohingyas (Ruáingga /ɹuájŋɡa/, ရိုဟင်ဂျာ rui hang gya /ɹòhɪ̀ɴɡjà/, bengali : রোহিঙ্গা Rohingga /ɹohiŋɡa/) sont un groupe ethnique indo-aryen apatride de langue indo-européenne, majoritairement musulman, mais comprenant une minorité de chrétiens et d'hindous. Les Rohingya vivent principalement dans le nord de l'État d'Arakan, dans l'ouest de la Birmanie. Les Rohingya se distinguent des Arakanais, de langue lolo-birmane et bouddhistes, qui forment la majorité de la population de l'Arakan. Le terme apparaît pour la première fois sous la forme de Rooinga et de Rovingaw dans un texte écrit en 1799 par le géographe et botaniste écossais Francis Buchanan-Hamilton sur les langues parlées en Birmanie. Le mot signifie « habitant du Rohang », nom donné anciennement à l'Arakan par les (fr)
  • Los rohinyás o ruaingás (en birmano, ရိုဟင်ဂျာ rui hang gya, pronunciado [ɹòhɪ̀ɴd͡ʑà]; en inglés, rohingya) son un grupo étnico musulmán de Birmania (Myanmar) que desde 2017 fue objeto, según la ONU, de una limpieza étnica por parte de las autoridades birmanas que obligó a la mayoría de sus integrantes a refugiarse en la vecina Bangladés.​ La población se concentraba en dos municipios del estado de Rakáin limítrofes con Bangladés (Maungdaw y Buthidaung), y se extendía por otros tres municipios, Akyab, Rathedung y Kyauktaw. Antes de 2017 vivían aproximadamente un millón de rohinyá en el estado de Rakáin (antiguamente Arakan). A mediados de 2018 solo quedaban unos 300.000.​​ (es)
  • Rohingya adalah sebuah kelompok etnis Indo-Arya dari Rakhine (juga dikenal sebagai Arakan, atau Rohang dalam bahasa Rohingya) di Myanmar. Rohingya adalah etno-linguistik yang berhubungan dengan bahasa bangsa Indo-Arya di India dan Bangladesh (yang berlawanan dengan mayoritas rakyat Myanmar yang Sino-Tibet). (in)
  • The Rohingya people (/roʊˈhɪndʒə, -ɪn-, -ɪŋjə/) are a stateless Indo-Aryan ethnic group who predominantly follow Islam and reside in Rakhine State, Myanmar (previously known as Burma). Before the Rohingya genocide in 2017, when over 740,000 fled to Bangladesh, an estimated 1.4 million Rohingya lived in Myanmar. Described by journalists and news outlets as one of the most persecuted minorities in the world, the Rohingya are denied citizenship under the 1982 Myanmar nationality law. There are also restrictions on their freedom of movement, access to state education and civil service jobs. The legal conditions faced by the Rohingya in Myanmar have been compared to apartheid by some academics, analysts and political figures, including Nobel laureate Bishop Desmond Tutu, a South African anti-ap (en)
  • I rohingya (pronuncia inglese: [roʊˈɪndʒə], [roʊˈhɪndʒə] o [roʊˈɪŋjə]) sono un gruppo etnico, di religione islamica, che parla il rohingya, una lingua indoeuropea del ramo delle lingue indoarie, strettamente legata alla lingua chittagong e più alla lontana alla lingua bengalese, più simile alle parlate degli indo-ariani di India e Bangladesh, in contrapposizione alle lingue in prevalenza sino-tibetane della Birmania (ufficialmente Myanmar). (it)
  • Рохинджа (рохинджа 𐴌𐴗𐴥𐴝𐴙𐴚𐴒𐴙𐴝 Ruáingga /ɾuájŋɡa/, бирм. ရိုဟင်ဂျာ rui hang ja /ɹòhɪ̀ɴd͡ʑà/, бенг. রোহিঙ্গা Rohingga /ɹohiŋɡa/) — этническая группа, компактно проживающая в штате Ракхайн (другое название — Аракан) в Мьянме, говорят на индоевропейском языке рохинджа, который относится к индоарийской ветви. Рохинджа считают себя коренным населением территории современного мьянманского штата Ракхайн, хотя большинство историков полагают, что рохинджа переселились в Мьянму во времена британского владычества и, в меньшей степени, после независимости Бирмы и войны за независимость Бангладеш в 1971 году. Правительство Мьянмы отказывает им в гражданстве, называя нелегальными иммигрантами из Бангладеш. Этнически и лингвистически родственны, в отличие от остальных народов Мьянмы, народам Индии (ru)
  • Os ruaingas, roingas, roinjas ou rohingyas (Ruáingga /ɹuájŋɡa/, birmanês: ရိုဟင်ဂျာ rui hang gya /ɹòhɪ̀ɴɡjà/, em bengali: রোহিঙ্গা Rohingga /ɹohiŋɡa/) são um grupo étnico que pratica o islamismo e fala a língua ruainga, um idioma indo-ariano parente do bengáli. A origem desse povo é motivo de divergência com alguns dizendo que se originaram em Arracão (também conhecida como Raquine, ou Rohang em ruainga) no Mianmar, e outros dizendo que são imigrantes muçulmano oriundos de Bengala, atualmente Bangladexe. No Mianmar vivia a maior concentração de ruaingas no mundo. Os ruaingas, entretanto, não são reconhecidos pelo governo do Mianmar, tendo direitos como cidadania, movimento e permissão de residência limitados, impedindo o progresso social e econômico dessa etnia, sendo considerados apátri (pt)
  • Rohingyer eller rohingyafolket[uttal saknas] är ett folk av indo-arisk härkomst. Av världens drygt 3 miljoner medlemmar av rohingyafolket har hälften fram till nyligen (2017) levt i burmesiska delstaten Rakhine. Det finns även betydande grupper i bland annat Bangladesh, Pakistan och Saudiarabien. Majoriteten av folkgruppen är muslimer, medan en minoritet är hinduer.[källa behövs] (sv)
  • Рохінджа, іноді Рогінджа, Рогінґ'я (Ruáingga /ɾuájŋɡa/, бірм. ရိုဟင်ဂျာ rui hang ja /ɹòhɪ̀ɴd͡ʑà/, бенг. রোহিঙ্গা Rohingga /ɹohiŋɡa/) — етнічна група у М'янмі, які вважають себе корінними жителями території сучасного штату Ракхайн. Більшість вчених вважають, що рогінджа є мігрантами колоніальних часів Британської імперії, менша — після незалежності Бірми та війни за незалежність Бангладеш у 1971 році. Етнічно та лінгвістично споріднені, на відміну від інших народів М'янми, з народами Індії та Бангладеш. Територія, населена рогінджа, була приєднана до Бірми (М'янми) в 1700-х роках. (uk)
  • 羅興亞人(洛興亞語: 𐴌𐴗𐴥𐴝𐴙𐴚𐴒𐴙𐴝)是居住于緬甸若開邦北部的一个回教徒(穆斯林)族群,缅甸称其为“孟加拉人”(緬甸語:ဘင်္ဂလီ),主要居於近孟加拉国边界的貌夺和布帝洞镇一帶。在2016至2017開始的羅興亞難民危機前,有大約100萬羅興亞人居住在緬甸。根據緬甸現行國籍法,羅興亞人無法獲得公民身份。 2010年代開始,羅興亞人與緬甸政府的雙方衝突再次爆發。2015年,隨著緬甸政府對羅興亞人的報復力道加大,羅興亞人四處流徙,但東南亞各國幾乎都不願意接納羅興亞難民,引致了2015年羅興亞人難民危機。2016年10月至今,一些羅興亞人組織了若開羅興亞救世軍,多次襲擊緬甸軍警。2017年8月,150名恐怖分子向若開邦發動襲擊,造成多人傷亡。這引發了緬甸政府派出軍隊大規模清鄉、肅清恐怖分子,行動激烈戮及無辜,對於青年男子更是直接就地正法,造成約有80萬羅興亞人需偷渡孟加拉,即2017年羅興亞難民危機和被種族清洗危機。 許多羅興亞人被迫從緬甸逃離到鄰國孟加拉的貧民窟和難民營生活,並沿泰國到緬甸邊境地區一路逃難,很多羅興亞人更從海上逃至其他鄰國或東南亞地區,如馬來亞半島和印度尼西亞避難。按照聯合國的説法,羅興亞人是世界上最被迫害的少數民族之一。而難民危機也造成多國政治和難民人權的矛盾,各方原则和立场问题。 (zh)
rdfs:label
  • Rohingya people (en)
  • روهينغيا (ar)
  • Rohingya (ca)
  • Rohingové (cs)
  • Rohingya (de)
  • Ροχίνγκια (el)
  • Rohinĝoj (eo)
  • Rohinyá (es)
  • Rohingya (eu)
  • Róihinsí (ga)
  • Rohingya (in)
  • Rohingya (fr)
  • Rohingya (it)
  • 로힝야족 (ko)
  • ロヒンギャ (ja)
  • Rohingya (volk) (nl)
  • Povo ruainga (pt)
  • Rohingja (pl)
  • Рохинджа (ru)
  • Rohingyer (sv)
  • 罗兴亚人 (zh)
  • Рохінджа (uk)
rdfs:seeAlso
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
foaf:name
  • Rohingya people (en)
is dbo:citizenship of
is dbo:ideology of
is dbo:nationality of
is dbo:related of
is dbo:stateOfOrigin of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is dbp:ethnicity of
is dbp:ideology of
is dbp:nationality of
is dbp:purpose of
is dbp:related of
is dbp:relatedGroups of
is dbp:target of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License