About: Noble gas

An Entity of Type: Abstraction100002137, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

The noble gases (historically also the inert gases; sometimes referred to as aerogens) make up a class of chemical elements with similar properties; under standard conditions, they are all odorless, colorless, monatomic gases with very low chemical reactivity. The six naturally occurring noble gases are helium (He), neon (Ne), argon (Ar), krypton (Kr), xenon (Xe), and the radioactive radon (Rn).

Property Value
dbo:abstract
  • Els gasos nobles són un grup d'elements químics que tenen propietats similars. En condicions estàndard, són gasos inodors, incolors, monoatòmics i de molt baixa reactivitat. Els sis gasos nobles presents a la natura són l'heli (He), el neó (Ne), l'argó (Ar), el criptó (Kr), el xenó (Xe) i el radó (Rn), que és radioactiu. L'oganessó (Og), un element sintètic del qual encara no s'han estudiat les propietats químiques, podria ser un gas noble o, al contrari, trencar la tendència a causa dels efectes relativistes. En els sis primers períodes de la taula periòdica, els gasos nobles coincideixen exactament amb els membres del grup 18. Són molt poc reactius excepte en determinades condicions extremes. Les propietats dels gasos nobles estan ben explicades per les teories modernes de l'estructura atòmica; es considera que la seva capa exterior d'electrons de valència està «plena», fent que tinguin poca tendència a participar en reaccions químiques, i només s'han elaborat uns quants centenars de compostos de gasos nobles. Els punts de fusió i d'ebullició dels gasos nobles són propers, i difereixen en menys de 10 °C; per consegüent, només són líquids en un interval de temperatures molt petit. El neó, l'argó, el criptó i el xenó s'obtenen a partir de l'aire mitjançant els mètodes de liqüefacció de gasos i destil·lació fraccionada. L'heli se sol separar del gas natural, i el radó s'obté de la desintegració radioactiva de compostos dissolts de radi. Els gasos nobles tenen diverses aplicacions importants en indústries com ara la il·luminació, la soldadura i l'exploració espacial. Els bussos de gran profunditat utilitzen una mescla de gasos d'heli i nitrogen a profunditat com a gas respirable, per evitar patir toxèmia d'oxigen, l'efecte letal de l'oxigen a alta pressió, i el mal de fondària, l'efecte narcòtic del nitrogen a l'aire per sobre del llindar de pressió parcial. Després que el risc causat per la inflamabilitat de l'hidrogen es fes evident, fou substituït per heli als dirigibles i globus. (ca)
  • Vzácné plyny (neboli ušlechtilé plyny) jsou členy 18. skupiny periodické tabulky. Mezi vzácné plyny patří helium, neon, argon, krypton, xenon a radon. Někdy se k nim připojuje ještě oganesson, který patří do stejné skupiny, ale jehož vlastnosti zatím nejsou známy. Tyto prvky jsou velmi málo reaktivní, ale nejsou zcela netečné, takže označení netečné či inertní plyny je nepřesné. Příčinou nízké reaktivity a dalších specifických chemických vlastností je dokonalé zaplnění vnější elektronové slupky, protože atom se zaplněným valenčním orbitalem jen velmi těžko přijímá či ztrácí vazebný elektron. Objevitelem většiny ušlechtilých plynů byl britský chemik William Ramsay, první sloučeniny vzácných plynů vytvořil v laboratoři angloamerický chemik Neil Bartlett. (cs)
  • الغازات النبيلة (تُعرف أيضاً باسم الغازات الخاملة) مجموعة من العناصر الكيميائية ذات خصائص متماثلة، تكون في الظروف القاسية جميعها عديمة الرائحة وعديمة اللون وذات ذرات وحيدة، بالإضافة إلى أن فعاليتها الكيميائية منخفضة جداً. تشمل الغازات النبيلة الهيليوم والنيون والأرغون والكريبتون والزينون والرادون المشع. يُتوقع أيضاً أن يُضمَّ الأوغانيسون إلى الغازات النبيلة، إلا أن كيميائيته لم تُفهَم بَعْد. الغازات النبيلة تشكل المجموعة 18 من الجدول الدوري، حتى الدورة السادسة. الغازات النبيلة ذات فاعلية كيميائية منخفضة إلى حدٍ كبير، باستثناء ظروف قاسية محددة. يتم استثمار خمول الغازات النبيلة في التطبيقات التي تحتاج إلى عدم حدوث تفاعل، على سبيل المثال يتم استخدام الأرغون في المصابيح الكهربائية لمنع خيوط التنغستن الساخنة من التأكسد، كما يُستخدم الهيليوم في غازات التنفس الغواصين في أعماق البحار لمنع تسمم الأوكسجين والنيتروجين وثنائي أوكسيد الكربون. يمكن تفسير خصائص الغازات النبيلة بشكل جيد من خلال النظريات الحديثة في البنية الذرية، حيث تحتوي طبقتها الخارجية على عدد «كامل» من الإلكترونات، مما يقلل من ميلها للمشاركة في التفاعلات الكيميائية، لذا من الممكن إعداد بضع مئات من مركبات الغازات النبيلة فقط. تتقارب درجة انصهار ودرجة الغليان في الغازات النبيلة، بحيث أن الفرق بينهما لا يتجاوز 10 درجات مئوية (18 درجة فهرنهايت)، هذا يعني أن تواجدها بشكل سائل يكون ضمن مدى حراري صغير جداً. يمكن الحصول على النيون والأرغون والكريبتون والزينون من الهواء في وحدة فصل الهواء باستخدام أساليب تسييل الغازات والتقطير بالتجزئة. يمكن الحصول على الهيليوم من حقول الغاز الطبيعي، التي تحتوي على تراكيز عالية من غاز الهيليوم، وذلك باستخدام تقنيات فصل الغاز بالتبريد العميق. أما الرادون فيتم عزله عادةً أثناء التحلل الإشعاعي لمركبات الراديوم أوالثوريوم أواليورانيوم المتحللة. للغازات النبيلة تطبيقات في الصناعات مثل الإضاءة واللحام واكتشاف الفضاء، يستخدم غواصوالبحار غاز التنفس هيليوكس عند أعماق أكثر من 55 متر (180 قدم) لحماية الغواص من التسمم بالأوكسجين والأثر المميت للأوكسجين عالي الضغط، وتخدير الأعماق والأثر المشتت المخدّر للنيتروجين في الهواء عند الابتعاد عن عتبة الضغط الجزيئي، بالإضافة إلى التسمم بثنائي أوكسيد الكربون (فرط ثنائي أوكسيد الكربون في الدم) والتأثير الناجم عن فرط ثنائي أوكسيد الكربون في الدم (وهويتضمن الذعر). اِستُبدل الهيدروجين بالهيليوم في المناطيد والبالونات بسبب خطورة قابلية الهيدروجين للاشتعال. (ar)
  • Τα ευγενή αέρια (επίσης γνωστά ως αδρανή ή σπάνια αέρια) γενικά είναι μια ομάδα χημικών στοιχείων, με πολύ παρόμοιες ιδιότητες: Υπό συνηθισμένες συνθήκες (T = 25 °C, P = 1 atm) είναι (όλα) άοσμα και άχρωμα , με πολύ μικρή χημική δραστικότητα. Τα έξι (6) φυσικά ευγενή αέρια είναι τα ακόλουθα: 1. * Ήλιο (He). 2. * Νέον (Ne). 3. * Αργό (Ar). 4. * Κρυπτό (Kr). 5. * Ξένο (Xe). 6. * Ραδόνιο (Rn), που είναι και ραδιενεργό. Για τις πρώτες έξι (6) περιόδους του περιοδικού συστήματος, τα ευγενή αέρια είναι ακριβώς τα μέλη της τελευταίας ομάδας του, με την ονομασία 18 (0). Ωστόσο μπαίνει σε αμφισβήτηση η θέση στην έβδομη (7η) περίοδο για το Ογκανέσσιο, γιατί δεν (αναμένεται να) είναι ένα ευγενές αέριο . Αντίθετα, το φλερόβιο, που τοποθετήθηκε στην ομάδα 14 (IVA) του περιοδικού συστήματος, φαίνεται να έχει τις χαρακτηριστικές ιδιότητες ευγενούς αερίου. Οι ιδιότητες των ευγενών αερίων εξηγούνται πολύ καλά από τις σύγχρονες θεωρίες της ατομικής δομής: Η εξωτερική ηλεκτρονική στιβάδα των ατόμων τους θεωρείται «πλήρης», εξηγώντας τη σχετικά μικρή προθυμία των στοιχείων αυτών να δώσουν χημικές αντιδράσεις, καθώς (μόλις) μερικές εκατοντάδες χημικές ενώσεις όλων τους έχουν παρασκευαστεί. Τα δε σημεία βρασμού και τήξης τους διαφέρουν λιγότερο από 10 °C, οπότε βρίσκονται στην υγρή κατάσταση σε μικρό μόνο εύρος θερμοκρασιών. Το νέον, το αργό, το κρυπτό και το ξένο διαχωρίζονται από τον ατμοσφαιρικό αέρα με τη μέθοδο της υγροποίησης και στη συνέχεια της κλασματικής απόσταξης. Το ήλιο τυπικά διαχωρίζεται από το φυσικό αέριο και το ραδόνιο συνήθως απομονώνεται ως παράγωγο της ραδιενεργούς διάσπασης διαλυμάτων χημικών ενώσεων του ραδίου. Τα ευγενή αέρια έχουν πολλές σημαντικές εφαρμογές σε βιομηχανίες παραγωγής ειδών φωτισμού, συγκόλλησης και εξερεύνησης του διαστήματος. Ένα αναπνεύσιμο μίγμα ηλίου - οξυγόνου (συμπιεσμένο σε φιάλες) χρησιμοποιείται συχνά από τους δύτες για καταδύσεις σε βάθη πάνω από 55 m για να αποφευχθεί η (διαφορετικά παρατηρούμενη) , που είναι ακόμη και θανατηφόρα επίπτωση της εισπνοής συμπιεσμένου αζώτου, που θα προέρχονταν από τις πιο συνηθισμένες φιάλες συμπιεσμένου αέρα. Επίσης, μετά την οδυνηρή διαπίστωση της επικινδυνότητας, λόγω αναφλεξιμότητας του υδρογόνου, το ήλιο το αντικατέστησε στο γέμισμα μπαλονιών, αεροστάτων και αερόπλοιων. (el)
  • Noblaj gasoj - estas kemiaj elementoj el ĉefa subgrupo de VIII grupo, kies s- kaj p- ŝeloj estas kompletaj. La noblaj gasoj estas en la lasta kolumno de la perioda tabelo (18 aŭ VIII).Al noblaj gasoj rilatas: * heliumo - (atomnumero 2) * neono - (10) * argono - (18) * kriptono - (36) * ksenono - (54) * kaj radono - (86). Ili malofte formas kombinaĵojn kaj estas tre stabilaj, ĉar ili enhavas ĉiujn siajn 8 valentelektronoj en sia ekstera elektronŝelo. Tamen en certaj kondiĉoj ili kapablas formi kombinaĵojn (plej aktive kun fluoro). La plej malaktivaj estas heliumo kaj neono. Ekzemple, oni uzas heliumon anstataŭ hidrogenon en aerŝipoj, ĉar heliumo estas pli stabila gaso. Tamen ksenono estas tre aktiva (por noblaj gasoj). Mendelejev ne havis noblajn gasojn en sia perioda tabelo ĉar tiam neniu estis malkovrinta ilin. Sed en 1868 malkovris heliumon en la suno. En 1894 William Ramsay malkovris la unuan noblan gasan elementon ĉi tie en la tero, gason en la aero, kaj li nomis ĝin argono. En 1898 kriptono kaj neono malkovriĝis, kaj en 1900 Friedrich Ernst Dorn malkovris radonon. Heliumo oftas je 5,24 ppm (partoj per miliono) en la atmosfero. Argono estas pli abunda (9 340 ppm), neono havas 18,18 ppm, kriptono 1,14 ppm, kaj ksenono havas nur 0,087 ppm. Oni uzas noblajn gasojn en inkandeskaj, fluoreskaj, kaj "neonaj" lampoj. Ofte oni uzas argonon por protekti gravajn historiajn dokumentojn de oksidiĝo. * Koloro de lumanta Heliumo * Koloro de lumanta Neono * Koloro de lumanta Argono * Koloro de lumanta Kriptono * Koloro de lumanta Ksenono * Veldo kun uzo de nobla gaso * Skemo de veldo kun uzo de nobla gaso (eo)
  • Die Edelgase, auch inerte Gase oder Inertgase bilden eine Gruppe im Periodensystem der Elemente, die sieben Elemente umfasst: Helium, Neon, Argon, Krypton, Xenon, das radioaktive Radon sowie das künstlich erzeugte, ebenfalls radioaktive Oganesson. Die Gruppe wird systematisch auch 8. Hauptgruppe oder nach der neueren Einteilung des Periodensystems Gruppe 18 genannt und am rechten Rand des Periodensystems neben den Halogenen dargestellt. Das einheitliche Hauptmerkmal sämtlicher Edelgasatome ist, dass sie für die energetisch höchsten Atomorbitale die Elektronenkonfiguration s2 (Helium) bzw. s2p6 aufweisen (Edelgaskonfiguration). Es gibt nur vollständig gefüllte Atomorbitale, die dazu führen, dass Edelgase nur unter extremen Bedingungen chemische Reaktionen eingehen; sie bilden auch miteinander keine Moleküle, sondern sind einatomig und bei Raumtemperatur Gase. Dieser geringen Reaktivität verdanken sie ihren Gruppennamen, der sich an die ebenfalls nur wenig reaktiven Edelmetalle anlehnt. Helium ist das mit Abstand häufigste Edelgas. Auf der Erde kommt Argon am häufigsten vor; alle anderen zählen zu den seltenen Bestandteilen der Erde. Als Gase sind sie Bestandteile der Luft; in der Erdkruste findet man sie mit Ausnahme des Heliums, das in Erdgas enthalten ist, nur in sehr geringen Mengen. Entdeckt wurden sie – mit Ausnahme des erst 2006 hergestellten Oganessons – kurz nacheinander in den Jahren 1868 (Helium) bis 1900 (Radon). Die meisten Edelgase wurden erstmals vom britischen Chemiker William Ramsay isoliert. Verwendung finden Edelgase vor allem als Schutzgas, z. B. in Glühlampen, wichtig sind sie als Füllgas von Gasentladungslampen, in denen sie in der für jedes Gas charakteristischen Farbe leuchten. Trotz der geringen Reaktivität sind von den schwereren Edelgasen, insbesondere Xenon, chemische Verbindungen bekannt. Deren wichtigste ist das starke Oxidationsmittel Xenon(II)-fluorid. (de)
  • Gas nobleak propietate antzekoak dituzten elementu kimikoen multzo bat dira, egoera normalean gas monoatomiko usaingabe eta kolorgeak direnak eta erreaktibitate kimiko oso baxua dutenak. Taula periodikoko 18. taldekoak dira. Zazpi gas noble naturalak hauek dira: Helioa (He), neona (Ne), argona (Ar), kriptona (Kr), xenona (Xe) eta radona (Rn). Bestalde, oganeson (Og) gas noble sintetikoa dago. Gas nobleen propietateak egitura atomikoaren teoria modernoen bidez azaldu daitezke. Gas horien azken elektroi-geruza balentzia-elektroiez erabat beteta dago. Ondorioz, egonkortasun altua dute eta erreakzio kimikoetan parte hartzeko propabilitate txikia. Horren ondorioz, 2008tik oso gas noble gutxi prestatu ahal izan dira. Xenonak fluorrarekin oso espontaneoki erreakzionarazten du, fluorrak duen elektronegatibotasun altua dela eta. Kriptona erabiliz, zenbait konposatu sintetizatu dira. Gas noble guztien fusio- eta irakite-tenperaturak antzekoak dira, 10 °C baino gutxiagoko aldearekin, eta likidoak izan daitezke tenperatura-tarte txiki jakin batzuetan. Neona, argona, kriptona eta xenona, airetik lortzen dira, destilazio zatikatu eta likuefakzio metodoak erabiliz. Helioa gas naturaletik erauzten da, eta radona radioaren konposatu disolbatuetatik isolatuz. Gas nobleek hainbat aplikazio garrantzitsu dituzte industrian, adibidez, argiztapena, soldadura eta unibetsoaren ikerketa. Helio-oxigeno-nitrogeno (trimix) nahastea urpekaritzan erabili ohi da, nitrogenoak eragin ditzakeen efektu estupefazienteak ekiditeko. Hidrogenoak suaren presentzian erreakzionatzeko duen erraztasuna ikusirik, globo aeroestatikoetan, adibidez, helioarekin ordezkatu zen. (eu)
  • Los gases nobles son un grupo de elementos químicos con propiedades muy similares: por ejemplo, bajo condiciones normales, son gases monoatómicos inodoros, incoloros y presentan una reactividad química muy baja. Se sitúan en el grupo 18 (VIIIA)​de la tabla periódica (anteriormente llamado grupo 0). Los siete gases son helio (He), neón (Ne), argón (Ar), kriptón (Kr), xenón (Xe), el radiactivo radón (Rn)​ y el sintético oganesón (Og). Las propiedades de los gases nobles pueden ser explicadas por las teorías modernas de la estructura atómica: a su capa electrónica de electrones valentes se la considera completa,​ dándoles poca tendencia a participar en reacciones químicas, por lo que solo unos pocos compuestos de gases nobles han sido preparados hasta 2008. El xenón reacciona de manera espontánea con el flúor (debido a la alta electronegatividad de este), y a partir de los compuestos resultantes se han alcanzado otros. También se han aislado algunos compuestos con kriptón. Los puntos de fusión y de ebullición de cada gas noble están muy próximos, difiriendo en menos de 10 °C; consecuentemente, solo son líquidos en un rango muy pequeño de temperaturas. El neón, argón, kriptón y xenón se obtienen del aire​ usando los métodos de licuefacción y destilación fraccionada.​ El helio es típicamente separado del gas natural y el radón se aísla normalmente a partir del decaimiento radioactivo de compuestos disueltos del radio. Los gases nobles tienen muchas aplicaciones importantes en industrias como iluminación, soldadura y exploración espacial. La combinación helio-oxígeno-nitrógeno (trimix) se emplea para respirar en inmersiones de profundidad para evitar que los buzos sufran el efecto narcótico del nitrógeno. Después de verse los riesgos causados por la inflamabilidad del hidrógeno, este fue reemplazado por helio en los dirigibles y globos aerostáticos. (es)
  • On appelle gaz nobles, ou gaz rares, les éléments chimiques du groupe 18 (anciennement « groupe VIIIA », voire « groupe 0 ») du tableau périodique. Ce sont l'hélium 2He, le néon 10Ne, l'argon 18Ar, le krypton 36Kr, le xénon 54Xe et le radon 86Rn, ce dernier étant radioactif, avec une période de 3,8 jours pour le radon 222, son isotope le plus stable. Ils forment une famille d'éléments chimiques très homogène de gaz monoatomiques incolores et inodores chimiquement très peu réactifs, voire totalement inertes pour les deux plus légers — hormis dans des conditions très particulières. L'oganesson 118Og, découvert au début du XXIe siècle, prolonge le 18e groupe, mais ses propriétés chimiques sont encore trop largement méconnues pour pouvoir le ranger dans une quelconque famille ; les effets relativistes d'un noyau atomique très chargé sur son cortège électronique pourraient en altérer suffisamment les propriétés, de sorte que cet élément, qui serait probablement solide et non gazeux, ne serait plus nécessairement un gaz noble. Les propriétés des gaz nobles s'accordent bien avec les théories modernes décrivant la structure des atomes. Leur couche de valence est saturée, de sorte qu'ils n'établissent normalement pas de liaison covalente avec d'autres atomes, d'où leur inertie chimique. On ne connaît que quelques centaines de composés de gaz nobles, essentiellement du xénon. À pression atmosphérique, la différence entre la température d'ébullition et la température de fusion d'un gaz noble n'excède jamais 10 °C, de sorte qu'ils n'existent à l'état liquide que dans un intervalle de températures très étroit. On obtient le néon, l'argon, le krypton et le xénon à partir de l'atmosphère terrestre par liquéfaction et distillation fractionnée. L'hélium provient du gaz naturel, dont il est extrait par des techniques de séparation cryogénique. Le radon est généralement isolé à partir de la désintégration radioactive de composés de radium, de thorium ou d'uranium dissous. La nature chimiquement inerte des gaz nobles les rend utiles pour toutes les applications où les réactions chimiques sont indésirables. L'argon est ainsi utilisé dans les ampoules à incandescence pour éviter l'oxydation du filament de tungstène. Dans un autre registre, l'hélium est utilisé en plongée sous-marine comme gaz respiratoire sous forme d'héliox ou de trimix pour limiter à la fois les turbulences du gaz circulant dans l'équipement respiratoire, la toxicité de l'azote (narcose à l'azote) et la toxicité de l'oxygène (hyperoxie). Les gaz nobles sont par ailleurs utilisés dans des domaines aussi divers que l'éclairage, le soudage, ou encore l'astronautique. (fr)
  • The noble gases (historically also the inert gases; sometimes referred to as aerogens) make up a class of chemical elements with similar properties; under standard conditions, they are all odorless, colorless, monatomic gases with very low chemical reactivity. The six naturally occurring noble gases are helium (He), neon (Ne), argon (Ar), krypton (Kr), xenon (Xe), and the radioactive radon (Rn). Oganesson (Og) is a synthetically produced highly radioactive element. Although IUPAC has used the term "noble gas" interchangeably with "group 18" and thus included oganesson, it may not be too chemically noble and is predicted break the trend and be reactive, due to relativistic effects. In part due to the extremely short 0.7 ms half-life of its only known isotope, its chemistry has not yet been investigated. For the first six periods of the periodic table, the noble gases are exactly the members of group 18. Noble gases are typically highly unreactive except when under particular extreme conditions. The inertness of noble gases makes them very suitable in applications where reactions are not wanted. For example, argon is used in incandescent lamps to prevent the hot tungsten filament from oxidizing; also, helium is used in breathing gas by deep-sea divers to prevent oxygen, nitrogen and carbon dioxide toxicity. The properties of the noble gases can be well explained by modern theories of atomic structure: Their outer shell of valence electrons is considered to be "full", giving them little tendency to participate in chemical reactions, and it has been possible to prepare only a few hundred noble gas compounds. The melting and boiling points for a given noble gas are close together, differing by less than 10 °C (18 °F); that is, they are liquids over only a small temperature range. Neon, argon, krypton, and xenon are obtained from air in an air separation unit using the methods of liquefaction of gases and fractional distillation. Helium is sourced from natural gas fields that have high concentrations of helium in the natural gas, using cryogenic gas separation techniques, and radon is usually isolated from the radioactive decay of dissolved radium, thorium, or uranium compounds. Noble gases have several important applications in industries such as lighting, welding, and space exploration. A helium-oxygen breathing gas is often used by deep-sea divers at depths of seawater over 55 m (180 ft). After the risks caused by the flammability of hydrogen became apparent in the Hindenburg disaster, it was replaced with helium in blimps and balloons. (en)
  • Is iad na triathgháis an grúpa nialasach nó deireanach ar chlár peiriadach na ndúl. Tugtar gáis thámha orthu freisin. Is gáis iad go léir ag gnáth-theochtaí. Cheaptaí ar feadh i bhfad nach raibh siad in ann dul i gcomhdhúile ceimiceacha, agus is ar an ábhar seo a tugadh an aidiacht "triath-" orthu. Inniu áfach tá na ceimiceoirí in ann comhdhúile a dhéanamh a bhfuil ceann de na triathgháis is troime (an xeanón, go tipiciúil) ina chomhchuid iontu, ach tá ocsaídeoirí thar a bheith láidir de dhíth le sin a dhéanamh. Cuimsíonn an grúpa an héiliam, an neon, an t-argón, an crioptón, an xeanón, agus an radón. Tá an t-, dúil throm shaorga radaighníomhach nár sintéisíodh ach le déanaí, suite sa ghrúpa chéanna i dtábla peiriadach na ndúl, ach is deacair a rá, an triathghás é dháiríre, nó bíonn na hiarmhairtí coibhneasaíocha ag cur an chórais pheiriadaigh as a riocht ag dúile atá chomh trom sin - thairis sin tá an t-oganasan chomh éagobhsaí is nach féidir mórán a fháil amach faoina shaintréithe ceimiceacha pé scéal é. Is é is cúis le támhacht cheimiceach na dtriathghás ná go bhfuil ocht leictreon—ochtréad iomlán—ar an sceall leictreon is faide amuigh acu (amach ón héiliam, nach bhfuil áit ach do dhá leictreon ar an t-aon sceall leictreon amháin aige). Tá an struchtúr seo iontach cobhsaí, agus a lán dúl ceimiceach ag iarraidh an t-ochtréad a bhaint amach ina gcuid comhdhúl—rud a dtugtar riail an ochtréid air. (I gcás an neoin, níl áit ar an sceall leictreon is faide amuigh aige ach d'ocht leictreon pé scéal é.) Baintear úsáid as na triathgháis sa teicneolaíocht, nuair a bhíonn atmaisféar támh ag teastáil—atmaisféar nach bhfuil araiciseach chun imoibriúcháin cheimicigh agus a bhfuil de chlaonadh ann maolú ar imoibriúchán na ndúl eile. Is sna lampaí is mó a fheicimid na gáis seo in úsáid—neonlampaí mar shampla. (ga)
  • Gas mulia adalah unsur kimia golongan 18 atau VIIIA di tabel periodik. Golongan ini disebut juga sebagai golongan helium atau neon dan golongan aerogen. Golongan ini terdiri dari unsur helium (He), Neon (Ne), argon (Ar), kripton (Kr), xenon (Xe), unsur radioaktif radon (Rn), dan unsur sintetis yang radioaktif oganeson (Og). Semua anggota unsur golongan 18 (VIIIA) merupakan gas mulia, bersifat nonlogam, dan berwujud gas pada suhu dan tekanan standar, kecuali oganeson (yang diprediksi akan berwujud padat dan bersifat seperti logam). Disebut mulia karena unsur-unsur ini sangat stabil (sangat sukar bereaksi). Unsur pertama gas mulia yang ditemukan adalah argon, yang ditemukan oleh seorang kimiawan inggris bernama Sir William Ramsey. Tidak ditemukan satupun senyawa alami dari gas mulia. Menurut Lewis, kestabilan gas mulia tersebut disebabkan konfigurasi elektronnya yang terisi penuh, yaitu konfigurasi ( untuk helium). Kestabilan gas mulia dicerminkan oleh energi ionisasinya yang sangat besar, dan afinitas elektronnya yang sangat rendah (bertanda positif). Para ahli zaman dahulu yakin bahwa unsur-unsur gas mulia benar-benar inert. Pendapat ini dipatahkan, setelah pada tahun 1962, , seorang ahli kimia dari Kanada berhasil membuat senyawa xenon, yaitu XePtF6 (xenon heksafluoroplatinat). Sejak itu, berbagai senyawa gas mulia berhasil dibuat. Gas mulia adalah gas yang mempunyai sifat lengai, tidak reaktif, dan susah bereaksi dengan bahan kimia lain. Gas mulia banyak digunakan dalam sektor perindustrian. Berikut adalah gas-gas mulia: * Helium * Neon * Argon * Kripton * Xenon * Radon Oganeson, walaupun merupakan anggota golongan 18 (VIIIA), diperkirakan akan menjadi logam berwujud padat yang reaktif, tidak seperti gas mulia lainnya. Hal ini dikarenakan adanya efek relativitas. (in)
  • In chimica, i gas nobili (impropriamente detti anche gas rari) sono dei gas inerti che costituiscono il gruppo 18 della tavola periodica secondo l'attuale nomenclatura IUPAC. Nella nomenclatura precedente questo gruppo era denominato VIIIB o VIIIA a seconda di diverse convenzioni usate in Europa e negli Stati Uniti d'America. I gas nobili sono costituiti da atomi con gusci elettronici esterni completi. Ne fanno parte gli elementi elio (He), neon (Ne), argon (Ar), kripton (Kr), xenon (Xe) e radon (Rn). Il radon è un elemento radioattivo. Anche l'elemento artificiale oganesson (Og) appartiene a questo gruppo, ma ne sono stati prodotti solo pochi atomi e le sue proprietà chimiche sono sconosciute. Si tratta di gas monoatomici non facilmente liquefacibili, tipicamente molto stabili e non reattivi a causa della completezza dei propri strati elettronici, presenti nell'atmosfera in percentuali varie; il più comune è l'argon che ne costituisce circa lo 0,932%. Talvolta essi (particolarmente l'elio) si trovano insieme ad altri gas (per lo più azoto e metano) in sorgenti endogene; l'elio di origine endogena proviene dalla decomposizione di elementi radioattivi presenti nel sottosuolo che emettono particelle α (cioè ioni He2+): queste ossidano specie presenti nel terreno e diventano atomi di elio. (it)
  • ( 다른 뜻에 대해서는 비반응성 기체 문서를 참고하십시오.) 비활성 기체 비활성 기체(非活性氣體) 혹은 불활성 기체(不活性氣體), 희가스(稀gas), 귀족 기체(noble gas)는 화학 계열로 주기율표의 18족 원소를 말한다. 최외각 전자가 모두 차 있는 이러한 원소들은 전자를 주고 받기 힘들기 때문에 화학결합을 하기 어렵다.(예외로 Xe는 산소, 할로젠 등과 반응한다.) (ko)
  • 第18族元素(だいじゅうはちぞくげんそ)とは、元素周期表における第18族に属する元素、すなわちヘリウム・ネオン・アルゴン・クリプトン・キセノン・ラドン・オガネソンを指す族名である。なお、これらのうちで安定した核種を持つのは、第1周期元素のヘリウムから第5周期元素のキセノンまでであり、ラドンとオガネソンは放射性元素である。貴ガス(きガス、英: noble gas)と呼ばれる。英語表記の変更があった2005年までは希ガス・稀ガス(きガス、英: rare gas)と呼ばれていた。 (ja)
  • Een edelgas is een scheikundig element uit de edelgasgroep van het periodiek systeem. De overeenkomst van de elementen uit de edelgasgroep is de buitenste elektronenschil, die geheel gevuld is. Bijvoorbeeld de schil van helium is met de 1s²-configuratie vol en neon heeft een 1s²2s²2p6-configuratie waarmee de buitenste (tweede) schil geheel gevuld is. Het gevolg van het volzitten van de buitenste schil is dat er geen energie te winnen is door twee atomen dicht bij elkaar te brengen en hun golffuncties te combineren. De covalentie van een edelgas is dus 0. (nl)
  • Helowce (gazy szlachetne) – pierwiastki chemiczne ostatniej, 18 (daw. 0 lub VIII głównej) grupy układu okresowego. Do pierwiastków tych zalicza się hel, neon, argon, krypton, ksenon i radon. Prawdopodobnie gazem szlachetnym jest również syntetyczny pierwiastek oganeson. (pl)
  • Os gases nobres formam um grupo de elementos químicos com propriedades similares: Em condições normais de temperatura e pressão (CNTP), são todos gases inodoros, incolores, monoatômicos de baixa reatividade química. Os gases nobres que ocorrem naturalmente são o hélio (He), neônio (Ne), argônio (Ar), criptônio (Kr), xenônio (Xe), radônio (Rn) e artificialmente o oganésson (Og). Para os seis primeiros períodos da tabela periódica, os gases nobres são exatamente os membros do grupo 18. É possível que, devido a efeitos relativísticos, o elemento fleróvio, do grupo 14, tenha propriedades similares aos dos gases nobres, em vez do grupo 18 do elemento oganésson. Os gases nobres são tipicamente não reativos, exceto quando sob condições particularmente extremas. A inércia dos gases nobres os torna muito úteis em aplicações onde reações não são desejadas. Por exemplo, o argônio é utilizado em lâmpadas de bulbo para prevenir a oxidação do filamento de tungstênio e o hélio é utilizado em cilindros de mergulho em grandes profundidades para evitar a toxidez do nitrogênio que se solubiliza em altas pressões. As propriedades dos gases nobres podem ser bem explicadas pela teoria da estrutura atômica moderna: sua camada externa de valência é considerada completa tendo pouca tendência a participar em reações químicas, sendo possível preparar apenas umas poucas centenas de compostos de gases nobres. O ponto de fusão e ebulição para um determinado gás nobre é próximo diferindo menos de 10 °C, ou seja, eles são líquidos somente em uma pequena faixa de temperatura. Neônio, argônio, criptônio e xenônio são obtidos a partir da separação do ar usando métodos de liquefação de gases e destilação fracionada. O hélio é obtido a partir de campos de gás natural que possuem altas concentrações de hélio, usando técnicas de separação criogênica de gases e o radônio normalmente é isolado a partir do decaimento radiativo de compostos dissolvidos de urânio, tório ou rádio (uma vez que estes compostos têm decaimento alfa, que é equivalente a um átomo de Hélio-4). Os gases nobres têm diversas aplicações industriais importantes tais como na iluminação, soldagem e exploração espacial. Uma mistura oxigênio-hélio é, às vezes, utilizada por mergulhadores em profundidades superiores a 55 m a fim de evitar que o efeito Paul Bert, um efeito letal do oxigênio em altas pressões, e a narcose por nitrogênio, um efeito que o gás possui além do limiar de sua pressão parcial. Após os riscos causados pela inflamabilidade do hidrogênio terem se tornado evidentes, este foi substituído pelo hélio em dirigíveis e balões. (pt)
  • Ädelgaser är grundämnena i grupp 18 i det periodiska systemet. Dessa grundämnen kännetecknas dels av att de är icke-metaller som ogärna reagerar i kemiska reaktioner, men även för att de alla är i gasform vid standardtryck och -temperatur. De fem ädelgaser som har stabila isotoper är helium (He), neon (Ne), argon (Ar), krypton (Kr) och xenon (Xe). Ädelgasen radon (Rn) är radioaktiv och på grund av detta har den studerats mindre än de första fem medlemmarna i gruppen. En syntetisk medlem av gruppen, oganesson (Og), har också upptäckts, men mycket lite är känt om dess egenskaper på grund av dess korta halveringstid. Kemiskt sett är ädelgaserna stabila, detta på grund av att de har maximalt antal valenselektroner i sitt yttersta elektronskal, vilket i sin tur leder till att de extremt sällan reagerar med andra ämnen. Under standardtryck och -temperatur är de luktlösa, färglösa, enatomiska gaser. Ädelgasernas smält- och kokpunkter ligger mycket nära varandra, alla inom ett intervall på 10 °C där de är flytande. Då ädelgaserna påvisar extremt låg kemisk reaktivitet, finns därför endast ett par hundra kända ädelgasföreningar, betydligt färre än för andra grundämnen. Neon, argon, krypton och xenon utvinns från luften genom gaskondensering och fraktionerad destillation. Helium framställs oftast från oljekällor, och radon isoleras vanligtvis från radioaktiv sönderdelning av lösta radiumföreningar. Ädelgaser har många industriellt viktiga funktioner som belysning, svetsning och rymdutforskning. Helium används ofta inom dykning, där det ersätter en del av luftblandningen. Helium har även fått ersätta vätgas i luftskepp och ballonger, då det blev uppenbart att vätgas utgör en stor brandrisk. (sv)
  • Благоро́дные га́зы (также ине́ртные или ре́дкие га́зы) — группа химических элементов со схожими свойствами: при нормальных условиях они представляют собой одноатомные газы без цвета, запаха и вкуса с очень низкой . К благородным газам относятся гелий (He), неон (Ne), аргон (Ar), криптон (Kr), ксенон (Xe) и радиоактивный радон (Rn). Формально к этой группе также причисляют недавно открытый оганесон (Og), однако его химические свойства почти не исследованы и скорее всего будут близки к свойствам металлоидов, таких как астат (At) и теллур (Te) . В первых 6 периодах периодической таблицы химических элементов инертные газы относятся к последней, 18-й группе. Согласно старой европейской системе нумерации групп периодической таблицы, группа инертных газов обозначается VIIIA (главная подгруппа VIII-й группы, или подгруппа гелия), согласно старой американской системе — VIIIB; кроме того, в некоторых источниках, особенно в старых, группа инертных газов обозначается цифрой 0, ввиду характерной для них нулевой валентности. Возможно, что из-за релятивистских эффектов элемент 7-го периода 4-й группы флеровий обладает некоторыми свойствами благородных газов. Он может заменить в периодической таблице оганесон. Благородные газы химически неактивны и способны участвовать в химических реакциях лишь при экстремальных условиях. Характеристики благородных газов объяснены современными теориями структуры атома: их электронные оболочки из валентных электронов являются заполненными, тем самым позволяя участвовать лишь в очень малом количестве химических реакций: известны всего несколько сотен химических соединений этих элементов. Неон, аргон, криптон и ксенон выделяют из воздуха специальными установками, используя при этом методы сжижения газов и фракционированной конденсации. Источником гелия являются месторождения природного газа с высокой концентрацией гелия, который отделяется с помощью методов . Радон обычно получают как продукт радиоактивного распада радия из растворов соединений этого элемента. (ru)
  • Бла́горо́дні га́зи (також іне́ртні або рі́дкісні гази) (англ. noble gases; нім. іnertgase) — хімічні елементи VIII групи головної підгрупи періодичної системи елементів, або за новою номенклатурою IUPAC групи 18 періодичної таблиці, які мають схожі властивості та за нормальних умов є одноатомними газами без кольору, запаху та смаку з дуже низькою хімічною реактивністю, котра зумовлена наявністю у атомів стійкої зовнішньої електронної оболонки, де у неї знаходиться 2 електрони та у решти інертних газів по 8. До благородних газів відносяться гелій (Не), неон (Ne), аргон (Ar), криптон (Kr), ксенон (Хе) та радіоактивний радон (Rn). Останнім часом до цієї групи також зараховують оганесон. У невеликих кількостях присутні в природних горючих газах. Частина інертних газів має космогенне походження. У земних умовах інертні гази також продовжують утворюватися під час ядерних процесів. (uk)
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 21140 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 67412 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1122810814 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:book
  • Noble gases (en)
  • Periodic table (en)
  • Atomic models (en)
dbp:by
  • no (en)
dbp:label
  • Noble gas (en)
dbp:lcheading
  • Gases, Rare (en)
dbp:onlinebooks
  • yes (en)
dbp:portal
  • Chemistry (en)
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:subject
rdf:type
rdfs:comment
  • ( 다른 뜻에 대해서는 비반응성 기체 문서를 참고하십시오.) 비활성 기체 비활성 기체(非活性氣體) 혹은 불활성 기체(不活性氣體), 희가스(稀gas), 귀족 기체(noble gas)는 화학 계열로 주기율표의 18족 원소를 말한다. 최외각 전자가 모두 차 있는 이러한 원소들은 전자를 주고 받기 힘들기 때문에 화학결합을 하기 어렵다.(예외로 Xe는 산소, 할로젠 등과 반응한다.) (ko)
  • 第18族元素(だいじゅうはちぞくげんそ)とは、元素周期表における第18族に属する元素、すなわちヘリウム・ネオン・アルゴン・クリプトン・キセノン・ラドン・オガネソンを指す族名である。なお、これらのうちで安定した核種を持つのは、第1周期元素のヘリウムから第5周期元素のキセノンまでであり、ラドンとオガネソンは放射性元素である。貴ガス(きガス、英: noble gas)と呼ばれる。英語表記の変更があった2005年までは希ガス・稀ガス(きガス、英: rare gas)と呼ばれていた。 (ja)
  • Een edelgas is een scheikundig element uit de edelgasgroep van het periodiek systeem. De overeenkomst van de elementen uit de edelgasgroep is de buitenste elektronenschil, die geheel gevuld is. Bijvoorbeeld de schil van helium is met de 1s²-configuratie vol en neon heeft een 1s²2s²2p6-configuratie waarmee de buitenste (tweede) schil geheel gevuld is. Het gevolg van het volzitten van de buitenste schil is dat er geen energie te winnen is door twee atomen dicht bij elkaar te brengen en hun golffuncties te combineren. De covalentie van een edelgas is dus 0. (nl)
  • Helowce (gazy szlachetne) – pierwiastki chemiczne ostatniej, 18 (daw. 0 lub VIII głównej) grupy układu okresowego. Do pierwiastków tych zalicza się hel, neon, argon, krypton, ksenon i radon. Prawdopodobnie gazem szlachetnym jest również syntetyczny pierwiastek oganeson. (pl)
  • الغازات النبيلة (تُعرف أيضاً باسم الغازات الخاملة) مجموعة من العناصر الكيميائية ذات خصائص متماثلة، تكون في الظروف القاسية جميعها عديمة الرائحة وعديمة اللون وذات ذرات وحيدة، بالإضافة إلى أن فعاليتها الكيميائية منخفضة جداً. تشمل الغازات النبيلة الهيليوم والنيون والأرغون والكريبتون والزينون والرادون المشع. يُتوقع أيضاً أن يُضمَّ الأوغانيسون إلى الغازات النبيلة، إلا أن كيميائيته لم تُفهَم بَعْد. (ar)
  • Els gasos nobles són un grup d'elements químics que tenen propietats similars. En condicions estàndard, són gasos inodors, incolors, monoatòmics i de molt baixa reactivitat. Els sis gasos nobles presents a la natura són l'heli (He), el neó (Ne), l'argó (Ar), el criptó (Kr), el xenó (Xe) i el radó (Rn), que és radioactiu. L'oganessó (Og), un element sintètic del qual encara no s'han estudiat les propietats químiques, podria ser un gas noble o, al contrari, trencar la tendència a causa dels efectes relativistes. (ca)
  • Vzácné plyny (neboli ušlechtilé plyny) jsou členy 18. skupiny periodické tabulky. Mezi vzácné plyny patří helium, neon, argon, krypton, xenon a radon. Někdy se k nim připojuje ještě oganesson, který patří do stejné skupiny, ale jehož vlastnosti zatím nejsou známy. Tyto prvky jsou velmi málo reaktivní, ale nejsou zcela netečné, takže označení netečné či inertní plyny je nepřesné. Příčinou nízké reaktivity a dalších specifických chemických vlastností je dokonalé zaplnění vnější elektronové slupky, protože atom se zaplněným valenčním orbitalem jen velmi těžko přijímá či ztrácí vazebný elektron. (cs)
  • Τα ευγενή αέρια (επίσης γνωστά ως αδρανή ή σπάνια αέρια) γενικά είναι μια ομάδα χημικών στοιχείων, με πολύ παρόμοιες ιδιότητες: Υπό συνηθισμένες συνθήκες (T = 25 °C, P = 1 atm) είναι (όλα) άοσμα και άχρωμα , με πολύ μικρή χημική δραστικότητα. Τα έξι (6) φυσικά ευγενή αέρια είναι τα ακόλουθα: 1. * Ήλιο (He). 2. * Νέον (Ne). 3. * Αργό (Ar). 4. * Κρυπτό (Kr). 5. * Ξένο (Xe). 6. * Ραδόνιο (Rn), που είναι και ραδιενεργό. (el)
  • Die Edelgase, auch inerte Gase oder Inertgase bilden eine Gruppe im Periodensystem der Elemente, die sieben Elemente umfasst: Helium, Neon, Argon, Krypton, Xenon, das radioaktive Radon sowie das künstlich erzeugte, ebenfalls radioaktive Oganesson. Die Gruppe wird systematisch auch 8. Hauptgruppe oder nach der neueren Einteilung des Periodensystems Gruppe 18 genannt und am rechten Rand des Periodensystems neben den Halogenen dargestellt. (de)
  • Noblaj gasoj - estas kemiaj elementoj el ĉefa subgrupo de VIII grupo, kies s- kaj p- ŝeloj estas kompletaj. La noblaj gasoj estas en la lasta kolumno de la perioda tabelo (18 aŭ VIII).Al noblaj gasoj rilatas: * heliumo - (atomnumero 2) * neono - (10) * argono - (18) * kriptono - (36) * ksenono - (54) * kaj radono - (86). Heliumo oftas je 5,24 ppm (partoj per miliono) en la atmosfero. Argono estas pli abunda (9 340 ppm), neono havas 18,18 ppm, kriptono 1,14 ppm, kaj ksenono havas nur 0,087 ppm. * Koloro de lumanta Heliumo * Koloro de lumanta Neono * Koloro de lumanta Argono * * * * (eo)
  • Los gases nobles son un grupo de elementos químicos con propiedades muy similares: por ejemplo, bajo condiciones normales, son gases monoatómicos inodoros, incoloros y presentan una reactividad química muy baja. Se sitúan en el grupo 18 (VIIIA)​de la tabla periódica (anteriormente llamado grupo 0). Los siete gases son helio (He), neón (Ne), argón (Ar), kriptón (Kr), xenón (Xe), el radiactivo radón (Rn)​ y el sintético oganesón (Og). (es)
  • Gas nobleak propietate antzekoak dituzten elementu kimikoen multzo bat dira, egoera normalean gas monoatomiko usaingabe eta kolorgeak direnak eta erreaktibitate kimiko oso baxua dutenak. Taula periodikoko 18. taldekoak dira. Zazpi gas noble naturalak hauek dira: Helioa (He), neona (Ne), argona (Ar), kriptona (Kr), xenona (Xe) eta radona (Rn). Bestalde, oganeson (Og) gas noble sintetikoa dago. (eu)
  • On appelle gaz nobles, ou gaz rares, les éléments chimiques du groupe 18 (anciennement « groupe VIIIA », voire « groupe 0 ») du tableau périodique. Ce sont l'hélium 2He, le néon 10Ne, l'argon 18Ar, le krypton 36Kr, le xénon 54Xe et le radon 86Rn, ce dernier étant radioactif, avec une période de 3,8 jours pour le radon 222, son isotope le plus stable. Ils forment une famille d'éléments chimiques très homogène de gaz monoatomiques incolores et inodores chimiquement très peu réactifs, voire totalement inertes pour les deux plus légers — hormis dans des conditions très particulières. L'oganesson 118Og, découvert au début du XXIe siècle, prolonge le 18e groupe, mais ses propriétés chimiques sont encore trop largement méconnues pour pouvoir le ranger dans une quelconque famille ; les effets rela (fr)
  • The noble gases (historically also the inert gases; sometimes referred to as aerogens) make up a class of chemical elements with similar properties; under standard conditions, they are all odorless, colorless, monatomic gases with very low chemical reactivity. The six naturally occurring noble gases are helium (He), neon (Ne), argon (Ar), krypton (Kr), xenon (Xe), and the radioactive radon (Rn). (en)
  • Is iad na triathgháis an grúpa nialasach nó deireanach ar chlár peiriadach na ndúl. Tugtar gáis thámha orthu freisin. Is gáis iad go léir ag gnáth-theochtaí. Cheaptaí ar feadh i bhfad nach raibh siad in ann dul i gcomhdhúile ceimiceacha, agus is ar an ábhar seo a tugadh an aidiacht "triath-" orthu. Inniu áfach tá na ceimiceoirí in ann comhdhúile a dhéanamh a bhfuil ceann de na triathgháis is troime (an xeanón, go tipiciúil) ina chomhchuid iontu, ach tá ocsaídeoirí thar a bheith láidir de dhíth le sin a dhéanamh. Cuimsíonn an grúpa an héiliam, an neon, an t-argón, an crioptón, an xeanón, agus an radón. Tá an t-, dúil throm shaorga radaighníomhach nár sintéisíodh ach le déanaí, suite sa ghrúpa chéanna i dtábla peiriadach na ndúl, ach is deacair a rá, an triathghás é dháiríre, nó bíonn na hia (ga)
  • Gas mulia adalah unsur kimia golongan 18 atau VIIIA di tabel periodik. Golongan ini disebut juga sebagai golongan helium atau neon dan golongan aerogen. Golongan ini terdiri dari unsur helium (He), Neon (Ne), argon (Ar), kripton (Kr), xenon (Xe), unsur radioaktif radon (Rn), dan unsur sintetis yang radioaktif oganeson (Og). Semua anggota unsur golongan 18 (VIIIA) merupakan gas mulia, bersifat nonlogam, dan berwujud gas pada suhu dan tekanan standar, kecuali oganeson (yang diprediksi akan berwujud padat dan bersifat seperti logam). * Helium * Neon * Argon * Kripton * Xenon * Radon (in)
  • In chimica, i gas nobili (impropriamente detti anche gas rari) sono dei gas inerti che costituiscono il gruppo 18 della tavola periodica secondo l'attuale nomenclatura IUPAC. Nella nomenclatura precedente questo gruppo era denominato VIIIB o VIIIA a seconda di diverse convenzioni usate in Europa e negli Stati Uniti d'America. (it)
  • Os gases nobres formam um grupo de elementos químicos com propriedades similares: Em condições normais de temperatura e pressão (CNTP), são todos gases inodoros, incolores, monoatômicos de baixa reatividade química. Os gases nobres que ocorrem naturalmente são o hélio (He), neônio (Ne), argônio (Ar), criptônio (Kr), xenônio (Xe), radônio (Rn) e artificialmente o oganésson (Og). (pt)
  • Ädelgaser är grundämnena i grupp 18 i det periodiska systemet. Dessa grundämnen kännetecknas dels av att de är icke-metaller som ogärna reagerar i kemiska reaktioner, men även för att de alla är i gasform vid standardtryck och -temperatur. De fem ädelgaser som har stabila isotoper är helium (He), neon (Ne), argon (Ar), krypton (Kr) och xenon (Xe). Ädelgasen radon (Rn) är radioaktiv och på grund av detta har den studerats mindre än de första fem medlemmarna i gruppen. En syntetisk medlem av gruppen, oganesson (Og), har också upptäckts, men mycket lite är känt om dess egenskaper på grund av dess korta halveringstid. (sv)
  • Благоро́дные га́зы (также ине́ртные или ре́дкие га́зы) — группа химических элементов со схожими свойствами: при нормальных условиях они представляют собой одноатомные газы без цвета, запаха и вкуса с очень низкой . К благородным газам относятся гелий (He), неон (Ne), аргон (Ar), криптон (Kr), ксенон (Xe) и радиоактивный радон (Rn). Формально к этой группе также причисляют недавно открытый оганесон (Og), однако его химические свойства почти не исследованы и скорее всего будут близки к свойствам металлоидов, таких как астат (At) и теллур (Te) . (ru)
  • Бла́горо́дні га́зи (також іне́ртні або рі́дкісні гази) (англ. noble gases; нім. іnertgase) — хімічні елементи VIII групи головної підгрупи періодичної системи елементів, або за новою номенклатурою IUPAC групи 18 періодичної таблиці, які мають схожі властивості та за нормальних умов є одноатомними газами без кольору, запаху та смаку з дуже низькою хімічною реактивністю, котра зумовлена наявністю у атомів стійкої зовнішньої електронної оболонки, де у неї знаходиться 2 електрони та у решти інертних газів по 8. До благородних газів відносяться гелій (Не), неон (Ne), аргон (Ar), криптон (Kr), ксенон (Хе) та радіоактивний радон (Rn). Останнім часом до цієї групи також зараховують оганесон. (uk)
rdfs:label
  • غاز نبيل (ar)
  • Gas noble (ca)
  • Vzácné plyny (cs)
  • Edelgase (de)
  • Ευγενή αέρια (el)
  • Nobla gaso (eo)
  • Gases nobles (es)
  • Gas noble (eu)
  • Triathghás (ga)
  • Gaz noble (fr)
  • Gas mulia (in)
  • Gas nobili (it)
  • 비활성 기체 (ko)
  • 第18族元素 (ja)
  • Noble gas (en)
  • Edelgas (nl)
  • Helowce (pl)
  • Благородные газы (ru)
  • Gás nobre (pt)
  • Ädelgas (sv)
  • Благородні гази (uk)
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:wikiPageDisambiguates of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License