About: Hill

An Entity of Type: natural place, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

A hill is a landform that extends above the surrounding terrain. It often has a distinct summit.

Property Value
dbo:abstract
  • Un turó, pujol o tossal és una elevació del terreny que, en general, no supera 100 metres des de la base fins al cim. També es coneix com a alteró, alturó, altet, lloma, serral (serrat al Rosselló pren aquest significat) o muntanyola. Els turons poden formar-se per diversos fenòmens geomorfològics: per l'aparició de falles; per erosió d'altres accidents majors del terreny, tals com les mateixes muntanyes o altres turons; per moviment i deposició de sediments d'una glacera, per exemple, morrenes i ; etcètera. La forma arrodonida d'alguns turons obeeix a moviments de difusió del sòl i a regòlits que cobreixen el turó, en un procés denominat reptació. Algunes regions que podrien haver tingut turons i que ara no en tenen, com les vastes planes del nord d'Indiana, és per causa de la cobertura de glaceres durant l'Era de Gel. El contrast d'aquestes amb els nombrosos turons del sud de l'estat americà és com a resultat d'aquest procés. Existeixen diverses denominacions específiques usades per descriure tipus particulars de turons, segons la seva aparença i mètode de formació. Molts noms s'han originat en una regió geogràfica per a descriure una forma de turó peculiar a aquesta regió. Altres denominacions inclouen: * Pujol – petit turó amb una mínima elevació. * Drumlin – turó format per acció glacial. * Butte – turó-illa amb costats molt escarpats i un cim molt pla, format per acció climàtica. * Tor – formació rocosa a la punta d'un turó, comuna al sud-est d'Anglaterra. * Puy (occità puèg/puèi/puòg/pui/poi)– turó-illa cònic i d'origen volcànic comú a Occitània i França. * Pingo – monticle de gel cobert de terra que es pot trobar en l'Àrtic i en l'Antàrtida. (ca)
  • اَلتَّلُّ مرتفعٌ من الأرضِ دونَ الجبل، وعادةً ما تكون له قمةٌ واحدةٌ جَلِيَّة، وله أسماء أخرى، منها: الْكُدْيَة، والرَّابِيَة، والرّبْوَة. تتخذ التلال مظهراً وسطاً بين الجبال والسهول فهي مشابهة للجبال من حيث الوعورة والتضرس لكن على نطاق مصغر إذ أن معامل ارتفاعها النسبي يتراوح بين (200 - 2000)م أما منحدراتها فتزيد عن (3) درجات أو (5%) وتصنف التلال من مراتب أشكال الأرض (أشكال الأرض ذات المرتبة الثالثة). وهي الأشكال الأرضية التي تنشأ بفعل العوامل الخارجية التي تتأثر فيها الطبقات الخارجية من الأرض. (ar)
  • Kopec je obecné označení pro vyvýšené povrchové tvary georeliéfu různého tvaru a velikosti bez přesné charakteristiky. Příbuzné a běžně užívané jsou též pojmy vrch a pahorek, u kterých však literatura již některé charakteristiky uvádí. Vrch je vypuklý tvar georeliéfu větších rozměrů ve vrchovinách, zpravidla s 150–300 m (nad okolním terénem). Pahorek je vypuklý tvar georeliéfu malých rozměrů v pahorkatinách, tato vyvýšenina je charakteristická málo výrazným a mírnými svahy. (cs)
  • Ο λόφος είναι έξαρμα της γήινης επιφάνειας το οποίο υψώνεται πάνω από την περιβάλλουσα έκταση. Συνήθως έχει διακριτή κορυφή. Τα όρια ανάμεσα σε ένα λόφο και ένα βουνό είναι ασαφή και εν πολλοίς υποκειμενικά, αλλά ο λόφος θεωρείται λιγότερο ψηλός και απότομος απ' ό,τι ένα βουνό. Στο Ηνωμένο Βασίλειο, οι γεωγράφοι ιστορικά θεωρούν βουνά τους λόφους με ύψος πάνω από 1000 πόδια (300 μέτρα). Αντίθετα, οι αναρριχητές θεωρούν ως βουνά τις κορυφές με ύψος πάνω 610 μέτρα από την επιφάνεια της θάλασσας, ορισμό που έχει και το Oxford English Dictionary και το γεωγραφικό λεξικό του Whittow. Η Μεγάλη Σοβιετική Εγκυκλοπαίδεια έχει ως ορισμό του λόφου κάθε επιφανειακό έξαρμα με σχετικό ύψος μέχρι 200 μέτρα. Πολλοί οικισμοί αρχικά κτίστηκαν πάνω σε λόφους, είτε για να αποφύγουν τις πλημμύρες, ιδίως όταν ήταν κοντά σε μεγάλο σώμα νερού, ή για άμυνα, καθώς προσφέρουν καλή θέα των περιβαλλουσών εκτάσεων και απαιτείται οι επιτιθέμενοι να επιτεθούν ανεβαίνοντας. Για παράδειγμα, η Αρχαία Ρώμη ήταν κτισμένη σε εφτά λόφους ενώ στο κέντρο της Αθήνας δεσπόζει ο οχυρωμένος λόφος όπου βρίσκεται η Ακρόπολη Αθηνών. (el)
  • Holmo estas poezia esprimo por montetoj, sed ankaŭ uzata por nenaturaj pli-malpli grandaj homkonstruitaj (ofte rondformaj) altaĵoj rilate al la ĉirkaŭo. Tiel oni povas nomi holmo la formon de stepaj tombejoj (tumuloj, kurganoj) grandajn 4-8 metrojn el la antikva epoko (Arslantepe, Silbury Hill, Sutton Hoo) aŭ aliaj homkostruitaj fosmontetoj. La esperanta esprimo aperis en poeziaĵoj kaj en suplemento de PIV kun Suplemento. (eo)
  • Ein Hügel oder eine Anhöhe ist eine natürlich entstandene oder anthropogen geschaffene, wenig gegliederte Landform, die sich freistehend über ihre Umgebung erhebt und sich durch ihre geringere Höhe und Flächenausdehnung vom Berg unterscheidet. Ein Hügel ist normalerweise nicht wesentlich länger als breit, sonst wird die Erhebung als Höhenrücken bezeichnet. Solche niedrigen Erhebungen bedingen noch kein Gebirgsklima. Eine vom Umland abweichende natürliche Vegetation ist bei freistehenden Hügeln azonal (Wasserhaushalt, Böden, Untergrund) bedingt. Nur bei Vorgebirgs-Hügeln der kollinen Höhenstufe sind extrazonal klimabedingte Unterschiede vorhanden. Es gibt keine allgemeingültige Definition; die Festlegung ist vom jeweiligen Autor abhängig. Gemeinhin wird jedoch meistens ein relativer Höhenunterschied von höchstens 200 m zwischen Gipfel und Umland vorausgesetzt. Die englischsprachige Übersetzung Hill ist in der Regel auf die Form der Erhebung bezogen und weniger auf die Höhe, sodass etwa zwei amerikanische Autoren die maximale Höhe bei 2000 ft (ca. 610 m) angesetzt haben. Ein Bezug zur absoluten Meereshöhe wird nicht hergestellt. Eine größere Zahl benachbarter Hügel wird Hügelland genannt. (de)
  • Muinoa garaiera txikiko mendia da, oro har, oinarritik tontorrera 200 metro baino gehiagoko garaiera ez duena. (eu)
  • A hill is a landform that extends above the surrounding terrain. It often has a distinct summit. (en)
  • Un cerro o es una eminencia del terreno que, en general, no supera los 100 metros desde la base hasta la cima. Sin embargo, en algunos países de Sudamérica y Centroamérica se nombran como cerros algunos picos que superan los 3000 m de altitud o incluso tan alto como el cerro El Plomo (5424 msnm) Algunos nombres específicos o locales de cerros son: mota, teso o tesa, loma, otero, montículo, alcor, collado,​ cabezo, etc. Los cerros pueden formarse por varios fenómenos; entre los más comunes están los geomorfológicos: por la surgencia de fallas; por erosión de otros accidentes mayores del terreno, tales como las mismas montañas u otros cerros; por movimiento y deposición de sedimentos de un glaciar (por ejemplo, morrenas y drumlins); etcétera. La forma redondeada de algunos cerros obedece a movimientos de difusión del suelo y a regolitos que cubren el cerro, en un proceso denominado reptación. Algunas regiones que pudieron haber tenido cerros no los tienen por causa de la cobertura de glaciares durante la Era de Hielo. Por ejemplo, el contraste entre las vastas colinas del norte del estado estadounidense de Indiana y los numerosos cerros del sur del estado son el resultado de esto. Existen varias denominaciones específicas usadas para describir tipos particulares de cerros, según su apariencia y método de formación. Muchos nombres se han originado en una región geográfica para describir una forma de cerro peculiar de esa región. Otras denominaciones incluyen: * Loma — pequeño cerro con una mínima elevación pero prolongada; * Otero - cerro aislado que domina un llano * Drumlin — cerro formado por acción glacial; * Butte — cerro isla con costados muy escarpados y una cima muy plana, formados por acción climática; * Tor — formación rocosa en la punta de un cerro, común en el suroeste de Inglaterra; * Puy — cerro isla cónico y de origen volcánico común en Francia; * Pingo — montículo de hielo cubierto de tierra que se puede encontrar en el Ártico y en la Antártica; * Teso o tesa — pequeña colina con cima llana;​ * Mota — se caracteriza por ser de baja altura y estar aislada; * Montículo — puede ser de origen natural o artificial. (es)
  • Is achar talún é an cnoc atá ardaithe go nádúrtha, ach níl sé chomh garbh nó chomh hard le sliabh. (ga)
  • Une colline est un relief généralement modéré et relativement peu étendu qui s'élève au-dessus d'une plaine ou d'un plateau et se distingue dans le paysage. Les collines peuvent être isolées ou se regrouper en champs de collines. (fr)
  • Bukit adalah suatu bentuk wujud alam wilayah bentang alam yang memiliki permukaan tanah yang lebih tinggi dari permukaan tanah di sekelilingnya namun dengan ketinggian relatif rendah dibandingkan dengan gunung. Perbukitan adalah rangkaian bukit yang berjajar di suatu daerah yang cukup luas. Dalam Bahasa Melayu, bukit juga dapat berarti gunung. Dalam buku (1856), John Crawfurd menulis bahwa bukit dalam Bahasa Melayu sama dengan gunung dalam Bahasa Jawa, yaitu dataran yang tinggi. Contohnya, pegunungan yang berjejer di Pulau Sumatra, dinamakan dengan Bukit Barisan. (in)
  • 丘(おか)は、その周囲より高いが、山よりは低くかつ傾斜のゆるやかな地形である。丘には明らかに頂上がある。周囲より高くて平らな場所は高台(たかだい)と呼ぶ。 山と丘の区別は明確ではなく、この定義に当てはまる地形であっても「山」あるいは「山岳」と呼ばれる場合もある。 * Ptačí hrádek * Whin Hill, Stacklawhill, North Ayrshire. * Denbies vineyard and Box Hill * Combe Raleigh, towards Dumpdon Hill * Potter's Hill なお、多数の丘が連続して存在している所のことを丘陵(きゅうりょう)という。 (ja)
  • 언덕은 땅이 비탈진 곳이자, 그것을 둘러싸는 지대보다 높이 솟아 오른 비교적 좁은 곳으로서, 지형 종류의 한 가지이다. 언덕은 평원보다는 고저차가 크고, 산지보다는 고저차가 작은 곳을 가리키나, 산과 구별하는 명확한 기준은 없다. 언덕이 진 곳을 가리키는 말로 구릉, 둔덕이라는 용어를 쓰기도 한다. 둔덕은 언덕을 가리키는 대한민국 함남, 황해 지방의 방언이기도 하다. 언덕에도 꼭대기가 있을 수 있다. 하지만 절벽이 많은 지형에서는 "언덕"이란 말을 명확한 꼭대기가 없는 절벽 비탈면의 일부를 가리키는 말로도 쓴다. (ko)
  • Een heuvel is een landvorm die bestaat uit een beperkt gebied dat duidelijk hoger is dan zijn omgeving. In de geomorfologie onderscheidt men heuvels en bergen. Een top die minder dan 200 meter boven zijn omgeving uitsteekt is een heuvel. Is het hoogteverschil met de omgeving groter dan heet het een berg. In de volksmond worden in België en Nederland veel heuvels bergen genoemd. De aanduiding heuvel is ook terug te vinden in plaatsnamen en andere toponiemen zoals Scherpenheuvel. Heuvels vindt men in Nederland als restanten van de ijstijd in Gelderland en de provincie Utrecht, door uitspoeling van rivieren in Zuid-Limburg en ontstaan door wind en verstuiving als duinen in het westen. De Hoge Veluwe, de Utrechtse Heuvelrug en de Sallandse Heuvelrug zijn Nationale Parken. Een grafheuvel of tumulus is een kunstmatig gemaakte ophoging op de plek waar het lichaam of de as van een overleden persoon is bijgezet. (nl)
  • La collina è un rilievo con altitudine meno elevata e con aspetto meno impervio rispetto alla montagna. La distinzione tra montagna e collina non è netta ed esistono varie convenzioni in merito. Per ciò che riguarda l'altezza, d'ordinario si definisce collina un rilievo che non supera i 400–500 o, secondo altre convenzioni, i 600–700 metri sul livello del mare (s.l.m.), purché non presenti un aspetto impervio. Un sinonimo assai diffuso di collina è colle; tuttavia, nell'area alpina e nei territori francofoni tale ultimo termine è ambiguo, poiché può assumere anche il significato di valico. (it)
  • Wzgórze – naturalna i wypukła forma rzeźby terenu o umownej wysokości względnej od 100 do 300 m, jednakże może być mniej lub więcej, zależnie od wielkości form sąsiednich, np. wzgórza stanowiące przedgórza gór wysokich w innym przypadku mogłyby być nazywane górami. Wzgórze ma zaokrąglony wierzchołek, a także łagodne bądź strome stoki (nie urwiska).. Wzgórze jest formą terenu mniejszą od góry, lecz większą od pagóra. (pl)
  • Morro, colina ou cerro é a caracterização de um acidente geográfico que é formado através de pequenas elevações de terreno com declive suave. Em algumas regiões do Brasil esse tipo de acidente geográfico também é chamado de serrote. A distinção entre um morro e uma montanha é pouco precisa e muito subjetiva. O Instituto Brasileiro de Geografia e estatística (IBGE) define morro como "elevação natural do terreno com altura de até aproximadamente 300 m" e montanha como elevação com altura acima disso. Outra definição, usada principalmente em geologia, diferencia montanha de morro pelo fato de uma montanha estar tectonicamente ativa. Por essa definição, no Brasil não haveria montanhas. (pt)
  • En kulle är en rundad upphöjning i landskapet, vanligtvis av ganska begränsad höjd.Kullar har oftast mjuka former, men om de är branta och bergiga kallas de ofta för bergknallar.Skillnaden mellan en kulle och ett berg är oklar och till stor del subjektiv, men en kulle anses allmänt inte vara lika hög eller brant som ett berg. (sv)
  • Холм (различают дюна, сопка, конус и пр.) — форма рельефа в виде небольшой возвышенности, в плане округлой или овальной формы, с пологими склонами и слабо выраженным подножием. Относительная высота до 200 метров. На холмах часто строились города, поэтому многие из них имеют свои названия (например, Капитолий, Целий). (ru)
  • Пагорб, горб, пагорок, пригір — форма рельєфу, що піднімається над навколишньою поверхнею, але лише на обмеженій площі. Найчастіше горби мають чітко виражені вершини, хоча, у разі ескарпів та меси, пагорбом може називатися височина з плоскою поверхнею. Також часто пагорбами вважаються височини з похилими схилами, на відміну від скель, а інколи, для відрізнення від гір, вводиться поріг відносної висоти 200 м. (uk)
  • 丘或山丘、小山,是一個比周圍突出,且較一般山峰低矮的地形。其定義根據地區而有不同,在命名上也沒有明確的區隔。形成方式包括自然風化或火山噴發,也有一些是人工堆砌造成。一個由許多丘串聯而成且起伏不定的區域,則稱為丘陵地或丘陵。 (zh)
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 1408983 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 15211 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1115987008 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:subject
gold:hypernym
rdf:type
rdfs:comment
  • اَلتَّلُّ مرتفعٌ من الأرضِ دونَ الجبل، وعادةً ما تكون له قمةٌ واحدةٌ جَلِيَّة، وله أسماء أخرى، منها: الْكُدْيَة، والرَّابِيَة، والرّبْوَة. تتخذ التلال مظهراً وسطاً بين الجبال والسهول فهي مشابهة للجبال من حيث الوعورة والتضرس لكن على نطاق مصغر إذ أن معامل ارتفاعها النسبي يتراوح بين (200 - 2000)م أما منحدراتها فتزيد عن (3) درجات أو (5%) وتصنف التلال من مراتب أشكال الأرض (أشكال الأرض ذات المرتبة الثالثة). وهي الأشكال الأرضية التي تنشأ بفعل العوامل الخارجية التي تتأثر فيها الطبقات الخارجية من الأرض. (ar)
  • Kopec je obecné označení pro vyvýšené povrchové tvary georeliéfu různého tvaru a velikosti bez přesné charakteristiky. Příbuzné a běžně užívané jsou též pojmy vrch a pahorek, u kterých však literatura již některé charakteristiky uvádí. Vrch je vypuklý tvar georeliéfu větších rozměrů ve vrchovinách, zpravidla s 150–300 m (nad okolním terénem). Pahorek je vypuklý tvar georeliéfu malých rozměrů v pahorkatinách, tato vyvýšenina je charakteristická málo výrazným a mírnými svahy. (cs)
  • Holmo estas poezia esprimo por montetoj, sed ankaŭ uzata por nenaturaj pli-malpli grandaj homkonstruitaj (ofte rondformaj) altaĵoj rilate al la ĉirkaŭo. Tiel oni povas nomi holmo la formon de stepaj tombejoj (tumuloj, kurganoj) grandajn 4-8 metrojn el la antikva epoko (Arslantepe, Silbury Hill, Sutton Hoo) aŭ aliaj homkostruitaj fosmontetoj. La esperanta esprimo aperis en poeziaĵoj kaj en suplemento de PIV kun Suplemento. (eo)
  • Muinoa garaiera txikiko mendia da, oro har, oinarritik tontorrera 200 metro baino gehiagoko garaiera ez duena. (eu)
  • A hill is a landform that extends above the surrounding terrain. It often has a distinct summit. (en)
  • Is achar talún é an cnoc atá ardaithe go nádúrtha, ach níl sé chomh garbh nó chomh hard le sliabh. (ga)
  • Une colline est un relief généralement modéré et relativement peu étendu qui s'élève au-dessus d'une plaine ou d'un plateau et se distingue dans le paysage. Les collines peuvent être isolées ou se regrouper en champs de collines. (fr)
  • Bukit adalah suatu bentuk wujud alam wilayah bentang alam yang memiliki permukaan tanah yang lebih tinggi dari permukaan tanah di sekelilingnya namun dengan ketinggian relatif rendah dibandingkan dengan gunung. Perbukitan adalah rangkaian bukit yang berjajar di suatu daerah yang cukup luas. Dalam Bahasa Melayu, bukit juga dapat berarti gunung. Dalam buku (1856), John Crawfurd menulis bahwa bukit dalam Bahasa Melayu sama dengan gunung dalam Bahasa Jawa, yaitu dataran yang tinggi. Contohnya, pegunungan yang berjejer di Pulau Sumatra, dinamakan dengan Bukit Barisan. (in)
  • 丘(おか)は、その周囲より高いが、山よりは低くかつ傾斜のゆるやかな地形である。丘には明らかに頂上がある。周囲より高くて平らな場所は高台(たかだい)と呼ぶ。 山と丘の区別は明確ではなく、この定義に当てはまる地形であっても「山」あるいは「山岳」と呼ばれる場合もある。 * Ptačí hrádek * Whin Hill, Stacklawhill, North Ayrshire. * Denbies vineyard and Box Hill * Combe Raleigh, towards Dumpdon Hill * Potter's Hill なお、多数の丘が連続して存在している所のことを丘陵(きゅうりょう)という。 (ja)
  • 언덕은 땅이 비탈진 곳이자, 그것을 둘러싸는 지대보다 높이 솟아 오른 비교적 좁은 곳으로서, 지형 종류의 한 가지이다. 언덕은 평원보다는 고저차가 크고, 산지보다는 고저차가 작은 곳을 가리키나, 산과 구별하는 명확한 기준은 없다. 언덕이 진 곳을 가리키는 말로 구릉, 둔덕이라는 용어를 쓰기도 한다. 둔덕은 언덕을 가리키는 대한민국 함남, 황해 지방의 방언이기도 하다. 언덕에도 꼭대기가 있을 수 있다. 하지만 절벽이 많은 지형에서는 "언덕"이란 말을 명확한 꼭대기가 없는 절벽 비탈면의 일부를 가리키는 말로도 쓴다. (ko)
  • La collina è un rilievo con altitudine meno elevata e con aspetto meno impervio rispetto alla montagna. La distinzione tra montagna e collina non è netta ed esistono varie convenzioni in merito. Per ciò che riguarda l'altezza, d'ordinario si definisce collina un rilievo che non supera i 400–500 o, secondo altre convenzioni, i 600–700 metri sul livello del mare (s.l.m.), purché non presenti un aspetto impervio. Un sinonimo assai diffuso di collina è colle; tuttavia, nell'area alpina e nei territori francofoni tale ultimo termine è ambiguo, poiché può assumere anche il significato di valico. (it)
  • Wzgórze – naturalna i wypukła forma rzeźby terenu o umownej wysokości względnej od 100 do 300 m, jednakże może być mniej lub więcej, zależnie od wielkości form sąsiednich, np. wzgórza stanowiące przedgórza gór wysokich w innym przypadku mogłyby być nazywane górami. Wzgórze ma zaokrąglony wierzchołek, a także łagodne bądź strome stoki (nie urwiska).. Wzgórze jest formą terenu mniejszą od góry, lecz większą od pagóra. (pl)
  • En kulle är en rundad upphöjning i landskapet, vanligtvis av ganska begränsad höjd.Kullar har oftast mjuka former, men om de är branta och bergiga kallas de ofta för bergknallar.Skillnaden mellan en kulle och ett berg är oklar och till stor del subjektiv, men en kulle anses allmänt inte vara lika hög eller brant som ett berg. (sv)
  • Холм (различают дюна, сопка, конус и пр.) — форма рельефа в виде небольшой возвышенности, в плане округлой или овальной формы, с пологими склонами и слабо выраженным подножием. Относительная высота до 200 метров. На холмах часто строились города, поэтому многие из них имеют свои названия (например, Капитолий, Целий). (ru)
  • Пагорб, горб, пагорок, пригір — форма рельєфу, що піднімається над навколишньою поверхнею, але лише на обмеженій площі. Найчастіше горби мають чітко виражені вершини, хоча, у разі ескарпів та меси, пагорбом може називатися височина з плоскою поверхнею. Також часто пагорбами вважаються височини з похилими схилами, на відміну від скель, а інколи, для відрізнення від гір, вводиться поріг відносної висоти 200 м. (uk)
  • 丘或山丘、小山,是一個比周圍突出,且較一般山峰低矮的地形。其定義根據地區而有不同,在命名上也沒有明確的區隔。形成方式包括自然風化或火山噴發,也有一些是人工堆砌造成。一個由許多丘串聯而成且起伏不定的區域,則稱為丘陵地或丘陵。 (zh)
  • Un turó, pujol o tossal és una elevació del terreny que, en general, no supera 100 metres des de la base fins al cim. També es coneix com a alteró, alturó, altet, lloma, serral (serrat al Rosselló pren aquest significat) o muntanyola. Algunes regions que podrien haver tingut turons i que ara no en tenen, com les vastes planes del nord d'Indiana, és per causa de la cobertura de glaceres durant l'Era de Gel. El contrast d'aquestes amb els nombrosos turons del sud de l'estat americà és com a resultat d'aquest procés. (ca)
  • Ein Hügel oder eine Anhöhe ist eine natürlich entstandene oder anthropogen geschaffene, wenig gegliederte Landform, die sich freistehend über ihre Umgebung erhebt und sich durch ihre geringere Höhe und Flächenausdehnung vom Berg unterscheidet. Ein Hügel ist normalerweise nicht wesentlich länger als breit, sonst wird die Erhebung als Höhenrücken bezeichnet. Solche niedrigen Erhebungen bedingen noch kein Gebirgsklima. Eine vom Umland abweichende natürliche Vegetation ist bei freistehenden Hügeln azonal (Wasserhaushalt, Böden, Untergrund) bedingt. Nur bei Vorgebirgs-Hügeln der kollinen Höhenstufe sind extrazonal klimabedingte Unterschiede vorhanden. (de)
  • Ο λόφος είναι έξαρμα της γήινης επιφάνειας το οποίο υψώνεται πάνω από την περιβάλλουσα έκταση. Συνήθως έχει διακριτή κορυφή. Τα όρια ανάμεσα σε ένα λόφο και ένα βουνό είναι ασαφή και εν πολλοίς υποκειμενικά, αλλά ο λόφος θεωρείται λιγότερο ψηλός και απότομος απ' ό,τι ένα βουνό. Στο Ηνωμένο Βασίλειο, οι γεωγράφοι ιστορικά θεωρούν βουνά τους λόφους με ύψος πάνω από 1000 πόδια (300 μέτρα). Αντίθετα, οι αναρριχητές θεωρούν ως βουνά τις κορυφές με ύψος πάνω 610 μέτρα από την επιφάνεια της θάλασσας, ορισμό που έχει και το Oxford English Dictionary και το γεωγραφικό λεξικό του Whittow. Η Μεγάλη Σοβιετική Εγκυκλοπαίδεια έχει ως ορισμό του λόφου κάθε επιφανειακό έξαρμα με σχετικό ύψος μέχρι 200 μέτρα. (el)
  • Un cerro o es una eminencia del terreno que, en general, no supera los 100 metros desde la base hasta la cima. Sin embargo, en algunos países de Sudamérica y Centroamérica se nombran como cerros algunos picos que superan los 3000 m de altitud o incluso tan alto como el cerro El Plomo (5424 msnm) Algunos nombres específicos o locales de cerros son: mota, teso o tesa, loma, otero, montículo, alcor, collado,​ cabezo, etc. (es)
  • Een heuvel is een landvorm die bestaat uit een beperkt gebied dat duidelijk hoger is dan zijn omgeving. In de geomorfologie onderscheidt men heuvels en bergen. Een top die minder dan 200 meter boven zijn omgeving uitsteekt is een heuvel. Is het hoogteverschil met de omgeving groter dan heet het een berg. In de volksmond worden in België en Nederland veel heuvels bergen genoemd. De aanduiding heuvel is ook terug te vinden in plaatsnamen en andere toponiemen zoals Scherpenheuvel. (nl)
  • Morro, colina ou cerro é a caracterização de um acidente geográfico que é formado através de pequenas elevações de terreno com declive suave. Em algumas regiões do Brasil esse tipo de acidente geográfico também é chamado de serrote. (pt)
rdfs:label
  • Hill (en)
  • تل (ar)
  • Turó (ca)
  • Kopec (cs)
  • Hügel (de)
  • Λόφος (el)
  • Holmo (eo)
  • Colina (es)
  • Muino (eu)
  • Cnoc (ga)
  • Bukit (in)
  • Colline (fr)
  • Collina (it)
  • (ja)
  • 언덕 (ko)
  • Heuvel (landvorm) (nl)
  • Wzgórze (pl)
  • Morro (pt)
  • Холм (ru)
  • Kulle (sv)
  • (zh)
  • Пагорб (uk)
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:type of
is dbo:wikiPageDisambiguates of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is dbp:terrain of
is dbp:type of
is gold:hypernym of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License