An Entity of Type: societal event, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

The Battle of Marathon took place in 490 BC during the first Persian invasion of Greece. It was fought between the citizens of Athens, aided by Plataea, and a Persian force commanded by Datis and Artaphernes. The battle was the culmination of the first attempt by Persia, under King Darius I, to subjugate Greece. The Greek army inflicted a crushing defeat on the more numerous Persians, marking a turning point in the Greco-Persian Wars.

Property Value
dbo:abstract
  • La Batalla de Marató (490 aC) va ser la culminació del primer intent del rei Darios I de Pèrsia de conquerir la resta dels grecs i afegir-los a l'Imperi Aquemènida, assegurant així la regió més feble de la seva frontera occidental. (ca)
  • معركة ماراثون (باليونانية : μάχη τοῡ μαραθῶνος marathônos) حرب وقعت أثناء في 490 ق.م، في سهل «ماراثون» على بعد بضعة أميال من أثينا، وفيها تمكن جيشا أثينا وبلاتايا بقيادة من صد محاولة الملك داريوس الأول من بلاد فارس للاستيلاء على ما تبقى من اليونان وضمها إلى الإمبراطورية الفارسية، التي من شأنها تأمين أضعف جزء من الحدود الغربية لبلاده. ومعظم المعلومات حول هذه المعركة يأتي من تاريخ المؤرخ اليوناني هيرودوت. أما المصادر الفارسية، فلا توجد أي إشارة إلى هذه المعركة. وبحسب هيرودوت، فإن العدّاء الأثيني الشهير أرسل من أثينا إلى إسبارطة لطلب النجدة قبل المعركة، فقطع 225 كلم عدوا ليصل في اليوم التالي لانطلاقه. وبعد المعركة تحرك الجيش الأثيني عائدا إلى أثينا قاطعا 40 كلم في زمن قياسي (بعد المعركة مباشرة وبكامل عدته) للتصدي للأسطول الفارسي في أثينا، ليصلو مع انسحاب الإسطول الفارسي وبالتالي إعلان النصر يُعتقد ان الحدثين اختلطا ليكوّنا أسطورة أن العدّاء قطع المسافة من ماراثون لأثينا لإبلاغ أنباء النصر، إلا أنه مات تعباً بعد وصوله ومنها سمي السباق المعروف في يومنا بالماراثون. (ar)
  • Bitva u Marathónu (12. září 490 př. n. l.) mezi Peršany a Athéňany byla výsledkem Dareiova pokusu podrobit si vojenskou mocí evropské Řecko. Skončila porážkou Peršanů a završila první fázi řecko-perských válek. Bitva se odehrála při pobřeží na úzké planině u Marathónu. Střetly se v ní invazní síly Peršanů (dle odhadů 20 000 – 30 000 vojáků) s armádou Athén posílenou asi o 1000 Platajských (celkem snad 10 000 – 11 000 mužů). V čele řeckého vojska stál Miltiadés. V čele Peršanů stáli Dátis a . Bitva byla velkou vzpruhou pro řecké státy (především pro Athény) a ukázala jim, že Persii dokážou porazit. Persie se s porážkou nechtěla smířit a následně naverbovala obrovskou armádu, která proti Řekům válčila v bitvě u Thermopyl či v bitvě u Salamíny (oboje 480 př. n. l.). Historici primárně čerpají z díla řeckého historika Hérodota, který bitvu, stejně jako celé dění řecko-perských válek, popsal ve svém díle Dějiny. Hérodotos žil v 5. století př. n. l., takže mohl diskutovat s přeživšími, případně s jejich příbuznými. Na druhou stranu bitvu sám nezažil, neboť se narodil o pár let později (udává se rok 484 př. n. l.). Jinými slovy měl už jistý odstup, který je v jeho případě trochu problematický právě v tom, jak moc spoléhal na vyprávění ostatních. Ve svém díle neustále cituje dlouhé pasáže o tom, co se přesně mělo v bitvě odehrát, což samozřejmě mohlo vést k mnohým nepřesnostem (zkreslení mohlo nastat již před vyprávěním příběhu, natož po jeho zapsání). Nejvíce evidentní je to například v odhadech počtu vojáků, které jsou považovány za nepřesné (viz bitva u Thermopyl). I tak je brán za hlavní autoritu, bez níž nelze bitvu rekonstruovat. Je ovšem potřeba číst jeho dílo kriticky a nepřebírat všechny údaje a tvrzení bezmyšlenkovitě. Součástí jeho příběhu jsou různé legendy či mýty a nadpřirozené jevy. (cs)
  • Η Μάχη του Μαραθώνα (αρχαία ελληνικά Μάχη τοῦ Μαραθῶνος), που διεξήχθη τον Αύγουστο ή τον Σεπτέμβριο του 490 π.Χ, αποτελεί σύγκρουση μεταξύ των Ελλήνων (Αθηναίοι και Πλαταιείς) και των Περσών κατά την πρώτη εισβολή των Περσών στην Ελλάδα. Μετά την αποτυχία της Ιωνικής Επανάστασης, ο Δαρείος συγκέντρωσε μεγάλη δύναμη για να εκδικηθεί την Αθήνα και την Ερέτρια, οι οποίες είχαν βοηθήσει τους Ίωνες, κατά την Ιωνική Επανάσταση. Το 492 π.Χ, έστειλε δύναμη, υπό την ηγεσία του Μαρδόνιου αλλά ο περσικός στόλος καταστράφηκε από τρικυμία παραπλέοντας τον Άθω. Τελικά το 490 π.Χ., υπό τη διοίκηση του Δάτη και του Αρταφέρνη, ο περσικός στρατός κατέλαβε τις Κυκλάδες, κατέστρεψε την Ερέτρια και στρατοπέδευσε στον Μαραθώνα, όπου τους αντιμετώπισε δύναμη Αθηναίων και Πλαταιέων. Η μάχη έληξε με αποφασιστική νίκη των Ελλήνων - που οφειλόταν στην στρατιωτική ιδιοφυΐα του Μιλτιάδη - και οι Πέρσες αναγκάσθηκαν να φύγουν στην Ασία. Η μάχη του Μαραθώνα έδειξε στους Έλληνες ότι μπορούσαν να νικήσουν τους Πέρσες. Κατά τους σύγχρονους ιστορικούς και μελετητές, αποτελεί μια από τις σημαντικότερες στιγμές στην ιστορία της ανθρωπότητας. (el)
  • The Battle of Marathon took place in 490 BC during the first Persian invasion of Greece. It was fought between the citizens of Athens, aided by Plataea, and a Persian force commanded by Datis and Artaphernes. The battle was the culmination of the first attempt by Persia, under King Darius I, to subjugate Greece. The Greek army inflicted a crushing defeat on the more numerous Persians, marking a turning point in the Greco-Persian Wars. The first Persian invasion was a response to Athenian involvement in the Ionian Revolt, when Athens and Eretria sent a force to support the cities of Ionia in their attempt to overthrow Persian rule. The Athenians and Eretrians had succeeded in capturing and burning Sardis, but they were then forced to retreat with heavy losses. In response to this raid, Darius swore to burn down Athens and Eretria. According to Herodotus, Darius had his bow brought to him and then shot an arrow "upwards towards heaven", saying as he did so: "Zeus, that it may be granted me to take vengeance upon the Athenians!" Herodotus further writes that Darius charged one of his servants to say "Master, remember the Athenians" three times before dinner each day. At the time of the battle, Sparta and Athens were the two largest city-states in Greece. Once the Ionian revolt was finally crushed by the Persian victory at the Battle of Lade in 494 BC, Darius began plans to subjugate Greece. In 490 BC, he sent a naval task force under Datis and Artaphernes across the Aegean, to subjugate the Cyclades, and then to make punitive attacks on Athens and Eretria. Reaching Euboea in mid-summer after a successful campaign in the Aegean, the Persians proceeded to besiege and capture Eretria. The Persian force then sailed for Attica, landing in the bay near the town of Marathon. The Athenians, joined by a small force from Plataea, marched to Marathon, and succeeded in blocking the two exits from the plain of Marathon. The Athenians also sent a message to the Spartans asking for support. When the messenger arrived in Sparta, the Spartans were involved in a religious festival and gave this as a reason for not coming to help the Athenians. The Athenians and their allies chose a location for the battle, with marshes and mountainous terrain, that prevented the Persian cavalry from joining the Persian infantry. Miltiades, the Athenian general, ordered a general attack against the Persian forces, composed primarily of missile troops. He reinforced his flanks, luring the Persians' best fighters into his center. The inward wheeling flanks enveloped the Persians, routing them. The Persian army broke in panic towards their ships, and large numbers were slaughtered. The defeat at Marathon marked the end of the first Persian invasion of Greece, and the Persian force retreated to Asia. Darius then began raising a huge new army with which he meant to completely subjugate Greece; however, in 486 BC, his Egyptian subjects revolted, indefinitely postponing any Greek expedition. After Darius died, his son Xerxes I restarted the preparations for a second invasion of Greece, which finally began in 480 BC. The Battle of Marathon was a watershed in the Greco-Persian wars, showing the Greeks that the Persians could be beaten; the eventual Greek triumph in these wars can be seen to have begun at Marathon. The battle also showed the Greeks that they were able to win battles without the Spartans, as Sparta was seen as the major military force in Greece. This victory was overwhelmingly won by the Athenians, and Marathon raised Greek esteem of them. The following two hundred years saw the rise of the Classical Greek civilization, which has been enduringly influential in Western society and so the Battle of Marathon is often seen as a pivotal moment in Mediterranean and European history, and is often celebrated today. (en)
  • La Batalo de Maratono (greke: μάχη τοῦ μαραθῶνος, Maĥē tu Marazōnos) okazis en 490 a.K., dum la unua persa invado de Grekio. Ĝi estis batalita inter la civitanoj de Ateno, helpita fare de Plateo, kaj persa trupo estrita fare de Datis kaj Artafernes. La batalo estis la kulmino de la unua provo de Persio, sub reĝo Dario la 1-a, subigi Grekion. La greka armeo decide venkis super la pli multaj persoj, markante turnopunkton en la Grek-persaj militoj. (eo)
  • La batalla de Maratón (en griego antiguo Μάχη τοῦ Μαραθῶνος; en griego moderno Μάχη του Μαραθώνα; en latín Marathonia pugna) fue un enfrentamiento armado que definió el desenlace de la Primera Guerra Médica. Ocurrió en el año 490 a. C. y tuvo lugar en los campos y la playa de la ciudad de Maratón, situada a pocos kilómetros de Atenas, en la costa este de Ática. Enfrentó por un lado al rey persa Darío I, que deseaba invadir y conquistar Atenas por su participación en la revuelta jónica, y, por otro lado, a los atenienses y sus aliados (de Platea, entre otros). Una proeza recordada en esta batalla por Heródoto fue la de Filípides, que recorrió el camino de Atenas a Esparta para pedir ayuda al ejército espartano. Esparta rehusó ayudar a los atenienses, alegando encontrarse en fechas de celebraciones religiosas. Tras la revuelta de Jonia, Darío decidió castigar a la ciudad griega que había prestado ayuda a sus súbditos rebeldes. Después de tomar Naxos y Eretria, la expedición persa, con el consejo de Hipias, que esperaba recuperar el poder en Atenas, desembarcó en la playa de Maratón. Tras cinco días cara a cara, las falanges ateniense y platense aplastaron a la infantería persa que huyó y se embarcó de nuevo con fuertes bajas. El ejército griego se retiró rápidamente a Atenas para impedir el desembarco de la otra parte del cuerpo expedicionario persa en Falero, uno de los puertos de la ciudad. Esta victoria puso fin a la primera guerra médica. Diez años después, tuvo lugar un nuevo ataque por orden de Jerjes I. La batalla de Maratón desempeñó un papel político importante mediante la afirmación del modelo democrático ateniense y el inicio de grandes carreras militares para los generales atenienses como Milcíades o Arístides el Justo. Maratón sigue siendo una de las batallas más famosas de la Antigüedad, sobre todo a través de las conmemoraciones que suscitó, como la carrera de maratón en los Juegos Olímpicos de 1896 en Atenas. (es)
  • Die Schlacht bei Marathon (490 v. Chr.) resultierte aus dem Versuch des persischen Großkönigs Dareios I., mit einem Expeditionskorps in Athen zu intervenieren und einen Herrschaftswechsel zu bewirken. Das Perserreich trat damals erstmals militärisch im griechischen Mutterland auf, wo es seinen Einfluss ausweiten wollte. (de)
  • Maratongo Gudua (antzinako grezieraz: Μάχη τοῡ Μαραθῶνος, Mache tou Marathonos) emaitza erabaki zuen gudu bat izan zen. K.a. 490ean gertatu zen, Atenastik berrogei kilometro ingurura dagoen Maraton hirian. Alde batean Dario I.ak zuzendutako persiar armada zegoen; Atenas inbaditu eta konkistatu nahi zuen, hiri horrek joniar matxinadan izan zuen parte hartzeagatik. Beste aldean, berriz, atenastarrak eta haien aliatuak zeuden. Gudu hartako balentriarik gogoratuena Filipidesena izan zen, Maratondik Atenasa lasterka joan baitzen, guduan garaipena lortu zutela iragartzera. Gertakari hura maratoi proba atletikoaren jatorritzat jotzen da. (eu)
  • Ba é Cath Mharatóin an chéad chath ina raibh an bua ag na Gréagaigh ar na Peirsigh. Rinne arm an rí Dáirias I ionradh ar an nGréig sa bhliain 490 RC ach chloígh hoiplítigh na hAithne iad ar mhachaire Mharatóin. Thug an bua seo misneach do na Gréagaigh. Tá an chuid is mó dár n-eolas faoin gcath bunaithe ar chuntas an staraí Heireadótas. Scríobh an file Aescaileas nár theastaigh uaidh ach go gcuimhneofaí air ach mar dhuine a throid in aghaidh na bPeirseach i measc na gcoisithe i gCath Mharatóin. (ga)
  • La bataille de Marathon (en grec ancien : Μάχη τοῦ Μαραθῶνος) est un épisode de la première guerre médique en 490 av. J.-C., ayant opposé un débarquement perse aux hoplites athéniens et platéens qui remportèrent la victoire. Elle se déroule sur la plage de Marathon, sur la côte est de l'Attique, à proximité d'Athènes. À la suite de la révolte de l'Ionie, Darius décide de châtier les cités grecques qui avaient apporté leur aide à ses sujets rebelles. Après avoir pris Naxos et Érétrie, l'expédition perse, sur les conseils d'Hippias qui espère reprendre le pouvoir à Athènes, débarque sur la plage de Marathon. Après cinq jours de face-à-face, la phalange athénienne et platéenne écrase l'infanterie perse qui prend la fuite et rembarque au prix de lourdes pertes. L'armée grecque se replie alors rapidement sur Athènes pour empêcher le débarquement de l'autre partie du corps expéditionnaire perse à Phalère. Cette victoire met fin à la première guerre médique. Une nouvelle attaque a lieu dix ans plus tard sous la direction de Xerxès. La bataille de Marathon joue un rôle politique important avec l'affirmation de la puissance athénienne (le modèle démocratique athénien s'affirme dix ans plus tard après Salamine) et le début de grandes carrières pour les chefs militaires athéniens tels Miltiade ou Aristide. Marathon reste une des batailles les plus connues de l'Antiquité, notamment grâce aux commémorations qu'elle a suscitées, telles que la course du marathon inventée à l'occasion des Jeux olympiques de 1896 à Athènes. (fr)
  • Pertempuran Marathon (bahasa Yunani: Μάχη τοῦ Μαραθῶνος, Machē tou Marathōnos) adalah pertempuran yang terjadi pada tahun 490 SM dalam invasi pertama Persia ke Yunani. Pertempuran ini meletus antara warga Athena, dibantu oleh Plataia, melawan pasukan Persia yang dipimpin oleh Datis dan Artaphernes. Peristiwa ini adalah puncak upaya pertama Persia, di bawah kekuasaan Raja Darius I, untuk menguasai Yunani. Persia menyerang Yunani sebagai tanggapan atas keterlibatan Yunani dalam Pemberontakan Ionia, ketika Athena dan Eretria mengirim pasukan untuk membantu kota-kota Ionia dalam usaha mereka melepaskan diri dari kekuasaan Persia. Athena dan Eretria berhasil menaklukkan dan membakar Sardis, tetapi kemudian dipaksa mundur dengan kerugian besar. Atas tindakan mereka, Darius bersumpah untuk membakar habis Athena dan Eretria. Ketika Persia menyerang, Sparta dan Athena adalah dua negara kota terkuat di Yunani. Setelah pemberontakan Ionia berhasil dihentikan dengan kemenangan Persia dalam Pertempuran Lade, Darius mulai menyusun rencana untuk menyerang Yunani. Pada tahun 490 SM, dia mengirim armada laut di bawah komando Datis dan Artaphernes melintasi Aigea, untuk menguasai Kyklades, dan kemudian melakukan serangan ke Athena dan Eretria. Mencapai Euboia pada pertengahan musim panas, setelah kampanye yang sukses di Aigea, pasukan Persia berhasil mengepung dan menaklukkan Eretria. Pasukan Persia lalu berlayar ke Attika, berlabuh di teluk dekat Kota Marathon. Pasukan Athena, ditambah dengan sepasukan kecil tentara Plataia, berarak menuju Marathon, dan berhasil menutup dua jalur keluar dari dataran Marathon. Situasi kebuntuan terjadi selama lima hari, sebelum akhirnya Athena memutuskan untuk menyerang Persia, karena dalam lindungan kegelapan malam, beberapa armada Persia telah berlayar ke Athena. Meskipun kalah jumlah dari pasukan Persia, pasukan hoplites Athena terbukti lebih efektif melawan infanteri Persia yang kurang terlindungi. Athena menghancurkan sayap barisan Persia sebelum kemudian mengobrak-abrik bagian tengahnya. Kekalahan Persia di Marathon menandai akhir invasi pertama Persia di Yunani, dan pasukan Persia terpaksa mundur kembali ke Asia. Darius lalu mulai membangun kembali pasukan untuk nantinya menyerang Yunani lagi. Namun pada tahun 486 SM, Mesir memberontak sehingga ekspedisi ke Yunani harus tertunda. Setelah Darius meninggal, putranya Xerxes I melanjutkan rencana ayahnya dan melakukan Invasi kedua Persia ke Yunani pada tahun 480 SM. Pertempuran Marathon adalah titik balik dalam invasi pertama Persia ke Yunani, dan merupakan salah satu peristiwa terpenting dalam perang Yunani-Persia. Pertempuran ini menunjukkan bahwa Persia dapat dikalahkan; kemenangan-kemenangan Yunani selanjutnya juga dapat dilihat berawal dari pertempuran ini. Karena selama dua abad selanjutnya peradaban Yunani klasik, yang memiliki pengaruh besar terhadap masyarakat barat, mengalami kebangkitan, maka Pertempuran Marathon sering dianggap sebagai peristiwa yang amat penting dalam sejarah Eropa. Pertempuran Marathon pada masa kini barangkali lebih terkenal sebagai inspirasi untuk balapan Maraton. Meskipun secara historis tidak akurat, legenda tentang seorang pembawa pesan Yunani bernama Pheidippides yang berlari ke Athena dengan membawa berita kemenangan, menjadi inspirasi bagi perlombaan atletik ini, yang diperkenalkan di Olimpiade Athena 1896, dan pertama kali diadakan dengan jalur lari antara Marathon dan Athena. (in)
  • マラトンの戦い(マラトンのたたかい、希語:Μάχη του Μαραθώνα)は、紀元前490年にギリシアのアッティカ半島東部のマラトンで、アテナイ・プラタイア連合軍がアケメネス朝ペルシアの遠征軍を迎え撃ち、連合軍が勝利を収めた戦いである。 (ja)
  • 마라톤 전투는 기원전 490년 제1차 그리스-페르시아 전쟁 당시 아테네의 칼리마코스와 밀티아데스가 지휘하는 아테네군이 마라톤 평원에서 페르시아군을 무찌른 전투로, 이 전투에서 올림픽 경기의 마라톤 경주가 유래되었다. (ko)
  • De Slag bij Marathon was de beslissende veldslag die de Eerste Perzische Oorlog beëindigde en de eerste poging van de Perzen om de Griekse stadstaten bij het rijk te voegen. In augustus 490 v.Chr. landde een Perzisch expeditieleger op advies van Hippias aan de oostkust van Attica, ter hoogte van het dorp Marathon, op grote loopafstand van Athene. Onder de charismatische leiding van Miltiades wisten de Atheners deze poging te verijdelen. Volgens hoge ramingen verloren de Perzen 6000 à 7000 man. Daartegenover sneuvelden er "slechts" 192 Atheense strijders, wier stoffelijk overschot ter plaatse werd bijgezet in een nu nog bestaande grafheuvel. Volgens een verhaal uit latere tijden bracht de ijlbode Phidippides het bericht van de Griekse overwinning in één ruk naar Athene, waar hij bij aankomst stierf van uitputting. Het is waarschijnlijk een legende. Toch werd bij de oprichting van de moderne Olympische Spelen ter herinnering de Marathonloop ingevoerd. Historisch is wel dat de Atheense troepen onmiddellijk na de aftocht van de Perzen in ijltempo naar Athene terugkeerden, een geforceerde mars van een zevental uren. Ze kwamen op tijd aan om een tweede landingspoging te beletten van de Perzische vloot, die om Kaap Soenion gevaren was. De 19e-eeuwse Britse historicus Edward Creasy rekende de Slag bij Marathon onder de vijftien meest beslissende veldslagen in de wereld. Zijn collega John Stuart Mill ging met zijn beroemde uitspraak over de betekenis van de veldslag nog veel verder. Hij meende dat de slag bij Marathon, zelfs als een gebeurtenis in de Britse geschiedenis, belangrijker was dan de slag bij Hastings. (nl)
  • La battaglia di Maratona (in greco antico: ἡ ἐν Μαραθῶνι μάχη, hē en Marathôni máchē) fu combattuta nell'agosto o nel settembre 490 a.C. nell'ambito della prima guerra persiana e vide contrapposte le forze della polis di Atene, appoggiate da quelle di Platea e comandate dal polemarco Callimaco, a quelle dell'Impero persiano, comandate dai generali Dati e Artaferne. L'origine dello scontro va cercata nel sostegno militare che le poleis greche di Atene ed Eretria avevano fornito alle colonie elleniche della Ionia quando esse si erano ribellate all'impero. Deciso a punirle duramente, il re Dario I di Persia organizzò una spedizione militare che fu intrapresa nel 490 a.C.: sottomesse le isole Cicladi e raggiunta via mare l'isola di Eubea, i due generali persiani Dati e Artaferne, sbarcarono un contingente che assediò e distrusse la città di Eretria; la flotta proseguì verso l'Attica, approdando in una piana costiera presso la città di Maratona. Saputo dello sbarco, le forze ateniesi insieme a un manipolo di opliti di Platea si affrettarono verso la piana con l'intento di bloccare l'avanzata del più numeroso esercito persiano. Una volta deciso di dare battaglia, gli Ateniesi riuscirono ad accerchiare il nemico che, preso dal panico, fuggì disordinatamente alle navi, decretando così la propria disfatta. Reimbarcatisi, i Persiani circumnavigarono Capo Sunio progettando di portare l'attacco direttamente alla sguarnita Atene, ma l'esercito ateniese guidato dallo stratego Milziade, precipitandosi verso la città a marce forzate, poté sventare lo sbarco persiano sulla costa presso il Pireo. Fallita la sorpresa, gli aggressori tornarono in Asia Minore coi prigionieri catturati a Eretria. La battaglia di Maratona è famosa anche per la leggenda dell'emerodromo Fidippide che, secondo Luciano di Samosata, avrebbe corso ininterrottamente da Maratona ad Atene per annunciare la vittoria e, giuntovi, sarebbe morto per lo sforzo. Pur trattandosi di una commistione di più storie antiche, il racconto di tale impresa è resistito nei secoli fino a ispirare l'ideazione della gara podistica della maratona, che nel 1896 fu introdotta nel programma ufficiale della prima edizione dei giochi olimpici moderni tenutasi ad Atene. (it)
  • Bitwa pod Maratonem – najważniejsza bitwa pierwszej wielkiej inwazji perskiej na Grecję, która miała miejsce w roku 490 p.n.e., rozegrana pod małą miejscowością Maraton, usytuowanej we wschodniej Attyce. (pl)
  • Slaget vid Marathon var ett slag år 490 f.Kr. vid byn Marathon i Attika i Grekland mellan greker (från Aten och Plataiai) och perserna under Hippias som en del av persiska krigen. Grekerna segrade och kunde därefter driva tillbaka perserna. Den grekiska hären bestod av cirka 10 000 man. Den persiska hären bestod av uppskattningsvis mellan 25 000 och 30 000 man, som landsattes vid Marathonslätten (26 000 enligt Herodotos). Den grekiska hären leddes av tio generaler. Innan slaget börjat hade dessa diskuterat huruvida de skulle dra sig tillbaka till Aten eller slåss. Miltiades, en av dessa, som ville slåss, gick då till polemarchen, som också var röstberättigad. Han lyckades övertala polemarchen att de skulle strida. Varje dag var det en av generalerna som skulle leda den grekiska hären, men alla överlämnade överbefälet till Miltiades. Miltiades väntade dock på förstärkningar. Förutom de atenska trupperna hade Plataiai sänt förstärkning på knappt 1000 man. Atenarna hade tidigare skickat en budbärare (Feidippides) till Sparta för att be om hjälp, men av religiösa skäl ville inte spartanerna skicka förstärkning förrän det blivit fullmåne. Miltiades taktik var att göra tvärtemot perserna. Perserna hade huvuddelen av sina soldater i mitten. Miltiades ställde de flesta av sina soldater på flankerna. I mitten stod bland andra Themistokles, som skulle försöka hålla fronten. Slaget började genom att grekerna anföll. Medan den grekiska centern avvek på grund av persernas antal och för att locka perserna längre fram avancerade grekernas flanker och drev perserna på flykten. Grekerna vände då och anföll perserna i ryggen. Efter att omringade ha försökt strida flydde de till sina fartyg. En anledning till den grekiska segern var att de hade bättre beväpning. Då striden var till ända hade 192 atenare och omkring 6400 perser dött på slagfältet. Efter flykten seglade perserna med sin flotta mot Aten. För att förhindra att perserna skulle hinna nå Aten, sprang de atenska soldaterna "för brinnande livet", enligt Herodotos, för att undsätta staden. Grekerna hann dit i tid och kunde ställa upp sig på stranden vid hamnen (Faleron) för att avskräcka en persisk landstigning. Det är egentligen denna språngmarsch, som är förebilden till maratonloppet. Efter en tids tvekan på redden bestämde sig perserna att överge sina erövringsplaner och seglade tillbaka till Asien. Det persiska hotet var avvärjt, för den här gången. Nästa stora persiska erövringshot skulle komma 10 år senare. Historien om Feidippides som utsågs att springa de 42 kilometerna hem till Aten och förkunna segern är dock en myt, som i modern tid blivit förebilden till maratonloppet. (sv)
  • A batalha de Maratona (em grego: Μάχη τοῡ Μαραθῶνος; romaniz.: Māche tou Marathōnos) ocorreu durante a Primeira Guerra Médica, em setembro de 490 a.C., numa planície a leste de Atenas. O general helênico Milcíades, avisado do desembarque persa, incumbiu os atenienses de lhe fazerem frente. Ao mesmo tempo, enviou Fidípides a Esparta para solicitar ajuda, o que o fez correr cerca de 200 quilômetros em menos de um dia. Os espartanos prometeram acatar o pedido, mas argumentaram que devido a razões religiosas (encontravam-se no nono dia do mês lunar) não poderiam fazê-lo antes de seis dias. Milcíades, contudo, não podia esperar tanto tempo, e se lançou ao ataque contra os persas com os efetivos que dispunha. O número de atenienses provavelmente girava em torno de dez a quinze mil combatentes, ao passo que as forças persas provavelmente seriam de vinte a trinta mil homens. Heródoto afirma que os persas possuíam seiscentos barcos, conquanto outros autores gregos aumentem as forças inimigas até um milhão de efetivos — dado exagerado e inverossímil. Durante a batalha, os gregos cercaram os persas, que responderam com uma chuva de flechas, levando os gregos a precipitarem contra o inimigo e forçando a disposição das tropas em formações fechadas, o que impedia o uso da cavalaria. Esta ação foi determinante, pois os persas não podiam fazer muito contra as largas lanças das forças gregas preparadas para um combate corpo a corpo, já que seus arcos não os serviam e as espadas, punhais e espadas curtas não podiam fazer grande dano aos gregos protegidos com couraça. Os persas ofereceram grande resistência, conseguindo romper por um momento o cerco grego, que logo foi reagrupado. Os gregos, então, fizeram recuar os persas até o local do desembarque, onde se deu a última parte do combate. Os atenienses capturaram sete barcos, mas eram insuficientes para impedir a retirada do exército inimigo, que foi totalmente massacrado. Do lado persa houve cerca de 6 000 baixas, e pelos atenienses morreram 192 hoplitas. As tropas persas, derrotadas, regressaram à Ásia, mas isto não significava que o problema estava solucionado entre persas e gregos, pois logo ocorreria uma nova guerra. Segundo conta a lenda, Fidípides recebeu de Milcíades a ordem de correr os 42 quilômetros (250 estádios) que separavam a cidade de Maratona da cidade de Atenas, a fim de comunicar a vitória grega. Após tê-la anunciado com a frase "Alegrai-vos, atenienses, nós vencemos!", teria caído morto devido ao esforço. (pt)
  • Марафо́нская би́тва — одно из крупнейших сухопутных сражений греко-персидских войн, состоявшееся 12 сентября 490 года до н. э. неподалёку от греческого города Марафон приблизительно в 42 км от Афин. В битве при Марафоне персидская армия потерпела сокрушительное поражение. Под руководством Мильтиада союзным войском афинян и платейцев была уничтожена бо́льшая часть армии противника. Для эллинов сражение стало первой победой над войском империи Ахеменидов. Для персов поражение их армии не имело больших последствий: их государство находилось на пике могущества и обладало огромными ресурсами. После этой неудачной экспедиции Дарий стал собирать огромное войско для покорения всей Греции. Его планам помешало восстание в Египте в 486 году до н. э. После смерти Дария его трон занял Ксеркс. Подавив египетское восстание, Ксеркс продолжил подготовку к походу на Грецию. (ru)
  • 马拉松战役(希腊语:Μάχη τοῦ Μαραθῶνος, Machē tou Marathōnos)发生在公元前490年的一場戰役,古希臘城邦聯軍對抗波斯帝國,最終由雅典與斯巴達領導的希臘聯軍獲勝。 (zh)
  • Марафо́нська битва або Марато́нська битва — одна з найбільших сухопутних битв греко-перських війн, що відбулася 12 вересня 490 до н. е. недалеко від грецького міста Марафон приблизно 42 км від Афін. У битві при Марафоні перська армія зазнала нищівної поразки. Під керівництвом Мільтіада союзним військом афінян і платейців було знищено більшу частину армії противника. Для еллінів бій став першою перемогою над військом імперії Ахеменідів. Для персів поразка їхньої армії мало великих наслідків: їх держава перебувала на піку могутності і мало величезними ресурсами. Після цієї невдалої експедиції Дарій став збирати величезне військо для підкорення всієї Греції. Його планам завадило повстання Єгипті в 486 року до н. е. Після смерті Дарія його трон зайняв Ксеркс. Придушивши єгипетське повстання, Ксеркс продовжив підготовку до Греції. (uk)
dbo:causalties
  • 192 dead (Herodotus)
dbo:combatant
  • Achaemenid Empire
dbo:commander
dbo:date
  • -490-09-10 (xsd:date)
dbo:isPartOfMilitaryConflict
dbo:place
dbo:result
  • Greek victory
  • * Persian forces driven out of mainland Greece for 10 years
  • * Persian forces conquer the Cycladic islands and establish control over the Aegean sea
dbo:strength
  • 10,000–11,000 men
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 4806 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 70409 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1123432549 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:align
  • right (en)
dbp:author
  • Herodotus VI.113. (en)
dbp:caption
  • 1900 (xsd:integer)
  • Tomb of the Plataeans at Marathon. (en)
  • Mound in which the Athenian dead were buried after the Battle of Marathon. (en)
dbp:captionAlign
  • center (en)
dbp:casualties
  • 192 (xsd:integer)
dbp:combatant
dbp:commander
  • Callimachus (en)
  • (en)
  • Arimnestos (en)
  • Aristides the Just (en)
  • Cynaegirus (en)
  • Miltiades (en)
  • Stesilaos (en)
  • Themistocles (en)
  • Xanthippus (en)
dbp:conflict
  • Battle of Marathon (en)
dbp:date
  • 2016-10-19 (xsd:date)
  • 2017-08-14 (xsd:date)
  • -490-09-10 (xsd:date)
dbp:image
  • Marathon Tomb of the Athenians 2.jpg (en)
  • Marathon, tomb of the Plataeans.jpg (en)
dbp:imageSize
  • 300 (xsd:integer)
dbp:mapCaption
  • Location of the Battle of Marathon (en)
dbp:mapMarksize
  • 7 (xsd:integer)
dbp:mapRelief
  • yes (en)
dbp:mapSize
  • 300 (xsd:integer)
dbp:mapType
  • Greece (en)
dbp:partof
  • the first Persian invasion of Greece (en)
dbp:place
dbp:quote
  • They fought a long time at Marathon. In the center of the line the foreigners prevailed, where the Persians and Sacae were arrayed. The foreigners prevailed there and broke through in pursuit inland, but on each wing the Athenians and Plataeans prevailed. (en)
dbp:result
  • 3.15576E8
dbp:strength
  • 10000 (xsd:integer)
dbp:totalWidth
  • 400 (xsd:integer)
dbp:url
dbp:wikiPageUsesTemplate
dbp:wordnet_type
dcterms:subject
georss:point
  • 38.11805555555556 23.97833333333333
rdf:type
rdfs:comment
  • La Batalla de Marató (490 aC) va ser la culminació del primer intent del rei Darios I de Pèrsia de conquerir la resta dels grecs i afegir-los a l'Imperi Aquemènida, assegurant així la regió més feble de la seva frontera occidental. (ca)
  • La Batalo de Maratono (greke: μάχη τοῦ μαραθῶνος, Maĥē tu Marazōnos) okazis en 490 a.K., dum la unua persa invado de Grekio. Ĝi estis batalita inter la civitanoj de Ateno, helpita fare de Plateo, kaj persa trupo estrita fare de Datis kaj Artafernes. La batalo estis la kulmino de la unua provo de Persio, sub reĝo Dario la 1-a, subigi Grekion. La greka armeo decide venkis super la pli multaj persoj, markante turnopunkton en la Grek-persaj militoj. (eo)
  • Die Schlacht bei Marathon (490 v. Chr.) resultierte aus dem Versuch des persischen Großkönigs Dareios I., mit einem Expeditionskorps in Athen zu intervenieren und einen Herrschaftswechsel zu bewirken. Das Perserreich trat damals erstmals militärisch im griechischen Mutterland auf, wo es seinen Einfluss ausweiten wollte. (de)
  • Maratongo Gudua (antzinako grezieraz: Μάχη τοῡ Μαραθῶνος, Mache tou Marathonos) emaitza erabaki zuen gudu bat izan zen. K.a. 490ean gertatu zen, Atenastik berrogei kilometro ingurura dagoen Maraton hirian. Alde batean Dario I.ak zuzendutako persiar armada zegoen; Atenas inbaditu eta konkistatu nahi zuen, hiri horrek joniar matxinadan izan zuen parte hartzeagatik. Beste aldean, berriz, atenastarrak eta haien aliatuak zeuden. Gudu hartako balentriarik gogoratuena Filipidesena izan zen, Maratondik Atenasa lasterka joan baitzen, guduan garaipena lortu zutela iragartzera. Gertakari hura maratoi proba atletikoaren jatorritzat jotzen da. (eu)
  • Ba é Cath Mharatóin an chéad chath ina raibh an bua ag na Gréagaigh ar na Peirsigh. Rinne arm an rí Dáirias I ionradh ar an nGréig sa bhliain 490 RC ach chloígh hoiplítigh na hAithne iad ar mhachaire Mharatóin. Thug an bua seo misneach do na Gréagaigh. Tá an chuid is mó dár n-eolas faoin gcath bunaithe ar chuntas an staraí Heireadótas. Scríobh an file Aescaileas nár theastaigh uaidh ach go gcuimhneofaí air ach mar dhuine a throid in aghaidh na bPeirseach i measc na gcoisithe i gCath Mharatóin. (ga)
  • マラトンの戦い(マラトンのたたかい、希語:Μάχη του Μαραθώνα)は、紀元前490年にギリシアのアッティカ半島東部のマラトンで、アテナイ・プラタイア連合軍がアケメネス朝ペルシアの遠征軍を迎え撃ち、連合軍が勝利を収めた戦いである。 (ja)
  • 마라톤 전투는 기원전 490년 제1차 그리스-페르시아 전쟁 당시 아테네의 칼리마코스와 밀티아데스가 지휘하는 아테네군이 마라톤 평원에서 페르시아군을 무찌른 전투로, 이 전투에서 올림픽 경기의 마라톤 경주가 유래되었다. (ko)
  • Bitwa pod Maratonem – najważniejsza bitwa pierwszej wielkiej inwazji perskiej na Grecję, która miała miejsce w roku 490 p.n.e., rozegrana pod małą miejscowością Maraton, usytuowanej we wschodniej Attyce. (pl)
  • 马拉松战役(希腊语:Μάχη τοῦ Μαραθῶνος, Machē tou Marathōnos)发生在公元前490年的一場戰役,古希臘城邦聯軍對抗波斯帝國,最終由雅典與斯巴達領導的希臘聯軍獲勝。 (zh)
  • معركة ماراثون (باليونانية : μάχη τοῡ μαραθῶνος marathônos) حرب وقعت أثناء في 490 ق.م، في سهل «ماراثون» على بعد بضعة أميال من أثينا، وفيها تمكن جيشا أثينا وبلاتايا بقيادة من صد محاولة الملك داريوس الأول من بلاد فارس للاستيلاء على ما تبقى من اليونان وضمها إلى الإمبراطورية الفارسية، التي من شأنها تأمين أضعف جزء من الحدود الغربية لبلاده. ومعظم المعلومات حول هذه المعركة يأتي من تاريخ المؤرخ اليوناني هيرودوت. أما المصادر الفارسية، فلا توجد أي إشارة إلى هذه المعركة. وبحسب هيرودوت، فإن العدّاء الأثيني الشهير أرسل من أثينا إلى إسبارطة لطلب النجدة قبل المعركة، فقطع 225 كلم عدوا ليصل في اليوم التالي لانطلاقه. وبعد المعركة تحرك الجيش الأثيني عائدا إلى أثينا قاطعا 40 كلم في زمن قياسي (بعد المعركة مباشرة وبكامل عدته) للتصدي للأسطول الفارسي في أثينا، ليصلو مع انسحاب الإسطول الفارسي وبالتالي إعلان الن (ar)
  • Bitva u Marathónu (12. září 490 př. n. l.) mezi Peršany a Athéňany byla výsledkem Dareiova pokusu podrobit si vojenskou mocí evropské Řecko. Skončila porážkou Peršanů a završila první fázi řecko-perských válek. (cs)
  • Η Μάχη του Μαραθώνα (αρχαία ελληνικά Μάχη τοῦ Μαραθῶνος), που διεξήχθη τον Αύγουστο ή τον Σεπτέμβριο του 490 π.Χ, αποτελεί σύγκρουση μεταξύ των Ελλήνων (Αθηναίοι και Πλαταιείς) και των Περσών κατά την πρώτη εισβολή των Περσών στην Ελλάδα. Η μάχη του Μαραθώνα έδειξε στους Έλληνες ότι μπορούσαν να νικήσουν τους Πέρσες. Κατά τους σύγχρονους ιστορικούς και μελετητές, αποτελεί μια από τις σημαντικότερες στιγμές στην ιστορία της ανθρωπότητας. (el)
  • The Battle of Marathon took place in 490 BC during the first Persian invasion of Greece. It was fought between the citizens of Athens, aided by Plataea, and a Persian force commanded by Datis and Artaphernes. The battle was the culmination of the first attempt by Persia, under King Darius I, to subjugate Greece. The Greek army inflicted a crushing defeat on the more numerous Persians, marking a turning point in the Greco-Persian Wars. (en)
  • La batalla de Maratón (en griego antiguo Μάχη τοῦ Μαραθῶνος; en griego moderno Μάχη του Μαραθώνα; en latín Marathonia pugna) fue un enfrentamiento armado que definió el desenlace de la Primera Guerra Médica. Ocurrió en el año 490 a. C. y tuvo lugar en los campos y la playa de la ciudad de Maratón, situada a pocos kilómetros de Atenas, en la costa este de Ática. Enfrentó por un lado al rey persa Darío I, que deseaba invadir y conquistar Atenas por su participación en la revuelta jónica, y, por otro lado, a los atenienses y sus aliados (de Platea, entre otros). Una proeza recordada en esta batalla por Heródoto fue la de Filípides, que recorrió el camino de Atenas a Esparta para pedir ayuda al ejército espartano. Esparta rehusó ayudar a los atenienses, alegando encontrarse en fechas de celebr (es)
  • Pertempuran Marathon (bahasa Yunani: Μάχη τοῦ Μαραθῶνος, Machē tou Marathōnos) adalah pertempuran yang terjadi pada tahun 490 SM dalam invasi pertama Persia ke Yunani. Pertempuran ini meletus antara warga Athena, dibantu oleh Plataia, melawan pasukan Persia yang dipimpin oleh Datis dan Artaphernes. Peristiwa ini adalah puncak upaya pertama Persia, di bawah kekuasaan Raja Darius I, untuk menguasai Yunani. Persia menyerang Yunani sebagai tanggapan atas keterlibatan Yunani dalam Pemberontakan Ionia, ketika Athena dan Eretria mengirim pasukan untuk membantu kota-kota Ionia dalam usaha mereka melepaskan diri dari kekuasaan Persia. Athena dan Eretria berhasil menaklukkan dan membakar Sardis, tetapi kemudian dipaksa mundur dengan kerugian besar. Atas tindakan mereka, Darius bersumpah untuk membak (in)
  • La bataille de Marathon (en grec ancien : Μάχη τοῦ Μαραθῶνος) est un épisode de la première guerre médique en 490 av. J.-C., ayant opposé un débarquement perse aux hoplites athéniens et platéens qui remportèrent la victoire. Elle se déroule sur la plage de Marathon, sur la côte est de l'Attique, à proximité d'Athènes. Marathon reste une des batailles les plus connues de l'Antiquité, notamment grâce aux commémorations qu'elle a suscitées, telles que la course du marathon inventée à l'occasion des Jeux olympiques de 1896 à Athènes. (fr)
  • La battaglia di Maratona (in greco antico: ἡ ἐν Μαραθῶνι μάχη, hē en Marathôni máchē) fu combattuta nell'agosto o nel settembre 490 a.C. nell'ambito della prima guerra persiana e vide contrapposte le forze della polis di Atene, appoggiate da quelle di Platea e comandate dal polemarco Callimaco, a quelle dell'Impero persiano, comandate dai generali Dati e Artaferne. (it)
  • De Slag bij Marathon was de beslissende veldslag die de Eerste Perzische Oorlog beëindigde en de eerste poging van de Perzen om de Griekse stadstaten bij het rijk te voegen. In augustus 490 v.Chr. landde een Perzisch expeditieleger op advies van Hippias aan de oostkust van Attica, ter hoogte van het dorp Marathon, op grote loopafstand van Athene. Onder de charismatische leiding van Miltiades wisten de Atheners deze poging te verijdelen. Volgens hoge ramingen verloren de Perzen 6000 à 7000 man. Daartegenover sneuvelden er "slechts" 192 Atheense strijders, wier stoffelijk overschot ter plaatse werd bijgezet in een nu nog bestaande grafheuvel. (nl)
  • A batalha de Maratona (em grego: Μάχη τοῡ Μαραθῶνος; romaniz.: Māche tou Marathōnos) ocorreu durante a Primeira Guerra Médica, em setembro de 490 a.C., numa planície a leste de Atenas. O general helênico Milcíades, avisado do desembarque persa, incumbiu os atenienses de lhe fazerem frente. Ao mesmo tempo, enviou Fidípides a Esparta para solicitar ajuda, o que o fez correr cerca de 200 quilômetros em menos de um dia. Os espartanos prometeram acatar o pedido, mas argumentaram que devido a razões religiosas (encontravam-se no nono dia do mês lunar) não poderiam fazê-lo antes de seis dias. Milcíades, contudo, não podia esperar tanto tempo, e se lançou ao ataque contra os persas com os efetivos que dispunha. (pt)
  • Slaget vid Marathon var ett slag år 490 f.Kr. vid byn Marathon i Attika i Grekland mellan greker (från Aten och Plataiai) och perserna under Hippias som en del av persiska krigen. Grekerna segrade och kunde därefter driva tillbaka perserna. Miltiades taktik var att göra tvärtemot perserna. Perserna hade huvuddelen av sina soldater i mitten. Miltiades ställde de flesta av sina soldater på flankerna. I mitten stod bland andra Themistokles, som skulle försöka hålla fronten. (sv)
  • Марафо́нская би́тва — одно из крупнейших сухопутных сражений греко-персидских войн, состоявшееся 12 сентября 490 года до н. э. неподалёку от греческого города Марафон приблизительно в 42 км от Афин. В битве при Марафоне персидская армия потерпела сокрушительное поражение. Под руководством Мильтиада союзным войском афинян и платейцев была уничтожена бо́льшая часть армии противника. Для эллинов сражение стало первой победой над войском империи Ахеменидов. Для персов поражение их армии не имело больших последствий: их государство находилось на пике могущества и обладало огромными ресурсами. После этой неудачной экспедиции Дарий стал собирать огромное войско для покорения всей Греции. Его планам помешало восстание в Египте в 486 году до н. э. После смерти Дария его трон занял Ксеркс. Подавив е (ru)
  • Марафо́нська битва або Марато́нська битва — одна з найбільших сухопутних битв греко-перських війн, що відбулася 12 вересня 490 до н. е. недалеко від грецького міста Марафон приблизно 42 км від Афін. У битві при Марафоні перська армія зазнала нищівної поразки. Під керівництвом Мільтіада союзним військом афінян і платейців було знищено більшу частину армії противника. Для еллінів бій став першою перемогою над військом імперії Ахеменідів. Для персів поразка їхньої армії мало великих наслідків: їх держава перебувала на піку могутності і мало величезними ресурсами. Після цієї невдалої експедиції Дарій став збирати величезне військо для підкорення всієї Греції. Його планам завадило повстання Єгипті в 486 року до н. е. Після смерті Дарія його трон зайняв Ксеркс. Придушивши єгипетське повстання, К (uk)
rdfs:label
  • Battle of Marathon (en)
  • معركة ماراثون (ar)
  • Batalla de Marató (ca)
  • Bitva u Marathónu (cs)
  • Schlacht bei Marathon (de)
  • Μάχη του Μαραθώνα (el)
  • Batalo de Maratono (eo)
  • Batalla de Maratón (es)
  • Maratongo Gudua (eu)
  • Cath Mharatóin (ga)
  • Pertempuran Marathon (in)
  • Bataille de Marathon (fr)
  • Battaglia di Maratona (it)
  • マラトンの戦い (ja)
  • 마라톤 전투 (ko)
  • Slag bij Marathon (nl)
  • Bitwa pod Maratonem (pl)
  • Batalha de Maratona (pt)
  • Битва при Марафоне (ru)
  • Slaget vid Marathon (sv)
  • Марафонська битва (uk)
  • 马拉松战役 (zh)
owl:sameAs
geo:geometry
  • POINT(23.978332519531 38.118057250977)
geo:lat
  • 38.118057 (xsd:float)
geo:long
  • 23.978333 (xsd:float)
skos:exactMatch
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
foaf:name
  • Battle of Marathon (en)
is dbo:battle of
is dbo:wikiPageDisambiguates of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is dbp:battles of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License