About: Mindfulness

An Entity of Type: organisation, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

Mindfulness is the practice of purposely bringing one's attention to the present-moment experience without evaluation, a skill one develops through meditation or other training. Mindfulness derives from sati, a significant element of Hindu and Buddhist traditions, and is based on Zen, Vipassanā, and Tibetan meditation techniques. Though definitions and techniques of mindfulness are wide-ranging, Buddhist traditions explain what constitutes mindfulness such as how past, present and future moments arise and cease as momentary sense impressions and mental phenomena. Individuals who have contributed to the popularity of mindfulness in the modern Western context include Thích Nhất Hạnh, Herbert Benson, Jon Kabat-Zinn, Richard J. Davidson, and Sam Harris.

Property Value
dbo:abstract
  • اليقظة الكاملة (بالإنجليزية: Mindfulness)‏ هو نهج فكري ونفسي يهدف إلى على الاحداث الداخلية والخارجية التي تحدث في اللحظة الراهنة ويمكن تطوريها من خلال ممارسة التأمل وبعض التدريبات الأخرى. مصطلح اليقظة هو ترجمة لمصطلح «بالي ساتي» وأصبح معروف بالاونة الأخيرة عن طريق جون كابات زين الأب الروحي لهذه الممارسات. وقد أشارات دراسات بحثية اجريت على الكثير من السكان أن ممارسة اليقظة ترتبط ارتباطا وثيقا مع زيادة السعادة واليقظة الصحية التي تنطبق على كل المجتمع وعلى أماكن محددة مثل أماكن العمل والمدارس، وقد أظهرت الدراسات أيضا أن الاجترار والقلق يسهمان في الأمراض النفسية مثل الاكتئاب والقلق، واستخدم الوعي التام في علم النفس السريري والطب النفسي منذ 1970 حيث وضع عددا من التطبيقات العلاجية على أساسه لمساعدة الناس الذين يعانون الكثير من الظروف النفسية المختلفة، كما يستخدم في علم النفس بهدف التقليل من الضغوط النفسية والجسدية، فمثلا لقد اسهم ف التقليل من أعراض الاكتئاب، والحد من التوتر، وفي علاج إدمان المخدرات، وأظهرت الدراسات الحديثة أن اليقظة تقلل بشكل كبير الألم من خلال آليات متعددة وفريدة من نوعها ولذلك اكتسب شعبية في جميع أنحاء العالم حيث انه أحد الوسائل المميزة بالتعامل مع العواطف وكما وثقت الدراسات السريرية فوائده على الصحة البدنية والعقلية على مختلف الفئات من مرضى وكذلك على البالغين والأصحاء والأطفال وكما تم اعتماد برامج تعتمد عليه وعلى نماذج مماثلة له على نطاق واسع في المدارس والسجون والمستشفيات ، وغيرها من البيئات. (ar)
  • La esprimo "plenatenta meditado" estas la traduko de la anglalingva mindfulness meditation. Sed la angla termino mem estas traduko el la Palia termino - sati. Mindfulness estis tradukita al aliaj lingvoj diversmaniere: “pleine conscience”, “attention juste” (france)[1], "Achtsamkeit” (germane)[2], “conciencia plena”, “atención plena” (hispanlingve)[3], "attenzione sollecita, consapevolezza" (itale)[4], "atenção plena" (portugallingve)[5]. Ĉi tio ne estas trankviliga meditado en la klasika senco, sed procezo de profunda interna kontemplado kaj disvolviĝo de memkonscio. Procezo, kiu permesas al ni ekzameni, kio okazas ĉirkaŭ ni je certa distanco. En la ciferecepoko, kie nin inundas multaj stimuloj, kiuj konkurencas por nia atento, nia tempo kaj nia atento - la praktiko de aŭskultado kontribuas restarigi koncentriĝon kaj atenton al ni mem kaj nia medio. (eo)
  • Achtsamkeit (englisch mindfulness) bezeichnet einen Zustand von Geistesgegenwart, in dem ein Mensch hellwach die gegenwärtige Verfasstheit seiner direkten Umwelt, seines Körpers und seines Gemüts erfährt, ohne von Gedankenströmen, Erinnerungen, Phantasien oder starken Emotionen abgelenkt zu sein, ohne darüber nachzudenken oder diese Wahrnehmungen zu bewerten. Achtsamkeit kann demnach als Form der Aufmerksamkeit im Zusammenhang mit einem besonderen Wahrnehmungs- und Bewusstseinszustand verstanden werden, als spezielle Persönlichkeitseigenschaft sowie als Methode zur Verminderung von Leiden (im weitesten Sinne). Historisch betrachtet ist „Achtsamkeit“ vor allem in der buddhistischen Lehre und Meditationspraxis zu finden. In der westlichen Kultur ist das Üben von „Achtsamkeit“ insbesondere durch den Einsatz im Rahmen verschiedener Psychotherapiemethoden bekannt geworden. Der Begriff Achtsamkeit wird außerdem im Rahmen der Care-Ethik für eine Praxis der Zuwendung verwendet. (de)
  • Mindfulness orainaldian gertatzen diren barne eta kanpo esperientzietara norberaren arreta eramateko prozesu psikologikoa da. Meditazioaren praktikaren bidez garatu daiteke edo bestelako teknikak erabiliz. Kontzeptua palierazko "sati" hitzaren itzulpenetik dator, osagarri esanguratsua dena tradizio budista batzuetan. Mendebaldean azken aldiotan daukan harrera ona neurri handi batean zor zaio idazle estatubatuarrari eta "Mindfulness meditation in everyday life" 1994ko bere liburuari. Beste autore ezagun batzuk Thich Nhat Hanh vietnamdarra eta Daniel Goleman dira. Ongizatea edo osasunarekin oso lotuta dago, norbanakoengan aplikatuta edo giza taldeetan, ospitaleetan, lantokietan, eskoletan eta abar. Aitzitik, gehiegizko kezkek eta hausnarketek estresera edo buruko gaixotasunetara eraman dezakete, hala nola antsietatera eta depresiora. Psikologia klinikoak eta Psikiatriak 1970eko hamarkadatik aplikazio terapeutikoak garatu dituzte mindfulnessen oinarrituta, droga menpekotasun edo beste adikzio batzuk, min fisiko edo psikologikoa edota lehen aipatutako asaldurak arintzeko edo kontrolatzeko. Halaber helduen edo umeen emozioak kudeatzeko tresna ere izan daiteke. Kontzientzia, presentzia edo arreta osoa edo arreta hutsa deitzen da halaber. Errukiaren kontzeptuarekin ere bat dator. (eu)
  • La atención plena, también llamada conciencia plena , consciencia pura​ o atención consciente es una facultad espiritual o psicológica (indriya) que se considera de gran importancia en el camino hacia la iluminación, según las enseñanzas de Buda Gautama. Es uno de los siete factores para alcanzar la iluminación. La consciencia o meditación correcta (Pali: Samma-sati; en sánscrito, ) es el séptimo elemento del noble camino óctuple, el sadhana ("práctica") que engendra el vipassana y el prajñā. La atención plena también puede remontarse a los Upanishads.​ El Satipatthana Sutra​ es un texto antiguo que aludía ya por entonces a la atención plena. En el marco del budismo, sati representa la consciencia de los pensamientos, acciones y motivaciones de uno mismo. También puede traducirse como "claridad de la mente". El sati desempeña un papel central en las enseñanzas de Buda Gautama, en las que se afirma que la consciencia correcta o adecuada​ es un factor esencial en el camino de la iluminación (bodhi) y la liberación (moksha). La iluminación (bodhi) es un estado del ser en el que la codicia, el odio y el engaño (Pali: moha) han sido superados, ausentes en la mente. La atención plena acerca la conciencia de la realidad de las cosas (sobre todo en el momento presente) y es un antídoto contra el engaño y la ilusión (maya) y se considera como un "poder" (Pali: bala) cuando se combina con la clara comprensión de lo que está ocurriendo. Buda abogó por establecer la atención plena en la medida de lo posible en el propio día a día. Una consciencia tranquila de las propias funciones corporales, sensaciones (sentimientos), los objetos de la consciencia (pensamientos y percepciones) y la conciencia misma. La práctica de la atención es compatible con el análisis que resulta en el surgimiento de la sabiduría (Pali: paññā; sánscrito: prajñā).​ La estabilidad meditativa combinada con el discernimiento liberador fue una enseñanza innovadora de Buda.​ (es)
  • Mindfulness is the practice of purposely bringing one's attention to the present-moment experience without evaluation, a skill one develops through meditation or other training. Mindfulness derives from sati, a significant element of Hindu and Buddhist traditions, and is based on Zen, Vipassanā, and Tibetan meditation techniques. Though definitions and techniques of mindfulness are wide-ranging, Buddhist traditions explain what constitutes mindfulness such as how past, present and future moments arise and cease as momentary sense impressions and mental phenomena. Individuals who have contributed to the popularity of mindfulness in the modern Western context include Thích Nhất Hạnh, Herbert Benson, Jon Kabat-Zinn, Richard J. Davidson, and Sam Harris. Clinical psychology and psychiatry since the 1970s have developed a number of therapeutic applications based on mindfulness for helping people experiencing a variety of psychological conditions. Mindfulness practice has been employed to reduce depression, stress, anxiety, and in the treatment of drug addiction. Programs based on mindfulness models have been adopted within schools, prisons, hospitals, veterans' centers, and other environments, and mindfulness programs have been applied for additional outcomes such as for healthy aging, weight management, athletic performance, helping children with special needs, and as an intervention during the perinatal period. Clinical studies have documented both physical- and mental-health benefits of mindfulness in different patient categories as well as in healthy adults and children. Studies have shown a positive relationship between trait mindfulness (which can be cultivated through the practice of mindfulness-based interventions) and psychological health. The practice of mindfulness appears to provide therapeutic benefits to people with psychiatric disorders, including moderate benefits to those with psychosis. Studies also indicate that rumination and worry contribute to a variety of mental disorders, and that mindfulness-based interventions can enhance trait mindfulness and reduce both rumination and worry. Further, the practice of mindfulness may be a preventive strategy to halt the development of mental-health problems. However, according to one opinion article, too much mindfulness may produce negative effects. There is also evidence that suggests engaging in mindfulness meditation may influence physical health. For example, the psychological habit of repeatedly dwelling on stressful thoughts appears to intensify the physiological effects of the stressor (as a result of the continual activation of the sympathetic nervous system and the hypothalamus-pituitary-adrenal axis) with the potential to lead to physical health related clinical manifestations. Studies indicate that mindfulness meditation, which brings about reductions in rumination, may alter these biological clinical pathways. Further, research indicates that mindfulness may favourably influence the immune system as well as inflammation, which can consequently impact physical health, especially considering that inflammation has been linked to the development of several chronic health conditions. Other studies support these findings. Additionally, mindfulness appears to bring about lowered activity of the default mode network of the brain, and thereby contribute towards a lowered risk of developing conditions such as dementia and Alzheimer's disease. However, critics have questioned both the commercialization and the over-marketing of mindfulness for health benefits—as well as emphasizing the need for more randomized controlled studies, for more methodological details in reported studies and for the use of larger sample-sizes. While mindfulness-based interventions may be effective for youth, research still needs to determine the most appropriate methods in which mindfulness could be introduced and delivered in schools. (en)
  • La pleine conscience est une expression désignant une attitude d'attention, de présence et de conscience vigilante, qui peut être interne (sensations, pensées, émotions, actions, motivations, etc.) ou externe (au monde environnant, bruits, objets, événements, etc.). C'est une notion indienne ancienne, samma-sati en pali, samyak-smriti en sanskrit, l'« attention juste ». Associée à l’enseignement de Siddhartha Gautama, elle joue un rôle important dans le bouddhisme où la pleine conscience est une étape nécessaire vers la libération (bodhi ou éveil spirituel) ; il s’agit d'un des membres du noble sentier octuple. L'appellation « pleine conscience » est la traduction française de mindfulness en anglais, désignation de Jon Kabat-Zinn pour distinguer l'état recherché dans une pratique thérapeutique d'une forme de méditation ayant pour but la réduction du stress (MBSR) ou la prévention de rechutes dépressives (MBCT). Il est parfois jugé que le mot conscience est réducteur, ainsi en français on parle aussi de « pleine présence », de « présence attentive ». Les publications scientifiques sur le sujet sont de qualité inégale, pouvant reposer sur des biais méthodologiques ou des conflits d’intérêt, mais l'analyse systématique de recherches correctement conduites montre des effets faibles à modérés sur le stress psychologique (anxiété, dépression, douleur) tandis que sur d'autres troubles aucun effet significatif n'est démontré. Il existe un certain nombre d'effets indésirables qui peuvent apparaître lors de cette pratique. Certains affirment par ailleurs que bien que proclamée laïque, la pleine conscience reste rattachée au bouddhisme, et qu'il y a des risques d'instrumentalisation par différentes structures telles que des entreprises, armées, ou encore des groupes sectaires. (fr)
  • 마음챙김은 현대 명상 문화에서 구체적 명상(瞑想·冥想, meditation)의 방법을 일컫는 용어이며 또한 마인드풀니스(Mindfulness)에 대응하는 순우리말 단어로 해석되고 있다. 한국 내 다수의 출판사들이 'Mindfulness'를 마음챙김이라고 번역했으며, 해당 주제를 다루는 다수의 한국 논문들도 'Mindfulness'를 '마음챙김'이라고 표기하고 있다. 마음챙김(Mindfulness)은 요가의 명상 수행이나 불교의 참선과 같은 것에 뿌리를 둔 단어로 언급되며 해당 언어권에서 발달된 명상법 위주의 설명을 위해 다루어진다. 마음챙김은 통상 산스크리트어의 스므리티, 팔리어에서의 싸띠(sati)등에서 유래하는 "매 순간 순간의 알아차림"(moment-by-moment awareness)의 의미를 내포하기도 한다. Mindfulness에 관한 인지과학적 해석이 등장하는 책 《The Embodied Mind》의 한국어 번역서의 경우 지관(止觀)으로 해석하거나, 일본의 경우 같은 책을 인용하며 삼매(三昧)라고 해석하는 경우도 있다. 인간의 보편적인 심적 작용으로서의 마음 챙김은 현재의 순간에 발생하는 경험에 판단없이 의도적으로 평안함과 안정감을 위해 주의를 기울이는 심리적 과정으로 받아들여 지고 있다 명상의 연습 또는 참선과는 다른 훈련과정을 통해 발전되어왔다. 마음 챙김은 요가 수행에서의 명상이나 또는 불교 전통의 중요한 요소인 사티(Sati)에서 비롯된 젠(선 禪), 위파사나(Vipassanā, 관 觀), 티베트 명상 등 심리적 평안함을 획득하기 위한 보다 안정된 기술을 위해 이러한 다양한 호흡 및 명상기법을 참고하고 이를 기반으로 할 수 있다. 따라서 여타 다른 종교에서 보여지는 기도 역시 마음챙김의 방법으로 수용가능하다. 마음 챙김의 정의와 기술은 광범위하지만 불교 전통을 참고해보면 과거, 현재, 미래의 순간이 어떻게 일어나는지와 같은 마음가짐을 구성하고 순간적인 감각 인상과 정신 현상으로 사라지는 것을 설명한다. 현대 서구적 맥락에서 마음 챙김의 대중화에 기여한 사람들은 틱낫한(Thích Nhất Hạnh), (Herbert Benson), 존 카밧진(Jon Kabat-Zinn) 및 (Richard J. Davidson)이 있다. 1970년대 이후 임상 심리학 및 정신의학과 계열에서는 다양한 심리적 상태를 겪는 사람들을 돕는 '마음 챙김'을 기반으로 여러 치료 응용 프로그램을 개발했다. 우울증, 스트레스를 줄이기 위해, 불안 그리고 약물 중독의 치료를 위해 마음 챙김 방법이 사용되었다. 마음 챙김 모델 기반의 프로그램은 학교, 교도소, 병원, 재향 군인 센터 및 기타 환경에서 채택되었으며, 건강한 노화, 체중 관리, 운동 수행, 특별한 도움이 필요한 어린이를 돕는 등의 추가 결과를 위해 마음 챙김 프로그램이 적용되었다. 영어로는 수동적 주의집중(bare intention), 알아차림(noting), 깨어있음(awareness), 주의깊음(attention) 등으로도 번역되며, 한국에서는 마음챙김으로 가장 많이 번역되지만 마음집중, 마음지킴 등으로도 번역될 수 있다. (ko)
  • マインドフルネス(英: mindfulness)とは、現在において起こっている経験に注意を向ける心理的な過程である。瞑想、およびその他の訓練を通じて発達させることができるとされる。 語義として「今この瞬間の体験に意図的に意識を向け、評価をせずに捕らわれのない状態で、ただ観ること」といった説明がなされることもある。しかし、とりわけ新しい考え方ではなく、東洋では瞑想の形態での実践が3000年あり、仏教的な瞑想に由来する。 現在のマインドフルネスと呼ばれる言説や活動、潮流には、上座部仏教の用語の訳語としてのマインドフルネスがあり、この仏教本来のマインドフルネスでは、達成すべき特定の目標を持たずに実践される。医療行為としてのマインドフルネスは、ここから派生してアメリカで生まれたもので、特定の達成すべき目標をもって行われる。マインドフルネスは、大きくこの2つの流れに分けられる。 医療行為としてのマインドフルネスは、1979年にジョン・カバット・ジンが、心理学の注意の焦点化理論と組み合わせ、臨床的な技法として体系化した。心をリラックスさせたり、清めたり、思考を制御したり、不快感を即解決することではない。 (ja)
  • Con mindfulness (traducibile con consapevolezza di sé oppure piena coscienza) si intende un’attitudine che si coltiva attraverso una pratica di meditazione sviluppata a partire dai precetti del buddismo (ma scevra dalla componente religiosa) e volta a portare l'attenzione del soggetto in maniera non giudicante verso il momento presente. Diversi protocolli di trattamento psicologico basati su tale tecnica meditativa sono stati sviluppati e validati in ambito clinico, dove hanno mostrato benefici significativi per il trattamento di diverse patologie psicologiche e anche il miglioramento di molti parametri ematici, ad esempio quelli legati a patologie infiammatorie; significativi miglioramenti nella percezione di benessere fisico e mentale, creatività, parametri ematici sono stati dimostrati anche in soggetti sani che praticano la tecnica. Il termine è la traduzione di "sati" che in lingua pāli, il linguaggio utilizzato dal Buddha per i suoi insegnamenti, significa essenzialmente consapevolezza, attenzione, attenzione sollecita, o piena consapevolezza mentale che sono qualità dell'essere che possono venire coltivate attraverso la meditazione. Nella tradizione buddhista la samma sati ("retta consapevolezza") è una delle vie del nobile ottuplice sentiero, l'ultima delle quattro nobili verità, e la meditazione specifica ad essa collegata è chiamata vipassanā. La moderna mindfulness è una tecnica psicologica basata su questa e altre tradizioni meditative. La mindfulness come principio di consapevolezza ha una funzione chiave nella psicologia buddhista. In particolare, in contesto vajrayana, essa rappresenta un cuneo di coscienza che permette di rallentare il processo iterativo rappresentato nel bhavacakra, la cosiddetta ruota del divenire, analogo ai processi ruminativi del default mode network studiati dalle odierne neuroscienze. (it)
  • O termo atenção plena (mindfulness, em inglês) designa um estado mental que se caracteriza pela autorregulação da atenção para a experiência presente, numa atitude aberta, de curiosidade, ampla e tolerante, dirigida a todos os fenômenos que se manifestam na mente consciente — ou seja, todo tipo de pensamentos, fantasias, recordações, sensações e emoções percebidas no campo de atenção são percebidas e aceitas como elas são. Enquanto que no Contexto budista carrega o significado de manter em mente a informação correta. O treinamento e aprendizado geralmente se dá através de técnicas de meditação e de outros exercícios afins, permitindo ao indivíduo uma ampla tomada de consciência de seus processos mentais e de suas ações. Um olhar cuidadoso mostra que é preciso separar o conceito 'moderno' de atenção plena, usado na psicoterapia, do conceito de sati no budismo, já que o uso moderno do conceito se mostra uma deturpação que difere largamente do original. (pt)
  • Mindfulness of achtzaamheid wordt vaak gedefinieerd als ‘het bewust aandacht geven aan het huidige moment, zonder hierover te oordelen’ (Kabat-Zinn, 1991). Een vermogen dat men ontwikkelt met behulp van meditatie of andere oefeningen. Mindfulness komt van het woord sati, een belangrijk element in Boeddhistische tradities. De bovenstaande definitie van Jon Kabat-Zinn verwijst naar het vermogen om opmerkzaam te zijn van gedachten, gevoelens, lichamelijke sensaties en de fysieke omgeving op een accepterende manier, zonder te oordelen of iets goed of fout is. Daarmee leert men om (negatieve) gedachten en gevoelens te beschouwen als voorbijgaande gebeurtenissen in plaats van feiten, zodat zij hier gemakkelijker afstand van kunnen nemen. Mindfulness helpt daarbij in het herkennen van automatische, soms onbehulpzame, patronen. Meer bewustwording in deze patronen kan leiden tot meer keuzevrijheid, om automatische reacties te doorbreken en te leren reageren op een behulpzamere manier. Klinische studies hebben zowel fysieke als mentale gezondheidsvoordelen van mindfulness gedocumenteerd bij verschillende patiëntcategorieën, evenals bij gezonde volwassenen en kinderen. Onderzoeksstudies hebben een positieve relatie aangetoond tussen het vermogen van mindfulness (die kan worden gecultiveerd door middel van op mindfulness gebaseerde interventies) en psychologische gezondheid. De beoefening van mindfulness lijkt therapeutische voordelen te bieden voor mensen met psychiatrische stoornissen, waaronder matige voordelen voor mensen met een psychose. Studies tonen ook aan dat rumineren en piekeren bijdragen aan een verscheidenheid aan psychische stoornissen, en dat op mindfulness gebaseerde interventies het vermogen om mindful te zijn kunnen verbeteren en zowel rumineren als piekeren kunnen verminderen. Verder kan de beoefening van mindfulness een preventieve strategie zijn om de ontwikkeling van psychische problemen een halt toe te roepen. Enkele misverstanden over mindfulness komen nog vaak voor. Zo roept mindfulness bij veel mensen de associatie van ‘zweverigheid’ op, doordat het vaak geassocieerd wordt met spiritualiteit. Mensen hebben de verwachting dat ze met mindfulness hun hoofd leeg kunnen maken of gedachten kunnen stoppen. Mindfulness is een aandachtstraining, waarmee een houding van alertheid getraind wordt. Beoefenaars leren om de aandacht te vestigen op het huidige moment. Dit kan van het lichaam, emoties of gedachten zijn, maar ook zintuigelijke ervaringen door de omgeving. (nl)
  • Mindfulness lub uważność – proces psychologiczny koncentrowania uwagi na wewnętrznych i zewnętrznych bodźcach występujących w danej chwili, który może zostać rozwijany poprzez medytację lub inne ćwiczenia. Termin mindfulness (pol. uważność) to tłumaczenie z języka pali słowa sati, która jest istotnym elementem niektórych buddyjskich tradycji. Uważa się, że współczesna popularność mindfulness na zachodzie została zapoczątkowana przez (ang.). Badania przeprowadzone na dużych populacjach wykazały, że praktyka medytacji mindfulness jest silnie skorelowana z dobrym samopoczuciem i poczuciem zdrowia. Badania wykazały także, że nadmierne rozmyślanie i niepokój prowadzą do problemów psychicznych takich jak depresja i lęk oraz że praktyka medytacji mindfulness efektywnie redukuje zarówno gonitwę myśli, jak i niepokój. Prowadzone są badania nad przydatnością medytacji mindfulness w zapobieganiu ostrym chorobom układu oddechowego. Od lat 70. XX wieku psychologia kliniczna i psychiatria rozwinęły wiele zastosowań terapeutycznych opartych na medytacji mindfulness, pomagających ludziom cierpiącym na różne zaburzenia psychologiczne. Praktyka mindfulness ma wiele współczesnych zastosowań w psychologii, takich jak redukcja objawów depresji, redukcja stresu, lęku, oraz w terapii uzależnień. Badania naukowe wykazały także, że medytacja mindfulness redukuje ból fizyczny, w wyniku kilku unikatowych mechanizmów. Technika medytacji mindfulness zyskała światową popularność jako metoda zarządzania emocjami. Badania kliniczne wykazały zarówno fizyczne, jak i psychiczne korzyści zdrowotne u różnych pacjentów oraz zdrowych dorosłych i dzieci. Stwierdzono korzystny wpływ medytacji mindfulness w leczeniu stwardnienia rozsianego. W chorobie Parkinsona medytacja mindfulness polepsza funkcje motoryczne i poznawcze oraz jakość życia. Prowadzone są badania nad wykorzystaniem metody medytacji mindfulness u dzieci z przewlekłą migreną, w skoliozie idiopatycznej wieku młodzieńczego, w rehabilitacji sportowców po urazach w celu zwiększenia tolerancji na ból, w zmniejszaniu objawów zespołu stresu pourazowego, w cukrzycy. Programy oparte na MBSR i podobnych modelach zostały powszechnie zaadaptowane w szkołach, więzieniach, szpitalach, ośrodkach dla weteranów i innych. W niektórych badaniach zwraca się jednak uwagę, że brak jest dowodów na skuteczność programów MBSR w depresji i stanach lękowych. (pl)
  • Medveten närvaro eller mindfulness är ursprungligen ett buddhistiskt begrepp. Begreppet sägs ha sitt ursprung i det arbete som Buddhas efterföljare gjorde med att utveckla förtjänstfulla karaktärsdrag utifrån olika aspekter av den åttafaldiga vägen, särskilt att fokusera på sinnelag och rätt tänkande samt utveckla meditation. Idag används medveten närvaro i västerländsk psykoterapi (tredje vågens KBT) som en behandlingsmetod, och begreppet har ytterst lite med det ursprungliga buddhistiska begreppet och Buddhas egen redogörelse för begreppet "sati" att göra. Medveten närvaro innebär enligt en definition att avsiktligt vara medveten om det som händer i nuet. Därutöver försöker man att inte värdera och döma det man upplever i nuet, utan bara observera och beskriva sin upplevelse. Träning i medveten närvaro tränar koncentration och uppmärksamhet och tanken är att det ger oss större möjlighet att påverka det enda som vi faktiskt kan påverka -nuet. Medveten närvaro skiljer sig från att automatiskt reagera på det som händer oss och styras av tankar och känslor, benämnt som att gå på "autopilot". Träning i medveten närvaro används ofta i psykoterapi för personer som lider av t.ex. stress, ångest och nedstämdhet. När man är stressad och har ångest tänker man ofta på det som kommer hända i framtiden, man oroar sig för det som inte ännu har hänt istället för att vara i nuet. Vid nedstämdhet är det vanligt att man ältar det som redan har hänt och är heller inte i nuet. Det finns ett snabbt växande utbud av olika kurser med inriktning på tanke- och koncentrationsövningar, meditation och yoga för stresshantering, ångest, social fobi, depression samt hälsopromotion för ökat fokus och förbättrad livskvalitet, kombineras sedan 1970-talet meditationsteknik av buddhistiskt ursprung och yoga, med modern västerländsk psykiatri. Långvarig träning i meditation medför bestående förändringar av de områden i hjärnan som används för träningen. Thich Nhat Hanh, en vietnamesisk munk i landsflykt, professor och Jon Kabat-Zinn har alla spelat en betydande roll i utvecklingen av mindfulness-terapi. (sv)
  • Осознавание или медитация осознанности — психологический процесс привлечения внимания к переживаниям, происходящим в настоящий момент, которые можно развивать через практику медитации и через другую тренировку. Техники осознавания в медитативных практиках существовали в течение многих столетий как часть буддистской и других восточных духовных традиций. С 1970—1980 годов как «очищенная» от привязки к конкретной религии практика психологической внимательности (англ. mindfulness), светской медитации (англ. secular meditation) и медитации осознанности (англ. mindfulness meditation) стала предметом научного изучения в западной клинической психологии и психотерапии. (ru)
  • 覺察(英語:mindfulness,即正念)是一種心理過程,目的是专注于当下而不加判断,能以冥想和其他訓練發展而成。覺察源自於念、禪、觀和藏傳冥想技巧。覺察的定義和技巧範圍很廣,而佛教傳統解釋了覺察的構成要素,即過去、現在、和未來的當下感覺和心智現象之生滅。現代西方社會中為覺察的普及做出貢獻者包括釋一行、、喬·卡巴金、和。 自1970年代以來,臨床心理學和精神病學已經開發了許多基於覺察的治療方法,以幫助人們體驗各種心理狀況。覺察練習已被用於減輕憂鬱症、降低壓力和焦慮,以及用於治療藥物成癮。而在學校、監獄、醫院、退伍軍人中心和其他環境中亦採用了以覺察模式為基礎之計劃,並將之應用於諸如健康老化、體重管理、運動表現、特教需求,以及產期介入等。 臨床研究已證明,在不同類別患者以及健康的成年人和兒童中,覺察對身體和心理健康都有好處。研究指出,特質覺察與心理健康之間存在正相關關係。覺察練習似乎有益於治療精神病患者,有研究提到,沉思和擔憂會導致多種心智疾病,而覺察則可減少沉思和擔心,進而可預防心理健康問題的出現。 也有證據表明,進行覺察冥想可能會影響身體健康。例如,反覆地生活在壓力想法(即沉思)中,似乎會增強生理壓力源(此為交感神經系統和下視丘-腦下垂體-腎上腺軸的持續活化之結果),這會導致身體健康相關的臨床表現。研究亦提到,減少沉思的覺察冥想可能會改變這些生物臨床路徑。此外,覺察有利於免疫系統和減少發炎,特別是可減少某些慢性疾病所產生的發炎狀況,有多項研究都支持這些發現。再者,覺察亦可對大腦內建網路模式帶來較低的活化程度,進而降低罹患失智症和阿茲海默症的風險。 然而,有人對覺察的商業化和過度的健康行銷提出質疑,強調需要更多的隨機控制研究、方法學上的細節陳述、以及使用更多的樣本數。 (zh)
dbo:meshId
  • D064866
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 1165522 (xsd:integer)
dbo:wikiPageInterLanguageLink
dbo:wikiPageLength
  • 193268 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1124883970 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:cs1Dates
  • ly (en)
dbp:date
  • February 2022 (en)
dbp:group
  • note (en)
dbp:meshid
  • D064866 (en)
dbp:name
  • Mindfulness (en)
  • Baer (en)
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:subject
gold:hypernym
rdf:type
rdfs:comment
  • マインドフルネス(英: mindfulness)とは、現在において起こっている経験に注意を向ける心理的な過程である。瞑想、およびその他の訓練を通じて発達させることができるとされる。 語義として「今この瞬間の体験に意図的に意識を向け、評価をせずに捕らわれのない状態で、ただ観ること」といった説明がなされることもある。しかし、とりわけ新しい考え方ではなく、東洋では瞑想の形態での実践が3000年あり、仏教的な瞑想に由来する。 現在のマインドフルネスと呼ばれる言説や活動、潮流には、上座部仏教の用語の訳語としてのマインドフルネスがあり、この仏教本来のマインドフルネスでは、達成すべき特定の目標を持たずに実践される。医療行為としてのマインドフルネスは、ここから派生してアメリカで生まれたもので、特定の達成すべき目標をもって行われる。マインドフルネスは、大きくこの2つの流れに分けられる。 医療行為としてのマインドフルネスは、1979年にジョン・カバット・ジンが、心理学の注意の焦点化理論と組み合わせ、臨床的な技法として体系化した。心をリラックスさせたり、清めたり、思考を制御したり、不快感を即解決することではない。 (ja)
  • Осознавание или медитация осознанности — психологический процесс привлечения внимания к переживаниям, происходящим в настоящий момент, которые можно развивать через практику медитации и через другую тренировку. Техники осознавания в медитативных практиках существовали в течение многих столетий как часть буддистской и других восточных духовных традиций. С 1970—1980 годов как «очищенная» от привязки к конкретной религии практика психологической внимательности (англ. mindfulness), светской медитации (англ. secular meditation) и медитации осознанности (англ. mindfulness meditation) стала предметом научного изучения в западной клинической психологии и психотерапии. (ru)
  • اليقظة الكاملة (بالإنجليزية: Mindfulness)‏ هو نهج فكري ونفسي يهدف إلى على الاحداث الداخلية والخارجية التي تحدث في اللحظة الراهنة ويمكن تطوريها من خلال ممارسة التأمل وبعض التدريبات الأخرى. مصطلح اليقظة هو ترجمة لمصطلح «بالي ساتي» وأصبح معروف بالاونة الأخيرة عن طريق جون كابات زين الأب الروحي لهذه الممارسات. وقد أشارات دراسات بحثية اجريت على الكثير من السكان أن ممارسة اليقظة ترتبط ارتباطا وثيقا مع زيادة السعادة واليقظة الصحية التي تنطبق على كل المجتمع وعلى أماكن محددة مثل أماكن العمل والمدارس، وقد أظهرت الدراسات أيضا أن الاجترار والقلق يسهمان في الأمراض النفسية مثل الاكتئاب والقلق، واستخدم الوعي التام في علم النفس السريري والطب النفسي منذ 1970 حيث وضع عددا من التطبيقات العلاجية على أساسه لمساعدة الناس الذين يعانون الكثير من الظروف النفسية المختلفة، كما يستخدم في علم النفس بهدف التقليل من الض (ar)
  • La esprimo "plenatenta meditado" estas la traduko de la anglalingva mindfulness meditation. Sed la angla termino mem estas traduko el la Palia termino - sati. Mindfulness estis tradukita al aliaj lingvoj diversmaniere: “pleine conscience”, “attention juste” (france)[1], "Achtsamkeit” (germane)[2], “conciencia plena”, “atención plena” (hispanlingve)[3], "attenzione sollecita, consapevolezza" (itale)[4], "atenção plena" (portugallingve)[5]. (eo)
  • Achtsamkeit (englisch mindfulness) bezeichnet einen Zustand von Geistesgegenwart, in dem ein Mensch hellwach die gegenwärtige Verfasstheit seiner direkten Umwelt, seines Körpers und seines Gemüts erfährt, ohne von Gedankenströmen, Erinnerungen, Phantasien oder starken Emotionen abgelenkt zu sein, ohne darüber nachzudenken oder diese Wahrnehmungen zu bewerten. (de)
  • La atención plena, también llamada conciencia plena , consciencia pura​ o atención consciente es una facultad espiritual o psicológica (indriya) que se considera de gran importancia en el camino hacia la iluminación, según las enseñanzas de Buda Gautama. Es uno de los siete factores para alcanzar la iluminación. La consciencia o meditación correcta (Pali: Samma-sati; en sánscrito, ) es el séptimo elemento del noble camino óctuple, el sadhana ("práctica") que engendra el vipassana y el prajñā. (es)
  • Mindfulness orainaldian gertatzen diren barne eta kanpo esperientzietara norberaren arreta eramateko prozesu psikologikoa da. Meditazioaren praktikaren bidez garatu daiteke edo bestelako teknikak erabiliz. Kontzeptua palierazko "sati" hitzaren itzulpenetik dator, osagarri esanguratsua dena tradizio budista batzuetan. Mendebaldean azken aldiotan daukan harrera ona neurri handi batean zor zaio idazle estatubatuarrari eta "Mindfulness meditation in everyday life" 1994ko bere liburuari. Beste autore ezagun batzuk Thich Nhat Hanh vietnamdarra eta Daniel Goleman dira. (eu)
  • La pleine conscience est une expression désignant une attitude d'attention, de présence et de conscience vigilante, qui peut être interne (sensations, pensées, émotions, actions, motivations, etc.) ou externe (au monde environnant, bruits, objets, événements, etc.). (fr)
  • Mindfulness is the practice of purposely bringing one's attention to the present-moment experience without evaluation, a skill one develops through meditation or other training. Mindfulness derives from sati, a significant element of Hindu and Buddhist traditions, and is based on Zen, Vipassanā, and Tibetan meditation techniques. Though definitions and techniques of mindfulness are wide-ranging, Buddhist traditions explain what constitutes mindfulness such as how past, present and future moments arise and cease as momentary sense impressions and mental phenomena. Individuals who have contributed to the popularity of mindfulness in the modern Western context include Thích Nhất Hạnh, Herbert Benson, Jon Kabat-Zinn, Richard J. Davidson, and Sam Harris. (en)
  • 마음챙김은 현대 명상 문화에서 구체적 명상(瞑想·冥想, meditation)의 방법을 일컫는 용어이며 또한 마인드풀니스(Mindfulness)에 대응하는 순우리말 단어로 해석되고 있다. 한국 내 다수의 출판사들이 'Mindfulness'를 마음챙김이라고 번역했으며, 해당 주제를 다루는 다수의 한국 논문들도 'Mindfulness'를 '마음챙김'이라고 표기하고 있다. 1970년대 이후 임상 심리학 및 정신의학과 계열에서는 다양한 심리적 상태를 겪는 사람들을 돕는 '마음 챙김'을 기반으로 여러 치료 응용 프로그램을 개발했다. 우울증, 스트레스를 줄이기 위해, 불안 그리고 약물 중독의 치료를 위해 마음 챙김 방법이 사용되었다. 마음 챙김 모델 기반의 프로그램은 학교, 교도소, 병원, 재향 군인 센터 및 기타 환경에서 채택되었으며, 건강한 노화, 체중 관리, 운동 수행, 특별한 도움이 필요한 어린이를 돕는 등의 추가 결과를 위해 마음 챙김 프로그램이 적용되었다. (ko)
  • Con mindfulness (traducibile con consapevolezza di sé oppure piena coscienza) si intende un’attitudine che si coltiva attraverso una pratica di meditazione sviluppata a partire dai precetti del buddismo (ma scevra dalla componente religiosa) e volta a portare l'attenzione del soggetto in maniera non giudicante verso il momento presente. Diversi protocolli di trattamento psicologico basati su tale tecnica meditativa sono stati sviluppati e validati in ambito clinico, dove hanno mostrato benefici significativi per il trattamento di diverse patologie psicologiche e anche il miglioramento di molti parametri ematici, ad esempio quelli legati a patologie infiammatorie; significativi miglioramenti nella percezione di benessere fisico e mentale, creatività, parametri ematici sono stati dimostrati (it)
  • Mindfulness of achtzaamheid wordt vaak gedefinieerd als ‘het bewust aandacht geven aan het huidige moment, zonder hierover te oordelen’ (Kabat-Zinn, 1991). Een vermogen dat men ontwikkelt met behulp van meditatie of andere oefeningen. Mindfulness komt van het woord sati, een belangrijk element in Boeddhistische tradities. De bovenstaande definitie van Jon Kabat-Zinn verwijst naar het vermogen om opmerkzaam te zijn van gedachten, gevoelens, lichamelijke sensaties en de fysieke omgeving op een accepterende manier, zonder te oordelen of iets goed of fout is. Daarmee leert men om (negatieve) gedachten en gevoelens te beschouwen als voorbijgaande gebeurtenissen in plaats van feiten, zodat zij hier gemakkelijker afstand van kunnen nemen. Mindfulness helpt daarbij in het herkennen van automatisch (nl)
  • O termo atenção plena (mindfulness, em inglês) designa um estado mental que se caracteriza pela autorregulação da atenção para a experiência presente, numa atitude aberta, de curiosidade, ampla e tolerante, dirigida a todos os fenômenos que se manifestam na mente consciente — ou seja, todo tipo de pensamentos, fantasias, recordações, sensações e emoções percebidas no campo de atenção são percebidas e aceitas como elas são. Enquanto que no Contexto budista carrega o significado de manter em mente a informação correta. (pt)
  • Mindfulness lub uważność – proces psychologiczny koncentrowania uwagi na wewnętrznych i zewnętrznych bodźcach występujących w danej chwili, który może zostać rozwijany poprzez medytację lub inne ćwiczenia. Termin mindfulness (pol. uważność) to tłumaczenie z języka pali słowa sati, która jest istotnym elementem niektórych buddyjskich tradycji. Uważa się, że współczesna popularność mindfulness na zachodzie została zapoczątkowana przez (ang.). Prowadzone są badania nad przydatnością medytacji mindfulness w zapobieganiu ostrym chorobom układu oddechowego. (pl)
  • Medveten närvaro eller mindfulness är ursprungligen ett buddhistiskt begrepp. Begreppet sägs ha sitt ursprung i det arbete som Buddhas efterföljare gjorde med att utveckla förtjänstfulla karaktärsdrag utifrån olika aspekter av den åttafaldiga vägen, särskilt att fokusera på sinnelag och rätt tänkande samt utveckla meditation. Idag används medveten närvaro i västerländsk psykoterapi (tredje vågens KBT) som en behandlingsmetod, och begreppet har ytterst lite med det ursprungliga buddhistiska begreppet och Buddhas egen redogörelse för begreppet "sati" att göra. (sv)
  • 覺察(英語:mindfulness,即正念)是一種心理過程,目的是专注于当下而不加判断,能以冥想和其他訓練發展而成。覺察源自於念、禪、觀和藏傳冥想技巧。覺察的定義和技巧範圍很廣,而佛教傳統解釋了覺察的構成要素,即過去、現在、和未來的當下感覺和心智現象之生滅。現代西方社會中為覺察的普及做出貢獻者包括釋一行、、喬·卡巴金、和。 自1970年代以來,臨床心理學和精神病學已經開發了許多基於覺察的治療方法,以幫助人們體驗各種心理狀況。覺察練習已被用於減輕憂鬱症、降低壓力和焦慮,以及用於治療藥物成癮。而在學校、監獄、醫院、退伍軍人中心和其他環境中亦採用了以覺察模式為基礎之計劃,並將之應用於諸如健康老化、體重管理、運動表現、特教需求,以及產期介入等。 臨床研究已證明,在不同類別患者以及健康的成年人和兒童中,覺察對身體和心理健康都有好處。研究指出,特質覺察與心理健康之間存在正相關關係。覺察練習似乎有益於治療精神病患者,有研究提到,沉思和擔憂會導致多種心智疾病,而覺察則可減少沉思和擔心,進而可預防心理健康問題的出現。 然而,有人對覺察的商業化和過度的健康行銷提出質疑,強調需要更多的隨機控制研究、方法學上的細節陳述、以及使用更多的樣本數。 (zh)
rdfs:label
  • Mindfulness (en)
  • يقظة كاملة (ar)
  • Achtsamkeit (mindfulness) (de)
  • Plenatenta meditado (eo)
  • Conciencia plena (es)
  • Mindfulness (eu)
  • Mindfulness (in)
  • Mindfulness (it)
  • Pleine conscience (fr)
  • 마음챙김 (ko)
  • Mindfulness (nl)
  • マインドフルネス (ja)
  • Medytacja mindfulness (pl)
  • Atenção plena (pt)
  • Medveten närvaro (sv)
  • Внимательность (психология) (ru)
  • 覺察 (zh)
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:academicDiscipline of
is dbo:genre of
is dbo:knownFor of
is dbo:occupation of
is dbo:service of
is dbo:type of
is dbo:wikiPageDisambiguates of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is dbp:discipline of
is dbp:field of
is dbp:fields of
is dbp:genre of
is dbp:subjects of
is gold:hypernym of
is rdfs:seeAlso of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License