An Entity of Type: Band, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

The Helsinki Final Act, also known as Helsinki Accords or Helsinki Declaration was the document signed at the closing meeting of the third phase of the Conference on Security and Co-operation in Europe (CSCE) held in Helsinki, Finland, between 30 July and 1 August 1975, following two years of negotiations known as the Helsinki Process. All then-existing European countries (except Andorra and pro-Chinese Albania) as well as the United States and Canada, altogether 35 participating states, signed the Final Act in an attempt to improve the détente between the East and the West. The Helsinki Accords, however, were not binding as they did not have treaty status that would have to be ratified by parliaments. Sometimes the term "Helsinki pact(s)" was also used unofficially.

Property Value
dbo:abstract
  • La Conferència de Hèlsinki, o Conferència sobre Seguretat i Cooperació a Europa (CSCE), celebrada a Hèlsinki entre el 1972 i el 1975, era hereva del a Europa, firmat a Moscou el 1954. Però la cita del 1972 tenia un esperit completament nou: hi hagué la presència de 35 estats i va arribar a acords polítics que van seguir plenament vigents fins als anys noranta. La Conferència de Hèlsinki va ser el fòrum diplomàtic que va reconèixer els resultats territorials sorgits de la Segona Guerra Mundial. A la capital finlandesa es van intercanviar, bàsicament, dos principis. Els soviètics van obtenir el reconeixement que les fronteres europees existents en aquella època (i, per tant, les de la RDA) no s'havien d'alterar per la força: aquesta era la seva gran reivindicació des de la implantació dels règims comunistes a l'Est. A canvi, els soviètics havien de reconèixer un marc més ampli per a la cooperació econòmica, social i tècnica amb els occidentals, que també incloïa, sobretot, una discussió Est-Oest sobre els drets humans i la violació d'aquests drets. Els països occidentals van exigir compromisos per part dels soviètics sobre la protecció de la llibertat de les persones, la informació i les idees, incloent, per fer-los complir, uns comitès d'observadors que s'haurien d'establir i actuar als països signants, començant per la mateixa Unió Soviètica. El capítol sobre drets humans podria implicar el germen d'un cert aperturisme als països de l'Est, cosa que va passar en un grau no fàcilment quantificable, exceptuant el cas de Polònia, on va tenir conseqüències transcendentals. Per part soviètica, l'estructura de les fronteres vigents es va respectar fins a l'enfonsament dels sistemes comunistes a partir del 1989, encara que d'entrada els occidentals només havien accedit a declaracions no vinculants i van refusar admetre la immutabilitat de les europees. (ca)
  • Závěrečný akt Konference o bezpečnosti a spolupráci v Evropě (anglicky Final Act of the Conference on Security and Cooperation in Europe, rusky Заключительный Акт Совещания по безопасности и сотрудничеству в Европе) je výsledný dokument jednání Konference o bezpečnosti a spolupráci v Evropě (KBSE). Byl podepsán nejvyššími představiteli třiceti pěti států světa 1. srpna 1975 v Helsinkách. Jeho podpisem skončila nejdůležitější fáze procesu KBSE. Závěrečný akt KBSE je považován za významný krok ke snížení napětí studené války a diplomatické vítězství Sovětského svazu v jeho snaze o upevnění územních a politických zisků vyplývajících z druhé světové války (zejména uznání existence NDR, hranice na Odře a Nise a sovětských územních zisků v bývalém Východním Prusku a na území dnešní Litvy) výměnou za závazky v oblasti lidských práv, které Sovětský svaz stejně nemínil dodržovat. V Československu vzniklo v důsledku přijetí lidskoprávních závazků a jejich nedodržování státní mocí hnutí Charta 77. (cs)
  • اتفاقية هلسنكي هي وثيقة صدرت عن مؤتمر هلسنكي الذي انعُقدَ عام 1975 في مدينة هلسنكي وذلكَ من أجل خلقِ أسسٍ جديدة للأمن والتعاون بين الدول الأوروبية. (ar)
  • Die Konferenz über Sicherheit und Zusammenarbeit in Europa (KSZE) war eine Folge von blockübergreifenden Konferenzen der europäischen Staaten zur Zeit des Ost-West-Konfliktes. Die erste Konferenz fand vor allem auf Initiative der Teilnehmerstaaten des Warschauer Pakts ab dem 3. Juli 1973 in Helsinki statt. Teilnehmer waren 35 Staaten: die USA, Kanada, die Sowjetunion und alle europäischen Staaten mit Ausnahme von Albanien und Andorra, die erst später der KSZE beitraten. 1995 wurde die KSZE mit der Organisation für Sicherheit und Zusammenarbeit in Europa (OSZE) als Nachfolgerin institutionalisiert. (de)
  • La Konferenco pri Sekureco kaj Kunlaborado en Eŭropo (KSKE) aŭ Helsinka Interkonsento okazis en Helsinki (Finnlando) laŭlonge de kelkaj sesioj inter la 3a de julio de 1973 kaj la finfina tria sesio de la 30a de julio ĝis la 1a de aŭgusto de 1975; tie partoprenis reprezentantoj de Usono, Kanado, Sovetunio kaj ĉiuj landoj de Eŭropo (inkludante Turkion kaj ekskludante Albanion kaj Andoron). Ĝi finiĝis per la gravega Fina protokolo de la Konferenco pri Sekureco kaj Kunlaborado en Eŭropo konata ankaŭ kiel Fina protokolo de Helsinki, Traktato de Helsinki aŭ Deklaro de Helsinki. Ĝi estis subskribata de la reprezentantoj de 35 landoj. Ĝi estis la startpunkto de la Organizo por Sekureco kaj Kunlaboro en Eŭropo (OSKE). La Konferenco okazigis postajn kunsidojn, kiuj okazis en Belgrado (4a de oktobro 1977 - 8a de marto 1978), Madrido (11a de novembro 1980 - 9a de septembro 1983), kaj Vieno (4a de novembro 1986 - 19a de januaro 1989). La Pintokunsido de Parizo de 1990 povas esti konsiderata kiel fina punkto de la Konferenco, pro la malapero de la Varsovia Kontrakto. (eo)
  • The Helsinki Final Act, also known as Helsinki Accords or Helsinki Declaration was the document signed at the closing meeting of the third phase of the Conference on Security and Co-operation in Europe (CSCE) held in Helsinki, Finland, between 30 July and 1 August 1975, following two years of negotiations known as the Helsinki Process. All then-existing European countries (except Andorra and pro-Chinese Albania) as well as the United States and Canada, altogether 35 participating states, signed the Final Act in an attempt to improve the détente between the East and the West. The Helsinki Accords, however, were not binding as they did not have treaty status that would have to be ratified by parliaments. Sometimes the term "Helsinki pact(s)" was also used unofficially. (en)
  • Europako Lankidetza eta Segurtasunari buruzko Konferentzia (ELSK) edo Helsinkiko Konferentzia Helsinkin (Finlandia) ospatu zen 1973ko uztailaren 3an hasi zen eta hirugarren saio erabakigarriarekin amaitu zen, 1975eko uztailaren 30etik abuztuaren 1ra bitartean; Amerikako Estatu Batuetako, Kanadako, Sobietar Batasunaren eta Europako herrialde guztien artean (Turkia barne, eta Albania eta Andorra izan ezik).Helsinkiko Segurtasun eta Lankidetzarako Agiri erabakigarriarekin bukatu zen. 35 herrialdetako ordezkariek sinatu zuten. Europako Segurtasun eta Lankidetzako Antolakundearen (ESLA) abiapuntua da. Hala ere, agiria ez zen loteslea, ez baitzuen itunaren edo hitzarmenaren izaerarik. (eu)
  • La Conferencia sobre la Seguridad y Cooperación en Europa (CSCE) o Conferencia de Helsinki tuvo lugar en Helsinki (Finlandia) a lo largo de varias sesiones entre el 3 de julio de 1973 y la decisiva tercera sesión del 30 de julio al 1 de agosto de 1975; entre los Estados Unidos de América, Canadá, la Unión de Repúblicas Socialistas Soviéticas y todos los países europeos (incluyendo a Turquía y excluyendo a Albania y Andorra). Culminó con la trascendental Acta final de la Conferencia sobre la Seguridad y Cooperación en Europa conocida también como Acta final de Helsinki, Acuerdos de Helsinki o Declaración de Helsinki. Fue firmada por 35 países. Es el punto de partida de la Organización para la Seguridad y la Cooperación en Europa (OSCE). Sin embargo, el acta no fue vinculante puesto que no tenía estatus de tratado. La Conferencia tuvo reuniones posteriores, que tuvieron lugar en Belgrado (4 de octubre de 1977 - 8 de marzo de 1978), Madrid (11 de noviembre de 1980 - 9 de septiembre de 1983), y Viena (4 de noviembre de 1986 - 19 de enero de 1989). La Cumbre de París de 1990 puede considerarse como punto final de la Conferencia, por la desaparición del bloque del este. (es)
  • La Conférence sur la sécurité et la coopération en Europe (CSCE) est une instance multilatérale de dialogue et de négociation entre les blocs de l’Est et de l’Ouest durant la guerre froide, entre 1973 et 1994. Les États participants sont les « deux grands », l’Union soviétique et les États-Unis, ainsi que le Canada et tous les États européens à l’exception de l’Albanie et d’Andorre. Les discussions de la conférence initiale débutent le 3 juillet 1973 et s'achèvent par la signature de l'Acte final d'Helsinki le 1er août 1975. Ce document contient des engagements conjoints couvrant trois thèmes : la sécurité en Europe, les droits de l’homme et le développement de la coopération entre les États. Une liste de dix principes régissant le comportement des États les uns envers les autres et à l’égard de leurs ressortissants, synthétise les ambitions de la CSCE. La CSCE ne s'arrête pas avec l'Acte final d'Helsinki de 1975. Elle se poursuit jusqu’en 1990 par une série de réunions et de conférences, afin de compléter les engagements pris par les États participants et d'examiner leur mise en œuvre. Puis, avec la fin de la guerre froide, le sommet de Paris de novembre 1990 engage la CSCE sur une nouvelle voie : par la « Charte de Paris pour une nouvelle Europe », la CSCE devient partie prenante dans la gestion du changement historique survenant en Europe et commence à se doter d’institutions permanentes. Au terme de ce processus d’institutionnalisation, la CSCE devient l’Organisation pour la sécurité et la coopération en Europe (OSCE) par une décision prise lors du sommet de Budapest fin 1994. Les résultats les plus tangibles de la CSCE concernent les questions de sécurité à travers la reconnaissance du statu quo en Europe issu de la Seconde Guerre mondiale, les accords sur les mesures de confiance et de sécurité (MDCS) et le traité sur les forces armées conventionnelles en Europe (FCE). Mais sa portée historique la plus significative concerne les droits de l'homme dont la mise en avant, régulièrement réitérée, est exploitée par les mouvements dissidents à l'Est qui finiront par provoquer la chute des régimes communistes. (fr)
  • Ba é Ionstraim Chríochnaitheach Heilsincí, ar a dtugtar Comhaontaithe Heilsincí nó Forógra Heilsincí freisin, an doiciméad a síníodh ag cruinniú deiridh an tríú céim den Chomhdháil um Shlándáil agus Chomhar san Eoraip (CSCE) a tionóladh i Heilsincí, an Fhionlainn, idir 30 Iúil – 1 Lúnasa 1975, tar éis dhá bhliain d'idirbheartaíocht ar a dtugtar Próiseas Heilsincí. Shínigh na tíortha Eorpacha go léir a bhí ann ag an am sin (seachas an Albáin a bhí ar son na Síne agus Andóra a bhí leathcheannasach) chomh maith leis na Stáit Aontaithe agus Ceanada, 35 stát rannpháirteacha san iomlán, an Ionstraim Chríochnaitheach mar iarracht feabhas a chur ar an détente idir an tOirthear agus an tIarthar. Ní raibh Comhaontaithe Heilsincí ceangailteach, áfach, mar nach raibh stádas conartha acu a bheadh ​​le daingniú ag parlaimintí. (ga)
  • Perjanjian Helsinki, Undang-Undang Terakhir Helsinki, atau Deklarasi Helsinki adalah undang-undang terakhir dari yang diadakan di , Helsinki, Finlandia, pada Juli dan 1 Agustus 1975. Tiga puluh lima negara, yang meliputi AS, Kanada, dan seluruh kecuali Albania, menandatangani deklarasi tersebut dalam upaya menjalin hubungan antara dan Barat. Namun, Perjanjian Helsinki tidak mengikat karena perjanjian tersebut tidak memiliki status traktat. (in)
  • L'Atto finale della Conferenza sulla sicurezza e la cooperazione in Europa, noto anche come Atto finale di Helsinki, Accordi di Helsinki o Dichiarazione di Helsinki, è stato l'atto finale della Conferenza sulla sicurezza e la cooperazione in Europa, svoltasi a Helsinki nel luglio e agosto del 1975. La dichiarazione venne firmata da trentacinque stati, tra cui gli USA, l'URSS, il Canada e tutti gli stati europei tranne Albania e Andorra, e costituì un tentativo di miglioramento delle relazioni tra il blocco comunista e l'occidente. Gli accordi di Helsinki costituirono la base per la successiva creazione dell'Organizzazione per la sicurezza e la cooperazione in Europa (OSCE). (it)
  • 헬싱키 협정은 1975년 7월부터 8월 사이에 핀란드 헬싱키에서 개최된 유럽 안보 협력 회의(Conference on Security and Cooperation in Europe, CSCE)에서 채택된 최종 합의 문서이다. 유럽 안보 협력 기구(OSCE)의 설립 배경이 된 문서이기도 하다. 이 협정은 소련을 포함한 유럽 33개국, 미국, 캐나다 35개국 정상이 서명했다. 협정에 참여한 국가들은 〈유럽 안보의 기초와 국가간 관계 원칙에 관한 일반적인 선언〉으로 명명된 최종 문서에 조인하였다. 많은 국가들이 이 조약을 승인하면서 제2차 세계 대전 이후 30년에 걸친 유럽 지역에서의 냉전은 종결되었다. (ko)
  • ヘルシンキ宣言(Helsinki Declaration)またはヘルシンキ合意(Helsinki Accords)は、1975年7〜8月、フィンランドのヘルシンキにおいて開催された「全欧安全保障協力会議(Conference on Security and Cooperation in Europe:CSCE)」で採択された最終の合意文書のこと。 この全欧安全保障協力会議にはアルバニアを除きソ連を含めたヨーロッパ33ヵ国、アメリカ、カナダの計35ヵ国の首脳が参加した(そして全参加国が同文書に調印)。 「ヘルシンキ宣言」は、国家主権の尊重、武力不行使、国境の不可侵、領土保全、紛争の平和的解決、内政不干渉、人権と諸自由の尊重などの原則、信頼醸成措置(CBM)の促進などの安全保障の原則、経済・技術協力、人道的分野での協力(人の移動の拡大、情報の浸透の拡大、青年・スポーツ交流の拡大)などの推進を掲げ、冷戦時代の東西対話の場であるCSCEの集大成であり、その後のCSCEプロセスの基礎となり、冷戦終結に到る国際政治環境の醸成に大いに役割を果たした。 (ja)
  • De Helsinki-akkoorden vormen de slotverklaring van de Conferentie over Veiligheid en Samenwerking in Europa (later hernoemd naar Organisatie voor Veiligheid en Samenwerking in Europa) die plaatsvond in 1975 te Helsinki. De slotverklaring werd ondertekend door 33 Europese landen (w.o. de Sovjet-Unie), de Verenigde Staten en Canada, totaal 35 landen. Een deel van deze verklaring ging over mensenrechten, andere onderdelen gingen over samenwerking op het gebied van economie, wetenschap, technologie, milieu, veiligheidsvraagstukken en humanitaire zaken. Het deel over de mensenrechten werd een basis waarop veel dissidenten en mensenrechtenorganisaties in het Oostblok zich beriepen. Opvallend is dat men na het tekenen van de akkoorden naar huis ging met het idee een akkoord over veiligheid te hebben getekend, terwijl men de akkoorden tien jaar later voornamelijk zag als een akkoord over mensenrechten. (nl)
  • Helsingforskonferensen (Europeiska säkerhetskonferensen i Helsingfors) var en internationell konferens om säkerhet och samarbete som hölls i början av 1970-talet. Den öppnades i Helsingfors den 3 juli 1973, fortsatte senare i Genève (från 18 september 1973 till 21 juli 1975) och avslutades i Helsingfors 1 augusti 1975, i det då nybyggda Finlandiahuset. Deltagande stater var USA, Kanada, Sovjetunionen och alla europeiska stater inklusive Turkiet men inte Albanien och Andorra. Helsingforsdeklarationen eller Helsingforsslutakten som togs fram skrevs på av 35 länder. Deklarationen, "Declaration on Principles Guiding Relations between Participating States" (deklaration angående ledande principer för relationer mellan deltagande stater), var startskottet för ökade krav på medborgarrätt och frihet inom östblocket, bland annat Charta 77 och olika polska organisationer som slutligen blev Solidaritet/Solidarność. Deklarationen formulerade följande 10 punkter: * I. Staters lika rätt till en inneboende suveränitet * II. Att avstå från våldshot och användning av våld * III. Gränsers okränkbarhet * IV. Staters territoriella integritet * V. Fredlig lösning av meningsskiljaktigheter * VI. Ickeintervention i staters interna angelägenheter * VII. Respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, inklusive frihet för tankar, samvete, religion eller tro * VIII. Lika rättigheter och självbestämmande för folken * IX. Samarbete mellan stater * X. Uppfyllande i god tro av förpliktelser mot internationell lag (sv)
  • Akt końcowy Konferencji Bezpieczeństwa i Współpracy w Europie – dokument podpisany przez 35 szefów państw i rządów na zakończenie obrad Konferencji Bezpieczeństwa i Współpracy w Europie w dniu 1 sierpnia 1975 w Helsinkach. Był to pierwszy przypadek w czasie zimnej wojny, gdy na tak wysokim szczeblu państwa obu bloków zdecydowały się przyjąć wspólne zasady postępowania w stosunkach międzynarodowych. Jego sygnatariuszami stały się 33 państwa europejskie oraz Kanada i USA. (pl)
  • A Ata Final de Helsínquia, também conhecido como Acordos de Helsínquia, foi o documento assinado na reunião de encerramento da terceira fase da Conferência sobre Segurança e Cooperação na Europa (CSCE) realizada em Helsínquia, Finlândia, entre 30 de julho e 1.º de agosto de 1975, após dois anos de negociações conhecidas como Processo de Helsínquia. Todos os países europeus então existentes (exceto Andorra e Albânia pró-chinesa), bem como os Estados Unidos e o Canadá, ao todo 35 estados participantes, assinaram a Ata Final na tentativa de melhorar a détente entre o Oriente e o Ocidente. Os Acordos de Helsínquia, no entanto, não eram vinculativos, pois não tinham status de tratado que teria que ser ratificado pelos parlamentos. Às vezes, o termo "pacto(s) de Helsínquia" também foi usado não oficialmente. (pt)
  • Заключительный акт Совещания по безопасности и сотрудничеству в Европе (англ. Final Act of the Conference on Security and Cooperation in Europe), также известный как Хельсинкский заключительный акт (англ. Helsinki Final Act), Хельсинкские соглашения (англ. Helsinki Accords) или Хельсинкская декларация (англ. Helsinki Declaration) — документ, подписанный главами 35 государств в столице Финляндии городе Хельсинки 30 июля — 1 августа 1975 года. Совещание было созвано (1973) по предложению социалистических государств — участников Варшавского договора. (ru)
  • 赫尔辛基最終法案(英語:Helsinki Final Act),又稱赫尔辛基协议(英語:Helsinki Accords)、赫爾辛基宣言(英語:Helsinki Declaration),歐洲安全與合作會議赫爾辛基最後文件(英文:Helsinki Final Act of the Conference on Security and Co-operation in Europe)1975年8月,芬兰首都赫尔辛基举行了关于国际安全与欧洲合作的会议,共35个国家(包括美国、加拿大,與除阿尔巴尼亚、安道尔外的全部欧洲国家)签署了这项协议。 (zh)
  • Заключний акт Наради з безпеки і співробітництва в Європі (англ. Final Act of the Conference on Security and Cooperation in Europe), також відомий як Гельсинський заключний акт (англ. Helsinki Final Act, фін. Helsingin päätösasiakirja), Гельсінські угоди (англ. Helsinki Accords) або Гельсинська декларація (англ. Helsinki Declaration) — документ, підписаний главами 35 держав у столиці Фінляндії Гельсинкі 30 липня — 1 серпня 1975. (uk)
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 205083 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 24267 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1114135152 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:caption
  • The front page of the Helsinki Accords (en)
dbp:cities
dbp:date
  • 0001-07-30 (xsd:gMonthDay)
dbp:name
  • Helsinki Accords (en)
dbp:participants
  • Aldo Moro (en)
  • Gerald Ford (en)
  • Gustáv Husák (en)
  • Harold Wilson (en)
  • Helmut Schmidt (en)
  • Josip Broz Tito (en)
  • Leonid Brezhnev (en)
  • Nicolae Ceaușescu (en)
  • Olof Palme (en)
  • Pierre Trudeau (en)
  • Urho Kekkonen (en)
  • Süleyman Demirel (en)
  • Makarios III (en)
  • Konstantinos Karamanlis (en)
  • Agostino Casaroli (en)
  • Trygve Bratteli (en)
  • André Saint-Mleux (en)
  • Francisco da Costa Gomes (en)
  • Anker Jørgensen (en)
  • Liam Cosgrave (en)
  • Bruno Kreisky (en)
  • Erich Honecker (en)
  • Carlos Arias Navarro (en)
  • Geir Hallgrímsson (en)
  • Dom Mintoff (en)
  • Joop den Uyl (en)
  • Edward Gierek (en)
  • Gaston Thorn (en)
  • Gian Luigi Berti (en)
  • János Kádár (en)
  • Leo Tindemans (en)
  • Pierre Graber (en)
  • Todor Zhivkov (en)
  • Valéry Giscard d’Estaing (en)
  • Walter Kieber (en)
dbp:precedes
dbp:venues
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:subject
gold:hypernym
rdf:type
rdfs:comment
  • اتفاقية هلسنكي هي وثيقة صدرت عن مؤتمر هلسنكي الذي انعُقدَ عام 1975 في مدينة هلسنكي وذلكَ من أجل خلقِ أسسٍ جديدة للأمن والتعاون بين الدول الأوروبية. (ar)
  • Die Konferenz über Sicherheit und Zusammenarbeit in Europa (KSZE) war eine Folge von blockübergreifenden Konferenzen der europäischen Staaten zur Zeit des Ost-West-Konfliktes. Die erste Konferenz fand vor allem auf Initiative der Teilnehmerstaaten des Warschauer Pakts ab dem 3. Juli 1973 in Helsinki statt. Teilnehmer waren 35 Staaten: die USA, Kanada, die Sowjetunion und alle europäischen Staaten mit Ausnahme von Albanien und Andorra, die erst später der KSZE beitraten. 1995 wurde die KSZE mit der Organisation für Sicherheit und Zusammenarbeit in Europa (OSZE) als Nachfolgerin institutionalisiert. (de)
  • The Helsinki Final Act, also known as Helsinki Accords or Helsinki Declaration was the document signed at the closing meeting of the third phase of the Conference on Security and Co-operation in Europe (CSCE) held in Helsinki, Finland, between 30 July and 1 August 1975, following two years of negotiations known as the Helsinki Process. All then-existing European countries (except Andorra and pro-Chinese Albania) as well as the United States and Canada, altogether 35 participating states, signed the Final Act in an attempt to improve the détente between the East and the West. The Helsinki Accords, however, were not binding as they did not have treaty status that would have to be ratified by parliaments. Sometimes the term "Helsinki pact(s)" was also used unofficially. (en)
  • Europako Lankidetza eta Segurtasunari buruzko Konferentzia (ELSK) edo Helsinkiko Konferentzia Helsinkin (Finlandia) ospatu zen 1973ko uztailaren 3an hasi zen eta hirugarren saio erabakigarriarekin amaitu zen, 1975eko uztailaren 30etik abuztuaren 1ra bitartean; Amerikako Estatu Batuetako, Kanadako, Sobietar Batasunaren eta Europako herrialde guztien artean (Turkia barne, eta Albania eta Andorra izan ezik).Helsinkiko Segurtasun eta Lankidetzarako Agiri erabakigarriarekin bukatu zen. 35 herrialdetako ordezkariek sinatu zuten. Europako Segurtasun eta Lankidetzako Antolakundearen (ESLA) abiapuntua da. Hala ere, agiria ez zen loteslea, ez baitzuen itunaren edo hitzarmenaren izaerarik. (eu)
  • Perjanjian Helsinki, Undang-Undang Terakhir Helsinki, atau Deklarasi Helsinki adalah undang-undang terakhir dari yang diadakan di , Helsinki, Finlandia, pada Juli dan 1 Agustus 1975. Tiga puluh lima negara, yang meliputi AS, Kanada, dan seluruh kecuali Albania, menandatangani deklarasi tersebut dalam upaya menjalin hubungan antara dan Barat. Namun, Perjanjian Helsinki tidak mengikat karena perjanjian tersebut tidak memiliki status traktat. (in)
  • 헬싱키 협정은 1975년 7월부터 8월 사이에 핀란드 헬싱키에서 개최된 유럽 안보 협력 회의(Conference on Security and Cooperation in Europe, CSCE)에서 채택된 최종 합의 문서이다. 유럽 안보 협력 기구(OSCE)의 설립 배경이 된 문서이기도 하다. 이 협정은 소련을 포함한 유럽 33개국, 미국, 캐나다 35개국 정상이 서명했다. 협정에 참여한 국가들은 〈유럽 안보의 기초와 국가간 관계 원칙에 관한 일반적인 선언〉으로 명명된 최종 문서에 조인하였다. 많은 국가들이 이 조약을 승인하면서 제2차 세계 대전 이후 30년에 걸친 유럽 지역에서의 냉전은 종결되었다. (ko)
  • ヘルシンキ宣言(Helsinki Declaration)またはヘルシンキ合意(Helsinki Accords)は、1975年7〜8月、フィンランドのヘルシンキにおいて開催された「全欧安全保障協力会議(Conference on Security and Cooperation in Europe:CSCE)」で採択された最終の合意文書のこと。 この全欧安全保障協力会議にはアルバニアを除きソ連を含めたヨーロッパ33ヵ国、アメリカ、カナダの計35ヵ国の首脳が参加した(そして全参加国が同文書に調印)。 「ヘルシンキ宣言」は、国家主権の尊重、武力不行使、国境の不可侵、領土保全、紛争の平和的解決、内政不干渉、人権と諸自由の尊重などの原則、信頼醸成措置(CBM)の促進などの安全保障の原則、経済・技術協力、人道的分野での協力(人の移動の拡大、情報の浸透の拡大、青年・スポーツ交流の拡大)などの推進を掲げ、冷戦時代の東西対話の場であるCSCEの集大成であり、その後のCSCEプロセスの基礎となり、冷戦終結に到る国際政治環境の醸成に大いに役割を果たした。 (ja)
  • Akt końcowy Konferencji Bezpieczeństwa i Współpracy w Europie – dokument podpisany przez 35 szefów państw i rządów na zakończenie obrad Konferencji Bezpieczeństwa i Współpracy w Europie w dniu 1 sierpnia 1975 w Helsinkach. Był to pierwszy przypadek w czasie zimnej wojny, gdy na tak wysokim szczeblu państwa obu bloków zdecydowały się przyjąć wspólne zasady postępowania w stosunkach międzynarodowych. Jego sygnatariuszami stały się 33 państwa europejskie oraz Kanada i USA. (pl)
  • Заключительный акт Совещания по безопасности и сотрудничеству в Европе (англ. Final Act of the Conference on Security and Cooperation in Europe), также известный как Хельсинкский заключительный акт (англ. Helsinki Final Act), Хельсинкские соглашения (англ. Helsinki Accords) или Хельсинкская декларация (англ. Helsinki Declaration) — документ, подписанный главами 35 государств в столице Финляндии городе Хельсинки 30 июля — 1 августа 1975 года. Совещание было созвано (1973) по предложению социалистических государств — участников Варшавского договора. (ru)
  • 赫尔辛基最終法案(英語:Helsinki Final Act),又稱赫尔辛基协议(英語:Helsinki Accords)、赫爾辛基宣言(英語:Helsinki Declaration),歐洲安全與合作會議赫爾辛基最後文件(英文:Helsinki Final Act of the Conference on Security and Co-operation in Europe)1975年8月,芬兰首都赫尔辛基举行了关于国际安全与欧洲合作的会议,共35个国家(包括美国、加拿大,與除阿尔巴尼亚、安道尔外的全部欧洲国家)签署了这项协议。 (zh)
  • Заключний акт Наради з безпеки і співробітництва в Європі (англ. Final Act of the Conference on Security and Cooperation in Europe), також відомий як Гельсинський заключний акт (англ. Helsinki Final Act, фін. Helsingin päätösasiakirja), Гельсінські угоди (англ. Helsinki Accords) або Гельсинська декларація (англ. Helsinki Declaration) — документ, підписаний главами 35 держав у столиці Фінляндії Гельсинкі 30 липня — 1 серпня 1975. (uk)
  • La Conferència de Hèlsinki, o Conferència sobre Seguretat i Cooperació a Europa (CSCE), celebrada a Hèlsinki entre el 1972 i el 1975, era hereva del a Europa, firmat a Moscou el 1954. Però la cita del 1972 tenia un esperit completament nou: hi hagué la presència de 35 estats i va arribar a acords polítics que van seguir plenament vigents fins als anys noranta. La Conferència de Hèlsinki va ser el fòrum diplomàtic que va reconèixer els resultats territorials sorgits de la Segona Guerra Mundial. (ca)
  • Závěrečný akt Konference o bezpečnosti a spolupráci v Evropě (anglicky Final Act of the Conference on Security and Cooperation in Europe, rusky Заключительный Акт Совещания по безопасности и сотрудничеству в Европе) je výsledný dokument jednání Konference o bezpečnosti a spolupráci v Evropě (KBSE). Byl podepsán nejvyššími představiteli třiceti pěti států světa 1. srpna 1975 v Helsinkách. Jeho podpisem skončila nejdůležitější fáze procesu KBSE. V Československu vzniklo v důsledku přijetí lidskoprávních závazků a jejich nedodržování státní mocí hnutí Charta 77. (cs)
  • La Konferenco pri Sekureco kaj Kunlaborado en Eŭropo (KSKE) aŭ Helsinka Interkonsento okazis en Helsinki (Finnlando) laŭlonge de kelkaj sesioj inter la 3a de julio de 1973 kaj la finfina tria sesio de la 30a de julio ĝis la 1a de aŭgusto de 1975; tie partoprenis reprezentantoj de Usono, Kanado, Sovetunio kaj ĉiuj landoj de Eŭropo (inkludante Turkion kaj ekskludante Albanion kaj Andoron). (eo)
  • La Conferencia sobre la Seguridad y Cooperación en Europa (CSCE) o Conferencia de Helsinki tuvo lugar en Helsinki (Finlandia) a lo largo de varias sesiones entre el 3 de julio de 1973 y la decisiva tercera sesión del 30 de julio al 1 de agosto de 1975; entre los Estados Unidos de América, Canadá, la Unión de Repúblicas Socialistas Soviéticas y todos los países europeos (incluyendo a Turquía y excluyendo a Albania y Andorra). (es)
  • Ba é Ionstraim Chríochnaitheach Heilsincí, ar a dtugtar Comhaontaithe Heilsincí nó Forógra Heilsincí freisin, an doiciméad a síníodh ag cruinniú deiridh an tríú céim den Chomhdháil um Shlándáil agus Chomhar san Eoraip (CSCE) a tionóladh i Heilsincí, an Fhionlainn, idir 30 Iúil – 1 Lúnasa 1975, tar éis dhá bhliain d'idirbheartaíocht ar a dtugtar Próiseas Heilsincí. Shínigh na tíortha Eorpacha go léir a bhí ann ag an am sin (seachas an Albáin a bhí ar son na Síne agus Andóra a bhí leathcheannasach) chomh maith leis na Stáit Aontaithe agus Ceanada, 35 stát rannpháirteacha san iomlán, an Ionstraim Chríochnaitheach mar iarracht feabhas a chur ar an détente idir an tOirthear agus an tIarthar. Ní raibh Comhaontaithe Heilsincí ceangailteach, áfach, mar nach raibh stádas conartha acu a bheadh ​​le (ga)
  • La Conférence sur la sécurité et la coopération en Europe (CSCE) est une instance multilatérale de dialogue et de négociation entre les blocs de l’Est et de l’Ouest durant la guerre froide, entre 1973 et 1994. (fr)
  • L'Atto finale della Conferenza sulla sicurezza e la cooperazione in Europa, noto anche come Atto finale di Helsinki, Accordi di Helsinki o Dichiarazione di Helsinki, è stato l'atto finale della Conferenza sulla sicurezza e la cooperazione in Europa, svoltasi a Helsinki nel luglio e agosto del 1975. La dichiarazione venne firmata da trentacinque stati, tra cui gli USA, l'URSS, il Canada e tutti gli stati europei tranne Albania e Andorra, e costituì un tentativo di miglioramento delle relazioni tra il blocco comunista e l'occidente. (it)
  • De Helsinki-akkoorden vormen de slotverklaring van de Conferentie over Veiligheid en Samenwerking in Europa (later hernoemd naar Organisatie voor Veiligheid en Samenwerking in Europa) die plaatsvond in 1975 te Helsinki. De slotverklaring werd ondertekend door 33 Europese landen (w.o. de Sovjet-Unie), de Verenigde Staten en Canada, totaal 35 landen. (nl)
  • A Ata Final de Helsínquia, também conhecido como Acordos de Helsínquia, foi o documento assinado na reunião de encerramento da terceira fase da Conferência sobre Segurança e Cooperação na Europa (CSCE) realizada em Helsínquia, Finlândia, entre 30 de julho e 1.º de agosto de 1975, após dois anos de negociações conhecidas como Processo de Helsínquia. Todos os países europeus então existentes (exceto Andorra e Albânia pró-chinesa), bem como os Estados Unidos e o Canadá, ao todo 35 estados participantes, assinaram a Ata Final na tentativa de melhorar a détente entre o Oriente e o Ocidente. Os Acordos de Helsínquia, no entanto, não eram vinculativos, pois não tinham status de tratado que teria que ser ratificado pelos parlamentos. Às vezes, o termo "pacto(s) de Helsínquia" também foi usado não (pt)
  • Helsingforskonferensen (Europeiska säkerhetskonferensen i Helsingfors) var en internationell konferens om säkerhet och samarbete som hölls i början av 1970-talet. Den öppnades i Helsingfors den 3 juli 1973, fortsatte senare i Genève (från 18 september 1973 till 21 juli 1975) och avslutades i Helsingfors 1 augusti 1975, i det då nybyggda Finlandiahuset. Deltagande stater var USA, Kanada, Sovjetunionen och alla europeiska stater inklusive Turkiet men inte Albanien och Andorra. Deklarationen formulerade följande 10 punkter: (sv)
rdfs:label
  • اتفاقية هلسنكي (ar)
  • Conferència de Hèlsinki (ca)
  • Závěrečný akt Konference o bezpečnosti a spolupráci v Evropě (cs)
  • Konferenz über Sicherheit und Zusammenarbeit in Europa (de)
  • Helsinka Interkonsento (eo)
  • Helsinki Accords (en)
  • Europako Lankidetza eta Segurtasunari buruzko Konferentzia (eu)
  • Conferencia sobre la Seguridad y la Cooperación en Europa (es)
  • Comhaontuithe Heilsincí (ga)
  • Perjanjian Helsinki (in)
  • Accordi di Helsinki (it)
  • Conférence sur la sécurité et la coopération en Europe (fr)
  • ヘルシンキ宣言 (全欧安全保障協力会議) (ja)
  • 헬싱키 협정 (ko)
  • Helsinki-akkoorden (nl)
  • Akt końcowy Konferencji Bezpieczeństwa i Współpracy w Europie (pl)
  • Acordos de Helsínquia (pt)
  • Helsingforskonferensen (sv)
  • Хельсинкские соглашения (ru)
  • Гельсінські угоди (uk)
  • 赫尔辛基协议 (zh)
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is dbp:establishedEvent of
is dbp:precedes of
is rdfs:seeAlso of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License