An Entity of Type: language, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

Finno-Ugric (/ˌfɪnoʊˈjuːɡrɪk/ or /ˌfɪnoʊˈuːɡrɪk/; Fenno-Ugric) or Finno-Ugrian (Fenno-Ugrian), is a traditional grouping of all languages in the Uralic language family except the Samoyedic languages. Its formerly commonly accepted status as a subfamily of Uralic is based on criteria formulated in the 19th century and is criticized by some contemporary linguists such as Tapani Salminen and Ante Aikio as inaccurate and misleading. The three most-spoken Uralic languages, Hungarian, Finnish, and Estonian, are all included in Finno-Ugric, although linguistic roots common to both branches of the traditional Finno-Ugric language tree (Finno-Permic and Ugric) are distant.

Property Value
dbo:abstract
  • Ugrofinské jazyky tvoří společně se samojedskými jazyky uralskou jazykovou rodinu. Přestože se jimi mluví na rozlehlých plochách Eurasie, nepatří do rodiny indoevropských jazyků.Termín „ugrofinské“ je však dnes považován za sporný, neboť někteří lingvisté mají za to, že obě podskupiny ugrofinských jazyků, tj. finsko-permské jazyky a ugrické jazyky k sobě mají zhruba stejně daleko, jako k nim má jiná skupina uralských jazyků, jazyky samojedské. Občas se termín „ugrofinské jazyky“ používá též pro celou uralskou jazykovou rodinu. Ugrofinské jazyky mají kolem 22 milionů mluvčích, a to zejména ve východní, severní a střední Evropě a na západní Sibiři. (cs)
  • Les llengües ugrofineses o finoúgriques formen una subfamília de les llengües uralianes. A diferència de moltes de les altres llengües parlades a Europa, les llengües ugrofineses no formen part de la família de llengües indoeuropees. Les llengües uralianes inclouen també les llengües samoièdiques, i alguns lingüistes usen els termes ugrofinès i uralià com a sinònims. Moltes de les més petites llengües ugrofineses estan en perill d'extinció. (ca)
  • اللغات الفنلندية-الأوغرية (بالفنلندية: Suomalais-ugrilaiset kielet) مجموعة من اللغات ضمن عائلة اللغات الأورالية، وتضم العائلة الفنلندية-الأوغرية 3 لغات على رأسها الفنلندية والإستونية والهنغارية وما يتصل بها من لغات. وتشمل عائلتي اللغات الفنلندية البيرمية واللغات الأوغرية. (ar)
  • Οι φινοουγγρικές γλώσσες θεωρούνται, γλωσσολογικά και γεωγραφικά, παρακλάδι των Ουραλογενών η Ουραλικών γλωσσών, μιας μεγάλης γλωσσικής οικογένειας με 30 περίπου γλώσσες και 20 εκατομμύρια ομιλητές σε όλον τον κόσμο. Οι επιμέρους γλώσσες της είναι η Φινλανδική και η Ουγγρική, με την πρώτη να ανήκει στο παρακλάδι των Βαλτοφιννικών γλωσσών και την δεύτερη στο παρακλάδι των Ουγγρικών γλωσσών. Οι γλώσσες αυτές δεν έχουν καμία σχέση με τις Σκανδιναβικές (Βόρειες Γερμανικές), παρά το γεγονός ότι, με μια ευρύτερη έννοια του όρου, η Φινλανδία ανήκει γεωγραφικά στη Σκανδιναβία, μαζί με την Ισλανδία. Ιστορικά, οι Μαγυάροι (μετέπειτα Ούγγροι) θεωρούνται μακρινοί συγγενείς των Φινλανδών και, παρά τις φημολογίες περί κοινού προγόνου, δεν έχει αποδειχθεί ακόμα κάτι. Ο Ουγγρικός κλάδος διαχωρίστηκε από τον Φιννικό πριν περίπου 3000 χρόνια και έτσι η Ουγγρική γλώσσα εμφανίζει λίγα ίχνη συγγένειας με την Φινλανδική. Οι Φινλανδικές γλώσσες ομιλούνται στη Φινλανδία, στη Λαπωνία, στα Ουράλια καθώς και στο κομμάτι της Ευρωπαϊκής Ρωσίας που συνορεύει με τη Φινλανδία. Η Ουγγρική γλώσσα, εκτός από την Ουγγαρία, ομιλείται σε περιοχές ή χώρες με τις οποίες αυτή συνορεύει και όπου οι Ούγγροι αποτελούν την μεγαλύτερη εθνοτική μειονότητα (Βοϊβοντίνα, Τρανσυλβανία, Σλοβακία, Αυστρία, Σλοβενία, Κροατία, Δυτική Ουκρανία), αντανακλώντας, λίγο ή πολύ, τα σύνορα της Αυστροουγγαρίας (1867-1918) πριν από τον Α΄ Παγκόσμιο Πόλεμο. (el)
  • Die finnougrischen Sprachen (auch finno-ugrische, finnugrische, finnisch-ugrische oder ugrofinnische Sprachen) bilden zusammen mit dem samojedischen Zweig dieuralische Sprachfamilie und unterteilen sich in zwei Zweige: den und den ugrischen Zweig. Finno-ugrisch sprechende Volksgruppen nennt die Wissenschaft Finno-Ugrier oder finno-ugrische Völker. (de)
  • Finn-ugraj lingvoj aŭ finno-ugraj lingvoj estas unu el la du ĉefbranĉoj de la urala lingvofamilio apud la samojedaj lingvoj. Iuj lingvosciencistoj malakceptas la ĉefbranĉo-statuson de la samojedaj lingvoj kaj uzas la nomojn finn-ugraj lingvoj kaj uralaj lingvoj kiel sinonimojn. (eo)
  • Finno-Ugric (/ˌfɪnoʊˈjuːɡrɪk/ or /ˌfɪnoʊˈuːɡrɪk/; Fenno-Ugric) or Finno-Ugrian (Fenno-Ugrian), is a traditional grouping of all languages in the Uralic language family except the Samoyedic languages. Its formerly commonly accepted status as a subfamily of Uralic is based on criteria formulated in the 19th century and is criticized by some contemporary linguists such as Tapani Salminen and Ante Aikio as inaccurate and misleading. The three most-spoken Uralic languages, Hungarian, Finnish, and Estonian, are all included in Finno-Ugric, although linguistic roots common to both branches of the traditional Finno-Ugric language tree (Finno-Permic and Ugric) are distant. The term Finno-Ugric, which originally referred to the entire family, is sometimes used as a synonym for the term Uralic, which includes the Samoyedic languages, as commonly happens when a language family is expanded with further discoveries. (en)
  • Las lenguas ugrofinesas​ forman una subfamilia de las lenguas urálicas. Demográficamente, el húngaro, el finés y el estonio son las lenguas más destacadas del grupo. A diferencia de muchas de las otras lenguas habladas en Europa, las lenguas ugrofinesas no forman parte de la familia indoeuropea. Las lenguas urálicas incluyen también a las lenguas samoyedas, e históricamente se ha usado el término ugrofinés como sinónimo de urálico, aunque no es el uso moderno más extendido. Muchas de las más pequeñas lenguas ugrofinesas están en peligro de extinción. (es)
  • Fino-ugriar hizkuntzak Uraletako hizkuntzen familiako adar nagusia osatzen duten hizkuntza multzoa. Hizkuntza fino-ugriarrak zenbait milioi biztanlek hitz egiten dituzte, Norvegiako mendebaletik hasi eta Siberiako Ob ibairaino eta Europako Danubio beheko mendebaleraino iristen diren lurraldeetan. Lurralde zabal horrek hizkuntza germaniarrak, eslaviarrak, erromanikoak eta turkiarrak ditu inguruan. Fino-ugriar hizkuntzen adar ugriarra hungarierak eta ob-ugriar hizkuntzek (mansiera eta khantiera) osatzen dute. Adar finiarra, berriz, bost taldek osatzen dute: baltiko-finiarra (finlandiera, estoniera, kareliera, , , ingriarra, livoniera eta votikoa); komi eta udmurt hizkuntzek osatzen duten taldea; eta volga-finiarren taldean bilduak izan diren beste hiru hizkuntza, mari hizkuntza, eta laponiera. Hizkuntza fino-ugriarrek historian zehar Uraletakoak ez ziren hizkuntzekin harremanak izan zituztela erakusten dute hiztegian. Mailegu indo-irainiarrak dirudite zaharrenak, eta finlandierak Baltikoko hizkuntzetatik, germaniarretatik eta errusieratik aspaldiko garaietan hartu zituen hitzak. Hizkuntza atzizkidunak dira gehienak, eta horietako zenbaitetan kasu sistema landua erbiltzen dute. Laponiera eta hizkuntza ob-ugriarrak dual kasua dute singularra eta pluralarekin batera. Fonologian forma ugari dituzte (hiru motako bokalak: atzekoak, aurrekoak eta neutroak), eta kontsonanteak aldatu egiten dira hitzetan hartzen duten lekua kontutan hartuta. (eu)
  • Finno-Ugrik, atau Fenno-Ugrik adalah pengelompokan tradisional semua bahasa dalam rumpun bahasa Uralik kecuali . Hal ini telah diketahui bersama bahwa bahasa yang merupakan subfamili rumpun bahasa Uralik didasarkan pada kriteria yang dirumuskan pada abad ke-19, meski teori itu sering dikritik oleh ahli bahasa kontemporer. Tiga bahasa Uralik yang paling sering diucapkan seperti bahasa Hongaria, bahasa Finlandia, dan bahasa Estonia, semua termasuk dalam rumpun bahasa Finno-Ugrik. Akar linguistik untuk kedua cabang-cabang rumpun bahasa Finno-Ugrik tradisional (baik Finno-Permik dan Finno-Ugrik) adalah berjauhan. Sekitar 200 kata dengan akar umum dalam semua bahasa Finno-Ugrik utama telah diidentifikasi oleh filolog termasuk 55 tentang memancing, 15 tentang rusa, dan tiga tentang perdagangan. Istilah Finno-Ugrik, yang awalnya merujuk pada seluruh rumpun bahasa, kadang-kadang digunakan sebagai sinonim untuk istilah Uralik, yang meliputi bahasa Samoyed, seperti yang biasa terjadi ketika sebuah keluarga bahasa diperluas dengan penemuan lebih lanjut. (in)
  • Les langues finno-ougriennes sont une famille de langues parlées en Europe, par les peuples finno-ougriens, sur une vaste aire géographique qui va de la mer Baltique et du nord de la Scandinavie jusqu'à l'Oural et au Don. Le nombre total de locuteurs de ces langues est estimé à 25 millions de personnes. Toutefois, le nombre de locuteurs varie très fortement selon les langues, allant de 14 millions pour le hongrois jusqu'à quelques locuteurs isolés pour le vote. Un certain nombre de langues finno-ougriennes ont disparu au cours du XXe siècle et plusieurs autres sont menacées d'extinction. Les langues finno-ougriennes sont habituellement considérées comme formant l'une des deux grandes branches de la famille des langues ouraliennes, l'autre branche étant celle des langues samoyèdes. Cette dichotomie a été fortement remise en question ces dernières années, la branche samoyède étant désormais placée par certains au même niveau de ramification que les autres sous-familles. Avec l'effacement de cette dichotomie, le sens du terme « finno-ougrien » s'est élargi et le mot est de plus en plus souvent utilisé pour désigner l'ensemble de la famille ouralienne, y compris les langues samoyèdes. Depuis leur création dans les années 1960, les congrès mondiaux rassemblant tous les cinq ans les spécialistes des langues ouraliennes ont pour nom officiel « Congrès mondial des finno-ougristes ». (fr)
  • 핀우그리아어파는 우랄어족에 속하는 언어군으로 헝가리어, 핀란드어, 에스토니아어 등을 포함한다. 이 밖에 러시아 연방 등에 분포하는 다수의 소수 민족 언어를 포함하지만, 이미 멸종한 언어, 현재 위기에 직면한 언어도 많다. 시베리아 북부의 사모예드어파와 함께 우랄어족을 구성한다. (ko)
  • De Fins-Oegrische of Finoegrische talen zijn een taalfamilie met twee belangrijke takken, de Fins-Permische en de Oegrische. De sprekers van deze talen zijn de Fins-Oegrische volkeren. (nl)
  • フィン・ウゴル語派(フィン・ウゴルごは、Finno-Ugric languages)は、ウラル語族に属する言語群。 ハンガリー語、フィンランド語、エストニア語などを含む。このほかにロシア連邦などに分布する多数の少数民族の言語を含むが、すでに絶滅した言語、現在危機に瀕する言語も多い。話者人口は2300万人程度。 シベリア北部のサモエード語派とともにウラル語族を構成する。しかし、話者の人種という面から見ると、サモイェード語派の話者がほぼモンゴロイドであるのに対してフィン・ウゴル語派の話者はモンゴロイドとコーカソイドの混合であり、特にバルト・フィン諸語話者は完全なコーカソイドに近い。 (ja)
  • Języki ugrofińskie – grupa języków w obrębie języków uralskich lub uralsko-jukagirskich (liga uralo-ałtajska). Posługuje się nimi około 24 mln mówiących, zamieszkujących Europę Północną, Syberię oraz Węgry. Grupa ta dzieli się na dwa zespoły: fiński (zwany też zachodniougrofińskim lub fińsko-permskim) i ugryjski. Najważniejsze z nich to węgierski, fiński, estoński oraz mordwiński, ale wieloma językami z tej grupy posługują się niewielkie społeczności zamieszkujące daleką północ Rosji i wraz z postępującą asymilacją tych ludów wiele z tych języków zagrożonych jest wymarciem. Cechą charakterystyczną języków z tej grupy jest występowanie dużej liczby przypadków. Pokrewieństwo między różnymi członkami tej rodziny polega przede wszystkim na zbliżonej strukturze języka, podczas gdy w słownictwie jest niewiele podobieństw. Prajęzyki, z których powstały następnie fiński i węgierski, rozdzieliły się wiele tysięcy lat temu, toteż ich podobieństwo jest nie większe niż między członkami różnych podrodzin języków indoeuropejskich, na przykład między polskim a niemieckim. (pl)
  • Le lingue ugrofinniche o finnougriche sono un gruppo linguistico diffuso soprattutto nell'Europa orientale e settentrionale, facente parte della famiglia delle lingue uraliche assieme alle lingue samoiede. Lo status del gruppo ugrofinnico come sottofamiglia delle uraliche, in passato accettato universalmente e basato su criteri formulati nel XIX secolo, è stato criticato da alcuni linguisti contemporanei come Tapani Salminen e , che ritengono inaccurato e fuorviante. Le tre lingue uraliche più parlate, ungherese, finnico e estone, sono tutte incluse nel gruppo ugrofinnico, sebbene le radici linguistiche comuni ad entrambi i rami dell'albero delle lingue ugrofinniche, cioè il finnopermico e l'ugrico, siano distanti. Talvolta, il termine "ugrofinnico" è usato come sinonimo del termine "uralico", che comprende le lingue samoiede, fatto comune quando una famiglia linguistica si espande con nuove scoperte. Diversamente dalla maggior parte delle lingue europee, le lingue ugrofinniche non hanno un legame di parentela con la famiglia delle lingue indoeuropee. Molte delle lingue ugrofinniche più piccole si trovano in pericolo o sono prossime all'estinzione. (it)
  • Фи́нно-уго́рские языки́ (встречается также вариант у́гро-фи́нские) — группа родственных языков, образующих ветвь в составе уральской языковой семьи. Распространены в Венгрии, Норвегии, России, Финляндии, Швеции, Эстонии и других странах. (ru)
  • Фі́но-уго́рські мо́ви (або у́гро-фі́нські мо́ви) — група мов, яка входить до уральської мовної сім'ї і поширена частково на своїй прабатьківщині — на Уралі та Поволжі, а частково — у Балтії, та Подунав'ї. (uk)
  • Finsk-ugriska språk är en grupp besläktade språk inom den uraliska språkfamiljen som huvudsakligen talas i skogsbältet från floden Ob och västerut. De finsk-ugriska språken är tillsammans med turkspråken, baskiskan, kalmuckiskan, nentsiska, de kaukasiska språken och maltesiskan de enda språken i Europa som inte tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen. I allmänhet är de finsk-ugriska språken kasusrika och använder gärna agglutination. Huvudgrenar av närbesläktade språk inom den heterogena finsk-ugriska gruppen är de östersjöfinska, samiska, volgafinska och permiska språken inom den finska grenen, och så de ugriska språken. De mest kända finsk-ugriska språken är ungerskan (13,6 miljoner talare), finskan (5,2 miljoner) och estniskan (1,1 miljon). Dessa tre är de enda finsk-ugriska språken som har ställning som nationalspråk. Samiskan bildar en grupp om 10 språkvarieteter med omkring 23 000 talare, som huvudsakligen bor i Norge och Sverige, men också i Finland och på Kolahalvön. Liviskan är ett nästan utdött språk i Lettland, som är nära besläktat med finskan. Alla andra finsk-ugriska språk har sina utbredningsområden i nuvarande Ryssland. I Ryssland finns i en bred zon bort till Kolahalvön språken votiska, ingriska (båda nästan utdöda), vepsiska (6 000 talare) och karelska (128 000, främst i den autonoma republiken Karelen). En annan geografisk grupp finns i centrala Volgaområdet, där det finns autonoma republiker med språken mordvinska (med 800 000 talare det största finsk-ugriska språket i Ryssland), mari (även kallat tjeremissiska, 600 000 talare) och udmurtiska (565 000 talare). Längre åt norr finns komi med varieteterna syrjänska och , som tillsammans har ungefär 400 000 talare. Vissa författare betraktar syrjänska och permjakiska som separata språk. Öster om Uralbergen talas de båda ob-ugriska språken chantiska (eller ostjakiska; 12 000 talare) och mansiska (eller voguliska; 3 000 talare) i det autonoma distriktet Chantien-Mansien. De är ungerskans närmaste släktingar, men ungerskan har trängt mycket längre åt väster; chantiska, mansiska och ungerska bildar tillsammans den ugriska undergruppen. (sv)
  • As línguas fino-úgricas ou fino-ugrianas são um grupo de línguas faladas por cerca de 25 milhões de pessoas, em áreas limitadas, desde a Finlândia, a Lapónia e a Hungria até à Sibéria oriental. Formam uma sub-família das línguas uralianas. Ao contrário da maioria das línguas faladas na Europa, o grupo fino-úgrico não integra a grande família das línguas indo-europeias. Alguns linguistas usam os termos "fino-úgrico" e "uraliano" como sinônimos. As principais línguas fino-úgricas são o húngaro (13,6 milhões de falantes), o finlandês (5,2 milhões) e o estoniano (1,1 milhões), todas elas com estatuto de língua nacional.Outras línguas menores do grupo são as línguas lapônicas (ca. 30 000 falantes), o carélio (ca. 35 000), o (ca. 800 000), o mari (ca. 400 000), a língua komi-permyak (ca. 116 000) e o udmurte (ca. 500 000). (pt)
  • 芬蘭-烏戈爾語族(也譯稱為芬-烏戈爾語族或芬諾-烏戈爾語族),是在传统分类下烏拉爾语系中的一个语族。它包括乌拉尔语系中除了萨莫耶德语族之外的所有语言。其普遍接受作为乌拉尔语系之下的一个语族的地位的依据是据19世纪时制定的标准,而当代很多语言学家却认为那些标准不太精确及带有误导性。三个人口众多的乌拉尔语言匈牙利语、芬蘭语和爱沙尼亚语都包含在此语族中,尽管传统分类下芬兰-乌戈尔语族中的两个语支(和乌戈尔语支)的共同语言学根源相隔遥远。 “芬兰-乌戈尔”这个术语最初是指包括萨莫耶德语族的整个乌拉尔语系,现今有时也作为乌拉尔语系的同义词。当更多的语言学发现出现后一个语系得以扩张,这种术语范围发生变化的情况经常出现。 (zh)
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 10803 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 34838 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1118298926 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:altname
  • Finno-Ugrian (en)
dbp:child
dbp:familycolor
  • Uralic (en)
dbp:glotto
  • none (en)
dbp:iso
  • fiu (en)
dbp:mapcaption
  • The Finno-Ugric languages (en)
dbp:name
  • Finno-Ugric (en)
dbp:region
  • Eastern, Central and Northern Europe, North Asia (en)
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:subject
rdf:type
rdfs:comment
  • Les llengües ugrofineses o finoúgriques formen una subfamília de les llengües uralianes. A diferència de moltes de les altres llengües parlades a Europa, les llengües ugrofineses no formen part de la família de llengües indoeuropees. Les llengües uralianes inclouen també les llengües samoièdiques, i alguns lingüistes usen els termes ugrofinès i uralià com a sinònims. Moltes de les més petites llengües ugrofineses estan en perill d'extinció. (ca)
  • اللغات الفنلندية-الأوغرية (بالفنلندية: Suomalais-ugrilaiset kielet) مجموعة من اللغات ضمن عائلة اللغات الأورالية، وتضم العائلة الفنلندية-الأوغرية 3 لغات على رأسها الفنلندية والإستونية والهنغارية وما يتصل بها من لغات. وتشمل عائلتي اللغات الفنلندية البيرمية واللغات الأوغرية. (ar)
  • Die finnougrischen Sprachen (auch finno-ugrische, finnugrische, finnisch-ugrische oder ugrofinnische Sprachen) bilden zusammen mit dem samojedischen Zweig dieuralische Sprachfamilie und unterteilen sich in zwei Zweige: den und den ugrischen Zweig. Finno-ugrisch sprechende Volksgruppen nennt die Wissenschaft Finno-Ugrier oder finno-ugrische Völker. (de)
  • Finn-ugraj lingvoj aŭ finno-ugraj lingvoj estas unu el la du ĉefbranĉoj de la urala lingvofamilio apud la samojedaj lingvoj. Iuj lingvosciencistoj malakceptas la ĉefbranĉo-statuson de la samojedaj lingvoj kaj uzas la nomojn finn-ugraj lingvoj kaj uralaj lingvoj kiel sinonimojn. (eo)
  • Las lenguas ugrofinesas​ forman una subfamilia de las lenguas urálicas. Demográficamente, el húngaro, el finés y el estonio son las lenguas más destacadas del grupo. A diferencia de muchas de las otras lenguas habladas en Europa, las lenguas ugrofinesas no forman parte de la familia indoeuropea. Las lenguas urálicas incluyen también a las lenguas samoyedas, e históricamente se ha usado el término ugrofinés como sinónimo de urálico, aunque no es el uso moderno más extendido. Muchas de las más pequeñas lenguas ugrofinesas están en peligro de extinción. (es)
  • 핀우그리아어파는 우랄어족에 속하는 언어군으로 헝가리어, 핀란드어, 에스토니아어 등을 포함한다. 이 밖에 러시아 연방 등에 분포하는 다수의 소수 민족 언어를 포함하지만, 이미 멸종한 언어, 현재 위기에 직면한 언어도 많다. 시베리아 북부의 사모예드어파와 함께 우랄어족을 구성한다. (ko)
  • De Fins-Oegrische of Finoegrische talen zijn een taalfamilie met twee belangrijke takken, de Fins-Permische en de Oegrische. De sprekers van deze talen zijn de Fins-Oegrische volkeren. (nl)
  • フィン・ウゴル語派(フィン・ウゴルごは、Finno-Ugric languages)は、ウラル語族に属する言語群。 ハンガリー語、フィンランド語、エストニア語などを含む。このほかにロシア連邦などに分布する多数の少数民族の言語を含むが、すでに絶滅した言語、現在危機に瀕する言語も多い。話者人口は2300万人程度。 シベリア北部のサモエード語派とともにウラル語族を構成する。しかし、話者の人種という面から見ると、サモイェード語派の話者がほぼモンゴロイドであるのに対してフィン・ウゴル語派の話者はモンゴロイドとコーカソイドの混合であり、特にバルト・フィン諸語話者は完全なコーカソイドに近い。 (ja)
  • Фи́нно-уго́рские языки́ (встречается также вариант у́гро-фи́нские) — группа родственных языков, образующих ветвь в составе уральской языковой семьи. Распространены в Венгрии, Норвегии, России, Финляндии, Швеции, Эстонии и других странах. (ru)
  • Фі́но-уго́рські мо́ви (або у́гро-фі́нські мо́ви) — група мов, яка входить до уральської мовної сім'ї і поширена частково на своїй прабатьківщині — на Уралі та Поволжі, а частково — у Балтії, та Подунав'ї. (uk)
  • 芬蘭-烏戈爾語族(也譯稱為芬-烏戈爾語族或芬諾-烏戈爾語族),是在传统分类下烏拉爾语系中的一个语族。它包括乌拉尔语系中除了萨莫耶德语族之外的所有语言。其普遍接受作为乌拉尔语系之下的一个语族的地位的依据是据19世纪时制定的标准,而当代很多语言学家却认为那些标准不太精确及带有误导性。三个人口众多的乌拉尔语言匈牙利语、芬蘭语和爱沙尼亚语都包含在此语族中,尽管传统分类下芬兰-乌戈尔语族中的两个语支(和乌戈尔语支)的共同语言学根源相隔遥远。 “芬兰-乌戈尔”这个术语最初是指包括萨莫耶德语族的整个乌拉尔语系,现今有时也作为乌拉尔语系的同义词。当更多的语言学发现出现后一个语系得以扩张,这种术语范围发生变化的情况经常出现。 (zh)
  • Ugrofinské jazyky tvoří společně se samojedskými jazyky uralskou jazykovou rodinu. Přestože se jimi mluví na rozlehlých plochách Eurasie, nepatří do rodiny indoevropských jazyků.Termín „ugrofinské“ je však dnes považován za sporný, neboť někteří lingvisté mají za to, že obě podskupiny ugrofinských jazyků, tj. finsko-permské jazyky a ugrické jazyky k sobě mají zhruba stejně daleko, jako k nim má jiná skupina uralských jazyků, jazyky samojedské. Občas se termín „ugrofinské jazyky“ používá též pro celou uralskou jazykovou rodinu. (cs)
  • Οι φινοουγγρικές γλώσσες θεωρούνται, γλωσσολογικά και γεωγραφικά, παρακλάδι των Ουραλογενών η Ουραλικών γλωσσών, μιας μεγάλης γλωσσικής οικογένειας με 30 περίπου γλώσσες και 20 εκατομμύρια ομιλητές σε όλον τον κόσμο. Οι επιμέρους γλώσσες της είναι η Φινλανδική και η Ουγγρική, με την πρώτη να ανήκει στο παρακλάδι των Βαλτοφιννικών γλωσσών και την δεύτερη στο παρακλάδι των Ουγγρικών γλωσσών. Οι γλώσσες αυτές δεν έχουν καμία σχέση με τις Σκανδιναβικές (Βόρειες Γερμανικές), παρά το γεγονός ότι, με μια ευρύτερη έννοια του όρου, η Φινλανδία ανήκει γεωγραφικά στη Σκανδιναβία, μαζί με την Ισλανδία. Ιστορικά, οι Μαγυάροι (μετέπειτα Ούγγροι) θεωρούνται μακρινοί συγγενείς των Φινλανδών και, παρά τις φημολογίες περί κοινού προγόνου, δεν έχει αποδειχθεί ακόμα κάτι. Ο Ουγγρικός κλάδος διαχωρίστηκε από τ (el)
  • Finno-Ugric (/ˌfɪnoʊˈjuːɡrɪk/ or /ˌfɪnoʊˈuːɡrɪk/; Fenno-Ugric) or Finno-Ugrian (Fenno-Ugrian), is a traditional grouping of all languages in the Uralic language family except the Samoyedic languages. Its formerly commonly accepted status as a subfamily of Uralic is based on criteria formulated in the 19th century and is criticized by some contemporary linguists such as Tapani Salminen and Ante Aikio as inaccurate and misleading. The three most-spoken Uralic languages, Hungarian, Finnish, and Estonian, are all included in Finno-Ugric, although linguistic roots common to both branches of the traditional Finno-Ugric language tree (Finno-Permic and Ugric) are distant. (en)
  • Fino-ugriar hizkuntzak Uraletako hizkuntzen familiako adar nagusia osatzen duten hizkuntza multzoa. Hizkuntza fino-ugriarrak zenbait milioi biztanlek hitz egiten dituzte, Norvegiako mendebaletik hasi eta Siberiako Ob ibairaino eta Europako Danubio beheko mendebaleraino iristen diren lurraldeetan. Lurralde zabal horrek hizkuntza germaniarrak, eslaviarrak, erromanikoak eta turkiarrak ditu inguruan. Fino-ugriar hizkuntzen adar ugriarra hungarierak eta ob-ugriar hizkuntzek (mansiera eta khantiera) osatzen dute. Adar finiarra, berriz, bost taldek osatzen dute: baltiko-finiarra (finlandiera, estoniera, kareliera, , , ingriarra, livoniera eta votikoa); komi eta udmurt hizkuntzek osatzen duten taldea; eta volga-finiarren taldean bilduak izan diren beste hiru hizkuntza, mari hizkuntza, eta laponie (eu)
  • Les langues finno-ougriennes sont une famille de langues parlées en Europe, par les peuples finno-ougriens, sur une vaste aire géographique qui va de la mer Baltique et du nord de la Scandinavie jusqu'à l'Oural et au Don. Le nombre total de locuteurs de ces langues est estimé à 25 millions de personnes. Toutefois, le nombre de locuteurs varie très fortement selon les langues, allant de 14 millions pour le hongrois jusqu'à quelques locuteurs isolés pour le vote. Un certain nombre de langues finno-ougriennes ont disparu au cours du XXe siècle et plusieurs autres sont menacées d'extinction. (fr)
  • Finno-Ugrik, atau Fenno-Ugrik adalah pengelompokan tradisional semua bahasa dalam rumpun bahasa Uralik kecuali . Hal ini telah diketahui bersama bahwa bahasa yang merupakan subfamili rumpun bahasa Uralik didasarkan pada kriteria yang dirumuskan pada abad ke-19, meski teori itu sering dikritik oleh ahli bahasa kontemporer. Tiga bahasa Uralik yang paling sering diucapkan seperti bahasa Hongaria, bahasa Finlandia, dan bahasa Estonia, semua termasuk dalam rumpun bahasa Finno-Ugrik. (in)
  • Le lingue ugrofinniche o finnougriche sono un gruppo linguistico diffuso soprattutto nell'Europa orientale e settentrionale, facente parte della famiglia delle lingue uraliche assieme alle lingue samoiede. Diversamente dalla maggior parte delle lingue europee, le lingue ugrofinniche non hanno un legame di parentela con la famiglia delle lingue indoeuropee. Molte delle lingue ugrofinniche più piccole si trovano in pericolo o sono prossime all'estinzione. (it)
  • Języki ugrofińskie – grupa języków w obrębie języków uralskich lub uralsko-jukagirskich (liga uralo-ałtajska). Posługuje się nimi około 24 mln mówiących, zamieszkujących Europę Północną, Syberię oraz Węgry. Grupa ta dzieli się na dwa zespoły: fiński (zwany też zachodniougrofińskim lub fińsko-permskim) i ugryjski. Najważniejsze z nich to węgierski, fiński, estoński oraz mordwiński, ale wieloma językami z tej grupy posługują się niewielkie społeczności zamieszkujące daleką północ Rosji i wraz z postępującą asymilacją tych ludów wiele z tych języków zagrożonych jest wymarciem. (pl)
  • As línguas fino-úgricas ou fino-ugrianas são um grupo de línguas faladas por cerca de 25 milhões de pessoas, em áreas limitadas, desde a Finlândia, a Lapónia e a Hungria até à Sibéria oriental. Formam uma sub-família das línguas uralianas. Ao contrário da maioria das línguas faladas na Europa, o grupo fino-úgrico não integra a grande família das línguas indo-europeias. Alguns linguistas usam os termos "fino-úgrico" e "uraliano" como sinônimos. (pt)
  • Finsk-ugriska språk är en grupp besläktade språk inom den uraliska språkfamiljen som huvudsakligen talas i skogsbältet från floden Ob och västerut. De finsk-ugriska språken är tillsammans med turkspråken, baskiskan, kalmuckiskan, nentsiska, de kaukasiska språken och maltesiskan de enda språken i Europa som inte tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen. I allmänhet är de finsk-ugriska språken kasusrika och använder gärna agglutination. Huvudgrenar av närbesläktade språk inom den heterogena finsk-ugriska gruppen är de östersjöfinska, samiska, volgafinska och permiska språken inom den finska grenen, och så de ugriska språken. (sv)
rdfs:label
  • لغات فينية أوغرية (ar)
  • Llengües ugrofineses (ca)
  • Ugrofinské jazyky (cs)
  • Finno-ugrische Sprachen (de)
  • Φιννοουγγρικές γλώσσες (el)
  • Finn-ugraj lingvoj (eo)
  • Lenguas ugrofinesas (es)
  • Fino-ugriar hizkuntzak (eu)
  • Finno-Ugric languages (en)
  • Finno-Ugrik (in)
  • Langues finno-ougriennes (fr)
  • Lingue ugrofinniche (it)
  • フィン・ウゴル語派 (ja)
  • 핀우그리아어파 (ko)
  • Fins-Oegrische talen (nl)
  • Języki ugrofińskie (pl)
  • Línguas fino-úgricas (pt)
  • Финно-угорские языки (ru)
  • Фіно-угорські мови (uk)
  • 芬兰-乌戈尔语族 (zh)
  • Finsk-ugriska språk (sv)
rdfs:seeAlso
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:academicDiscipline of
is dbo:languageFamily of
is dbo:related of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is dbp:fam of
is dbp:fields of
is dbp:mainInterests of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License