An Entity of Type: place, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

Renaissance Revival architecture (sometimes referred to as "Neo-Renaissance") is a group of 19th century architectural revival styles which were neither Greek Revival nor Gothic Revival but which instead drew inspiration from a wide range of classicizing Italian modes. Under the broad designation Renaissance architecture nineteenth-century architects and critics went beyond the architectural style which began in Florence and Central Italy in the early 15th century as an expression of Renaissance humanism; they also included styles that can be identified as Mannerist or Baroque. Self-applied style designations were rife in the mid- and later nineteenth century: "Neo-Renaissance" might be applied by contemporaries to structures that others called "Italianate", or when many French Baroque fea

Property Value
dbo:abstract
  • El neorenaixement és és un estil artístic del segle xix inspirat en l'art del renaixement, que al seu torn era un retorn a les formes clàssiques de l'època grecoromàna i desenvolupat durant el segle xiv al xvii, com a reacció contre l'art gòtic. S'inscriu al moviment general de l'historicisme: neogòtic, neobarroc, neoclassicisme. Com el neoclassicisme s'inspira de formes de l'antiguitat clàssica i de vegades la frontera entre ambdós estils és fluïda. En una època inclina a l'eclecticisme també s'hi poden incorporen elements gòtics o d'altres estils. Menys monumental que el neoclassicisme, era l'estil preferit per a l'arquitectura domèstica, com s'hi podia integrar més fàcilment noves technologies i materials, i fer habitatges més confortables. Segons Peter Collins: «quantitavament el neorenaixement fou l'historicisme més important del segle xix». A Espanya, en l'arquitectura dels primers anys de postguerra a mitjan segle xx va conèixer un rebrot. En una reacció contra el funcionalisme exagerat, des dels anys 1970 l'arquitectura postmoderna altra vegada es va inspirar en vocabulari arquitectònic clàssic i «neo-neorenaixentista». El retorn a elements estilístics renaixentistes també es va manifestar en el mobiliari, la pintura i la poesia. Pujada per la demanda, la Casa Busquets de Barcelona per exemple va realitzar molts menjadors en estil historicista. L'elegància sòbria del renaixement convenia a l'esperit del temps d'una burgesia que volia un estètica sense l'exuberància del barroc o dels estils reials francesos. Els valors (neo)renaixentistes d'ordre, mesura, harmonia, interès per les coses senzilles, quotidianes i l'ironia van continuar en el noucentisme. Un exemple literari formen els sonets d'Alfons Maseras i Galtés amb un to medievalitzant i neorenaixentista. Les pintures murals de l'interior de la catedral de Vic, encarregades l'any 1907 a Josep Maria Sert i Badia representaven passatges bíblics amb una clara inspiració neorenaixentista, així com l'interior del Gran Teatre del Liceu. En la música es pot citar El Retablo de Maese Pedro o el Concert per clavecí de Manuel de Falla o les tres suites d'Àries i Danses Antigues d'Ottorino Respighi. Exemples * Ajuntament de (Anvers), 1886-1889Arquitectes:Leonard i Henri Blomme * Castell de Schwerin (1850-1857)Arquitectes:Georg Adolf Demmler & Friedrich August Stüler * Waddesdon Manor (1874-1889)Arquitecte: * Teatre Nacional de Praga (1865–1881)Arquitectes: Josef Zítek i Josef Schulz A Catalunya * Església de Santa Maria Reina (1922-1936)Arquitecte: Nicolau Maria Rubió i Tudurí * Interior del Liceu: Sala dels Miralls (detall) * Casa Torremar (Salou)Arquitecte: Josep Simó i Bofarull (ca)
  • إحياء عمارة عصر النهضة أو عمارة عصر النهضة الجديدة (بالإنجليزية: Renaissance Revival architecture أو Neo-Renaissance) هو مصطلح يشير إلى العديد من الطرز المعمارية الإحيائية خلال القرن التاسع عشر، والتي لم تكن إغريقية (انظر الإحياء الإغريقي) ولا قوطية (انظر الإحياء القوطي)، وإنما استلهمت أفكارها من مجموعة واسعة من الفنون الإيطالية. لقد ظهر هذا الطراز في مدينة فلورنسا الإيطالية ابتداء من القرن التاسع عشر، وتحت مُسمى واسع، وهو «عمارة عصر النهضة». حيث ذهب المعماريون إلى أبعد مما كان عليه هذا الطراز القديم، تعبيرًا عن الإنسانية. كما شمل أيضًا طرزاً يمكن إن تُنسب إلى عمارة الباروك. يُشار بالذكر إلى أن الأشكال المتباينة التي تعود إلى عصر النهضة في أجزاء مختلفة من أوروبا، وخاصة في فرنسا وإيطاليا، قد أضافت صعوبة في تحديد والاعتراف بهذا الطراز الجديد. إلا أنه قد انتشر في عدد من الدول كما في إنجلترا، ألمانيا، روسيا، التشيك، المجر، والولايات المتحدة. (ar)
  • Novorenesance (neorenesance) je historizující umělecký sloh 2. poloviny 19. století, který vychází z renesance. Ke konci 19. století se začínají na novorenesančních stavbách objevovat secesní prvky. Rovněž je časté, že novorenesanční budova má secesní interiéry. (cs)
  • Neorenaissance (von altgriechisch νέος néos, deutsch ‚neu‘) oder Neurenaissance ist eine Richtung des Historismus im 19. Jahrhundert, in der auf die Baukunst der Renaissance zurückgegriffen wird. Je nach Einzelfall stammen die Formen schwerpunktmäßig aus dem Repertoire der italienischen Renaissance oder hauptsächlich aus der deutschen Renaissance bzw. Nordischen Renaissance des 16. Jahrhunderts. (de)
  • Novrenesanco (neorenesanco) estas historiiganta de la dua duono de la 19-a jarcento, kiu eliras el renesanco. Fine de la 19-a jarcento komenciĝas en la novrenesancaj konstruaĵoj aperi secesiaj elementoj. Ankaŭ estas ofte, ke novrenesanca konstruaĵo havas secesiajn internojn. (eo)
  • Le style néo-Renaissance est un style architectural du XIXe siècle aux contours flous, inspiré de l'architecture de la Renaissance. Ce style fait partie des styles populaires au XIXe siècle, reproduisant des styles plus anciens, comme le néo-gothique et le néo-classique. Un élément qui le rend difficile à reconnaître est l'existence de différentes variantes d'architecture de la Renaissance à travers l'Europe. Pour s'en convaincre, on peut comparer les styles du palais Pitti et du château de Chambord, tous deux de la Renaissance mais de style assez différents. Le style est ainsi souvent empreint de nombreuses influences locales. (fr)
  • El estilo arquitectónico denominado neorrenacimiento, neorrenacentismo o neo-Renacimiento,​ es una amplia designación que comprende muchos estilos historicistas del siglo XIX, que no se inspiraban en la arquitectura griega (ver neogriego), ni en la gótica (ver neogótico), sino que lo hacían en un amplio rango de modos clasicistas italianos. Bajo la amplia designación de «arquitectura renacentista» los arquitectos y críticos del siglo XIX fueron más allá del estilo arquitectónico que se había iniciado en Florencia y el centro de Italia a principios del siglo XV como una expresión del humanismo y también incluyeron estilos que se podrían identificar como manierismo o barroco. Estas designaciones estilicas, a menudo autoaplicadas, fueron de uso corriente a mediados de siglo XIX y más tarde «neorrenacimiento» pasó a ser aplicado por los contemporáneos a edificaciones que otros llamaban de estilo italianizante, o incluso cuando en ellas era evidente la presencia de muchos elementos del barroco francés (Estilo Segundo Imperio). Se manifestó principalmente en la arquitectura pero también influyó en las artes decorativas. Fue seguido —con características diferenciales, nacionales y regionales no siempre presentes en el estilo renacentista original del lugar—, en muchos países europeos con especial importancia en Alemania y Dinamarca y, desde finales de siglo en Estados Unidos. Las formas divergentes de la arquitectura renacentista en diferentes partes de Europa, especialmente en Francia e Italia, añade más dificultad a la hora de definir y reconocer la arquitectura neorrenacentista. Una comparación entre la amplitud de su material de origen, como el Wollaton Hall inglés,​ el Palazzo Pitti italiano, el castillo de Chambord francés y el Palacio de las Facetas ruso—todos considerados "Renacimiento"— ilustra la variedad de apariencias que la misma etiqueta arquitectónica puede tomar. * Edificios neorrenacentistas * Palacio de Schwerin (1842-1857) en Mecklenburgo, arquitectura neorrenacentista para fines de representación. * Waddesdon Manor (1874), hogar familiar de la familia Rothschild * El (1883-1888)de Estrasburgo, antiguo Kaiserpalst, de factura neorrenacentista prusiano (con influencias barrocas) * La actual (1921-1928) de Lovaina, incendiada en 1914, fue reconstruida en un estilo neorrenacentista flamenco (es)
  • Renaissance Revival architecture (sometimes referred to as "Neo-Renaissance") is a group of 19th century architectural revival styles which were neither Greek Revival nor Gothic Revival but which instead drew inspiration from a wide range of classicizing Italian modes. Under the broad designation Renaissance architecture nineteenth-century architects and critics went beyond the architectural style which began in Florence and Central Italy in the early 15th century as an expression of Renaissance humanism; they also included styles that can be identified as Mannerist or Baroque. Self-applied style designations were rife in the mid- and later nineteenth century: "Neo-Renaissance" might be applied by contemporaries to structures that others called "Italianate", or when many French Baroque features are present (Second Empire). The divergent forms of Renaissance architecture in different parts of Europe, particularly in France and Italy, has added to the difficulty of defining and recognizing Neo-Renaissance architecture. A comparison between the breadth of its source material, such as the English Wollaton Hall, Italian Palazzo Pitti, the French Château de Chambord, and the Russian Palace of Facets—all deemed "Renaissance"—illustrates the variety of appearances the same architectural label can take. (en)
  • Kebangkitan Renaisans (terkadang disebut Neo-Renaisans) adalah suatu sebutan luas yang mencakup banyak gaya kebangkitan arsitektural pada abad ke-19, yang mana bukanlah Yunani Kuno (lih. ) ataupun Gotik (lih. Kebangkitan Gotik) namun sebaliknya mengambil inspirasi dari sejumlah besar mode Italia klasik.Dalam sebutan luas "arsitektur Renaisans", para kritikus dan arsitek abad ke-19 telah melampaui gaya arsitektural yang dimulai di Firenze dan Italia tengah pada awal abad ke-15 sebagai suatu ungkapan Humanisme; mereka juga memasukkan berbagai gaya yang kemudian diidentifikasi sebagai Mannerisme atau Barok. Sebutan-sebutan gaya terapan-mandiri marak pada pertengahan dan akhir abad ke-19: "Neo-Renaisans" mungkin diterapkan oleh orang zaman itu pada struktur-struktur bangunan yang disebut "" oleh kalangan lainnya, atau ketika terdapat banyak ciri. Bentuk-bentuk yang berlainan dari arsitektur Renaisans di berbagai belahan Eropa, khususnya di Prancis dan Italia, telah menambah kesulitan untuk mendefinisikan dan mengenali arsitektur Neo-Renaisans. Suatu perbandingan antar keragaman material sumbernya, seperti di Inggris, Palazzo Pitti di Italia, Château de Chambord di Prancis, dan di Rusia — semuanya dianggap "Renaisans" — menggambarkan berbagai penampilan yang dapat menggunakan label arsitektural yang sama. (in)
  • L'architettura neorinascimentale è una corrente che si sviluppò a partire dal XIX secolo, parallelamente al Neoclassicismo e al Neogotico, riprendendo l'apparato formale dell'architettura rinascimentale. (it)
  • 네오르네상스 건축(Neo-Renaissance architecture, 신르네상스 건축) 또는 르네상스 부흥 건축(Renaissance Revival architecture)은 19세기 유럽에서 있었던 15세기 르네상스 건축 양식의 부흥을 지칭한다. 이 양식은 특히 19세기 후반 영국과 미국에서 유행하였다. (ko)
  • ネオルネッサンス建築(Neo-Renaissance)は、ルネッサンス・リバイバル建築(Renaissance Revival)とも呼ばれていて、19世紀前半からヨーロッパで始まり、日本を含む世界へ波及した建築様式で、ずっと以前のルネサンス建築に基づきながら当時の荘厳さや各地の新しい建築方式を織り交ぜたもの。 代表的な建築には、オーストリアのウィーン国立歌劇場、スイスのチューリッヒ中央駅、ハンガリー国立歌劇場、チェコの国民劇場、イギリスのロスチャイルド家・(Waddesdon Manor)、米国のテキサス州会議事堂、ロシアのサンクトペテルブルク・モスコーフスキー駅、日本の京都市・中京郵便局、東京・銀座の服部時計店本社ビル(1932年竣工、現・和光本館)などがある。 ギャラリー * ウィーン国立歌劇場 * ハンガリー国立歌劇場 * イギリスのロスチャイルド家・Waddesdon Manor * 米国のテキサス州会議事堂 * ロシアのサンクトペテルブルク・モスコーフスキー駅 * 京都市の中京郵便局 * 銀座の和光本館 * シュチェチンの地域事務所, ポーランド (ja)
  • Neorenaissance is een 19e-eeuwse, internationaal verspreide bouwstijl waarin werd teruggegrepen op motieven uit de renaissancebouwkunst. Daartoe behoren onder andere de trapgevels, speklagen, de kenmerkende horizontale lijnen die de gevel in ‘vlakken’ verdelen, blokken en kruiskozijnen. Ook invloeden uit de Franse bouwstijl, met rijke natuurstenen gevels en indrukwekkende dakpartijen, of Italiaanse voorbeelden zoals zuilen en rondbogen. (nl)
  • Neorenesans – nurt w architekturze XIX-wiecznego historyzmu, nawiązujący formalnie do architektury renesansowej. W krajach Europy Środkowej nawiązywano przede wszystkim do tzw. renesansu północnego. Teoretyczny grunt dla rozwoju neorenesansu został przygotowany już na początku XIX w. przez publikacje Jeana-Nicholasa-Louisa Duranda (Précis des leçons d’architecture données à l’École royale polytechnique, lata 1802–1805) oraz (Architecture toscane: palais, maisons, églises et autres édifices publics et privés principalement des 15e, 16e et 17e siècles). Do najwcześniejszych budowli wzorowanych na renesansie rzymskim należy zabudowa Rue de Rivoli w Paryżu, projektu i . W Monachium od drugiego dziesięciolecia XIX w. zaczął powstawać szereg budynków projektu Leo von Klenzego, w większości nawiązujących do renesansu florenckiego i rzymskiego (np. pałac książąt Leuchtenberg, wzorowany na rzymskim Palazzo Farnese). Liczne nawiązania do renesansu pojawiły się również w zabudowie Ludwigstraße w Monachium, uważanej jednak za realizację w stylu arkadowym. Kolejne wczesne realizacje w tym stylu powstały w Londynie. Są to siedziby dwóch klubów: Traveller’s Club (budowa ukończona w 1832 r.) i Reform Club (1837–1841), obie zaprojektowane przez Charlesa Barry’ego. Neorenesans osiągnął największe znaczenie między 1870 i 1890. Formy neorenesansowe były uważane przez architektów ścisłego historyzmu za wiążące, w odróżnieniu od historyzmu romantycznego, który dopuszczał swobodną interpretację. Odwołanie do stylu historycznego odnosiło się jednak najczęściej jedynie do elewacji. Neorenesans był propagowany m.in. przez niemieckiego architekta Gottfrieda Sempera. W stylu neorenesansowym wznoszono przede wszystkim obiekty użyteczności publicznej, takie jak banki, ratusze czy szkoły, jak również wiele kamienic czynszowych. Styl dotyczył także urządzania wnętrz. Największy zespół architektury neorenesansowej znajduje się w Wiedniu, m.in. większa część budowli Ringu. Równolegle z neorenesansem rozwijał się neobarok, który około 1885 osiągnął równe mu znaczenie. Około 1900 neorenesans wychodzi ostatecznie z mody. Przykładem architektury okresu schyłkowego jest powstały w latach 1906–1911 w Szczecinie budynek rejencji szczecińskiej, obecnie użytkowany jako urząd województwa zachodniopomorskiego. (pl)
  • Neorrenascença ou Neorrenascimento é um estilo artístico revivalista surgido no século XIX. O estilo manifestou-se principalmente na arquitetura, estando filiado à arquitetura historicista, mas também influenciou as artes decorativas. Como indica o nome, o estilo retomava as formas arquitetônicas e decorativas do Renascimento europeu dos séculos XIV, XV, XVI e princípios do XVII. A arquitetura renascentista original caracterizou-se por uma grande variedade de formas dependendo da época e do país. De maneira similar, a arquitetura neorrenascentista teve inúmeras vertentes, dependendo das fontes de inspiração serem o renascimento italiano, francês, germânico, inglês ou outro. Devido a isso é difícil definir características em comum do estilo, podendo-se considerar que existiram vários estilos neorrenascentistas. Outro fator importante é que, frequentemente, os projetos misturavam elementos da arquitetura neorrenascentista com o neogótico, o neoclassicismo e o neobarroco, dando origem a edificações ecléticas. Assim, obras importantes como a Ópera Garnier (1861-74) de Paris e a Ópera Semper (1871-78) em Dresden são uma mistura de renascença, barroco e neoclassicismo. Alguns dos modelos mais comuns para a arquitetura neorrenascentista foram os palazzi renascentistas italianos como o Palácio Pitti em Florença e o Palácio Farnese em Roma. Na vertente francesa foram modelos châteaux como o Palácio de Chambord e o Palácio de Blois, localizados no vale do rio Loire. Na Alemanha e norte da Europa serviram de modelos as várias prefeituras (Rathäuser) e palácios dos séculos XVI e XVII, enquanto que na Inglaterra os modelos comumente usados foram as casas de campo e palácios do período isabelino. (pt)
  • Nyrenässans var en historiserande stilriktning inom arkitektur och konsthantverk som på 1800-talet tog upp former och motiv från renässansen. I arkitekturen kännetecknas den av återupptagande av ornament och kompositionsprinciper från europeiskt 1400-, 1500- och 1600-tal. Under 1800-talet betraktas renässansen som en slags grundstil som alla arkitekter och formgivare använder som utgångspunkt. Därför är det svårt att peka ut särskilda företrädare eftersom i princip alla arkitekter verksamma under perioden 1850–1900 ritade främst i nyrenässans. En framstående arkitekt från 1800-talets andra hälft är med andra ord en framstående renässansarkitekt, som även har förmågan att rita i andra historiska stilar parallellt. Som riktning inom arkitektur spänner nyrenässansen över en mycket stor bredd av olika stilar. Förutom att den har olika utvecklingsskeden bör den även indelas i exempelvis tysk, italiensk, fransk eller holländsk nyrenässans. Det uppstod också blandningar mellan nyrenässans och andra nystilar. Sambandet med den stora byggrushen under 1800-talet har gjort att nyrenässansen är den dominerande stilen i exteriörarkitekturen i städernas äldre bebyggelse. Ofta brukar nyrenässansbyggnader från slutet av 1800-talet i folkmun felaktigt kallas "sekelskifteshus", vilket skulle innebära att de vara byggda åren runt 1900 då jugendstilen slog igenom delvis som en motreaktion till nystilarna. (sv)
  • Неоренеса́нс — один з історичних стилів середини 19 ст. Він не виступав в чистому вигляді, адже був сумішшю з необароко і мав короткий термін існування. Широке поле діяльності знайшлося для представників нового стилю в архітектурі в області будівництва залізничних вокзалів. (uk)
  • 新文藝復興建築(英文:Renaissance Revival 或 Neo-Renaissance)是指十九世紀的一種建築風格,靈感來自十五世紀意大利的文藝復興建築。 新文藝復興建築的特色包括長而寬的樓梯,亦有來自巴洛克建築及哥德式建築的影響。代表建築包括英國羅特席爾德家族的 ,建於1874年。 (zh)
  • Неоренессанс — условное название одного из неостилей, получившего распространение в период историзма XIX века. Основу этого стиля составила архитектура итальянского Возрождения. Отсюда название. В отличие от римского классицизма начала XVI века, стилевых течений классицизма XVII и неоклассицизма XVIII веков, в композиции зданий, оформлении интерьеров, в мебели и изделиях декоративно-прикладного искусства, называемых неоренессансными (нем. Neo-Renaissance), эклектично соединяются элементы искусства Северного Возрождения — Фландрии, Нидерландов, Германии, Англии, готические мотивы, формы французского Ренессанса и немецкого барокко. В странах Западной Европы и России архитектурный стиль неоренессанса приобретал различные формы в зависимости от местных традиций средневекового и ренессансного искусства. Обычно выделяют два течения, условно называемых «итальянским» и «германским». Для первого наиболее характерны симметрия, рациональное пропорционирование, пилястровый ордер, рустика, венецианское или брамантово окно. Для второго течения типичны «вертикальность» (в противоположность итальянской «горизонтальности»), шатровые башни, угловые ризалиты, высокие кровли со щипцами, эркеры. Цветовая гамма определяется сочетанием красного кирпича и белого камня, который нередко образовывал белые полоски, называемые «слоями сала» (нидерл. speklagen). (ru)
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 4735624 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 28600 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1121553427 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:subject
gold:hypernym
rdf:type
rdfs:comment
  • Novorenesance (neorenesance) je historizující umělecký sloh 2. poloviny 19. století, který vychází z renesance. Ke konci 19. století se začínají na novorenesančních stavbách objevovat secesní prvky. Rovněž je časté, že novorenesanční budova má secesní interiéry. (cs)
  • Neorenaissance (von altgriechisch νέος néos, deutsch ‚neu‘) oder Neurenaissance ist eine Richtung des Historismus im 19. Jahrhundert, in der auf die Baukunst der Renaissance zurückgegriffen wird. Je nach Einzelfall stammen die Formen schwerpunktmäßig aus dem Repertoire der italienischen Renaissance oder hauptsächlich aus der deutschen Renaissance bzw. Nordischen Renaissance des 16. Jahrhunderts. (de)
  • Novrenesanco (neorenesanco) estas historiiganta de la dua duono de la 19-a jarcento, kiu eliras el renesanco. Fine de la 19-a jarcento komenciĝas en la novrenesancaj konstruaĵoj aperi secesiaj elementoj. Ankaŭ estas ofte, ke novrenesanca konstruaĵo havas secesiajn internojn. (eo)
  • L'architettura neorinascimentale è una corrente che si sviluppò a partire dal XIX secolo, parallelamente al Neoclassicismo e al Neogotico, riprendendo l'apparato formale dell'architettura rinascimentale. (it)
  • 네오르네상스 건축(Neo-Renaissance architecture, 신르네상스 건축) 또는 르네상스 부흥 건축(Renaissance Revival architecture)은 19세기 유럽에서 있었던 15세기 르네상스 건축 양식의 부흥을 지칭한다. 이 양식은 특히 19세기 후반 영국과 미국에서 유행하였다. (ko)
  • ネオルネッサンス建築(Neo-Renaissance)は、ルネッサンス・リバイバル建築(Renaissance Revival)とも呼ばれていて、19世紀前半からヨーロッパで始まり、日本を含む世界へ波及した建築様式で、ずっと以前のルネサンス建築に基づきながら当時の荘厳さや各地の新しい建築方式を織り交ぜたもの。 代表的な建築には、オーストリアのウィーン国立歌劇場、スイスのチューリッヒ中央駅、ハンガリー国立歌劇場、チェコの国民劇場、イギリスのロスチャイルド家・(Waddesdon Manor)、米国のテキサス州会議事堂、ロシアのサンクトペテルブルク・モスコーフスキー駅、日本の京都市・中京郵便局、東京・銀座の服部時計店本社ビル(1932年竣工、現・和光本館)などがある。 ギャラリー * ウィーン国立歌劇場 * ハンガリー国立歌劇場 * イギリスのロスチャイルド家・Waddesdon Manor * 米国のテキサス州会議事堂 * ロシアのサンクトペテルブルク・モスコーフスキー駅 * 京都市の中京郵便局 * 銀座の和光本館 * シュチェチンの地域事務所, ポーランド (ja)
  • Neorenaissance is een 19e-eeuwse, internationaal verspreide bouwstijl waarin werd teruggegrepen op motieven uit de renaissancebouwkunst. Daartoe behoren onder andere de trapgevels, speklagen, de kenmerkende horizontale lijnen die de gevel in ‘vlakken’ verdelen, blokken en kruiskozijnen. Ook invloeden uit de Franse bouwstijl, met rijke natuurstenen gevels en indrukwekkende dakpartijen, of Italiaanse voorbeelden zoals zuilen en rondbogen. (nl)
  • Неоренеса́нс — один з історичних стилів середини 19 ст. Він не виступав в чистому вигляді, адже був сумішшю з необароко і мав короткий термін існування. Широке поле діяльності знайшлося для представників нового стилю в архітектурі в області будівництва залізничних вокзалів. (uk)
  • 新文藝復興建築(英文:Renaissance Revival 或 Neo-Renaissance)是指十九世紀的一種建築風格,靈感來自十五世紀意大利的文藝復興建築。 新文藝復興建築的特色包括長而寬的樓梯,亦有來自巴洛克建築及哥德式建築的影響。代表建築包括英國羅特席爾德家族的 ,建於1874年。 (zh)
  • إحياء عمارة عصر النهضة أو عمارة عصر النهضة الجديدة (بالإنجليزية: Renaissance Revival architecture أو Neo-Renaissance) هو مصطلح يشير إلى العديد من الطرز المعمارية الإحيائية خلال القرن التاسع عشر، والتي لم تكن إغريقية (انظر الإحياء الإغريقي) ولا قوطية (انظر الإحياء القوطي)، وإنما استلهمت أفكارها من مجموعة واسعة من الفنون الإيطالية. لقد ظهر هذا الطراز في مدينة فلورنسا الإيطالية ابتداء من القرن التاسع عشر، وتحت مُسمى واسع، وهو «عمارة عصر النهضة». حيث ذهب المعماريون إلى أبعد مما كان عليه هذا الطراز القديم، تعبيرًا عن الإنسانية. كما شمل أيضًا طرزاً يمكن إن تُنسب إلى عمارة الباروك. (ar)
  • El neorenaixement és és un estil artístic del segle xix inspirat en l'art del renaixement, que al seu torn era un retorn a les formes clàssiques de l'època grecoromàna i desenvolupat durant el segle xiv al xvii, com a reacció contre l'art gòtic. S'inscriu al moviment general de l'historicisme: neogòtic, neobarroc, neoclassicisme. Exemples * Ajuntament de (Anvers), 1886-1889Arquitectes:Leonard i Henri Blomme * Castell de Schwerin (1850-1857)Arquitectes:Georg Adolf Demmler & Friedrich August Stüler * Waddesdon Manor (1874-1889)Arquitecte: * A Catalunya * * * (ca)
  • El estilo arquitectónico denominado neorrenacimiento, neorrenacentismo o neo-Renacimiento,​ es una amplia designación que comprende muchos estilos historicistas del siglo XIX, que no se inspiraban en la arquitectura griega (ver neogriego), ni en la gótica (ver neogótico), sino que lo hacían en un amplio rango de modos clasicistas italianos. Bajo la amplia designación de «arquitectura renacentista» los arquitectos y críticos del siglo XIX fueron más allá del estilo arquitectónico que se había iniciado en Florencia y el centro de Italia a principios del siglo XV como una expresión del humanismo y también incluyeron estilos que se podrían identificar como manierismo o barroco. Estas designaciones estilicas, a menudo autoaplicadas, fueron de uso corriente a mediados de siglo XIX y más tarde «n (es)
  • Renaissance Revival architecture (sometimes referred to as "Neo-Renaissance") is a group of 19th century architectural revival styles which were neither Greek Revival nor Gothic Revival but which instead drew inspiration from a wide range of classicizing Italian modes. Under the broad designation Renaissance architecture nineteenth-century architects and critics went beyond the architectural style which began in Florence and Central Italy in the early 15th century as an expression of Renaissance humanism; they also included styles that can be identified as Mannerist or Baroque. Self-applied style designations were rife in the mid- and later nineteenth century: "Neo-Renaissance" might be applied by contemporaries to structures that others called "Italianate", or when many French Baroque fea (en)
  • Le style néo-Renaissance est un style architectural du XIXe siècle aux contours flous, inspiré de l'architecture de la Renaissance. Ce style fait partie des styles populaires au XIXe siècle, reproduisant des styles plus anciens, comme le néo-gothique et le néo-classique. (fr)
  • Kebangkitan Renaisans (terkadang disebut Neo-Renaisans) adalah suatu sebutan luas yang mencakup banyak gaya kebangkitan arsitektural pada abad ke-19, yang mana bukanlah Yunani Kuno (lih. ) ataupun Gotik (lih. Kebangkitan Gotik) namun sebaliknya mengambil inspirasi dari sejumlah besar mode Italia klasik.Dalam sebutan luas "arsitektur Renaisans", para kritikus dan arsitek abad ke-19 telah melampaui gaya arsitektural yang dimulai di Firenze dan Italia tengah pada awal abad ke-15 sebagai suatu ungkapan Humanisme; mereka juga memasukkan berbagai gaya yang kemudian diidentifikasi sebagai Mannerisme atau Barok. Sebutan-sebutan gaya terapan-mandiri marak pada pertengahan dan akhir abad ke-19: "Neo-Renaisans" mungkin diterapkan oleh orang zaman itu pada struktur-struktur bangunan yang disebut "" ol (in)
  • Neorenesans – nurt w architekturze XIX-wiecznego historyzmu, nawiązujący formalnie do architektury renesansowej. W krajach Europy Środkowej nawiązywano przede wszystkim do tzw. renesansu północnego. Teoretyczny grunt dla rozwoju neorenesansu został przygotowany już na początku XIX w. przez publikacje Jeana-Nicholasa-Louisa Duranda (Précis des leçons d’architecture données à l’École royale polytechnique, lata 1802–1805) oraz (Architecture toscane: palais, maisons, églises et autres édifices publics et privés principalement des 15e, 16e et 17e siècles). Do najwcześniejszych budowli wzorowanych na renesansie rzymskim należy zabudowa Rue de Rivoli w Paryżu, projektu i . (pl)
  • Neorrenascença ou Neorrenascimento é um estilo artístico revivalista surgido no século XIX. O estilo manifestou-se principalmente na arquitetura, estando filiado à arquitetura historicista, mas também influenciou as artes decorativas. Como indica o nome, o estilo retomava as formas arquitetônicas e decorativas do Renascimento europeu dos séculos XIV, XV, XVI e princípios do XVII. (pt)
  • Nyrenässans var en historiserande stilriktning inom arkitektur och konsthantverk som på 1800-talet tog upp former och motiv från renässansen. I arkitekturen kännetecknas den av återupptagande av ornament och kompositionsprinciper från europeiskt 1400-, 1500- och 1600-tal. (sv)
  • Неоренессанс — условное название одного из неостилей, получившего распространение в период историзма XIX века. Основу этого стиля составила архитектура итальянского Возрождения. Отсюда название. В отличие от римского классицизма начала XVI века, стилевых течений классицизма XVII и неоклассицизма XVIII веков, в композиции зданий, оформлении интерьеров, в мебели и изделиях декоративно-прикладного искусства, называемых неоренессансными (нем. Neo-Renaissance), эклектично соединяются элементы искусства Северного Возрождения — Фландрии, Нидерландов, Германии, Англии, готические мотивы, формы французского Ренессанса и немецкого барокко. (ru)
rdfs:label
  • Renaissance Revival architecture (en)
  • عمارة عصر النهضة الجديدة (ar)
  • Neorenaixement (ca)
  • Novorenesance (cs)
  • Neorenaissance (de)
  • Novrenesanco (eo)
  • Arquitectura neorrenacentista (es)
  • Style néo-Renaissance (fr)
  • Arsitektur Kebangkitan Renaisans (in)
  • Architettura neorinascimentale (it)
  • 네오르네상스 건축 (ko)
  • ネオルネッサンス建築 (ja)
  • Neorenesans (pl)
  • Neorenaissance (nl)
  • Neorrenascença (pt)
  • Nyrenässans (sv)
  • Неоренессанс (ru)
  • Неоренесанс (uk)
  • 新文藝復興建築 (zh)
rdfs:seeAlso
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:architecturalStyle of
is dbo:subdivision of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is dbp:architectural of
is dbp:architecturalStyle of
is dbp:architecturalType of
is dbp:architecture of
is dbp:architectureStyle of
is dbp:style of
is dbp:subdivisionName of
is rdfs:seeAlso of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License