| p:abstract
| - Geomorphology is the study of landforms and the processes that shape them. Geomorphologists seek to understand why landscapes look the way they do: to understand landform history and dynamics, and predict future changes through a combination of field observation, physical experiment, and numerical modeling. Geomorphology is practiced within geology, geodesy, geography, archaeology, and civil and environmental engineering. Early studies in geomorphology are the foundation for pedology, one of two main branches of soil science. Landforms evolve in response to a combination of natural and anthropogenic processes. The landscape is built up through tectonic uplift and volcanism. Denudation occurs by erosion and mass wasting, which produces sediment that is transported and deposited elsewhere within the landscape or off the coast. Landscapes are also lowered by subsidence, either due to tectonics or physical changes in underlying sedimentary deposits. These processes are each influenced differently by climate, ecology, and human activity. Practical applications of geomorphology include measuring the effects of climate change, hazard assessments including landslide prediction and mitigation, river control and restoration, coastal protection, and assessing the presence of water on Mars. (en)
- La géomorphologie est une discipline de la géographie physique et des géosciences. Mais son approche de plus en plus quantitative tend à la classer aujourd'hui dans les sciences physiques de la Terre. Elle décrit les formes de la surface de la Terre (relief) et explique leur formation et leur évolution, sous l'effet de la tectonique et de l'érosion. Comme toute science elle a son objet, le relief, et ses méthodes d’étude . On distingue les reliefs structuraux, qui s'expliquent par la stratigraphie et l'orogenèse, et les reliefs d'érosion. De plus on distingue deux sous-branches de la géomorphologie : La géomorphologie structurale s’intéresse aux formes dues au géodynamisme interne du globe, c’est-à-dire à la tectonique; La géomorphologie climatique se spécialise dans les processus externes qui contribuent à la formation et à l'évolution du relief, l’érosion, l’altération, le transport, le dépôt, etc... On pourrait dire, schématiquement, que la géomorphologie structurale crée les grandes lignes du relief, tandis que la géomorphologie climatique (ou dynamique) en explique l'évolution. (fr)
- 地形学(ちけいがく、geomorphology)は、地形を取り扱う自然地理学の一分野でもあり、地球科学の一分野でもある。 地球の表面上を構成するあらゆる地形の成因・由来・歴史を研究するもので、研究・関心内容は多岐に渡る。フィールドワーク的な手法を多くとる事に特徴がある。地形の形成要因やその土地の「癖」を解明することにより、古地形の復元のほか、地震や台風などへの災害対策や、地形形成の際のメカニズムの解明など実用面においても役に立つ事が期待できる分野でもある。また、現在直接見られる地形を探求する際には、第四紀における地形変遷への関心が不可欠である。 さらに、気候変動との関係を見る気候地形学、生物の営力に注目した生物地形学、地中水の働きに注目した水文地形学などに細分化することが出来る。 (ja)
- Geomorfologie (vaak ook kortweg als morfologie aangeduid) is de wetenschap die de vormen van het landschap en de processen die daarbij een rol spelen of hebben gespeeld, bestudeert. (nl)
- Geomorfologia - nauka o rzeźbie powierzchni Ziemi. Zajmuje się opisem i pomiarem (morfometria), rozwojem, rozmieszczeniem oraz genezą form powierzchni Ziemi. Procesy kształtujące powierzchnię Ziemi dzieli się w geomorfologii na dwie grupy: procesy endogeniczne, wywołane działaniem czynników pochodzących z wnętrza Ziemi, np. wulkanizm, plutonizm, trzęsienie ziemi, ruchy izostatyczne, procesy egzogeniczne, erozja wywołana działaniem czynników zewnętrznych, takich jak rzeki, wiatr, lodowce (procesy glacjalne), pływy i fale morskie. (pl)
- Геоморфоло́гия (от греч. Ge — Земля + Morphe — форма + Logos — слово) — наука о рельефе, изучающая его происхождение, эволюцию и процессы, формирующие его. Основопологающий вопрос: "Как выглядит процесс, формирующий рельеф?" Геоморфологи пытаются понять историю и динамику изменения рельефа, и предсказывают будущие изменения, проводя полевые измерения, физические эксперименты и математическое моделирование. На практике дисциплина непосредственно связана с геологией, геодезией, географией, археологией, а также со строительством гражданских и экологических сооружений. Первоначальные знания в геоморфологии основываются на почвоведении.Формы рельефа выделяются по реагированию на естественные и антропогенные процессы. Рельеф формируется под влиянием тектонических движений и вулканизма. Денудация происходит из-за эрозии и истощения масс, в результате чего наносы переносятся аккумулируются в другом месте.Практическое приминение геоморфологии состоит в измерении влияния изменения климата, оценка опасности, прогноз и смягчение последствий оползней и обвалов, контроль и восстановление рек, береговая защита, а также оценка вероятности присутствия воды на Марсе.Палеогеоморфология - раздел геоморфологии, изучающий облик поверхности Земли в определенные периоды истории. (ru)
- Geomorfologi är en akademisk disciplin som utvecklats inom gränsområdet mellan geologin och geografin. Inom geomorfologin studeras landformer, landskapets sammansättning och de ytprocesser på jorden och andra planeter som bildar dessa landformer. Den grundläggande frågan är: Varför ser landskapet ut som det gör? Ordet kommer från grekiskans ge, som betyder "jord", och morfé, som betyder "form". Geomorfologer försöker dels förstå landformernas historia och dynamik, dels förutsäga förändringar i landformerna med hjälp av en kombination av observationer, fysikaliska experiment och numerisk modellering. Kunskaper inom geomorfolgi används inom geologi, geodesi, geografi, arkeologi, väg- och vattenbyggnad och miljöteknik. Tidiga studier inom geomorfologi ligger till grund för pedologin, en av de två huvuddelarna av jordvetenskapen. (sv)
- La geomorfología es la rama de la geografía física que estudia de manera descriptiva y explicativa el relieve de la Tierra, el cual es el resultado de un balance dinámico —que evoluciona en el tiempo— entre procesos constructivos y destructivos, dinámica que se conoce de manera genérica como ciclo geomorfológico. El término geomorfología proviene del griego: Γηος, es decir, geos, μορφή o morfos y λόγος, logos . Habitualmente la geomorfología se centra en el estudio de las formas del relieve, pero dado que estos son el resultado de la dinámica litosférica en general integra, como insumos, por un lado, conocimientos de otras ramas geográficas, tales como la climatología, la hidrogeografía, la edafogeografía y, por otro lado también integra insumos de otras ciencias, para abarcar la incidencia de fenómenos biológicos, geológicos y antrópicos, en el relieve. En un comienzo inseparable del resto de la geografía, la geomorfología toma forma a finales del siglo XIX de manos de quien fue su padre, William Morris Davis, quien también es considerado el padre de la geografía americana. En su época la idea predominante sobre la creación del relieve se explicaba a través del catastrofismo como fuera el supuesto de la gran inundación bíblica. Davis y otros geógrafos comenzaron a creer que otras causas eran responsables del modelamiento la superficie de la Tierra y no eventos catastróficos. Davis, el marco del uniformitarismo, desarrolló una teoría de la creación y destrucción del paisaje, a la cual llamó "ciclo geográfico". Trabajos tales como "The Rivers and Valleys of Pennsylvania", "The Geographical Cycle" y "Elementary Physical Geography", dieron un primer y fuerte impulso seguido por sus numerosos predecesores tales como Mark Jefferson, Isaiah Bowman, Curtis Marbut, quienes fueron consolidando la disciplina, sin dejar de participar en el contexto de la geografía y también profundizando en otras ramas. (es)
- Geomorfologia on maantieteen ja luonnonmaantieteen osa-alue, joka tutkii maanpinnan muotoja ja maaperän rakennetta. Geomorfologian päällimmäinen tarkoitus on selvittää, miksi maaperä näyttää siltä kuin se näyttää. Englanniksi geomorfologia on geomorphology ja se tulee kreikan kielen sanoista geo (suom. Maa) ja morph . (fi)
- La geomorfologia è una branca della geografia che si occupa della morfologia della Terra, cioè della forma del territorio, della sua origine ed evoluzione. Più in particolare, studia le correlazioni tra la morfologia del terreno, le sue caratteristiche litologiche e gli agenti che lo hanno modellato. Il termine deriva dal greco γη, ge, in italiano Terra e μορφή, morfé, Forma. Il termine può essere applicato allo studio della formazione e dei mutamenti nel tempo delle terre emerse, ma può anche essere usato riferendosi allo studio dei fondali marini e delle superfici di altri pianeti. La Geomorfologia studia inoltre la storia e la dinamica del territorio al fine di predirne i futuri cambiamenti attraverso la combinazione di osservazioni, esperimento fisici, e modelli matematici. La disciplina è praticata anche nella geodesia, nella geologia, e nell' ingegneria ambientale. I primi studi della geomorfologia trovano fondamento nella pedologia, uno dei due rami della scienza della terra. Il territorio evolve in risposta a una combinazione tra processi naturali e antropogeografici. Il territorio viene modellato attraverso il sollevamento delle placche tettoniche e il vulcanismo. La spoliazione del territorio avviene anche attraverso l'erosione e il mass wasting, che produce sedimenti trasportati e depositati altrove all'interno del territorio o al largo. Il territorio viene inoltre modificato da fenomeni di subsidenza, sia a causa di cambiamenti della tettonica sia dovuti ai depositi sedimentari. Questi processi sono a loro volta influenzati in modo diverso dal clima, dall' ecologia e dall'attività umana. Altri settori particolari della geomorfologia sono rappresentati ad esempio dallo studio e previsione delle frane; dalla dinamica fluviale e della loro relativa messa in sicurezza,; dalla protezione delle coste; dalla valutazione della presenza di acqua su altri pianeti come Marte (esogeomorfologia), etc. (it)
- Geomorfologia é a disciplina da geografia que estuda as formas da superfície terrestre. Para isso tende a descrever tais formas (relevos) e explicar os processos e estruturas que as determinaram, principalmente pela litologia, clima, drenagem e tectônismo. (pt)
- 地貌学是一门研究地球表面起伏形态、分布规律、物质结构、发展历史和开发利用的科学,是自然地理学的一个分支学科,也是地质学和地理学之间的一门边缘交叉学科。早期古代地貌学主要是定性描述地貌形态和类型分布,古代地貌学后期也诞生了像徐霞客游记等对岩溶地貌过程解释的经典杰作。科学地貌学发祥于19世纪中叶,受赖以尔地质均变论、达尔文生物进化论等重要影响,W.M.戴维斯的侵蚀循环学说、W.彭克的坡地学说等对科学地貌学理论发展起到重要推动作用。现代地貌学在全球变化背景下,着重区域非线性地貌过程、突变地貌过程、分形地貌过程的研究,注重数值模拟、精准测年、高分辨率遥感等技术手段的运用,并因地制宜面向社会生产实践和应用。根据形成地表起伏形态的主导营力,地貌学可以划分为气候地貌学、构造地貌学两大分支。气候地貌学主要包括冰川地貌学、冰缘地貌学、风沙地貌学等分支学科,这些地貌类型的分布规律受气候条件的影响具有明显的纬度地带性,并有伴随纬度地带性分异规律的垂直地带性。构造地貌学包括静态构造地貌和活动构造地貌两大类,其中静态构造地貌包括褶曲构造地貌、断裂构造地貌、熔岩构造地貌等,活动构造地貌包括褶曲活动、断裂活动产生的各种次生地貌形态。根据地貌形态、物质成分和地貌过程的差异,还可以划分岩溶地貌、黄土地貌、花岗岩地貌等。根据研究对象及其应用范围,地貌学有下列两个分支:* 动力地貌学* 应用地貌学 (zh)
- Die Geomorphologie (von griechisch γη, ge = Erde, μορφή, morphé = Gestalt, Form und λόγος, lógos = Wort, Lehre, Vernunft) ist ein Teilgebiet der Physischen Geographie und untersucht die Formen und formbildenden Prozesse der Oberfläche der Erde, aber auch jene des Mondes, des Mars und anderer Planeten. Hierbei gibt es Überschneidungen mit anderen Geowissenschaften wie der Geologie, der Kartographie, der Bodenkunde und der Klimatologie. (de)
|
| rdfs:comment
| - Geomorphology is the study of landforms and the processes that shape them. Geomorphologists seek to understand why landscapes look the way they do: to understand landform history and dynamics, and predict future changes through a combination of field observation, physical experiment, and numerical modeling. (en)
- La géomorphologie est une discipline de la géographie physique et des géosciences. (fr)
- 地形学(ちけいがく、geomorphology)は、地形を取り扱う自然地理学の一分野でもあり、地球科学の一分野でもある。 地球の表面上を構成するあらゆる地形の成� ・由来・歴史を� �究するもので、� �究・関心内容は多岐に渡る。フィールドワーク的な手法を多くとる事に特徴がある。地形の形成要� やその土地の「癖」を解明することにより、古地形の復元のほか、地震や台風などへの災害対策や、地形形成の際のメカニズ� の解明など実用面においても役に立つ事が期待できる分野でもある。また、現在直接見られる地形を探求する際には、第四紀における地形変遷への関心が不可� である。 さらに、気候変動との関係を見る気候地形学、生物の営力に注目した生物地形学、地中水の働きに注目した水文地形学などに細分化することが出来る。 (ja)
- Geomorfologie (vaak ook kortweg als morfologie aangeduid) is de wetenschap die de vormen van het landschap en de processen die daarbij een rol spelen of hebben gespeeld, bestudeert. (nl)
- Geomorfologia - nauka o rzeźbie powierzchni Ziemi. Zajmuje się opisem i pomiarem (morfometria), rozwojem, rozmieszczeniem oraz genezą form powierzchni Ziemi. Procesy kształtujące powierzchnię Ziemi dzieli się w geomorfologii na dwie grupy: (pl)
- Геоморфоло́гия (от греч. Ge — Земля + Morphe — форма + Logos — слово) — наука о рельефе, изучающая его происхождение, эволюцию и процессы, формирующие его. (ru)
- Geomorfologi är en akademisk disciplin som utvecklats inom gränsområdet mellan geologin och geografin. (sv)
- La geomorfología es la rama de la geografía física que estudia de manera descriptiva y explicativa el relieve de la Tierra, el cual es el resultado de un balance dinámico —que evoluciona en el tiempo— entre procesos constructivos y destructivos, dinámica que se conoce de manera genérica como ciclo geomorfológico. (es)
- Geomorfologia on maantieteen ja luonnonmaantieteen osa-alue, joka tutkii maanpinnan muotoja ja maaperän rakennetta. Geomorfologian päällimmäinen tarkoitus on selvittää, miksi maaperä näyttää siltä kuin se näyttää. (fi)
- La geomorfologia è una branca della geografia che si occupa della morfologia della Terra, cioè della forma del territorio, della sua origine ed evoluzione. (it)
- Geomorfologia é a disciplina da geografia que estuda as formas da superfície terrestre. Para isso tende a descrever tais formas (relevos) e explicar os processos e estruturas que as determinaram, principalmente pela litologia, clima, drenagem e tectônismo. (pt)
- 地貌学是一门� �究地球表面起伏形态、分布规律、物质结构、发展历史和开发利用的科学,是自然地理学的一个分支学科,也是地质学和地理学之间的一门边缘交叉学科。早期古代地貌学主要是定性描述地貌形态和类型分布,古代地貌学后期也诞生了像徐霞客游记等对岩溶地貌过程解释的经典杰作。科学地貌学发祥于19世纪中叶,受赖以尔地质均变论、达尔文生物进化论等重要影响,W.M.戴维斯的侵蚀循环学说、W.彭克的坡地学说等对科学地貌学理论发展起到重要推动作用。现代地貌学在全球变化背景下,着重区域非线性地貌过程、突变地貌过程、分形地貌过程的� �究,注重数值模拟、精准测年、高分辨率遥感等技术手段的运用,并� 地制宜面向社会生产实践和应用。� �据形成地表起伏形态的主导营力,地貌学可以划分为气候地貌学、构� 地貌学两大分支。气候地貌学主要包括冰川地貌学、冰缘地貌学、风沙地貌学等分支学科,这些地貌类型的分布规律受气候条件的影响具有明显的纬度地带性,并有伴随纬度地带性分异规律的垂直地带性。构� 地貌学包括静态构� 地貌和活动构� 地貌两大类,其中静态构� 地貌包括褶曲构� 地貌、断裂构� 地貌、熔岩构� 地貌等,活动构� 地貌包括褶曲活动、断裂活动产生的各种次生地貌形态。� �据地貌形态、物质成分和地貌过程的差异,还可以划分岩溶地貌、黄土地貌、花岗岩地貌等。� �据� �究对象及其应用范围,地貌学有下列两个分支:* 动力地貌学* 应用地貌学 (zh)
- Die Geomorphologie (von griechisch γη, ge = Erde, μορφή, morphé = Gestalt, Form und λόγος, lógos = Wort, Lehre, Vernunft) ist ein Teilgebiet der Physischen Geographie und untersucht die Formen und formbildenden Prozesse der Oberfläche der Erde, aber auch jene des Mondes, des Mars und anderer Planeten. (de)
|