An Entity of Type: WikicatTreatiesOfTheUnitedKingdom(1801–1922), from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

The Treaty of Kiel (Danish: Kieltraktaten) or Peace of Kiel (Swedish and Norwegian: Kielfreden or freden i Kiel) was concluded between the United Kingdom of Great Britain and Ireland and the Kingdom of Sweden on one side and the Kingdoms of Denmark and Norway on the other side on 14 January 1814 in Kiel. It ended the hostilities between the parties in the ongoing Napoleonic Wars, where the United Kingdom and Sweden were part of the anti-French camp (the Sixth Coalition) while Denmark–Norway was allied to France.

Property Value
dbo:abstract
  • El Tractat de Kiel va ser un acord internacional entre Suècia i el Regne de Dinamarca-Noruega signat el 14 de gener de 1814 a la ciutat Alemanya de Kiel. En favor d'aquest tractat el regne de Dinamarca, perdedor de les Guerres Napoleòniques, va cedir Noruega al regne de Suècia a canvi dels territoris suecs de la Pomerània. Val a dir que el tractat signat a Kiel mai va entrar en vigor. La sobirania de Pomerània va passar a Prússia quan Noruega declarà la independència, adoptant la seva pròpia constitució i escollint així al príncep Cristià VIII de Dinamarca com a nou sobirà. Després d'una breu guerra entre Suècia i Noruega, la Convenció de Moss va acabar amb aquesta malentesa. El Tractat de Kiel en essència no incloïa les anteriors possessions noruegues de Groenlàndia, Islàndia i les Illes Fèroe, que varen romandre sota control danès. (ca)
  • Kielská smlouva byla mírovou smlouvou mezi Švédskem, jako zástupcem Šesté protinapoleonské koalice, a Dánskem, které stálo na poražené straně v napoleonských válkách. K podpisu došlo 14. ledna 1814 v Kielu. (cs)
  • Η Συνθήκη του Κιέλου (Δανικά: Kieltraktaten) ή Ειρήνη του Κιέλου (Σουηδικά και Νορβηγικά: Kielfreden ή freden i Kiel) συνήφθη μεταξύ του Ηνωμένου Βασιλείου της Μεγάλης Βρετανίας και της Ιρλανδίας και του Βασιλείου της Σουηδίας από τη μία πλευρά και του Βασιλείου της Δανίας και της Νορβηγίας από την άλλη στις 14 Ιανουαρίου 1814 στο Κίελο. Τερμάτισε τις εχθροπραξίες μεταξύ των δύο μερών στους συνεχιζόμενους Ναπολεόντειους Πολέμους, όπου το Ηνωμένο Βασίλειο και η Σουηδία ήταν μέρος του αντιγαλλικού στρατοπέδου (ο Έκτος Συνασπισμός) ενώ η Δανία – Νορβηγία ήταν σύμμαχος της Γαλλίας. . Ο Φρειδερίκος ΣΤ΄ της Δανίας προσχώρησε στην αντιγαλλική συμμαχία, παραχώρησε την Ελιγολάνδη στο Γεώργιο Γ΄ του Ηνωμένου Βασιλείου και παραχώρησε περαιτέρω το Βασίλειο της Νορβηγίας στον Κάρολο ΙΓ΄ της Σουηδίας με αντάλλαγμα τη Σουηδική Πομερανία. Από την ανταλλαγή εξαιρέθηκαν ειδικά οι νορβηγικές εξαρτήσεις Γροιλανδία, Ισλανδία και Νήσοι Φερόες, που παρέμειναν σε ένωση με τη Δανία. (Η Νορβηγία θα αμφισβητούσε ανεπιτυχώς τις αξιώσεις της Δανίας για όλη τη Γροιλανδία στην Υπόθεση Ανατολικής Γροιλανδίας το 1931–33. )) Ωστόσο δεν τέθηκαν σε ισχύ όλες οι προβλέψεις της Συνθήκης. Η Νορβηγία διακήρυξε την ανεξαρτησία της, υιοθέτησε ένα σύνταγμα και εξέλεξε τον Πρίγκιπα του Στέμματος Χριστιανό Φρειδερίκο ως βασιλιά της. Μετά από αυτό η Σουηδία αρνήθηκε να παραδώσει τη Σουηδική Πομερανία, που αντίθετα περιήλθε στην Πρωσία μετά το Συνέδριο της Βιέννης το 1815. Μετά από ένα σύντομο πόλεμο με τη Σουηδία η Νορβηγία δέχτηκε να συνάψει προσωπική ένωση με τη Σουηδία με τη Σύμβαση της Moς. Ο Βασιλιάς Χριστιανός Φρειδερίκος παραιτήθηκε μετά τη σύγκληση έκτακτης συνέλευσης, που αναθεώρησε το Σύνταγμα για να επιτρέψει την Ένωση, που ιδρύθηκε επίσημα όταν η Συνέλευση εξέλεξε τον Κάρολο ΙΓ΄ βασιλιά της Νορβηγίας στις 4 Νοεμβρίου 1814. (el)
  • Kieler Frieden ist die Bezeichnung für den am 14. Januar 1814 in Kiel geschlossenen Friedensvertrag zwischen Dänemark einerseits und Schweden und dem Vereinigten Königreich andererseits. Der Vertrag führte nach der Niederlage der beiden Verbündeten Dänemark und Frankreich im Napoleonischen Krieg zu einer territorialen Neuordnung Skandinaviens: Dänemark musste auf Norwegen zugunsten Schwedens verzichten. Norwegen schied damit aus dem Dänischen Gesamtstaat sowie aus der dänisch-norwegischen Personalunion aus. Das Vereinigte Königreich behielt die Hoheit über Helgoland. (de)
  • La traktato de Kiel (14-an de januaro 1814) estis packontrakto, kiu finis la batalojn inter Danio kaj Svedio, post la napoleonaj militoj. Laŭ la traktato, Danio transdonis al Svedio Norvegion; tiel ĉesis la dana-norvega unio ekzistanta ekde 1380 kaj malpliiĝis la rolo de Danio en la balta regiono kaj Eŭropo. La aliĝo de Norvegio al Svedio estis rekompenco pro la perdo de Finnlando kaj insularo Alando en 1809 favore al Rusio. La norvegoj kontraŭstaris eĉ la malnovan union kaj nun ili ellaboris sian konstitucion. Ĉar ili eĉ ekbatalis, Svedio akceptis la konstitucion, tiel formiĝis la sveda–norvega unio, ekzistanta ĝis 1905. Kvankam Danio pluposedis Gronlandon, Islandon kaj la Feroojn – kiun la norvegoj vidis kiel sian praposedaĵon –, perdo de Norvegio forte tuŝis la politikan kaj ekonomian vivon de Danio. (eo)
  • El Tratado de Kiel fue un acuerdo internacional entre Suecia y Dinamarca-Noruega firmado el 14 de enero de 1814 en la ciudad de Kiel.​​ En virtud de este tratado, el reino danés, perdedor en las guerras napoleónicas, cedía Noruega al reino de Suecia a cambio de los territorios suecos de la Pomerania. Sin embargo, el tratado firmado en Kiel no entraría en vigor. La soberanía de Pomerania pasó a Prusia a cambio del Ducado de Lauenburgo para Dinamarca. Noruega declararía su independencia, adoptando su propia constitución y eligiendo al príncipe Cristián VIII de Dinamarca como rey. Tras una breve guerra con Suecia, Noruega aceptó la entrada en una «unión personal» con Suecia en la el 14 de agosto. El tratado de Kiel no incluía las antiguas posesiones noruegas de Groenlandia, Islandia y las islas Feroe, que permanecieron bajo control danés. Heligoland ocupada desde 1807, seguiría en poder del Reino Unido. (es)
  • Le traité de Kiel (en norvégien : Kieltraktaten) ou paix de Kiel (en norvégien : Kielfreden, en suédois : Freden i Kiel) est conclu le 14 janvier 1814 à Kiel entre le Royaume-Uni et la Suède d'une part et le Danemark d'autre part. Il met un terme aux hostilités entre les parties dans le cadre des guerres napoléoniennes, durant lesquelles les Britanniques et les Suédois étaient opposés aux Français (Sixième Coalition) tandis que le Danemark était allié à Napoléon Ier. Le traité stipule que le roi danois Frédéric VI doit rejoindre la coalition contre les Français et céder l'île de Heligoland aux Britanniques, ainsi que la majeure partie du royaume de Norvège à la Suède, en échange de la Poméranie suédoise. Les dépendances des îles Féroé, du Groenland et d'Islande, historiquement norvégiennes, sont explicitement exclues de l'échange et restent danoises, même si la Norvège conteste sans succès les revendications danoises sur le Groenland dans les années 1930. Toutes les dispositions du traité ne sont pas appliquées. La Norvège déclare son indépendance, adopte une constitution et élit le prince danois Christian-Frédéric comme roi. La Suède refuse par conséquent de céder au Danemark la Poméranie suédoise, qui est attribuée à la Prusse par le congrès de Vienne en 1815. Après une courte guerre contre la Suède, la Norvège accepte d'entrer en union personnelle avec la Suède pour former la Suède-Norvège à la convention de Moss. (fr)
  • Perjanjian Kiel (Bahasa Norwegia: Kieltraktaten) atau Perdamaian Kiel (Bahasa Norwegia: Kielfreden atau freden i Kiel) adalah perjanjian yang ditandatangani antara Kerajaan Bersatu Britania Raya dan Irlandia dan Kerajaan Swedia di satu sisi dan Kerajaan Denmark dan Norwegia di pihak lainnya pada tanggal 14 Januari 1814 di Kiel. Perjanjian ini mengakhiri permusuhan antara pihak-pihak dalam Perang Napoleon yang terus berlangsung, di mana Britania Raya dan Swedia adalah bagian dari kubu anti-Prancis (Koalisi Keenam) sementara Denmark-Norwegia bersekutu dengan Napoleon Bonaparte. Frederick VI dari Denmark bergabung dengan aliansi anti-Prancis, menyerahkan Heligoland kepada George III dari Britania Raya, dan kemudian menyerahkan Kerajaan Norwegia kepada Charles XIII dari Swedia sebagai pengganti Pomerania Swedia. Khusus dikecualikan dari pertukaran adalah jajahan Norwegia di Greenland, Islandia, dan Kepulauan Faroe, yang tetap dalam persatuan dengan Denmark. Norwegia gagal melawan klaim Denmark atas seluruh Greenland dalam kasus Greenland Timur tahun 1931-1933. (in)
  • The Treaty of Kiel (Danish: Kieltraktaten) or Peace of Kiel (Swedish and Norwegian: Kielfreden or freden i Kiel) was concluded between the United Kingdom of Great Britain and Ireland and the Kingdom of Sweden on one side and the Kingdoms of Denmark and Norway on the other side on 14 January 1814 in Kiel. It ended the hostilities between the parties in the ongoing Napoleonic Wars, where the United Kingdom and Sweden were part of the anti-French camp (the Sixth Coalition) while Denmark–Norway was allied to France. Frederick VI of Denmark joined the anti-French alliance, ceded Heligoland to George III of the United Kingdom, and further ceded the Kingdom of Norway to Charles XIII of Sweden in return for Swedish Pomerania. Specifically excluded from the exchange were the Norwegian dependencies of Greenland, Iceland and the Faroe Islands, which remained in the union with Denmark. (Norway would unsuccessfully contest the Danish claim to all of Greenland in the Eastern Greenland Case of 1931–33.) However, not all provisions of the treaty would come into force. Norway declared its independence, adopted a constitution and elected Crown Prince Christian Frederik as its own king. Sweden therefore refused to hand over Swedish Pomerania, which instead passed to Prussia after the Congress of Vienna in 1815. After a short war with Sweden, Norway accepted entering into a personal union with Sweden at the Convention of Moss. King Christian Frederik abdicated after convening an extraordinary Storting, which revised the Constitution to allow for the Union. It was formally established when the Storting elected Charles XIII as king of Norway on 4 November 1814. (en)
  • 킬 조약(Treaty of Kiel)은 1814년 나폴레옹 전쟁 후 덴마크, 스웨덴, 영국 3국이 맺은 평화조약으로 나폴레옹 전쟁 후의 문제 해결이 목적이었다. 프랑스 측에 섰다가 패배한 덴마크는 이로 인하여 노르웨이와의 동군연합(東君聯合)을 해소하고, 노르웨이를 스웨덴에게 할양하였다. 북해의 요충지 헬골란트섬은 영국령이 되었으나, 구 노르웨이령 그린란드, 아이슬란드, 페로 제도는 덴마크령으로 남았다. 또한 덴마크는 노르웨이를 잃는 대신 스웨덴령 포메른을 얻게 되었으나, 이 결정은 그 후 수정되어 프로이센이 포메른을 획득하고 덴마크는 조그만 나라인 만을 얻게 되었다. (ko)
  • キール条約(キールじょうやく、Treaty of Kiel)は、1814年1月14日、スウェーデン王国とデンマーク=ノルウェー連合王国の間で締結された国際条約。 スウェーデンとノルウェーの同君連合が成立する契機となった。 なお、キールはバルト海に面したドイツ北部の軍港であるが、当時はデンマーク王がキールを首府とするホルシュタイン公国の公を兼務していた。 (ja)
  • Il trattato di Kiel fu un accordo stipulato il 14 gennaio 1814 fra la Svezia e il regno di Danimarca-Norvegia, mediante il quale il re di Danimarca, che faceva parte degli sconfitti nelle guerre napoleoniche, si impegnò a cedere la Norvegia al re di Svezia in cambio dei possedimenti svedesi in Pomerania. Malgrado ciò, il patto firmato a Kiel non entrò mai in vigore: la sovranità sulla Pomerania passò alla Prussia, mentre la Norvegia dichiarò la sua indipendenza, adottò una costituzione ed elesse il principe Cristiano VIII di Danimarca come suo re. Dopo una breve guerra con la Svezia, con la convenzione di Moss la Norvegia accettò di entrare in unione personale con la Svezia. La pace di Kiel non comprendeva le dipendenze norvegesi di Groenlandia, Islanda e Isole Fær Øer, che rimasero sotto il dominio danese. (it)
  • Traktat kiloński – układ pokojowy zawarty pomiędzy Królestwem Szwecji a Królestwem Danii-Norwegii 14 stycznia 1814 w Kilonii. Traktat ten kończył wojny napoleońskie w Skandynawii. (pl)
  • De Vrede van Kiel (ook Verdrag van Kiel genoemd) was een vredesverdrag tussen Zweden en Denemarken-Noorwegen op 14 januari 1814 waarbij de Denen Noorwegen afstonden aan de Zweden. Denemarken-Noorwegen had zich tijdens de napoleontische oorlogen geallieerd met Frankrijk, terwijl Zweden zich bij de geallieerden had aangesloten. Na Napoleons nederlaag in de Slag bij Leipzig (1813) viel de Zweedse kroonprins Karel Johan (de voormalige Franse veldmaarschalk Jean-Baptiste Bernadotte) Denemarken binnen en dwong de Deense koning Frederik VI tot vrede. Het vredesverdrag werd op 14 januari 1814 in de Duitse stad Kiel ondertekend, en hield in dat de Denen Noorwegen zouden afstaan aan Zweden, in ruil voor Zweeds Pommeren (waaronder het eiland Rügen) en een miljoen . In het ontwerpverdrag zouden ook de Noorse gebieden Groenland, IJsland en de Faeröer overgaan naar Zweden, maar in het uiteindelijke verdrag werd het Noorse koninkrijk opgesplitst en bleven deze gebieden in Deense handen. In Noorwegen was weinig animo voor een Zweedse annexatie en al snel kwam een onafhankelijkheidsbeweging op gang, geleid door prins Christiaan van Denemarken, de Deense kroonprins en onderkoning van Noorwegen. Op 10 februari bracht Christiaan een aantal prominente Noren bijeen en verklaarde zijn intentie om de Noorse kroon op te eisen, als koning van een onafhankelijk Noorwegen. Op 17 mei, nu de nationale feestdag van Noorwegen, werd een grondwet aangenomen en prins Christiaan tot koning van Noorwegen verkozen, als koning Christiaan Frederik. In reactie vielen Zweedse troepen in juli Noorwegen binnen, en na een korte oorlog gaf Christiaan Frederik op 10 oktober zijn claim op de Noorse troon op. De Zweedse koning Karel XIII werd verkozen tot koning van Noorwegen, dat in personele unie met Zweden werd verbonden. Zweeds Pommeren, dat Denemarken in ruil voor Noorwegen had gekregen, was bezet door Pruisen. De Pruisen tekenden een verdrag met Denemarken op 4 juni 1815 en met Zweden op 7 juni waarbij Pruisen het gebied annexeerde in ruil voor Lauenburg en betaling van 2,6 miljoen taler aan Denemarken en 3,5 miljoen taler aan Zweden. (nl)
  • O Tratado de Kiel (em norueguês: Kieltraktaten; em sueco: Freden i Kiel) ou Paz de Kiel (em norueguês: Kielfreden; em sueco: Freden i Kiel) foi um tratado internacional entre a Suécia e a Dinamarca-Noruega, assinado em 14 de janeiro de 1814 na cidade de Kiel. De acordo com este tratado, o reino dinamarquês, um perdedor nas Guerras Napoleónicas, cedeu o Reino da Noruega para a Suécia, em troca dos territórios suecos na Pomerânia. No entanto, o tratado assinado em Kiel nunca entrou em vigor. A soberania sobre a Pomerânia passou para a Prússia, e a Noruega declarou a sua independência, adoptando a sua própria Constituição e elegeu o príncipe Cristiano Frederico da Dinamarca como rei. Após uma breve guerra com a Suécia, a Noruega aceitou a entrada numa união pessoal na Convenção de Moss. O Tratado de Kiel não incluiu as ex-possessões norueguesas da Gronelândia, da Islândia e das Ilhas Feroé, que permaneceram sob controle dinamarquês. (pt)
  • Кільські мирні договори 1814 року — шведсько-данські та англо-данські мирні угоди, що поклали край англо-данської війни 1807—1814 років. Підписані в північнонімецькому місті Кіль 14 січня 1814 року. (uk)
  • Freden i Kiel slöts den 14 januari 1814 i Kiel mellan å ena sidan Sverige och Storbritannien och å andra sidan Danmark, och var inledningen till, och enligt svenskt synpunkt grundlagsskyddet för, den Svensk-norska unionen som existerade mellan 1814 och 1905. Fredstraktatet var ett resultat av att Danmark som Napoleons bundsförvant stod på den förlorande sidan i Napoleonkrigen, medan Sverige stod på den segrande allierade sidan. Efter slaget vid Leipzig 1813 vände den svenske tronföljaren Karl Johan, som var överbefälhavare för den allierade Nordarmén, sina trupper mot Danmark och tvingade detta land till fred. Enligt fredstraktaten i Kiel avträdde den danska konungen Norge till konungen av Sverige medan Sverige avträdde Svenska Pommern och Rügen till Danmark samt en miljon riksdaler. I det första utkastet till fredstraktaten omfattade det hela kungariket Norge, men i det färdiga traktaten undantogs de norska biländerna, Grönland, Island och Färöarna. Mellan första utkastet och det slutgiltiga traktatet ändrades också Norges status, från att det skulle införlivas i Sverige, till att det skulle bilda ett konungarike under svenska kungens ägande och suveränitet. Avtalet att Norge skulle tvingas in i en union med Sverige och dessutom skulle förlora sina biländer väckte stor vrede i Norge. Den 17 maj antogs den norska grundlagen (baserad på Montesquieus maktdelningslära) i Eidsvoll, och den folkvalda församlingen valde därpå den danske arvprinsen Kristian Fredrik (sedermera Kristian VIII av Danmark) till norsk kung. Men utan utländskt stöd kunde inte den nya regimen i längden stå emot den svenska kronprinsen Karl Johans krav på Kieltraktatens uppfyllande, och efter ett kort krig, i Sverige kallat Fälttåget mot Norge, fick norrmännen ge vika. Den 4 november 1814 enades så stortinget och de svenska förhandlarna om villkoren, och en reviderad norsk författning antogs och Karl XIII (i Norge Karl II) valdes till norsk kung i en personalunion med Sverige. Kielfredens traktat, i synnerhet dess fjärde artikel, blev en stridsfråga vid upplösningen av unionen mellan Sverige och Norge, där Oscar Alin menade att Norge tillfallit Sveriges kung i egenskap av rikets representant, emot den traditionella tolkningen som företräddes av Hans Forssell, som menade att Norge avträtts till kungen och annars bibehållit sin suveränitet i fredstraktatet. Mellan 1808 och 1814 var den danska ön Anholt besatt av brittiska trupper. Danskarna försökte återta ön under det så kallade Kanonbåtskriget 1811, vilket inte lyckades. Britterna lämnade dock Anholt efter freden. (sv)
  • Ки́льские мирные договоры 1814 года — шведско-датский и англо-датский мирные договоры, положившие конец Англо-датской войне 1807—1814 годов. Подписаны в северогерманском городе Киль 14 января 1814 года. (ru)
  • 《基爾條約》是瑞典和丹麥-挪威於1814年1月14日簽訂的條約。在拿破崙戰爭戰敗的丹麥國王把挪威割讓予瑞典國王,以換取瑞典在波美拉尼亞的控制權。然而,條約內容從未正式實行。普魯士在維也納會議得到了波美拉尼亞;而挪威宣告獨立,頒布憲法,選出克里斯蒂安·弗雷德里克為挪威國王。瑞典揮軍挪威後不久,挪威便答應與瑞典結成君合。《基爾條約》特別指出挪威的三個屬土──格陵蘭、冰島和法羅群島並不隨着挪威割讓予瑞典,而是繼續與丹麥結成聯合。 (zh)
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 490013 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 22444 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1124336463 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:caption
  • Translated reprint of the part concerned with Norway (en)
dbp:context
  • War of the Sixth Coalition during the Napoleonic Wars (en)
dbp:dateSigned
  • 1814-01-14 (xsd:date)
dbp:footer
  • Frederick VI of Denmark and George III of the United Kingdom (en)
dbp:image
  • Fiedrichvidenmark.jpg (en)
  • George III of the United Kingdom.jpg (en)
dbp:imageWidth
  • 200 (xsd:integer)
dbp:language
dbp:locationSigned
dbp:name
  • Treaty of Kiel (en)
dbp:parties
  • * United Kingdom of Great Britain and Ireland * Denmark–Norway * Sweden (en)
dbp:type
dbp:width
  • 150 (xsd:integer)
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:subject
rdf:type
rdfs:comment
  • Kielská smlouva byla mírovou smlouvou mezi Švédskem, jako zástupcem Šesté protinapoleonské koalice, a Dánskem, které stálo na poražené straně v napoleonských válkách. K podpisu došlo 14. ledna 1814 v Kielu. (cs)
  • Kieler Frieden ist die Bezeichnung für den am 14. Januar 1814 in Kiel geschlossenen Friedensvertrag zwischen Dänemark einerseits und Schweden und dem Vereinigten Königreich andererseits. Der Vertrag führte nach der Niederlage der beiden Verbündeten Dänemark und Frankreich im Napoleonischen Krieg zu einer territorialen Neuordnung Skandinaviens: Dänemark musste auf Norwegen zugunsten Schwedens verzichten. Norwegen schied damit aus dem Dänischen Gesamtstaat sowie aus der dänisch-norwegischen Personalunion aus. Das Vereinigte Königreich behielt die Hoheit über Helgoland. (de)
  • 킬 조약(Treaty of Kiel)은 1814년 나폴레옹 전쟁 후 덴마크, 스웨덴, 영국 3국이 맺은 평화조약으로 나폴레옹 전쟁 후의 문제 해결이 목적이었다. 프랑스 측에 섰다가 패배한 덴마크는 이로 인하여 노르웨이와의 동군연합(東君聯合)을 해소하고, 노르웨이를 스웨덴에게 할양하였다. 북해의 요충지 헬골란트섬은 영국령이 되었으나, 구 노르웨이령 그린란드, 아이슬란드, 페로 제도는 덴마크령으로 남았다. 또한 덴마크는 노르웨이를 잃는 대신 스웨덴령 포메른을 얻게 되었으나, 이 결정은 그 후 수정되어 프로이센이 포메른을 획득하고 덴마크는 조그만 나라인 만을 얻게 되었다. (ko)
  • キール条約(キールじょうやく、Treaty of Kiel)は、1814年1月14日、スウェーデン王国とデンマーク=ノルウェー連合王国の間で締結された国際条約。 スウェーデンとノルウェーの同君連合が成立する契機となった。 なお、キールはバルト海に面したドイツ北部の軍港であるが、当時はデンマーク王がキールを首府とするホルシュタイン公国の公を兼務していた。 (ja)
  • Traktat kiloński – układ pokojowy zawarty pomiędzy Królestwem Szwecji a Królestwem Danii-Norwegii 14 stycznia 1814 w Kilonii. Traktat ten kończył wojny napoleońskie w Skandynawii. (pl)
  • Кільські мирні договори 1814 року — шведсько-данські та англо-данські мирні угоди, що поклали край англо-данської війни 1807—1814 років. Підписані в північнонімецькому місті Кіль 14 січня 1814 року. (uk)
  • Ки́льские мирные договоры 1814 года — шведско-датский и англо-датский мирные договоры, положившие конец Англо-датской войне 1807—1814 годов. Подписаны в северогерманском городе Киль 14 января 1814 года. (ru)
  • 《基爾條約》是瑞典和丹麥-挪威於1814年1月14日簽訂的條約。在拿破崙戰爭戰敗的丹麥國王把挪威割讓予瑞典國王,以換取瑞典在波美拉尼亞的控制權。然而,條約內容從未正式實行。普魯士在維也納會議得到了波美拉尼亞;而挪威宣告獨立,頒布憲法,選出克里斯蒂安·弗雷德里克為挪威國王。瑞典揮軍挪威後不久,挪威便答應與瑞典結成君合。《基爾條約》特別指出挪威的三個屬土──格陵蘭、冰島和法羅群島並不隨着挪威割讓予瑞典,而是繼續與丹麥結成聯合。 (zh)
  • El Tractat de Kiel va ser un acord internacional entre Suècia i el Regne de Dinamarca-Noruega signat el 14 de gener de 1814 a la ciutat Alemanya de Kiel. En favor d'aquest tractat el regne de Dinamarca, perdedor de les Guerres Napoleòniques, va cedir Noruega al regne de Suècia a canvi dels territoris suecs de la Pomerània. Val a dir que el tractat signat a Kiel mai va entrar en vigor. La sobirania de Pomerània va passar a Prússia quan Noruega declarà la independència, adoptant la seva pròpia constitució i escollint així al príncep Cristià VIII de Dinamarca com a nou sobirà. Després d'una breu guerra entre Suècia i Noruega, la Convenció de Moss va acabar amb aquesta malentesa. El Tractat de Kiel en essència no incloïa les anteriors possessions noruegues de Groenlàndia, Islàndia i les Illes (ca)
  • Η Συνθήκη του Κιέλου (Δανικά: Kieltraktaten) ή Ειρήνη του Κιέλου (Σουηδικά και Νορβηγικά: Kielfreden ή freden i Kiel) συνήφθη μεταξύ του Ηνωμένου Βασιλείου της Μεγάλης Βρετανίας και της Ιρλανδίας και του Βασιλείου της Σουηδίας από τη μία πλευρά και του Βασιλείου της Δανίας και της Νορβηγίας από την άλλη στις 14 Ιανουαρίου 1814 στο Κίελο. Τερμάτισε τις εχθροπραξίες μεταξύ των δύο μερών στους συνεχιζόμενους Ναπολεόντειους Πολέμους, όπου το Ηνωμένο Βασίλειο και η Σουηδία ήταν μέρος του αντιγαλλικού στρατοπέδου (ο Έκτος Συνασπισμός) ενώ η Δανία – Νορβηγία ήταν σύμμαχος της Γαλλίας. . (el)
  • La traktato de Kiel (14-an de januaro 1814) estis packontrakto, kiu finis la batalojn inter Danio kaj Svedio, post la napoleonaj militoj. Laŭ la traktato, Danio transdonis al Svedio Norvegion; tiel ĉesis la dana-norvega unio ekzistanta ekde 1380 kaj malpliiĝis la rolo de Danio en la balta regiono kaj Eŭropo. La aliĝo de Norvegio al Svedio estis rekompenco pro la perdo de Finnlando kaj insularo Alando en 1809 favore al Rusio. (eo)
  • El Tratado de Kiel fue un acuerdo internacional entre Suecia y Dinamarca-Noruega firmado el 14 de enero de 1814 en la ciudad de Kiel.​​ En virtud de este tratado, el reino danés, perdedor en las guerras napoleónicas, cedía Noruega al reino de Suecia a cambio de los territorios suecos de la Pomerania. Sin embargo, el tratado firmado en Kiel no entraría en vigor. La soberanía de Pomerania pasó a Prusia a cambio del Ducado de Lauenburgo para Dinamarca. Noruega declararía su independencia, adoptando su propia constitución y eligiendo al príncipe Cristián VIII de Dinamarca como rey. Tras una breve guerra con Suecia, Noruega aceptó la entrada en una «unión personal» con Suecia en la el 14 de agosto. El tratado de Kiel no incluía las antiguas posesiones noruegas de Groenlandia, Islandia y las is (es)
  • Le traité de Kiel (en norvégien : Kieltraktaten) ou paix de Kiel (en norvégien : Kielfreden, en suédois : Freden i Kiel) est conclu le 14 janvier 1814 à Kiel entre le Royaume-Uni et la Suède d'une part et le Danemark d'autre part. Il met un terme aux hostilités entre les parties dans le cadre des guerres napoléoniennes, durant lesquelles les Britanniques et les Suédois étaient opposés aux Français (Sixième Coalition) tandis que le Danemark était allié à Napoléon Ier. (fr)
  • Perjanjian Kiel (Bahasa Norwegia: Kieltraktaten) atau Perdamaian Kiel (Bahasa Norwegia: Kielfreden atau freden i Kiel) adalah perjanjian yang ditandatangani antara Kerajaan Bersatu Britania Raya dan Irlandia dan Kerajaan Swedia di satu sisi dan Kerajaan Denmark dan Norwegia di pihak lainnya pada tanggal 14 Januari 1814 di Kiel. Perjanjian ini mengakhiri permusuhan antara pihak-pihak dalam Perang Napoleon yang terus berlangsung, di mana Britania Raya dan Swedia adalah bagian dari kubu anti-Prancis (Koalisi Keenam) sementara Denmark-Norwegia bersekutu dengan Napoleon Bonaparte. (in)
  • The Treaty of Kiel (Danish: Kieltraktaten) or Peace of Kiel (Swedish and Norwegian: Kielfreden or freden i Kiel) was concluded between the United Kingdom of Great Britain and Ireland and the Kingdom of Sweden on one side and the Kingdoms of Denmark and Norway on the other side on 14 January 1814 in Kiel. It ended the hostilities between the parties in the ongoing Napoleonic Wars, where the United Kingdom and Sweden were part of the anti-French camp (the Sixth Coalition) while Denmark–Norway was allied to France. (en)
  • Il trattato di Kiel fu un accordo stipulato il 14 gennaio 1814 fra la Svezia e il regno di Danimarca-Norvegia, mediante il quale il re di Danimarca, che faceva parte degli sconfitti nelle guerre napoleoniche, si impegnò a cedere la Norvegia al re di Svezia in cambio dei possedimenti svedesi in Pomerania. Malgrado ciò, il patto firmato a Kiel non entrò mai in vigore: la sovranità sulla Pomerania passò alla Prussia, mentre la Norvegia dichiarò la sua indipendenza, adottò una costituzione ed elesse il principe Cristiano VIII di Danimarca come suo re. (it)
  • De Vrede van Kiel (ook Verdrag van Kiel genoemd) was een vredesverdrag tussen Zweden en Denemarken-Noorwegen op 14 januari 1814 waarbij de Denen Noorwegen afstonden aan de Zweden. Denemarken-Noorwegen had zich tijdens de napoleontische oorlogen geallieerd met Frankrijk, terwijl Zweden zich bij de geallieerden had aangesloten. Na Napoleons nederlaag in de Slag bij Leipzig (1813) viel de Zweedse kroonprins Karel Johan (de voormalige Franse veldmaarschalk Jean-Baptiste Bernadotte) Denemarken binnen en dwong de Deense koning Frederik VI tot vrede. (nl)
  • Freden i Kiel slöts den 14 januari 1814 i Kiel mellan å ena sidan Sverige och Storbritannien och å andra sidan Danmark, och var inledningen till, och enligt svenskt synpunkt grundlagsskyddet för, den Svensk-norska unionen som existerade mellan 1814 och 1905. Fredstraktatet var ett resultat av att Danmark som Napoleons bundsförvant stod på den förlorande sidan i Napoleonkrigen, medan Sverige stod på den segrande allierade sidan. (sv)
  • O Tratado de Kiel (em norueguês: Kieltraktaten; em sueco: Freden i Kiel) ou Paz de Kiel (em norueguês: Kielfreden; em sueco: Freden i Kiel) foi um tratado internacional entre a Suécia e a Dinamarca-Noruega, assinado em 14 de janeiro de 1814 na cidade de Kiel. (pt)
rdfs:label
  • Tractat de Kiel (ca)
  • Kielská smlouva (cs)
  • Kieler Friede (de)
  • Συνθήκη του Κιέλου (el)
  • Traktato de Kiel (eo)
  • Tratado de Kiel (es)
  • Perjanjian Kiel (in)
  • Trattato di Kiel (it)
  • Traité de Kiel (fr)
  • 킬 조약 (ko)
  • キール条約 (ja)
  • Vrede van Kiel (nl)
  • Traktat kiloński (pl)
  • Tratado de Kiel (pt)
  • Treaty of Kiel (en)
  • Кильские мирные договоры (1814) (ru)
  • Freden i Kiel (sv)
  • 基爾條約 (zh)
  • Кільські мирні угоди (1814) (uk)
rdfs:seeAlso
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is dbp:establishedEvent of
is dbp:establishedTitle of
is dbp:event of
is dbp:eventEnd of
is dbp:eventStart of
is dbp:row15Text of
is rdfs:seeAlso of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License