About: Obotrites

An Entity of Type: organisation, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

The Obotrites (Latin: Obotriti, Abodritorum, Abodritos…) or Obodrites, also spelled Abodrites (German: Abodriten), were a confederation of medieval West Slavic tribes within the territory of modern Mecklenburg and Holstein in northern Germany (see Polabian Slavs). For decades, they were allies of Charlemagne in his wars against the Germanic Saxons and the Slavic Veleti. The Obotrites under Prince Thrasco defeated the Saxons in the Battle of Bornhöved (798). The still heathen Saxons were dispersed by the emperor, and the part of their former land in Holstein north of Elbe was awarded to the Obotrites in 804, as a reward for their victory. This however was soon reverted through an invasion of the Danes. The Obotrite regnal style was abolished in 1167, when Pribislav was restored to power by

Property Value
dbo:abstract
  • El obotrites o obodrites —Abodriten (alemany), Obodrzyci (polonès)— també sovint anomenats com abotrites o abodrites fou una confederació de tribus eslaves occidentals medievals dins del territori dels moderns Mecklenburg-Pomerània Occidental i Slesvig-Holstein del nord d'Alemanya (vegeu eslaus polabis). Durant dècades foren aliats de Carlemany en les seves guerres contra els saxons germànics i els eslaus veleti. El 798 el príncep obodrita , o Drasko (llatí Thrasco), va derrotar els saxons a la batalla del riu . Els saxons encara pagans foren dispersats per l'emperador, i part de la seva anterior terra al al nord de l'Elba es va atorgar als obotrites el 804, com a recompensa per la seva victòria. Això no obstant no va tenir gaire efecte a causa d'una posterior invasió dels danes. (ca)
  • Obodrité neboli Bodrci (latinsky Obotriti, německy Abodriten, polsky Obodrzyci) byl kmenový svaz Polabských Slovanů, který v raném středověku osídlil severozápadní Polabí na území mezi řekou Labe a Baltským mořem, zhruba v oblasti dnešního Meklenburska. Kmenový svaz Obodritů zahrnoval slovanské kmeny Rarogů (vlastních Obodritů), Vagrů, Polabanů, Gliňanů, Varnonů, Drevanů, Smolenců, Bytenců a Fembranů. Sídelními městy Obodritů byly Lubica, Viligard a Zvěřín. (cs)
  • Die Abodriten oder Obodriten (auch Abotriten, Obotriten oder Bodrizen) waren ein elbslawischer Stammesverband, der vom 8. bis zum 12. Jahrhundert auf dem Gebiet des heutigen Mecklenburg und des östlichen Holstein siedelte. Der Name leitet sich vom Stamm der Abodriten ab, der um Wismar und Schwerin ansässig war und innerhalb des Verbandes eine Führungsrolle einnahm. Ende des 7. Jahrhunderts wanderten Slawen in das Gebiet zwischen Elbe und Oder ein, aus denen sich im Nordwesten der abodritische Stammesverband bildete. Ihm gehörten zu unterschiedlichen Zeiten die Wagrier, Travnjanen, Polaben, Kessiner, Warnower, Zirzipanen, Smeldinger, Bethenzer und Linonen an. Trotz seiner exponierten geopolitischen Lage behauptete der Stammesverband der Abodriten seine politische, kulturelle und religiöse Eigenständigkeit gegenüber Franken, Sachsen und Dänen. Unter dem christlichen Fürstengeschlecht der Nakoniden erstreckte sich das Herrschaftsgebiet der Abodriten bis an Oder und Havel. Nach dem Tod des letzten Samtherrschers Knud Lavard begann das Abodritenreich Anfang des 12. Jahrhunderts zu zerfallen. Den westlichen Teil mit Wagrien und Polabien gliederte Heinrich der Löwe ab 1138/39 in sein Herrschaftsgebiet ein. Im östlichen Landesteil etablierten sich die Nachkommen des abodritischen Fürsten Niklot dauerhaft als Herren von Mecklenburg. Die mecklenburgischen Fürsten förderten über Jahrhunderte eine phantasievolle Geschichtsschreibung der slawischen Vergangenheit, um ihre Abstammung von abodritischen Königen nachzuweisen. Mit seiner 1860 veröffentlichten Quellensammlung zu den westslawischen Stämmen legte der Schweriner Archivar Friedrich Wigger das Fundament für wissenschaftliche Untersuchungen zur abodritischen Geschichte. Darin gelangten die Abodriten zunächst jedoch nur selten über das Stadium des auf germanische Eroberungs- und Christianisierungsbemühungen reagierenden Objektes hinaus. Erst die Habilitationsschrift Wolfgang H. Fritzes über die abodritische Verfassungsgeschichte aus dem Jahr 1960 ebnete der Forschung den Weg, die Abodriten als interagierendes völkerrechtliches Subjekt des Mittelalters wahrzunehmen. Aktuelle Forschungsschwerpunkte sind die Ethnogenese und die gescheiterte Nationenbildung. (de)
  • Los abodritas u obodritas (en alemán: Abodriten, en polaco: Obodrzycy) fueron una confederación de tribus eslavas occidentales de la Edad Media emplazadas en el territorio de los actuales estados de Mecklemburgo y Holstein en el norte de Alemania (véase Eslavos polabios). Durante décadas fueron aliados de Carlomagno en sus guerras contra los sajones germánicos y los veleti eslavos. En 798 los abodritas, gobernados por el príncipe Drasco (Drożko, Draško o Thrasco), derrotaron a los sajones en la batalla del río Sventana. Los sajones, que todavía eran paganos (los nordalbingios), fueron dispersados por el emperador, y la parte de su antiguo territorio en Holstein al norte del Elba fue concedida a los abodritas en 804 como recompensa por su victoria. Esto, sin embargo, se revirtió pronto por la invasión de los daneses. El Geógrafo Bávaro, un documento medieval anónimo recabado en Ratisbona en 830, contiene una lista de las tribus de la Europa centro-oriental al este del Elba. La lista incluye a los Nortabtrezi (abodritas) con 53 civitates. Adán de Bremen se refiere a ellos como los Reregi debido a su lucrativo emporio comercial Reric. Al igual que otros grupos eslavos, fueron frecuentemente descritos por fuentes germánicas como wendos. Las principales tribus de la confederación abodrita fueron: * Los abodritas propiamente dichos (desde la Bahía de Lübeck hasta el Lago de Schwerin). * Los wagrios (este de Holstein y parte de Sajonia). * Los warnabos (Warnow superior y Mildenitz). * Los polabios propiamente dichos (entre el Trave y el Elba). Otras tribus asociadas con la confederación: * Los Linones cerca de Lenzen. * Los Travnjane cerca del Trave. * Los Drevani en Wendland y el norte de Altmark. Como aliados de los reyes carolingios y del imperio de sus sucesores otonianos, los abodritas combatieron desde 808 hasta 1200 contra los reyes de Dinamarca, quienes deseaban dominar la región báltica independientemente del imperio. Cuando surgió la oportunidad, en este caso por la muerte de un emperador, intentaron hacerse con el poder, y en 983 Hamburgo fue destruida por los abodritas al mando de su rey Mistivoi. En ocasiones recibían tributos de los daneses y sajones. Bajo el liderazgo de Niklot, resistieron un asalto cristiano durante la cruzada de los wendos (1147). Misioneros alemanes, tales como San Vicelino, convirtieron a los abodritas al cristianismo. En 1170 admitieron el protectorado del Sacro Imperio Romano Germánico, encabezando la germanización y asimilación en los siguientes siglos. Sin embargo, hasta ya el siglo XV tardío la mayoría de los aldeanos del área abodrita seguían hablando dialectos eslavos (lengua polaba), aunque posteriormente su idioma fue desplazado por el alemán. El idioma polabo sobrevivió hasta comienzos del siglo XIX en lo que hoy es el estado federado alemán de Baja Sajonia. Algunos de los abodritas también migraron al sur y se asentaron en la Llanura panónica, donde el condado de Bács-Bodrog del Reino medieval de Hungría fue nombrado en su honor. (es)
  • The Obotrites (Latin: Obotriti, Abodritorum, Abodritos…) or Obodrites, also spelled Abodrites (German: Abodriten), were a confederation of medieval West Slavic tribes within the territory of modern Mecklenburg and Holstein in northern Germany (see Polabian Slavs). For decades, they were allies of Charlemagne in his wars against the Germanic Saxons and the Slavic Veleti. The Obotrites under Prince Thrasco defeated the Saxons in the Battle of Bornhöved (798). The still heathen Saxons were dispersed by the emperor, and the part of their former land in Holstein north of Elbe was awarded to the Obotrites in 804, as a reward for their victory. This however was soon reverted through an invasion of the Danes. The Obotrite regnal style was abolished in 1167, when Pribislav was restored to power by Duke Henry the Lion, as Prince of Mecklenburg, thereby founding the German House of Mecklenburg. (en)
  • Les Abodrites, Obodrites ou Obotrites est un peuple slave établie au VIe siècle dans les régions connues aujourd'hui sous le nom de Holstein et de Mecklembourg, au nord-est de l'actuelle Allemagne. Sa capitale est Liubice (« aimée »), l'actuelle Lübeck. C'est la branche septentrionale d'une ensemble plus vaste de slaves occidentaux comprenant aussi les Ostrobodites (en allemand : Ostabodriten) présents en Europe centrale. À partir de 1147, les Abodrites, alors fidèles à la mythologie slave, deviennent la cible de croisades avant d'être intégrés au Saint-Empire romain germanique en 1164 : une partie est germanisée, une autre part vers le sud-est et sera intégrée au royaume de Pologne à l'époque de la dynastie des Piast. La confédération abodrite est composée de trois tribus principales : les Wagriens, les Polabes et les Abodrites proprement-dits. Elle est gouvernée par un roi, mais les familles nobles ont un pouvoir très important. Le pays des Abodrites est considéré comme l'une des Esclavonies de cette période. (fr)
  • Obotrite (bahasa Jerman: Abodriten, bahasa Polski: Obodryci), juga biasanya dikenal sebagai Obodrite, Abotrite, atau Abodrite, merupakan sebuah konfederasi pada abad pertengahan suku di antara wilayah modern Mecklenburg dan Holstein di Jerman utara (lihat ). Selama beberapa abad mereka adalah sekutu Charlemagne di dalam perang-perangnya melawan Jermanik Sachsen dan Slavik . Pada tahun 798 Obodrite, diperintah oleh pangeran , atau Draško (Thrasco, orig.), mengalahkan Sachsen di dalam . Orang Sachsen yang masih kafir dibubarkan oleh Kaisar, dan bagian dari bekas wilayah mereka di Holstein utara Elbe diberikan kepada Obotrite pada tahun 804, sebagai sebuah penghargaan atas kemenangan mereka. Namun wilayah ini segera dikembalikan melalui sebuah invasi Dane. Wikisumber memiliki naskah asli yang berkaitan dengan artikel ini:Geographus Bavarus Seorang ahli ilmu bumi dari Bayern, sebuah dokumen pada abad pertengahan anonim yang disusun di Regensburg pada tahun 830, berisi daftar suku-suku di Eropa Timur Tengah ke timur Elbe. Daftar itu termasuk Nortabtrezi (Obotrites) - dengan 53 civitates.Adam dari Bremen mengacu mereka sebagai Reregi karena perdagangan emporium yang menguntungkan mereka Reric. Biasanya dengan kelompok Slavik lainnya, mereka kerap dideskripsikan dengan sumber-sumber Jermanik sebagai Wend. Suku-suku utama dari konfederasi Obotritik adalah: * Obotrite yang tepat ( ke ); * (timur Holstein sebagai bagian ); * ( atas dan ); * (antara dan Elbe). Suku-suku lainnya berkaitan dengan konfederasi itu termasuk: * dekat , * dekat , * di Hanoverian Wendland dan utara . Sebagai sekutu raja-raja Kekaisaran Carolingia dan para pewaris kekaisaran Ottonian, Obotrite berperang dari tahun 808 sampai 1200 melawan , yang berharap untuk memerintah negara-negara Baltik secara independen dari kekaisaran. Ketika kesempatan meningkat, misalnya setelah kematian kaisar, mereka akan berusaha merebut kekuasaan; dan pada tahun 983 Hamburg dihancurkan oleh Obotrite di bawah raja mereka, . Beberapa kali mereka dikenakan upeti dari Dane dan Sachsen. Dibawah kepemimpinan Niklot, mereka menolak serangan Kristen selama Perang Salib Wend. Misionaris Jerman seperti Santo Vicelinus mengkonversikan Obotrite ke Kristiani. Pada tahun 1170 mereka mengakui kekuasaan Kekaisaran Romawi Suci, memimpin Jermanisasi dan asimilasi atas beberapa abad kemudian. Namun sampai akhir abad ke-15 kebanyakan penduduk desa di dalam wilayah Obotriti masih berbicara dengan dialek Slavik (bahasa Polabia), meskipun akhirnya bahasa mereka diganti ke Jerman. Bahasa Polabia selamat sampai awal abad ke-19 di yang sekarang negara Jerman Sachsen Bawah. Beberapa Obotrite juga pindah ke selatan dan tinggal di , dimana kadipaten abad pertengahan Kerajaan Hongaria dinamakan sepertinya. (in)
  • Gli Obodriti od Obotriti (ted. Abodriten o Abotriten o Obotriten) erano un gruppo di tribù slave appartenenti alla stirpe dei Venedi che abitavano nel medioevo gli attuali Meclemburgo ed Holstein. Nell'VIII secolo furono alleati di Carlo Magno nella sua lotta contro i Sassoni e grazie a questo acquisirono una posizione prevalente nella regione. Furono poi combattuti dai successori di Carlo Magno e sottomessi da Ottone I. Ribellatisi nel 983, insieme ai Veleti, loro tradizionali nemici, si affrancarono per un breve periodo dalla dominazione germanica. Furono sottomessi nuovamente all'impero germanico nel 1147 da Enrico il Leone che successivamente uccise il loro sovrano Niklot. Il figlio maggiore di Niklot, Pribislavo, recuperò il titolo di principe di Meclemburgo nel 1167, come vassallo dei Sassoni. La dinastia dei duchi di Meclemburgo discendente da Pribislavo si estinse nel 1918. Le principali città degli Obodriti furono: Reric, fiorente porto e centro commerciale del mar Baltico, Liubice (oggi Lubecca), alla confluenza del nel Trave, castello di Meclemburgo che fu sede dei regnanti al tempo della dinastia dei Naconidi. (it)
  • De Abodriten of Obodriten waren een vroegmiddeleeuws verband van West-Slavische stammen rond de Elbe. Zij woonden in het gebied van het tegenwoordige Mecklenburg en Holstein. Lange tijd verbonden zij zich met Karel de Grote in zijn oorlogen tegen de Germaanse Saksen en de Slavische Veleti of Wilzen.Een poos lang is Liubice (Lübeck) de zetel van de vorsten van de Abodriten, die meestal uit de familie der (regeerde 960 – 1129) komen. Hun burcht lag waar de uitstroomt in de Trave. De naam 'Abodriten' betekent 'afstammelingen van Abodr'. Traditioneel waren de Abodriten de vijanden van de eveneens Slavische Wilzen. Deze onenigheid is vermoedelijk terug te voeren op gebiedsaanspraken. Uit de Abodriten komt ook het tot 1918 regerende vorstengeslacht van Mecklenburg voort. Deze hertogen (vanaf 1815 groothertogen) zijn daarmee een van de zeldzame Duitse vorstengeslachten die van de Slavische koningen afstammen.Adam van Bremen (ca. 1050 - ca. 1085) noemt de Obodriten 'Reregi' omdat ze in aan de Oostzee in zijn tijd een lucratieve handelsstad hadden. Duitse bronnen noemen hen vaak 'Wenden'. (nl)
  • オボトリート族あるいはオボドリート族(ラテン語:Obotriti, Abodritorum, Abodritos, 独: Obotriten, Obodriten, Abodriten,, 英: Obotrites, Obodrites, Abodrites)は、現在のドイツ北部のメクレンブルクおよびホルシュタインを支配した西スラヴ人の部族。サクソン人およびとの戦いのためカール大帝と同盟を結んだ。798年には族長のもと、ボルンヘーフェトの戦いでザクセン人を破った。ザクセン人は神聖ローマ皇帝により追い払われ、エルベ川北部のホルシュタインのザクセン人の領域は、804年にオボトリート族に与えられた。しかしその後デーン人の侵攻によりこの地はザクセン人の支配に戻った。 1167年、族長がザクセン公ハインリヒ獅子公によりメクレンブルク侯に叙されると、ザクセン公の宗主権を受け入れたことで、オボトリート族の独立支配は終わった。これによりメクレンブルク家が成立した。 (ja)
  • Obodryci, Obodrzycy, Obodrzyce (łac. Abodriti) – grupa plemion słowiańskich należąca do Słowian połabskich. Do grupy tej zaliczano: Obodrytów właściwych (Reregów), Połabian, Wagrów, Warnów. Mniejsze grupy Obodrytów to Glinianie, Bytyńcy, Smolińcy i Morzyczanie. Inne spotykane nazwy grupy plemion obodryckich: Obotriti, Abitrices, Abotriti, Abotridi, Abodriti, Abdriti, Habitriti, Obriti, Abatereni, Obotriten. Geograf Bawarski podaje, że na ziemi obodryckiej znajdowały się 53 grody. Obodryci zamieszkiwali tereny dzisiejszej Meklemburgii-Pomorza Przedniego oraz Szlezwik-Holsztynu, landów znajdujących się obecnie w granicach Niemiec. Od zachodu poprzez Limes Saxoniae graniczyli z Sasami, od wschodu i południowego wschodu natomiast — z plemionami wieleckimi. Obodryci uważani są często w literaturze przedmiotu za związek plemienny składający się z czterech grup (plemion), mianowicie Obodrytów właściwych mieszkających koło Meklemburga, Wagrów zamieszkujących tereny między Trawną a morzem, Połabian nad Łabą oraz Warnów, których umiejscowienie na mapie sprawia poważny problem. Spotyka się też pogląd, że grupy te nie były plemionami, lecz grupami zamieszkującymi poszczególne grody. W kwestii kultury uważa się, że Obodryci wspólnie z innymi ugrupowaniami połabskimi i północnopolskimi tworzyli jeden region kulturowy. Według archeologów wspólnota owa wyrażała się zarówno w budownictwie, jak i w przedmiotach codziennego użytku. Być może pod względem kulturowym nie istniała struktura limitywna – granica, za pomocą której można byłoby oddzielić Obodrytów od innych grup połabskich. (pl)
  • Os obotritas (em alemão: Abodriten; em polonês: Obrodyci), também conhecidos como obodritas, eram uma confederação medieval de tribos eslavas ocidentais que habitavam a região do atual território de Mecklemburgo e Holsácia, no norte da Alemanha (ver eslavos polábios). Por décadas foram aliados de Carlos Magno em suas guerras contra os saxões germânicos e os veletos eslavos. Em 798 os obotritas, liderados pelo príncipe (ou Draško, originalmente Thrasco) derrotou os saxões na ; os saxões , ainda pagãos, foram dispersados pelo imperador, e parte de sua terra em Holsácia, ao norte do Elba, foi concedida aos obotritas em 804 como recompensa por sua vitória. Esta situação, no entanto, foi revertida com a invasão dos danos. O , um documento anônimo medieval compilado em Ratisbona em 830, contém uma lista das tribos do centro da Europa do Leste, a leste do Elba. A lista inclui os Nortabtrezi (obotritas) - com 53 cividades.Adão de Brema se referiu a eles como reregos (Reregi), devido ao seu lucrativo centro comercial de Reric. Juntamente com outros grupos eslávicos, frequentemente eram descritos pelas fontes germânicas como vendos. As principais tribos da confederação obotrita eram: * os próprios obotritas (Baía de Wismar ao ); * os (leste de Holsácia); * os (alto Warnow e ); * os polábios (entre o rio Trave e o rio Elba). Em 1170, reconheceram a soberania do Sacro Império Romano-Germânico. A partir daí a região passou por uma rápida germanização. Contudo, no final do século XV, a maioria dos aldeões na região obotrita ainda permanecia falando dialetos eslavos (língua polábia). Mas em pouco tempo, a língua mudou para o alemão. O poeta alemão Johann Heinrich Voss (1751 - 1826), nascido em Mecklemburgo-Strelitz (um distrito do atual Estado de Mecklemburgo-Pomerânia Ocidental), gostava de se identificar como um obotrita para enfatizar sua herança eslava. Os obotritas eram suficientemente afastados e obscuros para apelar pelas nascentes identificações étnicas do romantismo. (pt)
  • Obotriter, Abodriter, Bodritjer, var under medeltiden en sammanslutning västslaviska stammar kring Mecklenburgbukten. I slavisk terminologi räknas de till de polabiska slaverna och i germansk terminologi till venderna. Obotriterna bodde i Terra Obodritorum, större delen av nuvarande Mecklenburg och östra Holstein. De var delade i flera stammar, till exempel vagrier och polaber i väster, varnover i öster, raroger däremellan och drevjaner väster om Elbe. Obotriterna var omgivna av fiender: i söder, väster och norr av sachsare och daner, i öster av slaviska pomoraner och liutizer (vender, sorber). Obotriterna bedrev omfattande handel och sjöröveri. Ön Fehmarn var på 1000-talet centralområde för slaviska sjörövare. Varje stam styrdes av en furste; ofta förenade sig dock flera stammar om en gemensam furste. Stammarna indelades i kretsar; i spetsen för varje sådan stod en župan. Varje krets hade sin kretsstad, dit folket samlades i orostider. Kretsstäder var ofta omgivna av sjöar och träsk. Sådana kretsstäder var till exempel Plön, Schwerin, Ratzeburg, (i Dobin am See vid Schweriner See) och (även Ilenburg, i Neuburg). Obotriternas religion liknade de övriga slavernas. De dyrkade i synnerhet guden Svantevit i Arkona på Rügen. I historien framträder obotriterna först som Karl den stores bundsförvanter i hans strider mot sachsare och vender. De erkände formellt frankernas överherrskap, men besegrades först 955 av kejsar Otto I. Han tvingade dem att betala skatt och att anta kristendomen. Flera gånger gjorde de uppror, brände Hamburg, utrotade fullständigt kristendomen och vägrade tyskarna skatt och tjänst. Furst Gottschalk var gift med en dotter till den danske kungen Sven Estridsson. Med dansk hjälp lyckades han göra sig till herre över obotriterna. Han försökte på alla sätt införa kristendomen, men blev dödad i ett uppror 1066. Efter långvariga strider mellan tyskar och slaver valde obotriter och lutitser fursten Kruko från Rügen till gemensam härskare. Gottschalks son, Henrik, sökte då stöd hos danskarna, och dödade Kruko omkring 1093 och utropades till kung i Lübeck. Snart omfattade hans välde enbart vagrierna. En tid efter Henriks död lyckades Knut Lavard bli erkänd som obotriternas överherre. Efter hans död 1131 delade Henriks brorson Pribislav och Niklot av obotriterna makten. Tyskarna ansatte nu slaverna värre än någonsin, och under 1100-talet blev obotriterna nästan utrotade. Deras land blev tyskt och kristet, huvudsakligen genom den sachsiske hertigen Henrik Lejonet. Samtidigt angreps obotriterna norrifrån av danskarna under Valdemar Sejr. Rester av slaviskt språk fanns kvar vid Elbe ända in på 1700-talet. Den förnämsta källan för Elbeslavernas historia är prästen Helmolds "Chronica slavorum". (sv)
  • Ободри́ты (бо́дричи, абодри́ты) — средневековый союз славянских племён, относящихся к полабским славянам. Местность проживания — нижнее течение Эльбы (Лабы), запад современного Мекленбурга, восточная часть земли Шлезвиг-Гольштейн и северо-восточная часть современной Нижней Саксонии (области, восточнее города Люнебург — Вендланд, район Люхов-Данненберг), где проживали древане. Предположительно среди языков были распространены нижнелужицкий, вымершие полабский и словинский языки. (ru)
  • Ободрицький союз — військово-племінне об'єднання окремих західних слов'ян.Засновниками союзу на зламі VIII i IX століть були племена бодричів: власне бодричі, полаби, вагри i варни. Назва походить вірогідно від назва річки Одра — тобто ті що живуть коло неї (обОДРити). Аналогічно, ті, що мешкають за річкою Піною — черезпеняни, а жителі по морю — поморяни. Глиняни залежно від ситуації то входили до Ободрицького союзу, то були політично незалежні. Одним з центрів Ободрицького союзу було місто Рерік, через що увесь союз також називали ререгами. До Ободрицького союзу входили: * власне Бодричі — головні міста Шверін та Мехлін (нині Дорф-Мекленбург) * Вагри — головне місто Староград (нині Ольденбург в Гольштейні (Oldenburg)) * Варни — головне місто Велиград (нині Мекленбург) * Полаби — головне місто Ратибор (нині Ратцебург) * Глиняни — головне місто Лучин (нині Ленцен) * Древани, смолинці, бутинці — Вендланд, другий берег ріки Лаби Першим відомим князем ободритів був Віцан (789–795). Ободритськими володарями були також князь Дражко, князь Славомир, Чедраг, Гостомисл. Коли поліг князь Гостомисл, останній князь союзу — він розпався на 4 племінних князівства. (uk)
  • 奧博特人(英語:Obotrites;拉丁語:Obotriti、Abodritorum、Abodritos;德語:Abodriten),是德國北部現代梅克倫堡和荷爾斯泰因境內的中世紀西斯拉夫部落聯盟(見)。 數十年來,他們時常是查理曼大帝與日耳曼撒克遜人和斯拉夫波拉比安斯拉夫人的盟友。 782年,他們是查理曼大帝的盟友,在馬德堡向撒克遜人進軍,並摧毀了他們的軍隊(見薩克森戰爭,中期)。查理大帝在威悉河支流阿勒爾河河畔的費爾登,屠殺4,500名薩克森俘虜,此被查理大帝邀請來擔任宮廷教師的英格蘭學者阿爾琴所記錄。 789年,查理大帝率領弗里斯蘭人、、索佈人越過易北河,向哈維爾河前進,進入韋萊蒂領土,波拉比安斯拉夫人領袖德德拉戈維特被迫投降,宣誓效忠查理大帝,承認法蘭克人的宗主權,並交出大量的人質。 795年,撒克遜人在次起義,的一位領袖在柳伊尼的一次伏擊中被捕殺死。 796年,發生了英格蘭人的起義,但在查理曼大帝以及皈依基督教的撒克遜人、斯拉夫人、奧博特人的幫助立即鎮壓了。 798年,在中,特拉斯科王子領導下的奧博特人擊敗了撒克遜人,皇帝驅散了仍然是異教徒的薩克森人。 804年,北河以北的荷爾斯泰因的部分土地被授予奧博特人,作為他們勝利的獎勵。然而,很快地丹麥人就奪回該地。 1167年,奧博特里特邦聯被廢除,當時作為梅克倫堡親王的獅子亨利恢復了權力,從而建立了德國梅克倫堡家族。 (zh)
dbo:capital
dbo:dissolutionYear
  • 1167-01-01 (xsd:gYear)
dbo:foundingYear
  • 0008-01-01 (xsd:gYear)
dbo:governmentType
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 42235 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 12125 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1120855248 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:capital
dbp:coaSize
  • 75 (xsd:integer)
dbp:commonLanguages
dbp:commonName
  • Obotrites (en)
dbp:conventionalLongName
  • Obotritic confederation (en)
dbp:eventEnd
  • Accepted Saxon suzerainty (en)
dbp:eventStart
  • Formed (en)
dbp:flagType
  • A black bull's head, (en)
  • princes (en)
  • the Obotrites and their (en)
  • the alleged symbol of (en)
dbp:governmentType
  • Hereditary monarchy (en)
dbp:imageCoat
  • Wappen Mecklenburg 1.svg (en)
dbp:imageFlag
  • 110 (xsd:integer)
dbp:imageMap
  • Siedlungsgebiet Abodriten leer.png (en)
  • Siedlungsgebiet Abodriten2.png (en)
dbp:imageMap2Caption
  • Expansion of the Obotritic confederation under Prince Thrasco after victory over the Nordalbingian Saxons (en)
dbp:imageMapCaption
  • Main territory of the Obotritic confederation (en)
dbp:imageP
  • 18 (xsd:integer)
dbp:imageS
  • 18 (xsd:integer)
  • 20 (xsd:integer)
dbp:leader
dbp:p
  • Polabian Slavs (en)
  • (en)
  • Billung March (en)
  • Nordalbingia (en)
dbp:religion
  • Chalcedonian Christianity (en)
  • , the known major cults: * Prove in Stargard, Wagria * Podaga in Plön, Wagria * Zhiva according to Helmold * Svarozhich/Radegast according to Helmold * folk polytheism of minor cults * Chernobog according to Helmold Saxon paganism (en)
  • Polabian Slavic paganism (en)
dbp:s
  • Holy Roman Empire (en)
  • Duchy of Saxony∟Duchy of Saxony (en)
  • Principality of Mecklenburg∟Principality of Mecklenburg (en)
  • Kingdom of Denmark Kingdom of Denmark (en)
dbp:status
  • Independent confederation of Polabian Slavic tribes (en)
dbp:symbolType
  • Arms of the Houseof Nikloting, princes of (en)
  • the Obotritic confederation (en)
dbp:titleLeader
  • Prince (en)
dbp:today
dbp:wikiPageUsesTemplate
dbp:yearEnd
  • 1167 (xsd:integer)
dbp:yearLeader
  • 1160 (xsd:integer)
  • ?–ca. 795 (en)
dbp:yearStart
  • 8 (xsd:integer)
dcterms:subject
gold:hypernym
rdf:type
rdfs:comment
  • El obotrites o obodrites —Abodriten (alemany), Obodrzyci (polonès)— també sovint anomenats com abotrites o abodrites fou una confederació de tribus eslaves occidentals medievals dins del territori dels moderns Mecklenburg-Pomerània Occidental i Slesvig-Holstein del nord d'Alemanya (vegeu eslaus polabis). Durant dècades foren aliats de Carlemany en les seves guerres contra els saxons germànics i els eslaus veleti. El 798 el príncep obodrita , o Drasko (llatí Thrasco), va derrotar els saxons a la batalla del riu . Els saxons encara pagans foren dispersats per l'emperador, i part de la seva anterior terra al al nord de l'Elba es va atorgar als obotrites el 804, com a recompensa per la seva victòria. Això no obstant no va tenir gaire efecte a causa d'una posterior invasió dels danes. (ca)
  • Obodrité neboli Bodrci (latinsky Obotriti, německy Abodriten, polsky Obodrzyci) byl kmenový svaz Polabských Slovanů, který v raném středověku osídlil severozápadní Polabí na území mezi řekou Labe a Baltským mořem, zhruba v oblasti dnešního Meklenburska. Kmenový svaz Obodritů zahrnoval slovanské kmeny Rarogů (vlastních Obodritů), Vagrů, Polabanů, Gliňanů, Varnonů, Drevanů, Smolenců, Bytenců a Fembranů. Sídelními městy Obodritů byly Lubica, Viligard a Zvěřín. (cs)
  • オボトリート族あるいはオボドリート族(ラテン語:Obotriti, Abodritorum, Abodritos, 独: Obotriten, Obodriten, Abodriten,, 英: Obotrites, Obodrites, Abodrites)は、現在のドイツ北部のメクレンブルクおよびホルシュタインを支配した西スラヴ人の部族。サクソン人およびとの戦いのためカール大帝と同盟を結んだ。798年には族長のもと、ボルンヘーフェトの戦いでザクセン人を破った。ザクセン人は神聖ローマ皇帝により追い払われ、エルベ川北部のホルシュタインのザクセン人の領域は、804年にオボトリート族に与えられた。しかしその後デーン人の侵攻によりこの地はザクセン人の支配に戻った。 1167年、族長がザクセン公ハインリヒ獅子公によりメクレンブルク侯に叙されると、ザクセン公の宗主権を受け入れたことで、オボトリート族の独立支配は終わった。これによりメクレンブルク家が成立した。 (ja)
  • Ободри́ты (бо́дричи, абодри́ты) — средневековый союз славянских племён, относящихся к полабским славянам. Местность проживания — нижнее течение Эльбы (Лабы), запад современного Мекленбурга, восточная часть земли Шлезвиг-Гольштейн и северо-восточная часть современной Нижней Саксонии (области, восточнее города Люнебург — Вендланд, район Люхов-Данненберг), где проживали древане. Предположительно среди языков были распространены нижнелужицкий, вымершие полабский и словинский языки. (ru)
  • 奧博特人(英語:Obotrites;拉丁語:Obotriti、Abodritorum、Abodritos;德語:Abodriten),是德國北部現代梅克倫堡和荷爾斯泰因境內的中世紀西斯拉夫部落聯盟(見)。 數十年來,他們時常是查理曼大帝與日耳曼撒克遜人和斯拉夫波拉比安斯拉夫人的盟友。 782年,他們是查理曼大帝的盟友,在馬德堡向撒克遜人進軍,並摧毀了他們的軍隊(見薩克森戰爭,中期)。查理大帝在威悉河支流阿勒爾河河畔的費爾登,屠殺4,500名薩克森俘虜,此被查理大帝邀請來擔任宮廷教師的英格蘭學者阿爾琴所記錄。 789年,查理大帝率領弗里斯蘭人、、索佈人越過易北河,向哈維爾河前進,進入韋萊蒂領土,波拉比安斯拉夫人領袖德德拉戈維特被迫投降,宣誓效忠查理大帝,承認法蘭克人的宗主權,並交出大量的人質。 795年,撒克遜人在次起義,的一位領袖在柳伊尼的一次伏擊中被捕殺死。 796年,發生了英格蘭人的起義,但在查理曼大帝以及皈依基督教的撒克遜人、斯拉夫人、奧博特人的幫助立即鎮壓了。 798年,在中,特拉斯科王子領導下的奧博特人擊敗了撒克遜人,皇帝驅散了仍然是異教徒的薩克森人。 804年,北河以北的荷爾斯泰因的部分土地被授予奧博特人,作為他們勝利的獎勵。然而,很快地丹麥人就奪回該地。 1167年,奧博特里特邦聯被廢除,當時作為梅克倫堡親王的獅子亨利恢復了權力,從而建立了德國梅克倫堡家族。 (zh)
  • Die Abodriten oder Obodriten (auch Abotriten, Obotriten oder Bodrizen) waren ein elbslawischer Stammesverband, der vom 8. bis zum 12. Jahrhundert auf dem Gebiet des heutigen Mecklenburg und des östlichen Holstein siedelte. Der Name leitet sich vom Stamm der Abodriten ab, der um Wismar und Schwerin ansässig war und innerhalb des Verbandes eine Führungsrolle einnahm. (de)
  • Los abodritas u obodritas (en alemán: Abodriten, en polaco: Obodrzycy) fueron una confederación de tribus eslavas occidentales de la Edad Media emplazadas en el territorio de los actuales estados de Mecklemburgo y Holstein en el norte de Alemania (véase Eslavos polabios). Durante décadas fueron aliados de Carlomagno en sus guerras contra los sajones germánicos y los veleti eslavos. En 798 los abodritas, gobernados por el príncipe Drasco (Drożko, Draško o Thrasco), derrotaron a los sajones en la batalla del río Sventana. Los sajones, que todavía eran paganos (los nordalbingios), fueron dispersados por el emperador, y la parte de su antiguo territorio en Holstein al norte del Elba fue concedida a los abodritas en 804 como recompensa por su victoria. Esto, sin embargo, se revirtió pronto por (es)
  • The Obotrites (Latin: Obotriti, Abodritorum, Abodritos…) or Obodrites, also spelled Abodrites (German: Abodriten), were a confederation of medieval West Slavic tribes within the territory of modern Mecklenburg and Holstein in northern Germany (see Polabian Slavs). For decades, they were allies of Charlemagne in his wars against the Germanic Saxons and the Slavic Veleti. The Obotrites under Prince Thrasco defeated the Saxons in the Battle of Bornhöved (798). The still heathen Saxons were dispersed by the emperor, and the part of their former land in Holstein north of Elbe was awarded to the Obotrites in 804, as a reward for their victory. This however was soon reverted through an invasion of the Danes. The Obotrite regnal style was abolished in 1167, when Pribislav was restored to power by (en)
  • Obotrite (bahasa Jerman: Abodriten, bahasa Polski: Obodryci), juga biasanya dikenal sebagai Obodrite, Abotrite, atau Abodrite, merupakan sebuah konfederasi pada abad pertengahan suku di antara wilayah modern Mecklenburg dan Holstein di Jerman utara (lihat ). Selama beberapa abad mereka adalah sekutu Charlemagne di dalam perang-perangnya melawan Jermanik Sachsen dan Slavik . Pada tahun 798 Obodrite, diperintah oleh pangeran , atau Draško (Thrasco, orig.), mengalahkan Sachsen di dalam . Orang Sachsen yang masih kafir dibubarkan oleh Kaisar, dan bagian dari bekas wilayah mereka di Holstein utara Elbe diberikan kepada Obotrite pada tahun 804, sebagai sebuah penghargaan atas kemenangan mereka. Namun wilayah ini segera dikembalikan melalui sebuah invasi Dane. (in)
  • Les Abodrites, Obodrites ou Obotrites est un peuple slave établie au VIe siècle dans les régions connues aujourd'hui sous le nom de Holstein et de Mecklembourg, au nord-est de l'actuelle Allemagne. Sa capitale est Liubice (« aimée »), l'actuelle Lübeck. C'est la branche septentrionale d'une ensemble plus vaste de slaves occidentaux comprenant aussi les Ostrobodites (en allemand : Ostabodriten) présents en Europe centrale. (fr)
  • Gli Obodriti od Obotriti (ted. Abodriten o Abotriten o Obotriten) erano un gruppo di tribù slave appartenenti alla stirpe dei Venedi che abitavano nel medioevo gli attuali Meclemburgo ed Holstein. Nell'VIII secolo furono alleati di Carlo Magno nella sua lotta contro i Sassoni e grazie a questo acquisirono una posizione prevalente nella regione. Furono poi combattuti dai successori di Carlo Magno e sottomessi da Ottone I. Ribellatisi nel 983, insieme ai Veleti, loro tradizionali nemici, si affrancarono per un breve periodo dalla dominazione germanica. Furono sottomessi nuovamente all'impero germanico nel 1147 da Enrico il Leone che successivamente uccise il loro sovrano Niklot. Il figlio maggiore di Niklot, Pribislavo, recuperò il titolo di principe di Meclemburgo nel 1167, come vassallo de (it)
  • De Abodriten of Obodriten waren een vroegmiddeleeuws verband van West-Slavische stammen rond de Elbe. Zij woonden in het gebied van het tegenwoordige Mecklenburg en Holstein. Lange tijd verbonden zij zich met Karel de Grote in zijn oorlogen tegen de Germaanse Saksen en de Slavische Veleti of Wilzen.Een poos lang is Liubice (Lübeck) de zetel van de vorsten van de Abodriten, die meestal uit de familie der (regeerde 960 – 1129) komen. Hun burcht lag waar de uitstroomt in de Trave. De naam 'Abodriten' betekent 'afstammelingen van Abodr'. (nl)
  • Obodryci, Obodrzycy, Obodrzyce (łac. Abodriti) – grupa plemion słowiańskich należąca do Słowian połabskich. Do grupy tej zaliczano: Obodrytów właściwych (Reregów), Połabian, Wagrów, Warnów. Mniejsze grupy Obodrytów to Glinianie, Bytyńcy, Smolińcy i Morzyczanie. Inne spotykane nazwy grupy plemion obodryckich: Obotriti, Abitrices, Abotriti, Abotridi, Abodriti, Abdriti, Habitriti, Obriti, Abatereni, Obotriten. Geograf Bawarski podaje, że na ziemi obodryckiej znajdowały się 53 grody. (pl)
  • Os obotritas (em alemão: Abodriten; em polonês: Obrodyci), também conhecidos como obodritas, eram uma confederação medieval de tribos eslavas ocidentais que habitavam a região do atual território de Mecklemburgo e Holsácia, no norte da Alemanha (ver eslavos polábios). Por décadas foram aliados de Carlos Magno em suas guerras contra os saxões germânicos e os veletos eslavos. Em 798 os obotritas, liderados pelo príncipe (ou Draško, originalmente Thrasco) derrotou os saxões na ; os saxões , ainda pagãos, foram dispersados pelo imperador, e parte de sua terra em Holsácia, ao norte do Elba, foi concedida aos obotritas em 804 como recompensa por sua vitória. Esta situação, no entanto, foi revertida com a invasão dos danos. (pt)
  • Obotriter, Abodriter, Bodritjer, var under medeltiden en sammanslutning västslaviska stammar kring Mecklenburgbukten. I slavisk terminologi räknas de till de polabiska slaverna och i germansk terminologi till venderna. Rester av slaviskt språk fanns kvar vid Elbe ända in på 1700-talet. Den förnämsta källan för Elbeslavernas historia är prästen Helmolds "Chronica slavorum". (sv)
  • Ободрицький союз — військово-племінне об'єднання окремих західних слов'ян.Засновниками союзу на зламі VIII i IX століть були племена бодричів: власне бодричі, полаби, вагри i варни. Назва походить вірогідно від назва річки Одра — тобто ті що живуть коло неї (обОДРити). Аналогічно, ті, що мешкають за річкою Піною — черезпеняни, а жителі по морю — поморяни. Глиняни залежно від ситуації то входили до Ободрицького союзу, то були політично незалежні. Одним з центрів Ободрицького союзу було місто Рерік, через що увесь союз також називали ререгами. До Ободрицького союзу входили: (uk)
rdfs:label
  • Obotrites (en)
  • Obotrites (ca)
  • Obodrité (cs)
  • Abodriten (de)
  • Abodritas (es)
  • Abodrites (fr)
  • Obotrite (in)
  • Obodriti (it)
  • オボトリート族 (ja)
  • Abodriten (nl)
  • Obodryci (pl)
  • Obotritas (pt)
  • Obotriter (sv)
  • Ободриты (ru)
  • 奧博特人 (zh)
  • Ободрицький союз (uk)
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
foaf:name
  • Obotrites (en)
  • Obotritic confederation (en)
is dbo:predecessor of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is dbp:combatant of
is dbp:ethnicGroup of
is dbp:succession of
is rdfs:seeAlso of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License