About: Weltschmerz

An Entity of Type: Abstraction100002137, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

Weltschmerz (German: [ˈvɛltʃmɛɐ̯ts]; literally "world-pain" or "world-weariness") is a literary concept describing the feeling experienced by an individual who believes that reality can never satisfy the expectations of the mind, resulting in "a mood of weariness or sadness about life arising from the acute awareness of evil and suffering".

Property Value
dbo:abstract
  • Weltschmerz és un terme encunyat per l'autor alemany Jean Paul usat per expressar la sensació que una persona experimenta en entendre que el món físic real mai podrà equiparar-se al món desitjat com un se l' imagina. Aquesta visió pessimista del món va ser àmpliament utilitzada per nombrosos autors romàntics com Lord Byron, Giacomo Leopardi, François-René de Chateaubriand, Alfred de Musset, Nikolaus Lenau, Herman Hesse, Christopher Connors, i Heinrich Heine. El terme també és utilitzat per denotar el sentiment de tristesa quan es pensa en els mals que afligeixen al món. En el parlar quotidià alemany, no és una paraula usada freqüentment. El significat modern de weltschmerz en la llengua alemanya, és el dolor psicològic causat per la tristesa que es pateix quan es comprèn que les pròpies febleses són causades per la crueltat del món i circumstàncies físiques i socials. En aquest sentit, pot provocar depressió i resignació, i pot convertir-se en un problema mental (comparable al hikikomori). (ca)
  • Weltschmerz ist ein von Jean Paul geprägter Begriff für ein Gefühl der Trauer und schmerzhaft empfundener Melancholie, das jemand über seine eigene Unzulänglichkeit empfindet, die er zugleich als Teil der Unzulänglichkeit der Welt, der bestehenden Verhältnisse betrachtet. Er geht oft einher mit Pessimismus, Resignation oder Realitätsflucht. Das Deutsche Wörterbuch von Jacob und Wilhelm Grimm benennt Weltschmerz als tiefe Traurigkeit über die Unzulänglichkeit der Welt. Nachträglich wurde der Begriff insbesondere auf eine Geisteshaltung und deren literarischen Ausdruck der Romantik (beispielsweise Joseph Freiherr von Eichendorff, Clemens Brentano, Nikolaus Lenau) übertragen. Heinrich Heine beschrieb ihn als „Schmerz über die Vergänglichkeit irdischer Herrlichkeit“; Thomas Mann umschrieb ihn mit „Lebenswehmut“. Am Rande der musikalischen New-Wave-Popkultur des 20. Jahrhunderts wurde Weltschmerz wieder zu einem wichtigen Thema, etwa in den Liedtexten der britischen Spoken-Word-Künstlerin Anne Clark. Der schottische Sänger und Musiker Fish nannte sein 2020 erschienenes Album Weltschmerz. Weltschmerz ist ein in vielen Sprachen verbreiteter Germanismus, darunter im Dänischen, Englischen, Italienischen, Polnischen, Schwedischen, Niederländischen, Französischen, Spanischen, Katalanischen und Portugiesischen. (de)
  • Weltschmerz (/ˈvɛltʃmɛɐ̯ts/ ; des mots allemands Welt, signifiant « monde », et Schmerz, « douleur ») est un terme intronisé par l'écrivain allemand Jean Paul dénotant une sorte de sensation ou émotion dont un individu fait l'expérience lorsqu'il comprend que la réalité physique ne peut satisfaire les demandes de l'esprit. Ce type de vision du monde pessimiste s'est répandu parmi des auteurs tels que Lord Byron, Giacomo Leopardi, François-René de Chateaubriand, Alfred de Musset, Nikolaus Lenau, Hermann Hesse, Heinrich Heine. Le terme est également utilisé pour dénoter un sentiment de tristesse attaché à l'idée de misère du monde, comparable à l'empathie. La signification moderne de Weltschmerz renvoie à la souffrance psychologique qui peut survenir lorsqu'un individu se rend compte que ses propres faiblesses sont causées par le monde. La Weltschmerz, dans ce contexte, peut entraîner une dépression, une résignation et une fuite, et peut devenir un problème psychologique (comparable au Hikikomori). La Weltschmerz ainsi entendue peut être comparée à l'anomie, ou à une sorte d'aliénation, dont Émile Durkheim a auparavant fait part dans son ouvrage intitulé Le Suicide. L'écrivain John Green définit ce terme dans son roman comme « le sentiment d'abattement qu'on ressent quand le monde extérieur ne correspond pas au monde tel qu'on voudrait qu'il soit ». (fr)
  • Weltschmerz (pronunciación en alemán: /ˈvɛltʃmɛɐ̯ts/) es un término acuñado por el autor alemán Jean Paul usado para expresar la sensación que una persona experimenta al entender que el mundo físico real nunca podrá equipararse al mundo deseado como uno lo imagina. Esta visión pesimista del mundo fue ampliamente utilizada por numerosos autores románticos como Lord Byron, Oscar Wilde, William Blake, Charles Baudelaire, Giacomo Leopardi, Paul Verlaine, François-René de Chateaubriand, Alfred de Musset, Mijaíl Lermontov, Nikolaus Lenau,​ Hermann Hesse,​ y Heinrich Heine.​ El término también es utilizado para denotar el sentimiento de tristeza cuando se piensa en los males que aquejan al mundo. En el hablar cotidiano alemán, no es una palabra usada frecuentemente. El significado moderno de weltschmerz en la lengua alemana es el dolor psicológico causado por la tristeza que puede sufrirse cuando se comprende que las propias debilidades son causadas por la crueldad del mundo y circunstancias físicas y sociales. En este sentido, se puede sufrir de depresión y resignación, y puede convertirse en un problema mental (compárese con el hikikomori). (es)
  • Weltschmerz (German: [ˈvɛltʃmɛɐ̯ts]; literally "world-pain" or "world-weariness") is a literary concept describing the feeling experienced by an individual who believes that reality can never satisfy the expectations of the mind, resulting in "a mood of weariness or sadness about life arising from the acute awareness of evil and suffering". The term was coined by the German Romantic author Jean Paul in his 1827 novel Selina, and in its original definition in the Deutsches Wörterbuch by the Brothers Grimm, it denotes a deep sadness about the insufficiency of the world ("tiefe Traurigkeit über die Unzulänglichkeit der Welt"). The translation can differ depending on context; in reference to the self it can mean "world-weariness", while in reference to the world it can mean "the pain of the world". The worldview of Weltschmerz has been retroactively seen as widespread among Romantic and decadent authors such as Jean Paul, the Marquis de Sade, Lord Byron, Giacomo Leopardi, William Blake, Charles Baudelaire, Paul Verlaine, François-René de Chateaubriand, Oscar Wilde, Alfred de Musset, Mikhail Lermontov, Nikolaus Lenau, Hermann Hesse, and Heinrich Heine. (en)
  • Weltschmerz, letterlijk wereldpijn of wereldsmart, is een uit de Duitse taal afkomstig woord dat voor het eerst als zodanig werd gebruikt door de Duitse schrijver Jean Paul Richter (1763-1825). Het verwoordt het gevoel van diepe droefheid en als pijnlijk ervaren melancholie ten gevolge van verdriet, ontstaan door de onvolmaaktheid van de wereld. Een persoon met weltschmerz heeft het gevoel dat de fysieke realiteit nooit de verlangens van de geest kan bevredigen. Het gaat soms met pessimisme, vervreemding en escapisme gepaard en kan een psychisch probleem worden (zoals bij Hikikomori, een fenomeen waarbij Japanse jongeren zich sociaal volledig terugtrekken). Weltschmerz kan in extreme gevallen gepaard gaan met een anomische geestestoestand, conform met het concept van anomie, een soort van vervreemding waarover Émile Durkheim schreef in zijn sociologische verhandeling Le suicide. Anomische zelfmoord is volgens Durkheim in de eerste plaats echter het gevolg van het gebrek aan 'nomos' (orde, norm, wet, binding versus 'a-nomos'): met name een aliënatie t.a.v. de eigen omgeving en t.a.v. significante anderen om tal van redenen en niet zozeer omwille van weltschmerz. Weltschmerz wordt vaker verbonden met (een al dan niet zachte, milde of ernstige vorm van) 'melancholia' en wordt daarbij gelinkt met de hunker naar het 'authentieke' en verbonden met het 'aura'-begrip van de Joods-Duitse cultuurfilosoof Walter Benjamin. (nl)
  • Weltschmerz (niem. ból świata) – zespół nastrojów i emocji typu: depresja, smutek, apatia, melancholia wynikających z myśli o niedoskonałości świata, a właściwie ze zderzenia chęci działania i niemożności jego realizacji oraz dysonansu pomiędzy wrażliwością bohatera a jego otoczeniem; romantyczny, sentymentalny pesymizm. Choć niekiedy uważa się, że pojęcie to pochodzi z utworu Cierpienia młodego Wertera, napisanego przez prekursora niemieckiego romantyzmu Johana Wolfganga Goethego, właściwym jego twórcą jest inny preromantyk niemiecki Jean Paul (Johann Paul Friedrich Richter). W powieści Goethego weltschmerzu doświadcza Werter, tytułowy bohater. Objawia się on stanami melancholii, załamaniem i apatią. Bohater widzi niedoskonałość świata, np. niesprawiedliwe podziały społeczne, ale nie chce się ani do nich przystosować, ani się przeciw nim zbuntować. Uważa, że ani on nie rozumie świata, ani świat jego. Jest sam na sam ze swoją rozbudowaną wrażliwością. Próbuje więc świata iluzji – ucieka najpierw w świat przyrody (kontemplacja), potem w świat literatury (lektura Homera, zaś potem pieśni Osjana – zmiana literatury świadczy o zmianie nastawienia do rzeczywistości), by na końcu popełnić samobójstwo z powodów powyższych oraz przez nieszczęśliwą miłość, co jest kolejnym wątkiem powieści. (pl)
  • Weltschmerz (dal tedesco, dolore cosmico o stanchezza del mondo) è un termine coniato dallo scrittore tedesco Jean Paul e denota un tipo di sensazione provata da qualcuno che comprende che la realtà fisica non può mai soddisfare le domande della mente; l'espressione è usata anche per denotare una sensazione di tristezza al pensiero dei mali del mondo, legandosi ai concetti di empatia e teodicea, o a forme di misantropia o depressione. (it)
  • Weltschmerz (tyska för världssmärta) är ett av den tyske författaren Jean Paul myntat begrepp, vilket avser insikten hos dem som anser att den fysiska verkligheten inte kan tillfredsställa själens behov. Denna pessimistiska och melankoliska världsåskådning var vanlig bland romantikens författare, såsom Lord Byron, Giacomo Leopardi, François-René de Chateaubriand, Alfred de Musset, Nikolaus Lenau och Heinrich Heine. Den moderna användningen av Weltschmerz i tyskan avser den psykiska smärtan av sorg som kan komma av insikten av sin egen svaghet och otillräcklighet i förhållande till världens grymhet och ondska. Weltschmerz i denna betydelse kan uppträda tillsammans med uppgivenhet och verklighetsflykt. (sv)
  • Weltschmerz (do alemão, literalmente dor de mundo, também cansaço do mundo, pronunciado [ˈvɛltʃmɛɐ̯ts]) é um termo cunhado pelo autor alemão Jean Paul Richter em seu romance de 1827, Selina, e denota o tipo de sentimento experimentado por alguém que entende que a realidade física nunca poderá satisfazer as exigências da mente. Seu significado original no Deutsches Wörterbuch pelos Irmãos Grimm, denota uma tristeza profunda sobre a insuficiência do mundo (tiefe Traurigkeit über die Unzulänglichkeit der Welt). A tradução pode diferir dependendo do contexto; em referência ao eu pode significar "cansaço do mundo", enquanto em referência ao mundo pode significar "a dor de mundo". Este tipo de visão de mundo foi generalizado entre vários autores românticos e decadentes tais como Lord Byron, Oscar Wilde, William Blake, o Marquês de Sade, Charles Baudelaire, Giacomo Leopardi, François-René de Chateaubriand, Alfred de Musset, Mikhail Lermontov, Nikolaus Lenau, Hermann Hesse e Heinrich Heine. define Weltschmerz mais amplamente como "um estado de espírito de cansaço ou tristeza sobre a vida que surge da consciência aguda do mal e do sofrimento", e observa que na década de 1860 a palavra era usada ironicamente na Alemanha para se referir à hipersensibilidade dessas mesmas preocupações. (pt)
  • Weltschmerz або світова скорбота, світовий біль (нім. Weltschmerz: Welt — світ, Schmerz — біль; рос. мировая скорбь; англ. world-weariness або world-pain; в тому ж значенні вживалося фр. mal du siècle — хвороба століття) — термін, що був запроваджений німецьким письменником Жаном Полем (Johann Paul Friedrich Richter) і означає почуття людини, яка усвідомила, що реальний фізичний світ ніколи не зможе задовольнити потреби її розуму та відповідати її уяві, глибока печаль над недоліками світу. Такі погляди широко розповсюдженні у творчості лорда Байрона, Джакомо Леопарді, Франсуа-Рене де Шатобріана, Альфреда де Мюссе, , Германа Гессе і Генріха Гейне. Такий стан душі характерний для Вертера, який є головним героєм твору Йогана Вольфганга Ґете «Страждання молодого Вертера». Weltschmerz йде поряд з песимізмом, меланхолією, апатією та ескапізмом. Розділяти такі відчуття означає з одного боку неможливість погодитися з навколишнім світом, а з іншого небажання його змінювати, боротися за своє щастя. «Nur sein Auge sah alle die tausend Qualen der Menschen bei ihren Untergängen. Diesen Weltschmerz kann er, so zu sagen, nur aushalten durch den Anblick der Seligkeit, die nachher vergütet.» JEAN PAUL: «Selina oder über die Unsterblichkeit» — «Лише його око бачило тисячі страждань пережиті людьми. Цей всесвітній жаль він може витримати, так би мовити, лише через погляд блаженства, що прийде потому.» Жан Поль: «Зеліна або безсмертя душі». (uk)
  • Мирова́я скорбь (нем. Weltschmerz [ˈvɛltˌʃmɛʁt͡s] ) — пессимистическое умонастроение части романтиков начала XIX века: разочарование в мире и его ценностях, ведущее к меланхолии, резиньяции или отчаянию. В том же смысле употреблялось французское выражение маль-дю-сьекль (фр. mal du siècle; буквально — «болезнь века»). Гипертрофированный пессимизм романтиков проистекал из осознания недостижимости на земле идеала, которое обозначается немецким же термином Sehnsucht («томление духа»). ‎Ты знаешь, что изрек,Прощаясь с жизнию, седой Мельхиседек?‎Рабом родится человек,‎Рабом в могилу ляжет,‎И смерть ему едва ли скажет,Зачем он шёл долиной чудной слез,‎Страдал, рыдал, терпел, исчез. К. Батюшков, ≈ 1821 История «мировой скорби» восходит к античности, знавшей сходные психические состояния, однако отводившей им незначительную роль во внутренней жизни человека. В предромантической Европе мода на пессимизм началась осенью 1774 года с публикации Гёте романа «Страдания молодого Вертера»: молодёжь упивалась собственной меланхолией, в подражание литературному герою многие сводили счёты с жизнью. За Вертером последовали и другие разочарованные в жизни альтер эго Шатобриана, а за ними — длинная вереница байронических героев (Чайльд Гарольд) и лишних людей (Евгений Онегин). Собственно термин «мировая скорбь» был введён немецким писателем Жаном Полем в романе «Селина, или Бессмертие души» (1810, опубл. 1827) для описания пессимизма лорда Байрона. Своё философское обоснование пессимизм нашёл примерно в то же время в трудах немецкого мыслителя Шопенгауэра (1788-1860). Из более позднего поколения романтиков дань модному пессимизму (в частности, байронизму) отдали такие крупные поэты, как Генрих Гейне, Михаил Лермонтов, Евгений Баратынский и Альфред де Мюссе. Если лирический герой указанных авторов то и дело сетует на скуку, меланхолию, хандру, то в лирике Николауса Ленау и особенно Джакомо Леопарди пессимизм становится всеобъемлющим и доведён до предела «совершенного и нескончаемого отчаяния». В прозе романтиков пессимистические настроения выражались в повышенном интересе к злому, сатанинскому началу в природе человека (т. н. демонизм). Соответственно, вопреки традиции в качестве главных героев зачастую выводились персонажи с неисправимыми изъянами, пороками, а иногда и прямо отрицательные. Свойственный романтикам интерес к тёмной стороне человеческой природы иногда обозначается термином «тёмный романтизм». В условиях подавления революционных движений и консервативной реакции, воцарившейся в Европе после Венского конгресса (1815), «мировая скорбь» нередко обретала политическую окраску и выражалась в сетованиях на то, что миру суждено вечное рабство: «К чему стадам дары свободы? Их должно резать или стричь» (Пушкин). (ru)
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageID
  • 1344849 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 6292 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1124805512 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:subject
gold:hypernym
rdf:type
rdfs:comment
  • Weltschmerz (dal tedesco, dolore cosmico o stanchezza del mondo) è un termine coniato dallo scrittore tedesco Jean Paul e denota un tipo di sensazione provata da qualcuno che comprende che la realtà fisica non può mai soddisfare le domande della mente; l'espressione è usata anche per denotare una sensazione di tristezza al pensiero dei mali del mondo, legandosi ai concetti di empatia e teodicea, o a forme di misantropia o depressione. (it)
  • Weltschmerz és un terme encunyat per l'autor alemany Jean Paul usat per expressar la sensació que una persona experimenta en entendre que el món físic real mai podrà equiparar-se al món desitjat com un se l' imagina. El significat modern de weltschmerz en la llengua alemanya, és el dolor psicològic causat per la tristesa que es pateix quan es comprèn que les pròpies febleses són causades per la crueltat del món i circumstàncies físiques i socials. En aquest sentit, pot provocar depressió i resignació, i pot convertir-se en un problema mental (comparable al hikikomori). (ca)
  • Weltschmerz ist ein von Jean Paul geprägter Begriff für ein Gefühl der Trauer und schmerzhaft empfundener Melancholie, das jemand über seine eigene Unzulänglichkeit empfindet, die er zugleich als Teil der Unzulänglichkeit der Welt, der bestehenden Verhältnisse betrachtet. Er geht oft einher mit Pessimismus, Resignation oder Realitätsflucht. Das Deutsche Wörterbuch von Jacob und Wilhelm Grimm benennt Weltschmerz als tiefe Traurigkeit über die Unzulänglichkeit der Welt. (de)
  • Weltschmerz (pronunciación en alemán: /ˈvɛltʃmɛɐ̯ts/) es un término acuñado por el autor alemán Jean Paul usado para expresar la sensación que una persona experimenta al entender que el mundo físico real nunca podrá equipararse al mundo deseado como uno lo imagina. (es)
  • Weltschmerz (/ˈvɛltʃmɛɐ̯ts/ ; des mots allemands Welt, signifiant « monde », et Schmerz, « douleur ») est un terme intronisé par l'écrivain allemand Jean Paul dénotant une sorte de sensation ou émotion dont un individu fait l'expérience lorsqu'il comprend que la réalité physique ne peut satisfaire les demandes de l'esprit. Ce type de vision du monde pessimiste s'est répandu parmi des auteurs tels que Lord Byron, Giacomo Leopardi, François-René de Chateaubriand, Alfred de Musset, Nikolaus Lenau, Hermann Hesse, Heinrich Heine. Le terme est également utilisé pour dénoter un sentiment de tristesse attaché à l'idée de misère du monde, comparable à l'empathie. (fr)
  • Weltschmerz (German: [ˈvɛltʃmɛɐ̯ts]; literally "world-pain" or "world-weariness") is a literary concept describing the feeling experienced by an individual who believes that reality can never satisfy the expectations of the mind, resulting in "a mood of weariness or sadness about life arising from the acute awareness of evil and suffering". (en)
  • Weltschmerz (niem. ból świata) – zespół nastrojów i emocji typu: depresja, smutek, apatia, melancholia wynikających z myśli o niedoskonałości świata, a właściwie ze zderzenia chęci działania i niemożności jego realizacji oraz dysonansu pomiędzy wrażliwością bohatera a jego otoczeniem; romantyczny, sentymentalny pesymizm. Choć niekiedy uważa się, że pojęcie to pochodzi z utworu Cierpienia młodego Wertera, napisanego przez prekursora niemieckiego romantyzmu Johana Wolfganga Goethego, właściwym jego twórcą jest inny preromantyk niemiecki Jean Paul (Johann Paul Friedrich Richter). (pl)
  • Weltschmerz, letterlijk wereldpijn of wereldsmart, is een uit de Duitse taal afkomstig woord dat voor het eerst als zodanig werd gebruikt door de Duitse schrijver Jean Paul Richter (1763-1825). Het verwoordt het gevoel van diepe droefheid en als pijnlijk ervaren melancholie ten gevolge van verdriet, ontstaan door de onvolmaaktheid van de wereld. Een persoon met weltschmerz heeft het gevoel dat de fysieke realiteit nooit de verlangens van de geest kan bevredigen. (nl)
  • Weltschmerz (do alemão, literalmente dor de mundo, também cansaço do mundo, pronunciado [ˈvɛltʃmɛɐ̯ts]) é um termo cunhado pelo autor alemão Jean Paul Richter em seu romance de 1827, Selina, e denota o tipo de sentimento experimentado por alguém que entende que a realidade física nunca poderá satisfazer as exigências da mente. Seu significado original no Deutsches Wörterbuch pelos Irmãos Grimm, denota uma tristeza profunda sobre a insuficiência do mundo (tiefe Traurigkeit über die Unzulänglichkeit der Welt). A tradução pode diferir dependendo do contexto; em referência ao eu pode significar "cansaço do mundo", enquanto em referência ao mundo pode significar "a dor de mundo". (pt)
  • Мирова́я скорбь (нем. Weltschmerz [ˈvɛltˌʃmɛʁt͡s] ) — пессимистическое умонастроение части романтиков начала XIX века: разочарование в мире и его ценностях, ведущее к меланхолии, резиньяции или отчаянию. В том же смысле употреблялось французское выражение маль-дю-сьекль (фр. mal du siècle; буквально — «болезнь века»). Гипертрофированный пессимизм романтиков проистекал из осознания недостижимости на земле идеала, которое обозначается немецким же термином Sehnsucht («томление духа»). К. Батюшков, ≈ 1821 (ru)
  • Weltschmerz (tyska för världssmärta) är ett av den tyske författaren Jean Paul myntat begrepp, vilket avser insikten hos dem som anser att den fysiska verkligheten inte kan tillfredsställa själens behov. Denna pessimistiska och melankoliska världsåskådning var vanlig bland romantikens författare, såsom Lord Byron, Giacomo Leopardi, François-René de Chateaubriand, Alfred de Musset, Nikolaus Lenau och Heinrich Heine. (sv)
  • Weltschmerz або світова скорбота, світовий біль (нім. Weltschmerz: Welt — світ, Schmerz — біль; рос. мировая скорбь; англ. world-weariness або world-pain; в тому ж значенні вживалося фр. mal du siècle — хвороба століття) — термін, що був запроваджений німецьким письменником Жаном Полем (Johann Paul Friedrich Richter) і означає почуття людини, яка усвідомила, що реальний фізичний світ ніколи не зможе задовольнити потреби її розуму та відповідати її уяві, глибока печаль над недоліками світу. (uk)
rdfs:label
  • Weltschmerz (en)
  • Weltschmerz (ca)
  • Weltschmerz (de)
  • Weltschmerz (es)
  • Weltschmerz (it)
  • Weltschmerz (fr)
  • Weltschmerz (pl)
  • Weltschmerz (nl)
  • Weltschmerz (pt)
  • Weltschmerz (sv)
  • Мировая скорбь (ru)
  • Світова скорбота (uk)
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License