An Entity of Type: work, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

The problem of evil is the question of how to reconcile the existence of evil and suffering with an omnipotent, omnibenevolent, and omniscient God. There are currently differing definitions of these concepts. The best known presentation of the problem is attributed to the Greek philosopher Epicurus. It was popularized by David Hume. Responses to the problem of evil have traditionally been in three types: refutations, defenses, and theodicies.

Property Value
dbo:abstract
  • مشكلة الشر في الثيولوجيا وفلسفة الدين هي محاولة حل معضلة وجود الشر والمعاناة في العالم مع فكرة وجود إله عليم، قدير، رحيم. وهي حجة ترمي إلى إظهار أن وجود الشر مع مثل هذا الإله أمر غير محتمل أو مستحيل. ويرد على هذه المشكلة بثلاثة ردود هي رفض وجودها مطلقًا، والدفاع الديني لرد القول بتناقض وجود الإله مع وجود الشر، ونظرية العدالة الإلهية التي تعلل بوجود الحكم الإلهية أو ثيوديسيا.ثمَّة ردود ومحاججاتٌ مختلفةٌ ومتنوِّعة لحلّ مشكلة الشر. منها على سبيل المثال تفسير عمليَّتي الخلق والحساب اللتين يقوم بهما الله في التوراة على أنَّهما عمليَّة واحدة، ففي هذه الحالة، يكون اللَّه قد جسَّد كرهه للشرّ في العالم الذي خلقه، فهو يريد إقامة حسابٍ عظيمٍ وكاملٍ للبشر على كافَّة أخطائهم وإعلانها عليهم جميعاً في يوم الحساب. ولأنَّ الله سيعاقِب مرتكبي الأعمال الشِّريرة في يوم الحساب، فإنَّ هذا يجعله إلهاً خيِّراً. ثمَّة العديد من التفسيرات الأخرى للمشكلة، منها أنَّ الشر هو نتاج إساءة استخدام المخلوقات الحيَّة للإرادة الحرَّة التي منحها إيَّاها الله، وأنَّ المعاناة ضروريَّة لتطوُّر الناس الروحاني، وقد يعبر عن مشكلة الشر بتعابير أخرى فقد وصفها سي. إس. لويس بأنها مشكلة الألم وعبر عنها بقوله: «يكلمنا الله في أوقات العافية، ويصرخ بنا في أوقات الألم»، وقيل في الحكم «من لم يأت إلى الله بلطائف الإحسان سيق إليه بسلاسل الامتحان»، وأنَّ البشر أقلُّ إدراكاً أساساً من أن يفهموا أسباب الإله للسَّماح بوجود الشر. ويدعى تعارض تفسير إساءة استخدام الإرادة الحرَّة مع المفهوم الحالي عن الله، لأنه يفتَرض أنَّ الإله قادرٌ على التنبؤ بكلِّ حوادث المستقبل، ممَّا يمكّنه من تجنُّب حدوث أيِّ شيءٍ لا يرغب بوقوعه، ويدعي البعض أن هذا متناقض مع مفهوم الإرداة الحرة، ولكن يجيب اللاهوتيون ومنهم الفيلسوف ريتشارد سوينبرن بأن الإرداة الحرة موجودة بالقدر الذي يبرر المسؤولية عن الأعمال وليست بمعنى الإرادة الحرة المطلقة التي تتعارض مع وجود العلم والقدرة الإلهية. وتزداد مشكلة الشر عمقًا في المجتمع الغربي حيث تنتشر الفردانية والرغبة في تحصيل اللذائذ في الحياة الحالية فقط، وقد بلغت أوج انتشارها بعد الحرب العالمية الثانية، ويزداد انتشارها في الحروب، وقد ادعى ماكس فيبر أن مشكلة الشر تكون ظاهرة في الأديان التوحيدية؛ اليهودية والمسيحية والإسلام، لأنها تؤمن بإله كلي القدرة وكلي العلم وواسع الرحمة. واختزال صفات الله على هذه الصفات الثلاث (العلم والقدرة والرحمة) هي أحد أسباب تضخيم مشكلة الشر، ولأن العالم عظيم ومعقد، والعقل محدود، يقر الجميع بالقصور الإدراكي للإنسان بحيث تغيب عنه بعض الحكم قبل الخوض في هذه القضية، وأن أهم ما يفسر وجود الشر في العالم هو الاختبار الإلهي وحرية الإرادة والتعريف بالنعمة وإبداء قصور الحياة الدنيا، ولذلك فالمؤمن يتوقع وجود الشرور بأنواعها ولا يجد أنها تطرح مأزق تصوري للألوهية أو لمعنى الحياة، ولكنها تكون كذلك عند بعض الأديان التي رجحت وصفًا للإله يتعارض مع الابتلاء أو عند الملحدين الذي يفترضون ضرورة وجود صورة طوباوية لعالم لا يوجد فيه شر. (ar)
  • El problema del mal o també, paradoxa d'Epicur, és estudiat en filosofia de la religió, en teodicea i en metafísica com el problema que resulta en considerar la compatibilitat entre la presència del mal i del patiment en el món amb l'existència d'un Déu omniscient, omnipresent, omnipotent i . (ca)
  • Το πρόβλημα του κακού αναφέρεται στην ερώτηση πώς συμβιβάζεται η ύπαρξη του κακού με ένα πανάγαθο, πάνσοφο και παντοδύναμο Θεό.. Το επιχείρημα από το κακό προσπαθεί να δείξει ότι η συνύπαρξη του κακού με ένα τέτοιο Θεό είναι απίθανη ως αδύνατη. Οι απόπειρες να δειχτεί πως είναι συμβατή η έννοια του Θεού με την ύπαρξη του κακού, ονομάζονται θεοδικία. Το πρόβλημα του κακού συχνά παρουσιάζεται με δύο μορφές: Το λογικό πρόβλημα και το αποδεικτικό πρόβλημα του κακού. Η λογική μορφή του προβλήματος προσπαθεί να δείξει πως λογικά η συνύπαρξη του Θεού με το κακό είναι αδύνατη ενώ η αποδεικτική μορφή του, προσπαθεί να δείξει ότι με δεδομένη την ύπαρξη του κακού στον κόσμο, είναι απίθανο να υπάρχει ένας παντοδύναμος, πάνσοφος και πανάγαθος θεός. Το πρόβλημα του κακού, έχει επεκταθεί ώστε να συμπεριλαμβάνει και μη ανθρώπινες μορφές ζωής, όπως για παράδειγμα την κακοποίηση ζώων. To πρόβλημα του κακού εφαρμόζεται κυρίως στις μονοθεϊστικές θρησκείες, όπως ο Χριστιανισμός, το Ισλάμ και ο Ιουδαϊσμός, σύμφωνα με τις οποίες, υπάρχει ένας θεός ο οποίος είναι παντοδύναμος, πάνσοφος και πανάγαθος.αλλά έχει εξεταστεί και για άλλες μη θεϊστικές ή πολυθεϊστικες θρησκείες όπως ο Βουδισμός, Ινδουϊσμός και Τζαϊνισμός. και άλλες θεωρίες όπως η κοσμική ηθική και η .Ωστόσο, το πρόβλημα του κακού συνήθως παρουσιάζεται με θεολογικό περιεχόμενο (el)
  • El problema del mal o también, paradoja de Epicuro, es estudiado en filosofía de la religión, en teodicea y en metafísica como el problema que resulta al considerar la compatibilidad entre la presencia del mal y del sufrimiento en el mundo con la existencia de Dios omnisciente, omnipresente, omnipotente y omnibenevolente. El argumento del mal afirma que debido a la existencia del mal, o Dios no existe o no tiene alguna de las tres propiedades mencionadas. Los argumentos para sostener lo contrario se les conoce tradicionalmente como teodiceas. Además de la filosofía de la religión, el problema del mal también es importante en los campos de la teología y ética. El problema del mal se puede expresar de la siguiente forma: ¿Es que Dios quiere prevenir el mal, pero no es capaz? Entonces no es omnipotente.¿Es capaz, pero no desea hacerlo? Entonces es malévolo.¿Es capaz y desea hacerlo? ¿De dónde surge entonces el mal?¿Es que no es capaz ni desea hacerlo? Entonces, ¿por qué llamarlo Dios? Paradoja o trilema de Epicuro​​ A menudo se formula de dos formas: el problema del mal lógico y el problema del mal evidencial.​ La versión lógica del argumento intenta demostrar deductivamente una imposibilidad lógica en la coexistencia entre Dios y el mal,​ mientras que la evidencial sostiene inductivamente que dado que existe el mal en el mundo, es improbable que exista un dios omnipotente, omnisciente y perfectamente bueno.​ Esta versión inductiva del argumento es más popular que su versión deductiva. El problema del mal también se ha extendido a los seres vivos no humanos, incluidos el sufrimiento animal provocado por la naturaleza y la crueldad animal humana.​ También se diferencian dos tipos de males: Mal moral, causado por actos humanos (como el Holocausto); y mal natural, causado por eventos que no tienen que ver con los humanos (como el Terremoto de Lisboa de 1755).​ Existe una amplia variedad de respuestas al problema del mal y se clasifican en: refutaciones, defensas y teodiceas. Hay además muchas discusiones sobre el mal y problemas relacionados en otros campos filosóficos, tales como la ética secular​​​ o la ética evolucionista,​​ pero en el sentido ordinario el "problema del mal" se trata dentro del contexto teológico.​​ El problema del mal aplica intensamente a las religiones monoteístas seguidoras del teísmo clásico, como el cristianismo, islam y judaísmo, que creen en un dios monoteísta que es omnipotente, omnisciente y omnibenevolente;​​ pero la pregunta "¿Por qué existe el mal?" ha sido estudiada en religiones no teístas o politeístas como el budismo, hinduismo y jainismo.​ ​ El problema del mal también se aplica al politeísmo si algún dios tiene los atributos ya mencionados. (es)
  • Gaizkiaren problema (edo Epikuroren paradoxa) zer dela-eta dagoen gaizkia jainko ahalguztidun, orojakile eta guztiz onbera bat baldin badago azaltzean datza. Izan ere, badago sufrimendua munduan, eta, jainkoa guztiz onbera izatera, ez luke onartu behar. Hartara, edo ez litzateke orojakilea (eta ez luke horren berri izanen) edo ez litzateke ahalguztiduna (eta ezin izanen luke konpondu). Zenbait filosofok aldarrikatu dute horrelako jainkoa eta gaizkia bateraezinak direla berez. Beste batzuek, ordea, aldarrikatu dute gaizkia nahitaezkoa dela erabakimen askea izateko, edo Jainkoa ulertezina dela gizakiendako, edo sufrimendua beharrezkoa dela espiritualki hazteko, edo mundu erori baten ondorioa dela gaizkia. (eu)
  • Tá an t- ina fhadhb don smaoineamh go bhfuil aon dia ann. Dar le fadhb an oilc, bréagnaíonn an fhíric go bhfuil an t-olc ann tréithe traidisiúnta Dé. Deirtear go bhfuil Dia uilefheasach, uilechumhachtach, agus dea-mhéineach go hiomlán. Dá mba amhlaidh, áfach, bheadh sé i gcumas Dé olc a scrios, agus ní mór ná go scriosfadh sé an t-olc toisc go bhfuil sé dea-mhéineach. Ós rud é go bhfuil ann don olc, caithfear go bhfuil ceann de na trí ráiteas seo fíor: 1. * Tá Dia sásta glacadh leis an olc. Má tá, níl sé dea-mhéineach. 2. * Ní scriosann Dia an t-olc toisc nach n-aithníonn sé an t-olc. Más ea, níl dia uilefheasach. 3. * Níl Dia in ann deireadh a chur leis an olc. Mar sin, níl sé uilechumhachtach. Tugann an argóint seo le fios nach bhfuil ann do dhia atá uilechumhachtach, uilefheasach, agus dea-mhéineach ar fad. Dá mbeadh a leithéid de dia ann, ní bheadh ann don olc. (ga)
  • The problem of evil is the question of how to reconcile the existence of evil and suffering with an omnipotent, omnibenevolent, and omniscient God. There are currently differing definitions of these concepts. The best known presentation of the problem is attributed to the Greek philosopher Epicurus. It was popularized by David Hume. Besides the philosophy of religion, the problem of evil is also important to the fields of theology and ethics. There are also many discussions of evil and associated problems in other philosophical fields, such as secular ethics, and evolutionary ethics. But as usually understood, the problem of evil is posed in a theological context. Responses to the problem of evil have traditionally been in three types: refutations, defenses, and theodicies. The problem of evil is generally formulated in two forms: the logical problem of evil and the evidential problem of evil. The logical form of the argument tries to show a logical impossibility in the coexistence of God and evil, while the evidential form tries to show that given the evil in the world, it is improbable that there is an omnipotent, omniscient, and wholly good God. The problem of evil has been extended to non-human life forms, to include animal suffering from natural evils and human cruelty against them. (en)
  • En philosophie, plus spécifiquement en théologie, le problème du mal est la question de savoir comment concilier l'existence du mal et celle d'un Dieu omniscient, omnipotent et bon. (fr)
  • Dalam filsafat agama dan teologi, masalah kejahatan adalah pertanyaan bagaimana kita menjelaskan kejahatan di dunia (tindakan, peristiwa, atau keadaan yang membawa penderitaan, kehilangan, kemiskinan, dan ketidakadilan) jika Tuhan atau dewa-dewi bersifat mahatahu, mahakuasa, dan maha-berbelas kasihan Banyak filsuf mengklaim bahwa keberadaan Tuhan tidaklah cocok dengan dunia yang penuh dengan kejahatan. David Hume dalam bukunya Dialogues Concerning Natural Religion (1779) mengutip argumen Epikuros: "Apakah Tuhan berniat mencegah kejahatan, tetapi tidak mampu? Maka Ia tidak mahakuasa. Apakah Ia mampu, tetapi tidak berniat [melakukannya]? Maka ia kejam. Apakah Ia mampu dan berniat? Kalau begitu, dari mana datangnya kejahatan?" (in)
  • Nella teologia occidentale e nella filosofia della religione, il problema del male nasce dalla necessità di spiegare il paradosso del male laddove si ritenga esista una divinità che viene considerata buona, onnipotente e onnisciente (cfr. Teismo). Il problema del male e le sue possibili spiegazioni sono principalmente d'interesse nei sistemi religiosi come il monoteismo e il dualismo. Sebbene già nelle religioni preistoriche e politeiste sia presente l'idea della contrapposizione tra bene e male (anche nelle forme del totemismo, sciamanesimo, animismo ecc.), secondo l'analisi dello storico delle religioni Julien Ries vi è assente tuttavia una visione lineare della storia come percorso di riscatto verso la salvezza. Solo nella Palestina all'epoca dei Maccabei (II secolo a.C.) si riscontra la presenza di testi, tra i quali spiccano i rotoli del Mar Morto, in cui si rileva un chiaro fatalismo etico-religioso, e, in contrasto con l'ebraismo ufficiale di quel periodo, un dualismo di bene e male. La comunità essena di Qumran ha fatto propria questa visione del mondo al punto tale che nei loro testi (parte dei rotoli citati sopra) si afferma che lo spirito del male, Belial, agisce per proprio conto, sebbene si sostenga che anche lui sia stato creato da Dio. Interpretazione questa che deriva da Isaia 45,7, dove si afferma che sia il bene che il male sono stati creati da Dio. Di conseguenza, anche il genere umano viene considerato come diviso in due gruppi: i figli della luce (gli esseni di Qumran) e i figli delle tenebre (chiunque altro). Una divisione simile a quella concepita dagli esseni del Mar Morto si avrà poi nel cristianesimo. Sempre intorno al II secolo a.C. si diffonde il mitraismo, incentrato sul culto di Mitra come vincitore del male e delle tenebre. Con l'avvento del cristianesimo si diffonde l'idea che la lotta del bene contro il male, con i problemi che essa comporta, si svolge nella storia, nella quale Dio interviene attivamente nei riguardi dell'umanità (cfr. Provvidenza). Nelle religioni non abramitiche invece gli dèi sono considerati ambivalenti o apatici rispetto all'esistenza, ai problemi e al destino degli esseri umani, oppure, nel caso siano presenti divinità che incarnano il male, queste vengono combattute da dèi che a loro volta rispecchiano il bene, e quindi il male viene mitigato, sottomesso o comunque limitato a determinate funzioni e realtà, come la morte o i fenomeni naturali; nei politeismi, ma anche in altre tipologie religiose, è caratteristica la presenza di narrazioni mitologiche e cosmogoniche per spiegare la risoluzione e gli effetti del suddetto contrasto nell'universo. Il tema della contrapposizione tra bene e male, prima dell'era cristiana, era stato affrontato in particolare dalla tradizione filosofico-religiosa dello zoroastrismo, ripresa in seguito da alcune sette gnostiche a partire dal II secolo, assertrice di una visione dualistica che concepiva il male non come negatività assoluta, ma portatore di una sua positività, concezione alla quale aderì anche lo zervanismo insieme ad altri sistemi religiosi; alle concezioni dualiste si contrappongono le religioni strettamente monoteistiche, quali le abramitiche, che pongono al loro centro la figura di un unico Dio buono, onnipotente e giusto. Alcuni filosofi hanno sostenuto che l'esistenza del male sia logicamente incompatibile con un Dio con tali caratteristiche. Il tentativo di risolvere la questione in questi contesti è stata storicamente una delle preoccupazioni principali della teodicea.Tra le risposte elaborate vi sono gli argomenti secondo cui il vero libero arbitrio non può esistere senza la possibilità del male, che l'uomo non può comprendere Dio, che la sofferenza è necessaria per la crescita spirituale o che il male è la conseguenza di un mondo decaduto. Altri sostengono che Dio non sia onnipotente o buono, o entrambe le cose, oppure che Dio non esista. Discussioni sul male e problemi associati sorgono anche in altri ambiti filosofici, ad esempio in etica laica, e discipline scientifiche quali l'etica evolutiva. Ma di solito, il problema del male viene compreso come posto in un contesto teologico. (it)
  • 종교 철학과 신학에서 악의 문제(Problem of evil)는 전적으로 선하며, 전능하고, 전지한 신이 존재한다면 악을 어떻게 설명할 수 있는가 하는 물음이다 (참고: 유신론). 어떤 철학자들은 이러한 신과 악은 논리적으로 양립할 수 없다고 주장하였다. 이러한 문맥 하에 "악의 문제"라는 물음에 대한 해답을 제시하려는 시도들이 과거로부터 있었으며 이 시도들은 변신론(Theodicy, 辯神論) 또는 신정론(神正論)의 주요 관심사였다. 악의 문제에 대해 제시된 여러 답변들 중에는 다음과 같은 견해들이 있다. * 참된 자유 의지는 악이 가능하지 않다면 존재할 수 없다. * 인간은 신을 이해할 수 없다. * 고통은 영적 성장을 위한 필수불가결한 요소이다. * 악은 세계의 실락에 따른 부산물 또는 결과물이다. (Secular ethics)와 같은 다른 철학 분야와 (Evolutionary ethics)와 같은 과학 분야에도 "악"과 "문제"에 대한 많은 논의가 있다. 그러나, 일반적으로 이해되는 바와 같이, "악의 문제"는 주로 신학적 맥락에서 논의된다. (ko)
  • Het probleem van het lijden is de vraag waarom een almachtige en goede God, zoals voorgesteld door de monotheïstische religies, kwaad en lijden in zijn schepping zou toestaan. Voor velen is het probleem van het bestaan van het kwaad het voornaamste bezwaar tegen een geloof in God, en zodoende een antigodsbewijs. Het agnostische standpunt wordt vaak in de vorm van een dilemma verwoord: Als God iedereen liefheeft, dan zou hij het kwaad uit de wereld willen. En als hij almachtig is, dan zou hij in staat zijn om dit te doen. Maar het kwaad bestaat. Daarom kan God niet tegelijk almachtig en liefhebbend zijn. (nl)
  • Problem zła w teologii – problem pogodzenia obecności zła i cierpienia z istnieniem wszechwiedzącego, wszechpotężnego, i nieskończenie dobrego Boga. Problem zła często zajmował wielkich filozofów. Istniały dwie szkoły: jedna – hinduska – zło i dobro są równie potrzebne i niezbędne do harmonii i akwinacka – zło jest tylko konsekwencją błędów i karą za grzechy. Niemal wszystkie religie w jakiś sposób starają się wyjaśnić istnienie zła. (pl)
  • В философии религии проблема зла — это вопрос об одновременном существовании (сосуществовании) зла и божества, являющегося абсолютно или относительно всемогущим, всеведущим и всеблагим. В пользу зла предложены аргументы, указывающие на то, что одновременное сосуществование зла и такого божества маловероятно или невозможно вовсе. Попытки доказать обратное представлены со стороны теодицеи. Широкий спектр вопросов, касающихся проблемы зла, затронут в богословии. Данная проблема затронута и в других философских областях, таких как светская этика, а также в некоторых научных дисциплинах, таких как эволюционная этика. Однако обычно проблема зла рассматривается именно в теологическом контексте. (ru)
  • Na filosofia da religião, o problema do mal é a questão de como conciliar a existência do mal com o de uma divindade que é, tanto em termos absolutos ou relativos, onipotente, onisciente e benevolente. Um "argumento do mal" tenta mostrar que a coexistência do mal e tal divindade é improvável ou impossível se colocado em termos absolutos. As tentativas de demonstrar o contrário tradicionalmente têm sido discutidas sob o título de teodiceia. Uma ampla gama de respostas foi dada para o problema do mal na teologia. Há também muitas discussões de problemas mal e associados em outros campos filosóficos, tais como ética secular, e disciplinas científicas, tais como ética evolucionista. Mas, como normalmente entendido, o "problema do mal" é colocado em um contexto teológico. A existência do mal parece ser contraditória a com a existência de um Deus bondoso e poderoso, mas alguns religiosos argumentam que, para o homem ser feliz, ele necessita executar ações, atos de caridade e de heroísmo, que não seriam possíveis se não existisse o mal. Entretanto, a maioria dos teístas responde que um deus perfeito pode ainda permitir um certo mal, insistindo que a concessão de um bem maior, como o livre arbítrio, não pode ser alcançada sem alguns males. Uma defesa contra o problema do mal é estabelecer que os atributos divinos são logicamente consistentes com a existência do mal, mas que isso não significa que o mal derive deles, ou que deles se possa retirar uma explicação quanto as razões pelas quais o mal existe ou ocorre. Uma teodiceia, por outro lado é uma tentativa de fornecer tais justificativas para a existência do mal. (pt)
  • Det ondas problem, Epikuros paradox eller Teodicéproblemet, avser frågan varför en allsmäktig, allvetande och allgod Gud tillåter det onda som finns i världen. Om man utgår från vad Gudsbegreppet bör innebära och frågar sig vilka egenskaper som krävs för att något skall vara ett värdigt objekt att dyrka kan ett naturligt svar vara att Gud måste vara något eller någon, som åtminstone är väldigt mäktig med vidsträckta kunskaper och som är moraliskt god. Den kristna guden brukar anses vara allsmäktig, allvetande och allgod. Men om en sådan Gud existerar är det förvånande varför det onda existerar i världen. Många av de onda ting som finns i världen är sådana att de kan elimineras eller förhindras av någon med begränsad makt. Eftersom människor är medvetna om att detta onda finns så skulle en Gud som åtminstone har så stor kunskap som människor vara medveten om det onda i världen. Slutligen gäller att till och med en måttligt god människa med tillräcklig makt eliminera detta onda. Det onda i världen är inte begränsad till mänsklig ondska utan innefattar även det onda i naturen såsom naturkatastrofer, olyckor och sjukdomar. Det ondas problem har ansetts utgöra ett bevis för att en allsmäktig, allvetande och allgod gud inte existerar. Det ondas problem är bara applicerbart på monoteistiska religioner där det finns en enda gud som står bakom skapelsen och anses vara allsmäktig. Det ondas problem är också titeln på en bok från 1923 av Alf Ahlberg. Boken behandlar problemet ur ett etisk-metafysiskt perspektiv. (sv)
  • 罪惡問題(英語:Problem of evil,另稱邪恶问题、伊壁鳩魯四問或伊壁鸠鲁悖论)是宗教哲学和神学的議題。該議題探討如何使邪恶或苦难与全知全能全善的神调和的问题,由古希腊哲学家伊比鸠鲁提出。试图解决这一难题的理论称为神义论。 (zh)
  • Проблема зла — філософсько-релігійне питання щодо того як можуть співіснувати зло і Бог. Переважно проблема зла розглядається у християнстві, проте також зустрічається в античній філософії та богослів'ї інших релігій. (uk)
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 30104 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 134601 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1123026890 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:subject
gold:hypernym
rdf:type
rdfs:comment
  • El problema del mal o també, paradoxa d'Epicur, és estudiat en filosofia de la religió, en teodicea i en metafísica com el problema que resulta en considerar la compatibilitat entre la presència del mal i del patiment en el món amb l'existència d'un Déu omniscient, omnipresent, omnipotent i . (ca)
  • En philosophie, plus spécifiquement en théologie, le problème du mal est la question de savoir comment concilier l'existence du mal et celle d'un Dieu omniscient, omnipotent et bon. (fr)
  • 종교 철학과 신학에서 악의 문제(Problem of evil)는 전적으로 선하며, 전능하고, 전지한 신이 존재한다면 악을 어떻게 설명할 수 있는가 하는 물음이다 (참고: 유신론). 어떤 철학자들은 이러한 신과 악은 논리적으로 양립할 수 없다고 주장하였다. 이러한 문맥 하에 "악의 문제"라는 물음에 대한 해답을 제시하려는 시도들이 과거로부터 있었으며 이 시도들은 변신론(Theodicy, 辯神論) 또는 신정론(神正論)의 주요 관심사였다. 악의 문제에 대해 제시된 여러 답변들 중에는 다음과 같은 견해들이 있다. * 참된 자유 의지는 악이 가능하지 않다면 존재할 수 없다. * 인간은 신을 이해할 수 없다. * 고통은 영적 성장을 위한 필수불가결한 요소이다. * 악은 세계의 실락에 따른 부산물 또는 결과물이다. (Secular ethics)와 같은 다른 철학 분야와 (Evolutionary ethics)와 같은 과학 분야에도 "악"과 "문제"에 대한 많은 논의가 있다. 그러나, 일반적으로 이해되는 바와 같이, "악의 문제"는 주로 신학적 맥락에서 논의된다. (ko)
  • Het probleem van het lijden is de vraag waarom een almachtige en goede God, zoals voorgesteld door de monotheïstische religies, kwaad en lijden in zijn schepping zou toestaan. Voor velen is het probleem van het bestaan van het kwaad het voornaamste bezwaar tegen een geloof in God, en zodoende een antigodsbewijs. Het agnostische standpunt wordt vaak in de vorm van een dilemma verwoord: Als God iedereen liefheeft, dan zou hij het kwaad uit de wereld willen. En als hij almachtig is, dan zou hij in staat zijn om dit te doen. Maar het kwaad bestaat. Daarom kan God niet tegelijk almachtig en liefhebbend zijn. (nl)
  • Problem zła w teologii – problem pogodzenia obecności zła i cierpienia z istnieniem wszechwiedzącego, wszechpotężnego, i nieskończenie dobrego Boga. Problem zła często zajmował wielkich filozofów. Istniały dwie szkoły: jedna – hinduska – zło i dobro są równie potrzebne i niezbędne do harmonii i akwinacka – zło jest tylko konsekwencją błędów i karą za grzechy. Niemal wszystkie religie w jakiś sposób starają się wyjaśnić istnienie zła. (pl)
  • 罪惡問題(英語:Problem of evil,另稱邪恶问题、伊壁鳩魯四問或伊壁鸠鲁悖论)是宗教哲学和神学的議題。該議題探討如何使邪恶或苦难与全知全能全善的神调和的问题,由古希腊哲学家伊比鸠鲁提出。试图解决这一难题的理论称为神义论。 (zh)
  • Проблема зла — філософсько-релігійне питання щодо того як можуть співіснувати зло і Бог. Переважно проблема зла розглядається у християнстві, проте також зустрічається в античній філософії та богослів'ї інших релігій. (uk)
  • مشكلة الشر في الثيولوجيا وفلسفة الدين هي محاولة حل معضلة وجود الشر والمعاناة في العالم مع فكرة وجود إله عليم، قدير، رحيم. وهي حجة ترمي إلى إظهار أن وجود الشر مع مثل هذا الإله أمر غير محتمل أو مستحيل. ويرد على هذه المشكلة بثلاثة ردود هي رفض وجودها مطلقًا، والدفاع الديني لرد القول بتناقض وجود الإله مع وجود الشر، ونظرية العدالة الإلهية التي تعلل بوجود الحكم الإلهية أو ثيوديسيا.ثمَّة ردود ومحاججاتٌ مختلفةٌ ومتنوِّعة لحلّ مشكلة الشر. منها على سبيل المثال تفسير عمليَّتي الخلق والحساب اللتين يقوم بهما الله في التوراة على أنَّهما عمليَّة واحدة، ففي هذه الحالة، يكون اللَّه قد جسَّد كرهه للشرّ في العالم الذي خلقه، فهو يريد إقامة حسابٍ عظيمٍ وكاملٍ للبشر على كافَّة أخطائهم وإعلانها عليهم جميعاً في يوم الحساب. ولأنَّ الله سيعاقِب مرتكبي الأعمال الشِّريرة في يوم الحساب، فإنَّ هذا يجعله إلهاً خيِّراً. ث (ar)
  • Το πρόβλημα του κακού αναφέρεται στην ερώτηση πώς συμβιβάζεται η ύπαρξη του κακού με ένα πανάγαθο, πάνσοφο και παντοδύναμο Θεό.. Το επιχείρημα από το κακό προσπαθεί να δείξει ότι η συνύπαρξη του κακού με ένα τέτοιο Θεό είναι απίθανη ως αδύνατη. Οι απόπειρες να δειχτεί πως είναι συμβατή η έννοια του Θεού με την ύπαρξη του κακού, ονομάζονται θεοδικία. (el)
  • El problema del mal o también, paradoja de Epicuro, es estudiado en filosofía de la religión, en teodicea y en metafísica como el problema que resulta al considerar la compatibilidad entre la presencia del mal y del sufrimiento en el mundo con la existencia de Dios omnisciente, omnipresente, omnipotente y omnibenevolente. El argumento del mal afirma que debido a la existencia del mal, o Dios no existe o no tiene alguna de las tres propiedades mencionadas. Los argumentos para sostener lo contrario se les conoce tradicionalmente como teodiceas. Además de la filosofía de la religión, el problema del mal también es importante en los campos de la teología y ética. El problema del mal se puede expresar de la siguiente forma: (es)
  • Gaizkiaren problema (edo Epikuroren paradoxa) zer dela-eta dagoen gaizkia jainko ahalguztidun, orojakile eta guztiz onbera bat baldin badago azaltzean datza. Izan ere, badago sufrimendua munduan, eta, jainkoa guztiz onbera izatera, ez luke onartu behar. Hartara, edo ez litzateke orojakilea (eta ez luke horren berri izanen) edo ez litzateke ahalguztiduna (eta ezin izanen luke konpondu). (eu)
  • Tá an t- ina fhadhb don smaoineamh go bhfuil aon dia ann. Dar le fadhb an oilc, bréagnaíonn an fhíric go bhfuil an t-olc ann tréithe traidisiúnta Dé. Deirtear go bhfuil Dia uilefheasach, uilechumhachtach, agus dea-mhéineach go hiomlán. Dá mba amhlaidh, áfach, bheadh sé i gcumas Dé olc a scrios, agus ní mór ná go scriosfadh sé an t-olc toisc go bhfuil sé dea-mhéineach. Ós rud é go bhfuil ann don olc, caithfear go bhfuil ceann de na trí ráiteas seo fíor: (ga)
  • The problem of evil is the question of how to reconcile the existence of evil and suffering with an omnipotent, omnibenevolent, and omniscient God. There are currently differing definitions of these concepts. The best known presentation of the problem is attributed to the Greek philosopher Epicurus. It was popularized by David Hume. Responses to the problem of evil have traditionally been in three types: refutations, defenses, and theodicies. (en)
  • Dalam filsafat agama dan teologi, masalah kejahatan adalah pertanyaan bagaimana kita menjelaskan kejahatan di dunia (tindakan, peristiwa, atau keadaan yang membawa penderitaan, kehilangan, kemiskinan, dan ketidakadilan) jika Tuhan atau dewa-dewi bersifat mahatahu, mahakuasa, dan maha-berbelas kasihan Banyak filsuf mengklaim bahwa keberadaan Tuhan tidaklah cocok dengan dunia yang penuh dengan kejahatan. David Hume dalam bukunya Dialogues Concerning Natural Religion (1779) mengutip argumen Epikuros: (in)
  • Nella teologia occidentale e nella filosofia della religione, il problema del male nasce dalla necessità di spiegare il paradosso del male laddove si ritenga esista una divinità che viene considerata buona, onnipotente e onnisciente (cfr. Teismo). Il problema del male e le sue possibili spiegazioni sono principalmente d'interesse nei sistemi religiosi come il monoteismo e il dualismo. Sempre intorno al II secolo a.C. si diffonde il mitraismo, incentrato sul culto di Mitra come vincitore del male e delle tenebre. (it)
  • В философии религии проблема зла — это вопрос об одновременном существовании (сосуществовании) зла и божества, являющегося абсолютно или относительно всемогущим, всеведущим и всеблагим. В пользу зла предложены аргументы, указывающие на то, что одновременное сосуществование зла и такого божества маловероятно или невозможно вовсе. Попытки доказать обратное представлены со стороны теодицеи. (ru)
  • Na filosofia da religião, o problema do mal é a questão de como conciliar a existência do mal com o de uma divindade que é, tanto em termos absolutos ou relativos, onipotente, onisciente e benevolente. Um "argumento do mal" tenta mostrar que a coexistência do mal e tal divindade é improvável ou impossível se colocado em termos absolutos. As tentativas de demonstrar o contrário tradicionalmente têm sido discutidas sob o título de teodiceia. (pt)
  • Det ondas problem, Epikuros paradox eller Teodicéproblemet, avser frågan varför en allsmäktig, allvetande och allgod Gud tillåter det onda som finns i världen. Om man utgår från vad Gudsbegreppet bör innebära och frågar sig vilka egenskaper som krävs för att något skall vara ett värdigt objekt att dyrka kan ett naturligt svar vara att Gud måste vara något eller någon, som åtminstone är väldigt mäktig med vidsträckta kunskaper och som är moraliskt god. Den kristna guden brukar anses vara allsmäktig, allvetande och allgod. (sv)
rdfs:label
  • Problem of evil (en)
  • مشكلة الشر (ar)
  • Problema del mal (ca)
  • Problem des Leidens (de)
  • Πρόβλημα του κακού (el)
  • Problema del mal (es)
  • Gaizkiaren problema (eu)
  • Fadhb an oilc (ga)
  • Masalah kejahatan (in)
  • Problème du mal (fr)
  • Problema del male (it)
  • 악의 문제 (ko)
  • Probleem van het lijden (nl)
  • Problem zła (pl)
  • Problema do mal (pt)
  • Det ondas problem (sv)
  • Проблема зла (ru)
  • 罪惡問題 (zh)
  • Проблема зла (uk)
rdfs:seeAlso
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:nonFictionSubject of
is dbo:notableIdea of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is dbp:mainInterests of
is dbp:notableIdeas of
is dbp:subject of
is rdfs:seeAlso of
is owl:differentFrom of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License