About: Easter Rising

An Entity of Type: societal event, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

The Easter Rising (Irish: Éirí Amach na Cásca), also known as the Easter Rebellion, was an armed insurrection in Ireland during Easter Week in April 1916. The Rising was launched by Irish republicans against British rule in Ireland with the aim of establishing an independent Irish Republic while the United Kingdom was fighting the First World War. It was the most significant uprising in Ireland since the rebellion of 1798 and the first armed conflict of the Irish revolutionary period. Sixteen of the Rising's leaders were executed from May 1916. The nature of the executions, and subsequent political developments, ultimately contributed to an increase in popular support for Irish independence.

Property Value
dbo:abstract
  • L'Alçament de Pasqua (en gaèlic Éirí Amach na Cásca i en anglès Easter Rising), també conegut com a Revolta de Pasqua, fou una rebel·lió que tingué lloc a Irlanda en el transcurs de la setmana de Pasqua del 1916. L'alçament va ser organitzat per part d'alguns republicans irlandesos amb l'objectiu d'acabar amb el domini britànic a l'illa i establir una república irlandesa, aprofitant que el Regne Unit es trobava immers en la Primera Guerra Mundial. Aquesta acció va ser l'alçament més important a Irlanda des de la rebel·lió de 1798. Organitzat per set membres del consell militar de la Germandat Republicana Irlandesa, l'alçament va començar el dilluns de Pasqua, és a dir, el 24 d'abril de 1916, i s'allargà durant sis dies. Membres dels Voluntaris Irlandesos, liderats pel mestre i activista per la llengua irlandesa Patrick Pearse, secundats pel petit Exèrcit Ciutadà Irlandès de James Connolly i 200 membres del Cumann na mBan, van ocupar diversos emplaçaments al centre de Dublín i van proclamar la República Irlandesa. També es van produir accions aïllades en altres llocs d'Irlanda, destacant l'atac a la caserna del Royal Irish Constabulary d'Ashbourne i els intents d'assalt als barracons del comtat de Galway i a les d'Enniscorthy, al comtat de Wexford. Gràcies a la seva superioritat numèrica i d'artilleria, l'exèrcit britànic va suprimir ràpidament la rebel·lió, obligant Pearse a acceptar la rendició incondicional el dissabte 29 d'abril. Després de la rendició, el país es va mantenir sota la llei marcial. Prop de 3.500 persones van ser empresonades pels britànics, moltes de les quals no havien participat en la revolta, i 1.800 d'elles van ser enviades a camps d'internament o presons a Gran Bretanya. La majoria dels líders foren executats després de judicis marcials a conseqüència de la revolta. La repressió britànica de l'aixecament i les posteriors execucions van aconseguir tornar a situar el republicanisme al capdavant de la política irlandesa, que durant gairebé 50 anys havia estat dominada pel constitucionalisme nacionalista. La reacció repressiva de Londres va portar a un major suport popular cap a la independència. El desembre de 1918, els republicans, aleshores representats pel partit Sinn Féin, van aconseguir 73 escons de 105 a Irlanda en les eleccions generals del Regne Unit d'aquell any, no van prendre els seus escons, practicant una política abstencionista i manifestament independentista. El 21 de gener de 1919 van constituir el First Dáil i van declarar la independència de la República d'Irlanda, iniciant-se aquell mateix dia la Guerra Angloirlandesa amb l'emboscada de Soloheadbeg. 485 persones van morir durant l'Alçament de Pasqua, dels quals un 54% eren civils, un 30% militars i policies britànics, i un 16% rebels irlandesos. Més de 2.600 persones van resultar ferides. La causa de la mort de tants civils va ser l'ús, per part de les forces britàniques, d'artilleria i armes automàtiques de gran potència, a més de la confusió de civils per rebels. D'altres van patir l'intercanvi de foc en una ciutat molt densificada. L'artilleria i els incendis van deixar bona part del centre de Dublín en runes. (ca)
  • كانت ثورة عيد الفصح (بالإنجليزية: The Easter Rising، بالأيرلندية: Éirí Amach na Cásca)، وتُعرف أيضًا بتمرد عيد الفصح، عصيانًا مُسلحًا في أيرلندا خلال أسبوع الفصح، في أبريل من عام 1916. أطلق الجمهوريون الأيرلنديون الثورة لإنهاء الحكم البريطاني في أيرلندا وتأسيس جمهورية أيرلندية مستقلة في الوقت الذي كانت المملكة المتحدة فيه منخرطة للغاية في الحرب العالمية الأولى. كانت أهم انتفاضة حدثت في أيرلندا منذ تمرد عام 1798، وأول حراك مسلح في الحقبة الثورية الأيرلندية. أُعدم ستة عشر قائدًا من قادة الثورة في مايو من عام 1916، لكن ساهم كل من العصيان وطبيعة الإعدامات والتطورات السياسية اللاحقة في ازدياد الدعم الشعبي لاستقلال أيرلندا أخيرًا. بدأت الثورة التي نظمها مجلس عسكري مكون من سبعة رجال تابع للأخوية الجمهورية الأيرلندية يوم إثنين الفصح الموافق ل24 أبريل من عام 1916، واستمرت ستة أيام. استولى أعضاء قوات أيرلندا التطوعية بقيادة مدير المدرسة والناشط في مجال اللغة الأيرلندية باتريك بيرس، مع جيش المواطنين الأيرلنديين الأصغر منها و200 امرأة من مجلس النساء الأيرلنديات على مواقع أساسية في دبلن وأعلنوا قيام جمهورية أيرلندية. استدعى الجيش البريطاني آلاف التعزيزات بالإضافة إلى المدفعية والسفن الحربية. حدثت حرب شوارع ضارية على الطرقات المؤدية إلى مركز المدينة، حيث نصّب الثوار مقاومة قاسية، الأمر الذي أبطأ تقدم الجيش البريطاني وكبده خسائر فادحة. في بقية دبلن، كان القتال عبارةً عن قنصٍ ومعارك نارية بعيدة المدى بصورة أساسية. حُوصرت مناطق الثوار الرئيسة تدريجيًا وقُصفت بالمدفعية. حدثت نشاطات منعزلة في مناطق أخرى من أيرلندا. أصدر قائد التطوعيين إيوين ماكنيل أمرًا بالتراجع في محاولة لوقف الثورة، الأمر الذي قلل عدد الثوار في المحتشدين بصورة كبيرة. قمع الجيش البريطاني الثورة بأعداد جنود أكبر بكثير وأسلحة أكثر ثقلًا. وافق بيرس على استسلام غير مشروط يوم السبت الواقع في 29 أبريل، ومع ذلك استمرت الاقتتالات المتقطعة بإيجاز. بقيت البلاد خاضعة للقانون العرفي بعد الاستسلام. أسر البريطانيون نحو 3500 شخصًا، أُرسل 1800 منهم إلى مخيمات اعتقال أو سجون في بريطانيا. أُعدم معظم قادة الثورة عقب محاكم عسكرية. أعادت الثورة القوة الفيزيائية للجمهورية إلى صدارة السياسة الأيرلندية، التي هيمنت عليها القومية الدستورية لمدة 50 عامًا تقريبًا. ساهمت المعارضة الشديدة لأفعال بريطانيا تجاه الثورة بإحداث تغييرات في الرأي العام وحراكًا باتجاه الاستقلال، كما ظهر في انتخابات ديسمبر من عام 1918 التي فاز بها حزب شين فين. عقدوا بعدها الدويل الأول وأعلنوا استقلال الجمهورية الأيرلندية. قُتل في ثورة عيد الفصح 485 شخصًا: 54% منهم كانوا مدنيين، 30% جنود وشرطة بريطانيون، و16% ثوار أيرلنديون. وجُرح أكثر من 2600 شخص. قُتل العديد من المدنيين نتيجة استخدام البريطانيين للمدفعية والرشاشات الثقيلة، أو ضرب المدنيين خطأً بدلًا عن الثوار. والبقية قُتلوا أثناء تبادل إطلاق النار في المدينة المزدحمة. ترك كل من القصف والحرائق التي سببتها الثورة القسم الداخلي من مدينة دبلن في حالة خراب. (ar)
  • Velikonoční povstání (anglicky Easter Rising, irsky Éirí Amach na Cásca), bylo povstání v Irsku, které se odehrálo o velikonočním týdnu v roce 1916. Povstání bylo pokusem militantních Irských republikánů o získání nezávislosti na Spojeném království. Bylo to nejvýznamnější povstání od Irských rebelií v roce 1798. Povstání bylo organizováno irským republikánským bratrstvem (Irish Republican Brotherhood) a trvalo od 24. dubna do 30. dubna. Členové organizace irští dobrovolníci (Irish Volunteers), kteří byli vedeni učitelem a advokátem Patrickem Pearsem a doplněni menší irskou občanskou armádou (Irish Citizen Army) vedenou Jamesem Connollym, společně s 200 členy Ženské rady (Cumann na mBan) obsadili klíčové pozice v Dublinu a vyhlásili nezávislost Irské republiky na Británii. Proběhlo i několik dalších akcí v různých částech Irska, ale s výjimkou událostí v , to byly akce menšího významu. Povstání bylo potlačeno po šesti dnech bojů a jeho vůdci byli válečným soudem odsouzeni k smrti a popraveni, avšak pomohlo Irským republikánům, aby se dostali do čela irské politiky. V následujících všeobecných volbách ve Spojeném království v roce 1918, získali v Irsku republikáni 73 křesel ze 105 do Britského parlamentu. V lednu 1919, členové Sinn Féin, kteří nebyli v té době ve vězení a přeživší účastníci Velikonočního povstání, vyhlásili nezávislý parlament a založili Irskou republiku. Britská vláda odmítla akceptovat nově vyhlášený stát, což vedlo k Irské válce za nezávislost. (cs)
  • En la historio de Irlando, la Paska Ribelo estis revolucio-provo, kiu komenciĝis je Paska Lundo, ekde la 24-an ĝis la 29-an de aprilo 1916. La ribelon inspiris la (angle la Irish Republican Brotherhood, aŭ IRB), kaj ĝi estis nesukcesa kloplodo faligi en Irlando. Ĝin estris Pádraig Pearse kaj James Connolly de la partio Sinn Féin. La Germana Imperio, batalanta kontraŭ Britio en la Unua mondmilito, sendis armilojn al IRB sed ilin kaptis britaj aŭtoritatuloj antaŭ la ribelo. Spite al tio la ribelo progresis. Je la lunda mateno post la Paskotago de la jaro 1916, ĉirkaŭ 1,500 volontaj soldatoj (membroj de la organizoj (Irlandaj Volontuloj) kaj Irish Citizens' Army (Armeo de Irlandaj Civitanoj) kaptis la grandegan dublinan General Post Office (la ĝeneralan postejon), kaj aliajn konstruaĵojn dublinajn. La ribeluloj daŭris milojn da britaj soldatoj, kiuj sendiĝis por venki ilin, sed ene de kvin tagoj la ribelo pistiĝis. Multaj mortis: 220 civiluloj, 64 ribeluloj kaj 134 britaj soldatoj. Pearse, Connolly kaj ĉirkaŭ dek aliaj ribelestroj poste ekzekutiĝis en la . Tre malmulte da la aliaj (inkluzive de Éamon De Valera, estonta irlanda prezidento) saviĝis danke al usona publikopinio. La ceterularo enprizoniĝis. Ĝis la ekzekutoj, la ĝenerala publiko kontraŭis la ribelulojn, sed la readaj mortoj de la ribelestroj kaŭzis kontraŭecon irlandnacian al brita regado. Pro tio, la Paska Ribelo kelkfoje nomiĝas "la sukcesa malsukceso". Efektive ĝi estis la unua epizodo de la Irlanda Milito de Sendependo. (eo)
  • El Alzamiento de Pascua (en inglés: Easter Rebellion o Easter Rising; en irlandés: Éirí Amach na Cásca) fue una rebelión que tuvo lugar en Irlanda contra la autoridad del Reino Unido, que estalló el lunes de Pascua de abril de 1916. La rebelión constituyó el más conocido intento de tomar el control del país por parte de los independentistas y republicanos irlandeses para lograr la independencia del Reino Unido. Este intento revolucionario republicano se produjo entre el 24 y el 29 de abril de 1916, cuando parte de los Voluntarios Irlandeses (brazo armado de la Hermandad Republicana Irlandesa o IRB) encabezados por el maestro y abogado Patrick Pearse, así como el reducido Ejército Ciudadano Irlandés del líder sindicalista e izquierdista James Connolly, tomaron posiciones clave de la ciudad de Dublín y proclamaron la República Irlandesa. El acontecimiento suele interpretarse como el momento clave del proceso de independencia irlandés, aunque también marcó la división entre el republicanismo y el nacionalismo irlandés, que hasta el momento había aceptado la promesa de una autonomía limitada bajo la Corona británica, plasmada en la tercera Ley de Gobierno Autónomo que había sido aprobada en 1914 y suspendida debido al estallido de la Primera Guerra Mundial. La rebelión fue reprimida después de seis días de enfrentamientos, aunque se la considera exitosa por conseguir elevar al primer plano la cuestión de la independencia de Irlanda, que años más tarde se materializaría en realidad. (es)
  • Der Osteraufstand (irisch Éirí Amach na Cásca, englisch Easter Rising) von 1916 war ein Versuch militanter irischer Republikaner, die Unabhängigkeit Irlands von Großbritannien gewaltsam zu erzwingen. Obwohl militärisch fehlgeschlagen, gilt er als Wendepunkt in der Geschichte Irlands, der dann letztlich 1922 zur Unabhängigkeit als Irischer Freistaat führte. (de)
  • The Easter Rising (Irish: Éirí Amach na Cásca), also known as the Easter Rebellion, was an armed insurrection in Ireland during Easter Week in April 1916. The Rising was launched by Irish republicans against British rule in Ireland with the aim of establishing an independent Irish Republic while the United Kingdom was fighting the First World War. It was the most significant uprising in Ireland since the rebellion of 1798 and the first armed conflict of the Irish revolutionary period. Sixteen of the Rising's leaders were executed from May 1916. The nature of the executions, and subsequent political developments, ultimately contributed to an increase in popular support for Irish independence. Organised by a seven-man Military Council of the Irish Republican Brotherhood, the Rising began on Easter Monday, 24 April 1916 and lasted for six days. Members of the Irish Volunteers, led by schoolmaster and Irish language activist Patrick Pearse, joined by the smaller Irish Citizen Army of James Connolly and 200 women of Cumann na mBan, seized strategically important buildings in Dublin and proclaimed the Irish Republic. The British Army brought in thousands of reinforcements as well as artillery and a gunboat. There was street fighting on the routes into the city centre, where the rebels slowed the British advance and inflicted many casualties. Elsewhere in Dublin, the fighting mainly consisted of sniping and long-range gun battles. The main rebel positions were gradually surrounded and bombarded with artillery. There were isolated actions in other parts of Ireland; Volunteer leader Eoin MacNeill had issued a countermand in a bid to halt the Rising, which greatly reduced the number of rebels who mobilised. With much greater numbers and heavier weapons, the British Army suppressed the Rising. Pearse agreed to an unconditional surrender on Saturday 29 April, although sporadic fighting continued briefly. After the surrender, the country remained under martial law. About 3,500 people were taken prisoner by the British and 1,800 of them were sent to internment camps or prisons in Britain. Most of the leaders of the Rising were executed following courts-martial. The Rising brought physical force republicanism back to the forefront of Irish politics, which for nearly fifty years had been dominated by constitutional nationalism. Opposition to the British reaction to the Rising contributed to changes in public opinion and the move toward independence, as shown in the December 1918 election in Ireland which was won by the Sinn Féin party, which convened the First Dáil and declared independence. Of the 485 people killed, 260 were civilians, 143 were British military and police personnel, and 82 were Irish rebels, including 16 rebels executed for their roles in the Rising. More than 2,600 people were wounded. Many of the civilians were killed or wounded by British artillery fire or were mistaken for rebels. Others were caught in the crossfire during firefights between the British and the rebels. The shelling and resulting fires left parts of central Dublin in ruins. (en)
  • Pazko Matxinada (irlanderaz: Éirí Amach na Cásca, ingelesez: Easter Rising), Irlandan 1916ko apirilean, Pazko bigarrenez, Erresuma Batua eta Britainiar Inperioaren agintearen aurka burutu zen matxinada bat izan zen. Matxinada hau, 1798ko Irlandako matxinada ez geroztik errepublikarrek Irlandaren kontrola bereganatzeko egin zuten saiakera ezagunena bilakatu zen, bide batez Erresuma Batutik independentzia lortzeko helburu edo asmo garbiz. Irlandar Anaitasun Errepublikarraren Gerra Kontseiluko zazpi kideek aurrez antolatuta, saiakera errepublikar iraultzaile hau 1916ko apirilaren 30an jazo zen, Patrick Pearse abokatua buru zuten Irlandar Boluntarioen zati batek (Irlandako Errepublikar Anaitasunaren adar armatua) eta James Connollyren Irlandar Armada Hiritarrak, Dublin hirian kokaleku garrantzitsuak hartu zituztenean, Irlandako Errepublika aldarrikatu zuten. Gertaera hau, irlandar independentziaren prozesuko aldi erabakigarritzat hartzen da, halere irlandar nazionalismoa eta irlandar errepublikanismoaren barneko zatiketa ere ekarri zuen, garai hartan irlandar nazionalismo autonomistak Britainiar Koroaren menpeko autonomia mugatu bat onartu baitzuen, autonomi gobernuaren hirugarren Legean gauzatzen zelarik (Home Rule), 1914an onartua eta Lehen Mundu Gerra garaian ezeztatua izan zelarik; aldiz irlandar errepublikanismoa Irlandako Errepublika independente baten aldekoa zen. Matxinada sei egunetako etengabeko norgehiagoka eta borroken ondoren britainiar soldaduek guztiz zanpatua zuten, halere britainiar garaipen militarra izan arren, benetazko arrakasta edo garaipen morala matxinatuentzat izan zen, Irlandaren independentziaren auzia mundu mailara agerrarazi eta matxinatuek ordurarte zuten irlandar gehienen babesa lortzeaz gain Irlandako Independentzia Gerraren hastapena suposatu baitzuen. (eu)
  • L'insurrection de Pâques 1916 (Éirí Amach na Cásca en Irlandais, Easter Rising en anglais), parfois appelée les « Pâques sanglantes », est un chapitre marquant de l’histoire irlandaise. Les faits sont cantonnés aux villes de Dublin et d'Enniscorthy. Malgré tout, cet événement fait partie de la mémoire collective des Irlandais (voir la chanson révolutionnaire The Foggy Dew). L'insurrection est entreprise par les mouvements républicains mais, mal organisée et avec des effectifs trop peu nombreux, les insurgés comptent sur un soutien populaire qui ne se manifestera pas. Son résultat est donc un retentissant échec militaire, mais, à la faveur de la féroce répression des Britanniques, il devient un immense succès politique pour les nationalistes irlandais les plus radicaux, face aux nationalistes pacifiques et modérés. (fr)
  • Ceannairc i gcoinne fhorlámhas na Breataine ar Éirinn ab ea Éirí Amach na Cásca (nó Éirí Amach 1916, nó Aiséirí na Cásca) ar Luan Cásca, 24 Aibreán 1916. Ghlac na hÓglaigh agus an tArm Cathartha seilbh ar fhoirgnimh thábhachtacha i lár Bhaile Átha Cliath, agus Ardoifig an Phoist i Sráid Uí Chonaill mar cheanncheathrú acu. Ós rud é gur fhoilsigh ceannaire na nÓglach, Eoin Mac Néill, fógráin ar na nuachtáin an tseachtain roimh an gCáisc, agus é ag fógairt "go raibh paráidí na nÓglach ar an gCáisc" curtha ar ceal, níor ghlac ach tuairim is míle duine páirt san Éirí Amach, idir fhir agus mhná. Tháinig ceithre chéad duine le chéile le haghaidh an éirí amach in oirthear na Gaillimhe. Léigh ceannaire an Éirí Amach, Pádraig Mac Piarais, amach Forógra na Poblachta ar an tsráid lasmuigh d'Ardoifig an Phoist, agus é ag gairm Poblacht neamhspleách den tír. Cuireadh na mílte saighdiúirí Briotanacha isteach sa chathair. Agus le cabhair ó ghunnaí móra na loinge cogaidh, HMS Helga, ar an Life, cuireadh an tÉirí Amach faoi chois laistigh de sheachtain amháin. Mar sin féin, chuaigh an tÉirí Amach go mór mór i bhfeidhm ar mhuintir na tíre, agus ba mhór an inspioráid é do lucht leanúna an náisiúnachais ar fud na hÉireann. B'é an iarracht ba threise é ó Bhliain na bhFrancach chun na Sasanaigh a dhíbirt as Éirinn. Ní raibh tacaíocht an phobail ag na hÓglaigh ar dtús. Nuair a bhí na saighdiúirí dearga ag seoladh na nÓglach go dtí an príosún, chonacthas cosmhuintir Bhaile Átha Cliath ag caitheamh anuas orthu agus á milleánú faoin léirscrios a rinneadh ar an gcathair le linn na gcathanna sráide. Lámhachadh an chuid is mó de na ceannairí faoi dheifir i mí na Bealtaine sa bhliain 1916, agus d'athraigh barúil an phobail i leith an Éirí Amach. Cuireadh na céadta i mbraighdeanas i bhFrongoch sa Bhreatain Bheag, agus chuaigh siad go tapa chun radacachais ansin faoi thionchar na n-imeachtaí agus an chineál cuideachta a bhí acu ansin. Nuair a tháinig siad abhaile, eagraíodh feachtas polaitiúil a spreag an pobal chun tacaíochta leis an náisiúnachas, agus bhain Sinn Féin, an páirtí ba bháúla leis na hÓglaigh, an tromlach amach in olltoghchán na bliana 1918. Ansin, in áit a gcuid suíochán a ghlacadh i bparlaimint Westminster, tháinig siad sin le chéile chun Dáil Éireann a bhunú agus an Phoblacht a bhí fógartha le linn an Éirí Amach a athbheochan. B'é sin a chuir tús le Cogadh na Saoirse in Éirinn, agus na Sasanaigh ag iarraidh an Dáil a chloí arís. (ga)
  • Pemberontakan Irlandia (bahasa Irlandia: Éirí Amach na Cásca), dikenal juga dengan nama Pemberontakan Paskah, adalah pemberontakan yang terjadi pada Pekan Paskah di Irlandia tahun 1916. Pemberontakan ini dilakukan oleh kaum untuk mengakhiri penjajahan Britania Raya di Irlandia dan mendirikan Republik Irlandia merdeka ketika Britania disibukkan oleh Perang Dunia I. Peristiwa ini merupakan sejak pemberontakan 1798. Dirintis oleh tujuh anggota Dewan Militer , pemberontakan dimulai pada Senin Paskah, 24 April 1916, dan berlangsung selama enam hari. Beberapa anggota —di bawah pimpinan kepala sekolah dan aktivis bahasa Irlandia, Patrick Pearse, dibantu pimpinan James Connolly dan 200 anggota —;merebut tempat-tempat penting di Dublin dan . Aksi terpisah dilakukan di daerah-daerah lain di Irlandia, termasuk serangan terhadap barak di , dan serangan sabotase terhadap barak lain di County Galway dan Enniscorthy, County Wexford. Karena pasukan dan artilerinya lebih besar, Angkatan Darat Britania Raya dengan mudah meredam pemberontakan ini, dan Pearse setuju untuk menyerah tanpa syarat pada hari Sabtu, 29 April 1916. Setelah menyerahkan diri, darurat militer diberlakukan di seluruh Irlandia. Sekitar 3.500 orang ditahan oleh pemerintah Britania. Banyak dari mereka yang tidak terlibat dalam pemberontakan, dan 1.800 di antaranya ditahan di kamp atau penjara di Britania. Sebagian besar pemimpin pemberontakan dieksekusi setelah menjalani sidang di pengadilan militer. Pemberontakan ini berhasil mengangkat kembali isu ke perpolitikan Irlandia. Dukungan bagi republikanisme pun terus bertambah di Irlandia. Pada Desember 1918, kaum republikan (saat itu diwakili partai Sinn Féin) menang tipis dalam Parlemen Britania Raya sambil mengampanyekan abstensionisme dan kemerdekaan Irlandia. Pada tanggal 21 Januari 1919, mereka mengadakan pertemuan dan mendeklarasikan kemerdekaan Republik Irlandia. Deklarasi tersebut memicu Perang Kemerdekaan Irlandia. Sekitar 500 orang tewas dalam Pemberontakan Paskah. Kurang lebih 54% di antaranya merupakan warga sipil, 30% militer dan polisi Britania, dan 16% sisanya pemberontak Irlandia. Lebih dari 2.600 orang luka-luka. Banyak warga sipil yang tewas akibat pengerahan artileri dan senjata berat oleh pasukan Britania Raya atau menjadi korban salah tembak. Pengeboman dan kebakaran setelahnya meluluhlantakkan pusat kota Dublin. (in)
  • 부활절 봉기(영어: Easter Rising 이스터 라이징[*], 아일랜드어: Éirí Amach na Cásca 에어리 아마흐 너 카스카)는 1916년 4월 부활절 주간에 아일랜드인들이 영국에 대항해 일으킨 무장항쟁이다. 부활절 봉기는 아일랜드 공화주의자들의 주도하에 무력을 통해서 영국으로부터의 독립을 성취하기 위해 일으켰다. 이 사건은 아일랜드 독립 운동에서 1798년의 '청년 아일랜드인 협회'의 항쟁 이후 가장 중요한 항쟁로 여겨지고 있다. 봉기는 비밀조직인 '아일랜드 공화주의 형제단'에 의해 계획되었으며, 1916년 부활절 주간의 월요일인 4월 24일부터 4월 30일까지 지속되었다. 주도 세력은 교사이자 변호사였던 패트릭 피어스가 이끈 아일랜드 의용군이었고, 좀 더 작은 규모로 사회주의 사회를 건설함으로써 진정한 자유를 바란 사회주의자 제임스 코놀리가 이끈 아일랜드 시민군도 연합작전을 펼쳤다. 이들은 기습작전을 통해 더블린의 주요 거점을 점령하고 영국으로부터 독립한 '아일랜드 공화국'을 선언했다. 부활절 선언은 더블린 중앙 우체국에서 패트릭 피어스가 낭독했다. 더블린 외에 아일랜드의 다른 지역에서도 봉기가 있었으나, 카운티 메스의 애쉬본을 제외하면 그다지 성공적이지 못했다. 봉기는 영국군과의 6일간의 교전 끝에 진압되었으며, 지도자들은 군사재판에 회부되어 처형되었다. 그러나 이 사건은 무장투쟁 전통의 공화주의를 아일랜드 정치의 전면으로 부각시키는 데에 결정적인 역할을 했다. 봉기에서 선언된 '아일랜드 공화국'은 약 3년 후인 1919년 1월에 에 의해 승인되며 다시 선언되었다. (ko)
  • De Paasopstand (Iers: Éirí Amach na Cásca, Engels: Easter Rising) is de Ierse Republikeinse opstand van 24-30 april 1916 en wordt gezien als een van de belangrijkste gebeurtenissen in de geschiedenis van Ierland. Een deel van de Irish Volunteers onder leiding van Pádraig Pearse en het kleinere Irish Citizen Army van James Connolly bezetten sleutelposities in Dublin, waaronder het General Post Office op O'Connell Street. Op paasmaandag 1916 riep de nieuwe republikeinse regering, onder leiding van Pearse, de Ierse Republiek uit. Dat deed hij in een belangrijk historisch document dat in het Engels the Proclamation wordt genoemd. Deze opstand markeert een splitsing tussen het Republikeinse en het algemene Ierse nationalisme, dat tot dan toe een belofte van autonomie onder de Britse kroon accepteerde. Kansloos tegenover 4500 Britse manschappen en meer dan 1000 politieagenten (het aantal Volunteers wordt geschat op 1000, de Irish Citizen Army ongeveer 250) werden de rebellen verslagen: honderden werden gedood of gewond, inclusief buitenstaanders die in het vuurgevecht terechtkwamen, en ongeveer 3000 verdachten werden gearresteerd. 15 leiders (inclusief de 7 mannen die de Onafhankelijkheidsverklaring hadden ondertekend) werden geëxecuteerd in de periode van 3 tot en met 12 mei, onder hen de al dodelijk getroffen Connolly, die in een stoel werd omgebracht omdat hij niet meer kon staan. De Ierse opinie veranderde sterk na deze executies. Voorheen zag men de rebellen als onverantwoordelijke avonturiers die het nationalisme konden schaden. De vrijgelaten arrestanten reorganiseerden het Republikeinse leger, en het nationalistische sentiment komt steeds verder achter de Sinn Féin partij te liggen. Sinn Féin had, ironisch genoeg, zelf niets te maken met de Opstand maar de pers noemde het een Sinn Féin-opstand. Hoewel feitelijk onterecht stroomden nieuwe leden toe en de beweging werd een jaar later, in 1917, overgenomen door de radicale nationalisten. Zo was het mogelijk dat in 1921 de Ierse Vrijstaat werd uitgeroepen door Éamon de Valera. De Ierse Republiek is pas veel later na de Tweede Wereldoorlog uitgeroepen. De verkiezingen voor het Britse parlement in december 1918 resulteerden in een grote overwinning voor Sinn Féin in Ierland. De meeste parlementsleden kwamen samen in Dublin op 21 januari 1919 om opnieuw de Ierse Republiek uit te roepen, met als president Éamon de Valera. Hij was de commandant van de Volunteers' 3e Bataljon, maar was niet geëxecuteerd omdat hij in de Verenigde Staten geboren was en het Verenigd Koninkrijk hoopte op Amerikaanse hulp in de Eerste Wereldoorlog. De Paasopstand wordt over het algemeen gezien als verloren vanaf het begin, en dit zal ook zo zijn ingeschat door de leiders. Critici zien elementen van een 'bloedoffer' zoals ook beschreven in de wat romantische teksten van Pearse. In 2006 is, voor het eerst sinds het begin van de burgeroorlog in Ulster, de Paasopstand herdacht onder andere met een militaire parade. (nl)
  • La Rivolta di Pasqua (in inglese Easter Rising, in gaelico Éirí Amach na Cásca) è una ribellione avvenuta in Irlanda nella settimana di Pasqua del 1916. (it)
  • イースター蜂起(イースターほうき、英語:Easter Rising、アイルランド語:Éirí Amach na Cásca)は、1916年の復活祭(イースター)週間にアイルランドで起きた武装蜂起である。日本では復活祭蜂起とも呼ばれる。この蜂起はイギリスの支配を終わらせ、アイルランド共和国を樹立する目的でアイルランド共和主義者たちが引き起こしたものである。以降にアイルランドで起きた最大の反乱であった。 蜂起は(IRB)の軍事部門によって組織され、復活祭週月曜日の4月24日から30日まで続いた。教師であり弁護士のパトリック・ピアースに率いられた、ジェームズ・コノリーに率いられたアイルランド市民軍、200人の女性連盟(Cumann na mBan)がダブリンの主要部を占拠して、アイルランド共和国の英国からの独立を宣言した。アイルランドの他の地域でも幾つかの行動が起こされたが、兵舎(ミース県)への襲撃以外は小規模なものであった。 蜂起は7日間の戦闘の後に鎮圧され、指導者たちは軍法会議にかけられて処刑されたが、共和主義者の武力闘争主義をアイルランド政治の中核に置くことに成功した。1918年の英国議会総選挙(アイルランド島全土での最後の英国議会選挙)で、ウェストミンスターへの登院拒否と独立を標榜する共和主義者は105議席中73議席を得た。これは蜂起から2年足らずで起こったことである。1919年1月、この時まだ獄中にあった蜂起の生き残りを含むシン・フェイン党の国会議員は第一回アイルランド国民議会(First Dáil)を開催し、アイルランド共和国の樹立を宣言した。英国政府は新たに宣言された国家の承認を拒否し、アイルランド独立戦争へ突入することになる。 (ja)
  • Powstanie wielkanocne (irl. Éirí Amach na Cásca, ang. Easter Rising) – wystąpienie zbrojne grupy powstańców w Dublinie 24 kwietnia 1916 roku. (pl)
  • Пасхальное восстание (ирл. Éirí Amach na Cásca, англ. Easter Rising) — вооружённое восстание, организованное в Ирландии во время Пасхальной недели (то есть следующей недели после Пасхи) в 1916 году. Ирландские республиканцы планировали воспользоваться участием Великобритании в Первой мировой войне и провозгласить независимую Ирландскую Республику, покончив с британским правлением на острове. Пасхальное восстание было самым значительным антибританским выступлением в Ирландии со времён восстания 1798 года. Организованное семью членами военного совета , восстание началось в понедельник Пасхальной недели, 24 апреля 1916 года, и продлилось шесть дней. Члены организации «Ирландские добровольцы», которых возглавил учитель и поэт Патрик Пирс, объединившись с Ирландской Гражданской Армией Джеймса Коннолли и двумястами членами организации , захватили несколько ключевых мест в Дублине и провозгласили независимость Ирландской Республики. Кроме того, выступления происходили и в других частях страны, однако за исключением атаки на казармы в Ашборне, графство Мит, все они были незначительны. Благодаря значительному численному превосходству и использованию артиллерии, британской армии удалось быстро подавить восстание и двадцать девятого апреля Пирс согласился на безоговорочную капитуляцию. По решению военного трибунала большинство лидеров восстания были казнены, однако это не смогло остановить рост революционных настроений в Ирландии. Число сторонников провозглашения независимой Ирландской Республики продолжало расти, как из-за продолжавшейся войны в Европе и на Ближнем Востоке, так и в результате в 1918 году. Окончились ничем и попытки мирного урегулирования ирландского вопроса, предпринятые на заседании специальной ассамблеи (см. ). Революции в континентальной Европе ещё больше ободрили ирландских революционеров. В декабре 1918 республиканцы (в то время их представляли члены партии Шинн Фейн) получили 73 ирландских места из 105 во время всеобщих выборов в британский парламент. 21 января 1919 года они созвали первый ирландский парламент (Дойл Эрен) и провозгласили независимость Ирландской Республики. В тот же день, с нападения на полицейских, перевозивших взрывчатку в графстве Типперери, началась война за независимость Ирландии. (ru)
  • A Revolta da Páscoa (em irlandês: Éirí Amach na Cásca) foi uma rebelião na Irlanda durante a Semana Santa, em 1916. A revolta foi uma tentativa por parte de militantes republicanos irlandeses para ganhar a independência em relação ao Reino Unido. Foi a mais importante revolta na Irlanda desde a rebelião de 1798. (pt)
  • Påskupproret var ett uppror på Irland som inträffade under påsken 1916 med händelsernas centrum i Dublin. Upproret var ett försök av irländska republikaner att göra sig fria från det brittiska styret. Av olika anledningar blev inte upproret så omfattande som republikanerna hade hoppats på och det slogs ner på annandag påsk av en nyanländ brittisk armé. En mängd rebeller fängslades och ledarna avrättades, däribland James Connolly. (sv)
  • 复活节起义(英語:Easter Rising,愛爾蘭語:Éirí Amach na Cásca)是爱尔兰在1916年复活节週當時发生的一场武裝暴动。1916年四月由發起行動,目的在結束英國在愛爾蘭的統治,建立一個獨立的愛爾蘭共和國。這是自1798年爱尔兰起义以來最重大的起義,也是的第一次武裝行動。 这场起义是一次由武装的以武力发动的为从英国获得独立的尝试。它是自从1798年起义以来爱尔兰最重大的起义。起义大部分为爱尔兰共和兄弟会组织,从1916年4月24日持续到4月30日。爱尔兰志愿军的成员,在教师兼律师的帕特里克·皮尔斯的领导下,合并了由詹姆斯·康诺利领导的较小的,在都柏林占据了关键据点,宣布爱尔兰共和国从英国独立。起义在六天之后遭到镇压,起义领袖被交送军事法庭并被处死刑。尽管军事上是失败的,起义可以被认为是通往爱尔兰共和国的最终成立道路上的一块里程碑。 (zh)
  • Великоднє повстання (ірл. Éirí Amach na Cásca, англ. Easter Rising) — повстання, що відбулося на Великдень 1916 року (з 24 до 30 квітня) в Ірландії, зокрема в м. Дублін за незалежність Ірландії від Великої Британії та створення Ірландської республіки. Повстання було розгромлене британськими військами, його керівники і багато учасників були страчені. (uk)
dbo:date
  • 1916-04-29 (xsd:date)
dbo:isPartOfMilitaryConflict
dbo:place
dbo:result
  • Unconditional surrender of rebel forces, execution of most leaders
dbo:strength
  • 16,000 British troops and 1,000 armed RIC in Dublin by the end of the week
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 10350 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 122724 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1124617857 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:caption
  • O'Connell Street, Dublin, after the Rising. The GPO is at left, and Nelson's Pillar at right. (en)
dbp:conflict
  • Easter Rising (en)
  • (en)
dbp:date
  • 1916-04-29 (xsd:date)
  • 2020-07-14 (xsd:date)
dbp:footer
  • The signatories of the Proclamation: Seán Mac Diarmada, Joseph Plunkett, Éamonn Ceannt, Thomas MacDonagh, Patrick Pearse, James Connolly, Thomas Clarke (en)
dbp:image
  • James Connolly2.jpg (en)
  • Jospeh Plunkett.jpg (en)
  • Patrick Pearse .jpg (en)
  • Seán Mac Diarmada.png (en)
  • Thomas Clarke .jpg (en)
  • Thomas MacDonagh.png (en)
  • Éamonn Ceannt portrait.jpg (en)
dbp:partof
  • the Irish revolutionary period (en)
dbp:perrow
  • 2 (xsd:integer)
dbp:place
  • Mostly Dublin; (en)
  • Skirmishes in counties Meath, Galway, Louth, Wexford, Cork. (en)
dbp:result
  • Unconditional surrender of rebel forces, execution of most leaders (en)
dbp:strength
  • 16000 (xsd:integer)
dbp:totalWidth
  • 220 (xsd:integer)
dbp:url
dbp:wikiPageUsesTemplate
dbp:wordnet_type
dcterms:subject
gold:hypernym
rdf:type
rdfs:comment
  • Der Osteraufstand (irisch Éirí Amach na Cásca, englisch Easter Rising) von 1916 war ein Versuch militanter irischer Republikaner, die Unabhängigkeit Irlands von Großbritannien gewaltsam zu erzwingen. Obwohl militärisch fehlgeschlagen, gilt er als Wendepunkt in der Geschichte Irlands, der dann letztlich 1922 zur Unabhängigkeit als Irischer Freistaat führte. (de)
  • La Rivolta di Pasqua (in inglese Easter Rising, in gaelico Éirí Amach na Cásca) è una ribellione avvenuta in Irlanda nella settimana di Pasqua del 1916. (it)
  • Powstanie wielkanocne (irl. Éirí Amach na Cásca, ang. Easter Rising) – wystąpienie zbrojne grupy powstańców w Dublinie 24 kwietnia 1916 roku. (pl)
  • A Revolta da Páscoa (em irlandês: Éirí Amach na Cásca) foi uma rebelião na Irlanda durante a Semana Santa, em 1916. A revolta foi uma tentativa por parte de militantes republicanos irlandeses para ganhar a independência em relação ao Reino Unido. Foi a mais importante revolta na Irlanda desde a rebelião de 1798. (pt)
  • Påskupproret var ett uppror på Irland som inträffade under påsken 1916 med händelsernas centrum i Dublin. Upproret var ett försök av irländska republikaner att göra sig fria från det brittiska styret. Av olika anledningar blev inte upproret så omfattande som republikanerna hade hoppats på och det slogs ner på annandag påsk av en nyanländ brittisk armé. En mängd rebeller fängslades och ledarna avrättades, däribland James Connolly. (sv)
  • 复活节起义(英語:Easter Rising,愛爾蘭語:Éirí Amach na Cásca)是爱尔兰在1916年复活节週當時发生的一场武裝暴动。1916年四月由發起行動,目的在結束英國在愛爾蘭的統治,建立一個獨立的愛爾蘭共和國。這是自1798年爱尔兰起义以來最重大的起義,也是的第一次武裝行動。 这场起义是一次由武装的以武力发动的为从英国获得独立的尝试。它是自从1798年起义以来爱尔兰最重大的起义。起义大部分为爱尔兰共和兄弟会组织,从1916年4月24日持续到4月30日。爱尔兰志愿军的成员,在教师兼律师的帕特里克·皮尔斯的领导下,合并了由詹姆斯·康诺利领导的较小的,在都柏林占据了关键据点,宣布爱尔兰共和国从英国独立。起义在六天之后遭到镇压,起义领袖被交送军事法庭并被处死刑。尽管军事上是失败的,起义可以被认为是通往爱尔兰共和国的最终成立道路上的一块里程碑。 (zh)
  • Великоднє повстання (ірл. Éirí Amach na Cásca, англ. Easter Rising) — повстання, що відбулося на Великдень 1916 року (з 24 до 30 квітня) в Ірландії, зокрема в м. Дублін за незалежність Ірландії від Великої Британії та створення Ірландської республіки. Повстання було розгромлене британськими військами, його керівники і багато учасників були страчені. (uk)
  • كانت ثورة عيد الفصح (بالإنجليزية: The Easter Rising، بالأيرلندية: Éirí Amach na Cásca)، وتُعرف أيضًا بتمرد عيد الفصح، عصيانًا مُسلحًا في أيرلندا خلال أسبوع الفصح، في أبريل من عام 1916. أطلق الجمهوريون الأيرلنديون الثورة لإنهاء الحكم البريطاني في أيرلندا وتأسيس جمهورية أيرلندية مستقلة في الوقت الذي كانت المملكة المتحدة فيه منخرطة للغاية في الحرب العالمية الأولى. كانت أهم انتفاضة حدثت في أيرلندا منذ تمرد عام 1798، وأول حراك مسلح في الحقبة الثورية الأيرلندية. أُعدم ستة عشر قائدًا من قادة الثورة في مايو من عام 1916، لكن ساهم كل من العصيان وطبيعة الإعدامات والتطورات السياسية اللاحقة في ازدياد الدعم الشعبي لاستقلال أيرلندا أخيرًا. (ar)
  • L'Alçament de Pasqua (en gaèlic Éirí Amach na Cásca i en anglès Easter Rising), també conegut com a Revolta de Pasqua, fou una rebel·lió que tingué lloc a Irlanda en el transcurs de la setmana de Pasqua del 1916. L'alçament va ser organitzat per part d'alguns republicans irlandesos amb l'objectiu d'acabar amb el domini britànic a l'illa i establir una república irlandesa, aprofitant que el Regne Unit es trobava immers en la Primera Guerra Mundial. Aquesta acció va ser l'alçament més important a Irlanda des de la rebel·lió de 1798. (ca)
  • Velikonoční povstání (anglicky Easter Rising, irsky Éirí Amach na Cásca), bylo povstání v Irsku, které se odehrálo o velikonočním týdnu v roce 1916. Povstání bylo pokusem militantních Irských republikánů o získání nezávislosti na Spojeném království. Bylo to nejvýznamnější povstání od Irských rebelií v roce 1798. (cs)
  • En la historio de Irlando, la Paska Ribelo estis revolucio-provo, kiu komenciĝis je Paska Lundo, ekde la 24-an ĝis la 29-an de aprilo 1916. La ribelon inspiris la (angle la Irish Republican Brotherhood, aŭ IRB), kaj ĝi estis nesukcesa kloplodo faligi en Irlando. Ĝin estris Pádraig Pearse kaj James Connolly de la partio Sinn Féin. La Germana Imperio, batalanta kontraŭ Britio en la Unua mondmilito, sendis armilojn al IRB sed ilin kaptis britaj aŭtoritatuloj antaŭ la ribelo. (eo)
  • The Easter Rising (Irish: Éirí Amach na Cásca), also known as the Easter Rebellion, was an armed insurrection in Ireland during Easter Week in April 1916. The Rising was launched by Irish republicans against British rule in Ireland with the aim of establishing an independent Irish Republic while the United Kingdom was fighting the First World War. It was the most significant uprising in Ireland since the rebellion of 1798 and the first armed conflict of the Irish revolutionary period. Sixteen of the Rising's leaders were executed from May 1916. The nature of the executions, and subsequent political developments, ultimately contributed to an increase in popular support for Irish independence. (en)
  • Pazko Matxinada (irlanderaz: Éirí Amach na Cásca, ingelesez: Easter Rising), Irlandan 1916ko apirilean, Pazko bigarrenez, Erresuma Batua eta Britainiar Inperioaren agintearen aurka burutu zen matxinada bat izan zen. Matxinada hau, 1798ko Irlandako matxinada ez geroztik errepublikarrek Irlandaren kontrola bereganatzeko egin zuten saiakera ezagunena bilakatu zen, bide batez Erresuma Batutik independentzia lortzeko helburu edo asmo garbiz. (eu)
  • El Alzamiento de Pascua (en inglés: Easter Rebellion o Easter Rising; en irlandés: Éirí Amach na Cásca) fue una rebelión que tuvo lugar en Irlanda contra la autoridad del Reino Unido, que estalló el lunes de Pascua de abril de 1916. La rebelión constituyó el más conocido intento de tomar el control del país por parte de los independentistas y republicanos irlandeses para lograr la independencia del Reino Unido. (es)
  • Ceannairc i gcoinne fhorlámhas na Breataine ar Éirinn ab ea Éirí Amach na Cásca (nó Éirí Amach 1916, nó Aiséirí na Cásca) ar Luan Cásca, 24 Aibreán 1916. Ghlac na hÓglaigh agus an tArm Cathartha seilbh ar fhoirgnimh thábhachtacha i lár Bhaile Átha Cliath, agus Ardoifig an Phoist i Sráid Uí Chonaill mar cheanncheathrú acu. Ós rud é gur fhoilsigh ceannaire na nÓglach, Eoin Mac Néill, fógráin ar na nuachtáin an tseachtain roimh an gCáisc, agus é ag fógairt "go raibh paráidí na nÓglach ar an gCáisc" curtha ar ceal, níor ghlac ach tuairim is míle duine páirt san Éirí Amach, idir fhir agus mhná. Tháinig ceithre chéad duine le chéile le haghaidh an éirí amach in oirthear na Gaillimhe. (ga)
  • Pemberontakan Irlandia (bahasa Irlandia: Éirí Amach na Cásca), dikenal juga dengan nama Pemberontakan Paskah, adalah pemberontakan yang terjadi pada Pekan Paskah di Irlandia tahun 1916. Pemberontakan ini dilakukan oleh kaum untuk mengakhiri penjajahan Britania Raya di Irlandia dan mendirikan Republik Irlandia merdeka ketika Britania disibukkan oleh Perang Dunia I. Peristiwa ini merupakan sejak pemberontakan 1798. (in)
  • L'insurrection de Pâques 1916 (Éirí Amach na Cásca en Irlandais, Easter Rising en anglais), parfois appelée les « Pâques sanglantes », est un chapitre marquant de l’histoire irlandaise. Les faits sont cantonnés aux villes de Dublin et d'Enniscorthy. Malgré tout, cet événement fait partie de la mémoire collective des Irlandais (voir la chanson révolutionnaire The Foggy Dew). L'insurrection est entreprise par les mouvements républicains mais, mal organisée et avec des effectifs trop peu nombreux, les insurgés comptent sur un soutien populaire qui ne se manifestera pas. Son résultat est donc un retentissant échec militaire, mais, à la faveur de la féroce répression des Britanniques, il devient un immense succès politique pour les nationalistes irlandais les plus radicaux, face aux nationalist (fr)
  • 부활절 봉기(영어: Easter Rising 이스터 라이징[*], 아일랜드어: Éirí Amach na Cásca 에어리 아마흐 너 카스카)는 1916년 4월 부활절 주간에 아일랜드인들이 영국에 대항해 일으킨 무장항쟁이다. 부활절 봉기는 아일랜드 공화주의자들의 주도하에 무력을 통해서 영국으로부터의 독립을 성취하기 위해 일으켰다. 이 사건은 아일랜드 독립 운동에서 1798년의 '청년 아일랜드인 협회'의 항쟁 이후 가장 중요한 항쟁로 여겨지고 있다. 봉기는 비밀조직인 '아일랜드 공화주의 형제단'에 의해 계획되었으며, 1916년 부활절 주간의 월요일인 4월 24일부터 4월 30일까지 지속되었다. 주도 세력은 교사이자 변호사였던 패트릭 피어스가 이끈 아일랜드 의용군이었고, 좀 더 작은 규모로 사회주의 사회를 건설함으로써 진정한 자유를 바란 사회주의자 제임스 코놀리가 이끈 아일랜드 시민군도 연합작전을 펼쳤다. 이들은 기습작전을 통해 더블린의 주요 거점을 점령하고 영국으로부터 독립한 '아일랜드 공화국'을 선언했다. 부활절 선언은 더블린 중앙 우체국에서 패트릭 피어스가 낭독했다. (ko)
  • イースター蜂起(イースターほうき、英語:Easter Rising、アイルランド語:Éirí Amach na Cásca)は、1916年の復活祭(イースター)週間にアイルランドで起きた武装蜂起である。日本では復活祭蜂起とも呼ばれる。この蜂起はイギリスの支配を終わらせ、アイルランド共和国を樹立する目的でアイルランド共和主義者たちが引き起こしたものである。以降にアイルランドで起きた最大の反乱であった。 蜂起は(IRB)の軍事部門によって組織され、復活祭週月曜日の4月24日から30日まで続いた。教師であり弁護士のパトリック・ピアースに率いられた、ジェームズ・コノリーに率いられたアイルランド市民軍、200人の女性連盟(Cumann na mBan)がダブリンの主要部を占拠して、アイルランド共和国の英国からの独立を宣言した。アイルランドの他の地域でも幾つかの行動が起こされたが、兵舎(ミース県)への襲撃以外は小規模なものであった。 (ja)
  • De Paasopstand (Iers: Éirí Amach na Cásca, Engels: Easter Rising) is de Ierse Republikeinse opstand van 24-30 april 1916 en wordt gezien als een van de belangrijkste gebeurtenissen in de geschiedenis van Ierland. Een deel van de Irish Volunteers onder leiding van Pádraig Pearse en het kleinere Irish Citizen Army van James Connolly bezetten sleutelposities in Dublin, waaronder het General Post Office op O'Connell Street. Deze opstand markeert een splitsing tussen het Republikeinse en het algemene Ierse nationalisme, dat tot dan toe een belofte van autonomie onder de Britse kroon accepteerde. (nl)
  • Пасхальное восстание (ирл. Éirí Amach na Cásca, англ. Easter Rising) — вооружённое восстание, организованное в Ирландии во время Пасхальной недели (то есть следующей недели после Пасхи) в 1916 году. Ирландские республиканцы планировали воспользоваться участием Великобритании в Первой мировой войне и провозгласить независимую Ирландскую Республику, покончив с британским правлением на острове. Пасхальное восстание было самым значительным антибританским выступлением в Ирландии со времён восстания 1798 года. (ru)
rdfs:label
  • Easter Rising (en)
  • ثورة عيد الفصح (ar)
  • Alçament de Pasqua (ca)
  • Velikonoční povstání (cs)
  • Osteraufstand (de)
  • Paska Ribelo (eo)
  • Alzamiento de Pascua (es)
  • Pazko matxinada (eu)
  • Éirí Amach na Cásca (ga)
  • Pemberontakan Paskah (in)
  • Rivolta di Pasqua (it)
  • Insurrection de Pâques 1916 (fr)
  • 부활절 봉기 (ko)
  • イースター蜂起 (ja)
  • Paasopstand (nl)
  • Powstanie wielkanocne (pl)
  • Revolta da Páscoa (pt)
  • Påskupproret (sv)
  • Пасхальное восстание (ru)
  • Великоднє повстання (uk)
  • 复活节起义 (zh)
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
foaf:name
  • Easter Rising (en)
is dbo:battle of
is dbo:isPartOfMilitaryConflict of
is dbo:knownFor of
is dbo:nonFictionSubject of
is dbo:usedInWar of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is dbp:battles of
is dbp:events of
is dbp:subject of
is dbp:wars of
is rdfs:seeAlso of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License