This HTML5 document contains 616 embedded RDF statements represented using HTML+Microdata notation.

The embedded RDF content will be recognized by any processor of HTML5 Microdata.

Namespace Prefixes

PrefixIRI
n127https://www.vatican.va/holy_father/john_paul_ii/encyclicals/documents/
dbpedia-frhttp://fr.dbpedia.org/resource/
dbpedia-lahttp://la.dbpedia.org/resource/
dbpedia-mrhttp://mr.dbpedia.org/resource/
dbrhttp://dbpedia.org/resource/
n52http://mn.dbpedia.org/resource/
n12http://azb.dbpedia.org/resource/
n70http://su.dbpedia.org/resource/
dbpedia-nohttp://no.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ukhttp://uk.dbpedia.org/resource/
n69http://ia.dbpedia.org/resource/
n56http://jv.dbpedia.org/resource/
n98http://pa.dbpedia.org/resource/
yagohttp://dbpedia.org/class/yago/
foafhttp://xmlns.com/foaf/0.1/
dbpedia-ethttp://et.dbpedia.org/resource/
n9http://
dbpedia-elhttp://el.dbpedia.org/resource/
n114https://global.dbpedia.org/id/
dbpedia-fyhttp://fy.dbpedia.org/resource/
dbpedia-rohttp://ro.dbpedia.org/resource/
n58http://my.dbpedia.org/resource/
dbphttp://dbpedia.org/property/
n18http://uz.dbpedia.org/resource/
n23http://ta.dbpedia.org/resource/
dbpedia-nnhttp://nn.dbpedia.org/resource/
n115http://ur.dbpedia.org/resource/
dbpedia-zhhttp://zh.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ithttp://it.dbpedia.org/resource/
n146http://bioethics.georgetown.edu/nrc/
dbpedia-cahttp://ca.dbpedia.org/resource/
dbpedia-plhttp://pl.dbpedia.org/resource/
wikipedia-enhttp://en.wikipedia.org/wiki/
n44http://www.springernature.com/scigraph/things/subjects/
dbpedia-idhttp://id.dbpedia.org/resource/
n140http://www.worldcat.org/title/being-good-a-short-introduction-to-ethics/oclc/
dbpedia-pnbhttp://pnb.dbpedia.org/resource/
dbpedia-eshttp://es.dbpedia.org/resource/
dbpedia-eohttp://eo.dbpedia.org/resource/
rdfhttp://www.w3.org/1999/02/22-rdf-syntax-ns#
dbpedia-azhttp://az.dbpedia.org/resource/
dbpedia-arhttp://ar.dbpedia.org/resource/
dbpedia-gahttp://ga.dbpedia.org/resource/
n88http://ml.dbpedia.org/resource/
dbpedia-anhttp://an.dbpedia.org/resource/
dbpedia-hrhttp://hr.dbpedia.org/resource/
n77http://tl.dbpedia.org/resource/
dbpedia-thhttp://th.dbpedia.org/resource/
n15https://www.youtube.com/
n101https://jonathannapelacenter.byuh.edu/the_pacific_institute/pacific_studies_journal%3Fq=the_pacific_institute/
dbpedia-ishttp://is.dbpedia.org/resource/
rdfshttp://www.w3.org/2000/01/rdf-schema#
provhttp://www.w3.org/ns/prov#
skoshttp://www.w3.org/2004/02/skos/core#
dbpedia-dehttp://de.dbpedia.org/resource/
dbpedia-dahttp://da.dbpedia.org/resource/
n79http://scn.dbpedia.org/resource/
dbpedia-kahttp://ka.dbpedia.org/resource/
n94http://lv.dbpedia.org/resource/
n48http://ast.dbpedia.org/resource/
dbpedia-glhttp://gl.dbpedia.org/resource/
dbpedia-lbhttp://lb.dbpedia.org/resource/
dbpedia-mshttp://ms.dbpedia.org/resource/
n109http://yi.dbpedia.org/resource/
n136http://hy.dbpedia.org/resource/
n28https://web.archive.org/web/20130603192504/http:/www.galilean-library.org/
dbpedia-huhttp://hu.dbpedia.org/resource/
n118http://tg.dbpedia.org/resource/
n34http://hi.dbpedia.org/resource/
dbpedia-cshttp://cs.dbpedia.org/resource/
n54https://web.archive.org/web/20090923081848/http:/www.ucl.ac.uk/philosophy/LPSG/
dbpedia-hehttp://he.dbpedia.org/resource/
n124http://www.utilitarian.net/singer/by/
n92http://sah.dbpedia.org/resource/
dctermshttp://purl.org/dc/terms/
n91http://www.ucl.ac.uk/philosophy/LPSG/
dbpedia-sqhttp://sq.dbpedia.org/resource/
n7http://li.dbpedia.org/resource/
n50http://si.dbpedia.org/resource/
dbpedia-trhttp://tr.dbpedia.org/resource/
n49http://ht.dbpedia.org/resource/
dbpedia-behttp://be.dbpedia.org/resource/
n137http://ba.dbpedia.org/resource/
dbpedia-barhttp://bar.dbpedia.org/resource/
n85http://www.scu.edu/ethics/
dbohttp://dbpedia.org/ontology/
n89http://dbpedia.org/resource/Wikt:
n135http://d-nb.info/gnd/
owlhttp://www.w3.org/2002/07/owl#
dbpedia-kohttp://ko.dbpedia.org/resource/
dbpedia-kkhttp://kk.dbpedia.org/resource/
dbpedia-warhttp://war.dbpedia.org/resource/
n110http://lt.dbpedia.org/resource/
dbpedia-fihttp://fi.dbpedia.org/resource/
dbpedia-fahttp://fa.dbpedia.org/resource/
dbpedia-slhttp://sl.dbpedia.org/resource/
dbpedia-shhttp://sh.dbpedia.org/resource/
n64http://www.open2.net/ethicsbites/
n35http://www.chiroweb.com/archives/22/06/
dbthttp://dbpedia.org/resource/Template:
dbpedia-cyhttp://cy.dbpedia.org/resource/
n60http://zbw.eu/stw/descriptor/
dbpedia-ochttp://oc.dbpedia.org/resource/
n139http://ce.dbpedia.org/resource/
dbpedia-pthttp://pt.dbpedia.org/resource/
n99http://www.klice.co.uk/
n65http://ckb.dbpedia.org/resource/
dbpedia-jahttp://ja.dbpedia.org/resource/
n147http://icog.es/iageth/
n47http://sw.cyc.com/concept/
wikidatahttp://www.wikidata.org/entity/
dbpedia-swhttp://sw.dbpedia.org/resource/
goldhttp://purl.org/linguistics/gold/
n143http://www.ditext.com/frankena/
n51https://web.archive.org/web/20100327182813/http:/www.utilitarian.net/singer/by/
n76http://zbw.eu/stw/mapping/dbpedia/
dbpedia-simplehttp://simple.dbpedia.org/resource/
xsdhhttp://www.w3.org/2001/XMLSchema#
dbpedia-skhttp://sk.dbpedia.org/resource/
dbpedia-afhttp://af.dbpedia.org/resource/
n68https://web.archive.org/web/20100413215151/http:/www.philosophyarchive.com/
n128http://bs.dbpedia.org/resource/
n42http://tt.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ndshttp://nds.dbpedia.org/resource/
n129http://ne.dbpedia.org/resource/
dbpedia-bghttp://bg.dbpedia.org/resource/
n39http://dbpedia.org/resource/File:
n119http://ky.dbpedia.org/resource/
n86https://web.archive.org/web/20111122174238/http:/www.open2.net/ethicsbites/
dbpedia-kuhttp://ku.dbpedia.org/resource/
n21http://commons.wikimedia.org/wiki/Special:FilePath/
n83https://web.archive.org/web/20070621154354/http:/bioethics.georgetown.edu/nrc/
dbpedia-ruhttp://ru.dbpedia.org/resource/
n122http://fo.dbpedia.org/resource/
n40http://www.galilean-library.org/
dbpedia-mkhttp://mk.dbpedia.org/resource/
dbpedia-svhttp://sv.dbpedia.org/resource/
n104http://am.dbpedia.org/resource/
dbpedia-alshttp://als.dbpedia.org/resource/
dbpedia-srhttp://sr.dbpedia.org/resource/
dbpedia-nlhttp://nl.dbpedia.org/resource/
n108http://bn.dbpedia.org/resource/
freebasehttp://rdf.freebase.com/ns/
dbpedia-pmshttp://pms.dbpedia.org/resource/
dbpedia-vihttp://vi.dbpedia.org/resource/
dbpedia-euhttp://eu.dbpedia.org/resource/
n37https://web.archive.org/web/20201111205738/http:/www.ucl.ac.uk/philosophy/LPSG/
dbchttp://dbpedia.org/resource/Category:

Statements

Subject Item
dbr:Ethics
rdf:type
dbo:MusicGenre dbo:Organisation yago:SocialGroup107950920 yago:Community108223802 yago:Abstraction100002137 owl:Thing yago:WikicatMoralCommunities yago:Group100031264 yago:Gathering107975026
rdfs:label
Ethiek Éthique Etica 伦理学 윤리학 Ética Ética أخلاقيات Etika Eitic Ethics Этика Ηθική Етика Etika Etyka Etik Etika Ètica 倫理学 Ethik Etiko
rdfs:comment
La ética o filosofía moral es la rama de la filosofía que estudia la conducta humana,​​ lo correcto y lo incorrecto,​​ lo bueno y lo malo,​la moral,​ el buen vivir,​ la virtud, la felicidad y el deber. La ética contemporánea se suele dividir en tres ramas o niveles: la metaética estudia el origen, naturaleza y significado de los conceptos éticos, la ética normativa busca normas o estándares para regular la conducta humana, y la ética aplicada examina controversias éticas específicas.​​ Ethiek (Grieks: èthos, gewoonte of zedelijke handeling), moraalfilosofie, morele filosofie of moraalwetenschap is een tak van de filosofie die zich bezighoudt met de kritische bezinning over het juiste handelen. In algemene zin probeert ethiek de criteria vast te stellen om te kunnen beoordelen of een handeling als goed of fout kan worden gekwalificeerd, en om de motieven en consequenties van deze handeling te kunnen evalueren. Ook in de politiek (onder meer bij het vaststellen van het strafrecht), het bedrijfsleven en de geneeskunde spelen ethische vragen een belangrijke rol, en ook in wetenschaps- en studiegebieden zoals geschiedenis, biologie en sociologie is de ethiek van het vak af en toe onderwerp van discussie. 伦理学(英語:Ethics)又称道德哲学(Moral Philosophy),是哲學的一門学科,主要探討道德價值;在此,「道德」被定義為一群人或一種文化所認可的所有行為準則。伦理学试图从理论层面建构一种指导行为的法则体系,并且对其进行严格的评判。 伦理学涉及捍衛並鼓勵對的行為,並勸阻錯的行為。倫理學領域與美學又一起涉及了價值問題,因此也構成了另一個稱為價值論的哲學分支。 倫理學旨在定義諸如:善與惡、對與錯、美德與惡習、正義與犯罪等概念來解決道德問題,也探討甚麼是聰明或愚蠢。作為一個知識探究領域,道德哲學也與道德心理學(Moral psychology)、描述倫理學和價值觀有關。 Etika adalah konsep penilaian sifat kebenaran atau kebaikan dari tindakan sosial berdasarkan kepada tradisi yang dimiliki oleh individu maupun kelompok. Pembentukan etika melalui proses filsafat sehingga etika merupakan bagian dari filsafat. Unsur utama yang membentuk etika adalah moral. Etika hanya mengatur tentang cara manusia dalam bertindak dan tidak memperhatikan kondisi fisik dari manusia. Ruang lingkup etika meliputi analisis dan penerapan konsep mengenai kebenaran, kekeliruan, kebaikan, keburukan, dan tanggung jawab. Pengelompokan etika secara umum terdiri dari etika deskriptif, etika normatif, etika deontologi, dan etika teleologi. Manfaat dari etika adalah adanya pengendalian diri individu. yang dapat mempermudah pemenuhan atas kepentingan kelompok sosial. Ethics or moral philosophy is a branch of philosophy that "involves systematizing, defending, and recommending concepts of right and wrong behavior". The field of ethics, along with aesthetics, concerns matters of value; these fields comprise the branch of philosophy called axiology. Ethics seeks to resolve questions of human morality by defining concepts such as good and evil, right and wrong, virtue and vice, justice and crime. As a field of intellectual inquiry, moral philosophy is related to the fields of moral psychology, descriptive ethics, and value theory. Etiko (de la malnovgreka ἠθική (ἐπιστήμη) ēthikē (epistēmē) „la morala (kompreno)“, de ἤθος ēthos „kutima loko; kutimo, moro, tradicio; karaktero“) estas unu el la grandaj partfakoj de la filozofio, nome tiuj kiuj pritraktas sistematigadon, defendadon kaj rekomendadon de konceptoj pri bona kaj malbona konduto. La etikon – kaj la de ĝi deduktitajn fakojn (ekz. jur-, ŝtat- kaj socifilozofioj) – oni ankaŭ nomas „praktikan filozofion“, ĉar ĝi esploras la homan agon (male al la „Teoria filozofio“, al kiu apartenas la klasikaj fakoj logiko, la sciteorio kaj la metafiziko). La branĉo de filozofio nome aksiologio enhavas la sub-branĉojn de etiko kaj estetiko, el kiuj ambaŭ estas konsiderataj valoroj. Η ηθική είναι κλάδος της φιλοσοφίας που ασχολείται κυρίως με το παρακάτω ερώτημα: ποιες ανθρώπινες πράξεις είναι αποδεκτές και ορθές και ποιες ανάρμοστες και λανθασμένες; Ωστόσο, στα θέματα ηθικής σπάνια υπάρχει γενική συμφωνία απόψεων και ακόμη και ο προσδιορισμός ποιο είναι το κεντρικό ή θεμελιώδες ζήτημα αποτελεί αντικείμενο διαφωνιών. Οι και δεοντολογικές ηθικές θεωρίες θέτουν ως κεντρικό ζήτημα τα κριτήρια ορθότητα ή μη-ορθότητας των πράξεων, αν και διαφέρουν ως προς το ποια είναι αυτά τα κριτήρια, ενώ οι αρεταϊκές ηθικές θεωρούν ως κεντρικό ζήτημα τα στοιχεία που καθορίζουν το ήθος, τις ηθικές αρετές του χαρακτήρα ή τον τρόπο ζωής που θα πρέπει να ακολουθείται έτσι. Etika (z řeckého ethos – mrav), nebo též teorie morálky je filozofická disciplína, která se zabývá zkoumáním mravní dimenze skutečnosti. Etika zkoumá morálku nebo morálně relevantní jednání a jeho normy. Etika je disciplínou . Etika se zabývá teoretickým zkoumáním hodnot a principů, které usměrňují lidské jednání v situacích, kdy existuje možnost volby prostřednictvím svobodné vůle. Hodnotí činnost člověka z hlediska dobra a zla. Na rozdíl od morálky, která je blíže konkrétním pravidlům, se etika snaží najít společné a obecné základy, na nichž morálka stojí, popř. usiluje morálku zdůvodnit.Etika se dále dělí na další disciplíny: e. analytická, e. autonomní, e. deontologická, e. environmentální, e. evoluční, e. feministická, e. heteronomní, e. individuální, žurnalistická etika, bioetika atd Э́тика (греч. ἠθική, от др.-греч. ἦθος — этос, нрав, обычай) — философская дисциплина, исследующая нравственность и мораль. Первоначально смыслом слова этос было совместное жилище и правила, порождённые совместным проживанием, нормы, сплачивающие общество, способствующие преодолению индивидуализма и агрессивности. По мере развития общества к этому смыслу добавляется изучение совести, добра и зла, сочувствия, дружбы, смысла жизни, самопожертвования и так далее. Выработанные этикой понятия — милосердие, справедливость, дружба, солидарность и другие, направляют моральное развитие социальных институтов и отношений. 倫理学(りんりがく、英: ethics、羅: ethica)または道徳哲学(どうとくてつがく、英: moral philosophy)、道徳学(どうとくがく、英: moral science)は、行動の規範となる物事の道徳的な評価を検討する哲学の一分野。 「倫理」および「道徳」も参照 法哲学・政治哲学も規範や価値をその研究の対象として持つが、こちらは国家的な行為についての規範(法や正義)を論ずることとなる。ただしこれら二つの学問分野が全く違う分野として扱われるようになったのは比較的最近である。 Е́тика (лат. ethica < дав.-гр. ήθική, утворене від грец. ήθος — «звичай», моральна психологія) — філософська наука, що вивчає мораль. Філософська дисципліна, яка вивчає мораль, суспільні норми поведінки, звичаї. Також, термін етика вживається як визначення норм поведінки, сукупності моральних правил певної суспільної чи професійної групи — професійна етика.Етимологічно слово «етика» не пов'язане з «етикет». L'etica (chiamata anche filosofia morale) è una branca della filosofia che "indica quella parte della filosofia che si occupa del costume, ossia del comportamento umano". Il termine deriva dal greco antico ἦθος(trasl. êthos), cioè «carattere», «comportamento», o, meno probabilmente, da ἔθος (trasl. èthos) cioè «costume», «consuetudine», «abitudine». L'ètica o filosofia de la moral, com a doctrina, és una branca de la filosofia que estudia la naturalesa del que es considera bo, adequat o moralment correcte. El camp de l'ètica, juntament amb l'estètica, es preocupa per la reflexió relativa als valors i, com a conseqüència, sobre la branca de la filosofia dita axiologia. Comprèn tres àrees principals d'estudi: فلسفة الأخلاق، والأخلاقيات، هي مجموعة من الآداب والقيم أو القواعد التي تعتبر صوابا بين أصحاب مهنة معينة. كلمة أخلاقيات تعني: «وثيقة تحدد المعايير الأخلاقية والسلوكية المهنية المطلوب أن يتبعها أفراد جمعية مهنية. وتعرف بأنها بيان المعايير المثالية لمهنة من المهن تتبناه جماعة مهنية أو مؤسسة لتوجيه أعضائها لتحمل مسؤولياتهم المهنية.» ولكل مهنة أخلاقيات وآداب عامة حددتها القوانين واللوائح الخاصة بها، ويقصد بآداب وأخلاقيات المهنة مجموعة من القواعد والأصول المتعارف عليها عند أصحاب المهنة الواحدة، بحيث تكون مراعاتها محافظة على المهنة وشرفها. 윤리학(倫理學, 문화어: 륜리학, 영어: Ethics)은 도덕의 원리, 기원, 발달, 본질과 같은 인간의 올바른 행동과 선한 삶을 사회 전반에 걸쳐 근원적이고 총괄적으로 규명하는 철학의 주요 분야이다. 인간의 생활에 있어 바람직한 상태란 무엇이며, 선악의 기준은 무엇이고, 행위의 법칙은 어떻게 정립되는가와, 노력할 만한 것은 무엇이며, 생활의 의미라는 것은 무엇인가 등을 밝히는 동시에, 도덕의 기원, 도덕의 법칙을 세우는 법칙과 그 역사적 성격 등을 연구하는 학문이다. 윤리학은 도덕철학(道德哲學, moral philosophy)이라고도 불린다. 'ethics'는 'ethos', 'moral'은 'mores'라는 그리스어와 라틴어에서 그 근원을 찾을 수 있다. 윤리(ethics)는 우리가 말하는 품성과 연관이 있고, 도덕(morality)는 습관이나 관습과 관련이 있다. 윤리학은 인간의 행위에 관한 여러 가지 문제와 규범을 연구하는 학문으로서, 사회에서 사람과 사람의 관계를 규정하는 규범·원리·규칙에 대한 학문이다. 원시공동체 사회에도 도덕은 존재하니였지만 윤리학은 노예제 사회로 이행하면서 나타났다. Die Ethik ist jener Teilbereich der Philosophie, der sich mit den Voraussetzungen und der Bewertung menschlichen Handelns befasst und ist das methodische Nachdenken über die Moral. Im Zentrum der Ethik steht das moralische Handeln, insbesondere hinsichtlich seiner Begründbarkeit und Reflexion (Ethik beschreibt und beurteilt Moral kritisch). Cicero übersetzte als erster êthikê in den seinerzeit neuen Begriff philosophia moralis. In seiner Tradition wird die Ethik auch als Moralphilosophie (oder Philosophie der Sitten) bezeichnet. Ética (do grego ethos: "caráter", "costume") é o conjunto de padrões e valores morais de um grupo ou indivíduo. Contudo, em Filosofia, a ética, filosofia ética (do grego ἠθική [φιλοσοφία]) ou filosofia moral (do latim mos, mores) é a disciplina filosófica que estuda os fundamentos da ação moral, procurando justificar a moralidade de uma ação e distinguir as ações morais das ações imorais e amorais. A Ética procura responder a várias questões de âmbito moral, sendo as principais: Como devemos viver? ou Como devemos agir?. L'éthique est une discipline philosophique portant sur les jugements moraux et dont le concept est donc très proche de celui de la morale. C'est une réflexion fondamentale de tout peuple afin d'établir ses normes, ses limites et ses devoirs. Dans les pays laïcs, l'éthique est étroitement liée à la philosophie politique qui la sous tend, mais elle peut aussi être liée à la culture, la religion, les croyances et les traditions d'un pays, d'un groupe social, ou d'un système idéologique. Etyka (z stgr. ἦθος ethos „zwyczaj”) – dział filozofii, zajmujący się badaniem moralności i tworzeniem systemów myślowych, z których można wyprowadzać zasady moralne. Etik (från gr. ethos, 'etos', 'sed') är en teoretisk och kritisk reflektion över moralen. Den är en vetenskaplig disciplin som hör hemma dels inom den praktiska filosofin (moralfilosofi), dels inom teologin (moralteologi). Som en vetenskap om moralen studerar den frågan om moraliska omdömens semantiska funktion och frågan om hur moraliska omdömen kan berättigas. Det finns även inriktningar inom filosofi som menar att filosofi inte är en vetenskap utan att det är ett eget område som är jämförbart med vetenskap. Inom vetenskap vill människan nå opersonliga universella svar, men inom filosofin menas då att svaren ofta i någon bemärkelse är personliga. Etiken behandlar också kritiskt frågorna om vad som utmärker en god handling och vad som kännetecknar en god människa. Studiet av etik brukar d Is éard is brí leis an téarma eitic ná staidéar is measúnú ar iompar daonna ó dhearcadh na moráltachta. Bíonn coincheapa cosúil le coinsias, dualgas, freagracht, caighdeán, rialacha, cuspóirí pearsanta is sóisialta, gairmiúlacht agus a lán eile i gceist. Is iomaí teoiric, cur chuige is uirlis a tairgeadh thar na blianta chun fadhbanna eitice a réiteach: an t-imfhios, an cleachtadh turgnamhach, an t-idéal meitifisiciúil, an stát polaitiúil (nó an cumann gairmiúil), an dlí, an indibhid féin. Cosúil leis an mbeatha i gcoitinne, tagann fadhbanna eitice chun cinn arís is arís eile san eolaíocht is an teicneolaíocht: an eotanóis, an eoiginic, an bochtanas, an gorta, airm núicléacha, airm fhorbartha i gcoitinne, úsáideanna an Idirlín, truailliú an aeir, an uisce is na talún, ídiú foinsí nádúrtha, Etika (grezierazko ήθος, "íthos", hitzetik; euskaraz, ohitura), batzuetan filosofia moral ere deitua, ona, egokia eta moralari jarraiki zuzena denaren oinarriak aztertzen dituen filosofiaren adarra da. Askatasuna modu egokian kudeatzeko jakinduria moduan ere definitzen da. Bertutetsu eta zoriontsu izateko nola bizi, norberaren helburuak baliozkoak diren eta horiek lortzeko nola jokatu behar den eta norberaren jokabidea zuzena den epaitzean , agintea edo arrazoia kontuan hartu behar ditugun aztertzen ditu etikak. Moralak irizpide filosofiko, erlijioso eta kulturalen arabera ona eta txarra, zuzena eta okerra, besterik gabe bereizten ditu; etikak, ordea, ona eta txarra bereizten dituzten printzipio eta irizpideak arrazionalki ikertzen ditu. Arrazionalki gogoeta eginez, etikaz hausnartuz, aleg
rdfs:seeAlso
dbr:Islamic_bioethics dbr:Ethical_egoism dbr:Evolution_of_morality dbr:Geneva_Conventions
skos:exactMatch
n60:16709-2
foaf:depiction
n21:Immanuel_Kant_(painted_portrait).jpg n21:JuergenHabermas.jpg n21:Socrates_BM_GR1973.03-27.16.jpg n21:Jeremy_Bentham_by_Henry_William_Pickersgill_detail.jpg n21:John_Stuart_Mill_by_London_Stereoscopic_Company,_c1870.jpg n21:Epictetus.jpg
dcterms:subject
dbc:Main_topic_articles dbc:Axiology dbc:Social_philosophy dbc:Philosophy_of_life dbc:Philosophy_of_mind dbc:Psychoanalysis dbc:Ethics
dbo:wikiPageID
9258
dbo:wikiPageRevisionID
1124863520
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Etiquette dbr:Acculturation dbr:Ethics_paper dbr:Axiology dbr:Ralph_Cudworth dbr:Declaration_of_Helsinki dbr:Genealogy dbr:Other_(philosophy) dbr:The_Cambridge_History_of_Ancient_China dbr:Aristotelianism dbr:Declaration_of_Geneva dbr:Joy dbr:Psychoanalysis dbr:Medicine dbr:Corporate_social_responsibility dbr:Stoicism dbr:Courage dbr:Animal_welfare dbr:Cambridge_Dictionary_of_Philosophy dbr:Self-gratification dbr:Truth_value dbr:Science_of_morality dbr:Secular_ethics dbr:Medical_ethics dbr:Animal_law dbr:Psychological_egoism dbr:Altruism dbr:William_of_Ockham dbr:Cyrenaics dbr:Roland_Barthes dbr:Revealed_preference dbr:Ivan_Böszörményi-Nagy dbr:Wrong dbr:Justice dbr:Emanuel_Levinas dbr:Roger_T._Ames dbr:Non-cognitivism dbr:Mozi dbr:Applied_ethics dbr:Abortion_debate dbc:Axiology dbr:Normative_ethics dbr:Ethics_in_religion dbr:Is-ought_problem dbr:Morality dbr:John_Dewey dbr:Consequentialist dbr:Affirmative_action dbr:Business_ethics dbr:Ancient_Greek_philosophy dbr:Socrates dbr:Engineering_ethics dbr:Neuroethics dbr:Ethics_of_care dbr:Vice dbr:Political_science dbr:Universal_prescriptivism dbr:Louis_Althusser dbr:Integrity dbr:Sociobiology dbr:Henry_Sidgwick dbr:Stanford_University dbr:After_Virtue dbr:Animal_cognition dbr:Aristippus dbr:Professional_ethics dbr:Rationalism dbr:Eudaimonia dbr:John_Stuart_Mill dbr:Robert_Audi dbr:Technological_evolution n39:Epictetus.jpg dbr:Logical_positivism dbr:Maslow's_hierarchy_of_needs dbr:Knowledge dbr:V._R._Nedunchezhiyan dbr:Moral_psychology dbr:Just_war_theory dbr:Moral_nihilism dbr:Emmanuel_Levinas dbr:Moral_realism dbr:Situational_ethics dbr:Moral_responsibility dbr:Philosophy dbr:Ethical_code dbr:Sinologist dbr:Machine_ethics dbr:Moral_absolutism dbr:Moral_development dbr:Law dbr:Antihumanism dbr:Sexual_ethics dbr:Mario_Bunge dbr:-logy dbr:David_S._Nivison dbr:Benjamin_Constant dbr:Bioethicist dbr:Consequentialism dbr:Jacques_Lacan dbr:Index_of_ethics_articles dbr:Cowardice dbr:Concept dbr:Anarchism n39:John_Stuart_Mill_by_London_Stereoscopic_Company,_c1870.jpg dbr:Open-question_argument dbr:Publication_bias dbr:Hans_Jonas dbr:List_of_machine_learning_algorithms dbr:Suffering dbr:Common_sense dbr:Norm_(social) dbr:Life_sciences dbr:Society dbr:William_James dbr:Self-knowledge_(psychology) dbr:Action_(philosophy) dbr:Pragmatism dbr:Divine_law dbr:Duquesne_University_Press dbr:Self-determination dbr:Stanford_Encyclopedia_of_Philosophy dbr:Virtue_ethics dbr:Good_and_evil dbr:Robert_C._Solomon dbr:University_of_Lausanne dbr:Michel_Foucault dbr:Deontology dbr:HarperCollins_Publishers dbr:Matrixial_gaze dbr:Open_University_Press dbr:J._L._Mackie dbr:Longtermism dbr:Human_rights dbr:Open_University dbr:Outline_of_ethics dbr:Deontological_ethics dbc:Philosophy_of_life dbr:Moral_sense_theory dbr:Peer-review dbc:Social_philosophy dbr:Wealth dbr:Two-level_utilitarianism dbr:Virtue dbr:Gene_therapy dbr:Griselda_Pollock dbr:Human_genetic_engineering dbr:Philosopher dbc:Philosophy_of_mind dbr:Speciesism dbr:Paul_R._Ehrlich dbr:Peter_Singer dbr:Recklessness_(psychology) dbr:Epistemology dbr:Pleasure dbr:Value-neutral n39:JuergenHabermas.jpg dbr:Moral_character dbr:Confucianism dbr:Harold_Arthur_Prichard dbr:Euthanasia dbr:Charles_Sanders_Peirce dbr:Feminist_ethics dbr:Anonymity dbr:Aesthetics dbr:Naturalistic_fallacy dbr:Max_Stirner dbr:Categorical_imperative dbr:McGraw-Hill_Book_Company dbr:Discourse_ethics dbr:Trail_ethics dbr:C.S._Lewis dbr:Bernard_Williams dbr:Epicurus dbr:University_of_Chicago_Press n39:Socrates_BM_GR1973.03-27.16.jpg dbr:Meta-ethics dbc:Psychoanalysis dbr:Western_philosophy dbr:Metaphysics dbr:Epictetus dbr:Encyclopedia_of_Ethics n89:perseverance dbr:Sextus_Empiricus dbr:Filial_piety dbr:Bracha_L._Ettinger dbr:Rushworth_Kidder dbr:Moral_luck dbr:London_Review_of_Books dbr:George_Edward_Moore dbc:Ethics dbr:Effective_altruism dbr:Prejudiced dbr:Pyrrhonism dbr:Jadranka_Skorin-Kapov dbr:Moral_core dbr:Judith_Martin dbr:Peter_Kropotkin dbr:Descriptive_ethics dbr:Moderation dbr:Golden_rule dbr:Cloning dbr:Humanities dbr:Intelligence dbr:Biotic_ethics dbr:Greek_philosophy dbr:Noumenon dbr:Martha_Nussbaum dbr:Wildlife_conservation dbr:Joxe_Azurmendi dbr:Thomas_Nagel dbr:Obligation dbr:Jeremy_Bentham dbr:Philosophy_of_mind dbr:Jean_Laplanche dbr:Calvinists dbr:Internalism_and_externalism dbr:Family dbr:Sigmund_Freud dbr:Primary_care_ethics dbr:Carol_Gilligan dbr:Personhood dbr:Aphorism dbr:Nicomachean_Ethics dbr:Rule_utilitarianism dbr:Maxim_(philosophy) dbr:Value_theory n39:Jeremy_Bentham_by_Henry_William_Pickersgill_detail.jpg dbr:David_Hume dbr:Intellectual dbr:Alasdair_MacIntyre dbr:Freedom_(political) dbr:Linda_Elder dbr:Cognitivism_(ethics) dbr:Epicureanism dbr:Foundationalism dbr:G.E._Moore dbr:Value_(ethics) dbr:A_priori_and_a_posteriori dbr:Ethicist dbr:Pyrrho dbr:Postmodernism dbr:William_Frankena dbr:Mortimer_J._Adler dbr:Jacques_Derrida n39:Immanuel_Kant_(painted_portrait).jpg dbr:Ethical_movement dbr:Norm_(philosophy) dbr:Biotechnology dbr:Ethical_naturalism dbr:Francis_Hutcheson_(philosopher) dbr:Empirical dbr:G.E.M._Anscombe dbr:Crime dbr:Economics dbr:Situated_ethics dbr:Plagiarism dbr:Analytic_philosophy dbr:Act_utilitarianism dbr:Voting dbr:Modern_Moral_Philosophy dbr:Panayot_Butchvarov dbr:Utilitarianism dbr:Arbitration dbr:Agnostic dbr:Public_policy dbr:Geoethics dbr:Jürgen_Habermas dbr:Dharma dbr:Reflective_equilibrium dbr:Ontology dbr:Massachusetts_Institute_of_Technology dbr:Intuition_(knowledge) dbr:Culture dbr:Apatheia dbr:Postmodernity dbr:Class_(philosophy) dbr:Modal_logic dbr:Equality_of_outcome dbr:Phenomenon dbr:Anthropocentrism dbr:Friedrich_Nietzsche dbr:Expressivism dbr:Psychology dbr:Sam_Harris_(author) dbr:Plato dbr:Self-evidence dbr:Humanism dbr:Coherentism dbr:Zygmunt_Bauman dbr:Deontological dbr:Aenesidemus dbr:Kural_literature dbr:Axiological_ethics dbr:Biology dbr:Axiom dbr:Principia_Ethica dbr:Emotivism dbr:On_a_Supposed_Right_to_Lie_Because_of_Philanthropic_Concerns dbr:Simon_Blackburn dbr:Contemporary_ethics dbr:Bioethics dbr:Practical_Ethics dbr:Theory_of_justification dbr:Occam's_razor dbr:Practical_philosophy dbr:Jean_Baudrillard dbr:Modern_Stoicism dbr:Evolutionary_psychology dbr:Intrinsic_value_(ethics) dbr:Structuralism dbr:Deductive_reasoning dbr:Ancient_Greek dbr:The_Moral_Landscape dbr:Biblical_Sabbath dbr:Valluvar dbr:René_Descartes dbr:Latin dbr:Politics dbr:Environmental_ethics dbr:Miguel_A._De_La_Torre dbr:Nel_Noddings dbc:Main_topic_articles dbr:Aristotle dbr:Post-structuralism dbr:Animal_rights dbr:Immanuel_Kant
dbo:wikiPageExternalLink
n9:www.geoethics.org n15:watch%3Fv=oC2ZWhAOYyg n35:16.html%7Ctitle=Morality n37:Ethics.htm n40:manuscript.php%3Fpostid=43789 n28:manuscript.php%3Fpostid=43789 n51:1985----.htm n64:index.html n68:index.php%3Ftitle=Philosophy_of_Ethics n15:watch%3Fv=GV0W7knhLmE&t=1805s n85: n86:index.html n91: n99: n101:volume25 n54:Language.htm n83: n124:1985----.htm n127:hf_jp-ii_enc_06081993_veritatis-splendor_en.html n91:Ethics.htm n140:51644518 n143:ethics.html n146: n147:
owl:sameAs
dbpedia-es:Ética n7:Ethiek n12:اخلاق_فلسفه‌سی dbpedia-oc:Etica dbpedia-uk:Етика dbpedia-zh:伦理学 n18:Etika dbpedia-sr:Етика n23:நன்னெறி dbpedia-az:Etika dbpedia-af:Etiek dbpedia-ku:Exlaq dbpedia-nl:Ethiek dbpedia-hu:Etika_(filozófia) dbpedia-is:Siðfræði dbpedia-war:Etiká dbpedia-mr:नीतिशास्त्र dbpedia-ms:Etika n34:नीतिशास्त्र dbpedia-eo:Etiko dbpedia-ka:ეთიკა n42:Этика dbpedia-et:Eetika dbpedia-lb:Eethik n47:Mx4rwTYHIJwpEbGdrcN5Y29ycA n48:Ética n49:Etiik n50:සදාචාරය n52:Ёс_зүй freebase:m.01b_f9 dbpedia-kk:Этика n56:Étika dbpedia-be:Этыка n58:လူ့ကျင့်ဝတ် dbpedia-el:Ηθική dbpedia-pnb:ورتن dbpedia-simple:Ethics dbpedia-eu:Etika n65:فەلسەفەی_ئەخلاق dbpedia-id:Etika freebase:m.02jhc dbpedia-ar:أخلاقيات n69:Ethica n70:Étika dbpedia-bg:Етика wikidata:Q9465 dbpedia-sq:Etika dbpedia-vi:Luân_lý_học dbpedia-fa:فلسفه_اخلاق n77:Etika dbpedia-ro:Etică n79:Ètica dbpedia-th:จริยธรรม dbpedia-sw:Maadili dbpedia-cy:Moeseg dbpedia-pms:Ética dbpedia-ga:Eitic n88:നീതിശാസ്ത്രം dbpedia-la:Ethica n92:Этика n94:Ētika dbpedia-an:Etica dbpedia-sk:Etika dbpedia-ko:윤리학 n98:ਨੀਤੀ_ਸ਼ਾਸਤਰ dbpedia-he:פילוסופיה_של_המוסר dbpedia-fi:Etiikka dbpedia-ru:Этика n104:ሥነ_ምግባር dbpedia-nn:Etikk dbpedia-ja:倫理学 n108:নীতিশাস্ত্র n109:מידות n110:Etika dbpedia-sv:Etik dbpedia-no:Etikk dbpedia-hr:Etika n114:55k6j n115:اخلاقیات dbpedia-mk:Етика dbpedia-tr:Etik n118:Ахлоқиёт n119:Этика dbpedia-sl:Etika dbpedia-fy:Etyk n122:Siðafrøði dbpedia-pt:Ética dbpedia-da:Etik dbpedia-als:Ethik n128:Etika n129:नीतिशास्त्र dbpedia-it:Etica dbpedia-bar:Ethik dbpedia-cs:Etika dbpedia-gl:Ética dbpedia-fr:Éthique n135:4015602-3 n136:Էթիկա n137:Этика dbpedia-pl:Etyka n139:Этика dbpedia-sh:Etika dbpedia-ca:Ètica dbpedia-de:Ethik dbpedia-nds:Ethik
dbp:wikiPageUsesTemplate
dbt:Ethics dbt:PhilPapers dbt:Synthesis dbt:Main dbt:Cn dbt:See_also dbt:Cite_web dbt:Cite_book dbt:Other_uses dbt:Citation_needed dbt:InPho dbt:Div_col dbt:Div_col_end dbt:Librivox_book dbt:Philosophy_topics dbt:ISBN dbt:Quote dbt:Rp dbt:-%22 dbt:Webarchive dbt:Authority_control dbt:Dead_link dbt:Library_resources_box dbt:Reflist dbt:Sister_project_links dbt:Cite_IEP dbt:Short_description dbt:Use_mdy_dates dbt:Philosophy_sidebar dbt:Sfn
dbo:thumbnail
n21:Socrates_BM_GR1973.03-27.16.jpg?width=300
dbp:b
Subject:Ethics
dbp:bot
InternetArchiveBot
dbp:c
Ethics
dbp:colwidth
25
dbp:commonscat
yes
dbp:d
Q9465
dbp:date
2010-03-27 2020-11-11 2007-06-21 2013-06-03 2011-11-22 August 2019 2009-09-23
dbp:fixAttempted
yes
dbp:m
no
dbp:mw
no
dbp:n
no
dbp:q
Ethics
dbp:s
Portal:Ethics
dbp:small
yes
dbp:species
no
dbp:url
n28:manuscript.php%3Fpostid=43789 n37:Ethics.htm n51:1985----.htm n54:Language.htm n83: n86:index.html
dbp:v
Ethics
dbp:wikt
ethics
dbo:abstract
Etiko (de la malnovgreka ἠθική (ἐπιστήμη) ēthikē (epistēmē) „la morala (kompreno)“, de ἤθος ēthos „kutima loko; kutimo, moro, tradicio; karaktero“) estas unu el la grandaj partfakoj de la filozofio, nome tiuj kiuj pritraktas sistematigadon, defendadon kaj rekomendadon de konceptoj pri bona kaj malbona konduto. La etikon – kaj la de ĝi deduktitajn fakojn (ekz. jur-, ŝtat- kaj socifilozofioj) – oni ankaŭ nomas „praktikan filozofion“, ĉar ĝi esploras la homan agon (male al la „Teoria filozofio“, al kiu apartenas la klasikaj fakoj logiko, la sciteorio kaj la metafiziko). La branĉo de filozofio nome aksiologio enhavas la sub-branĉojn de etiko kaj estetiko, el kiuj ambaŭ estas konsiderataj valoroj. Kutime oni uzas "etikon" kaj "moralon" kiel sinonimoj tamen etiko estas la scienco pri moralo; alivorte, moralo diras, kion oni faru, etiko esploras, kial. Kiel branĉo de filozofio, etiko priesploradas la demandojn "Kio plej bonas por ke personoj vivu?" kaj "Kiaj agoj estas pravaj aŭ malpravaj (bonaj aŭ malbonaj, justaj aŭ maljustaj) en partikularaj cirkonstancoj?" En la praktiko, etiko serĉas solvi demandojn de homa moralo, per difinado de konceptoj kiaj bono kaj malbono, pravo kaj malpravo, virto kaj malvirto, justeco kaj krimo. Kiel fako de intelekta esplorado, morala filozofio ankaŭ estas rilata al la fakoj morala psikologio, priskriba etiko, kaj valorteorio. Tri ĉefaj areoj de studo ene de etiko nuntempe agnoskitaj estas la jenaj: 1. * Metaetiko, rilate al teoria signifo kaj referenco de moralaj proponoj, kaj kiel ties vervaloroj (se estas ajnaj) povas esti determinitaj 2. * Normiga etiko, rilate al praktikaj rimedoj por determini la moralan fluon de agado 3. * Aplikata etiko, rilate al tio kion persono estas devigata (aŭ permesita) fari en specifa situacio aŭ partikulara kampo de agado Iam, la muzo Klio personigis etikon. Etika (z řeckého ethos – mrav), nebo též teorie morálky je filozofická disciplína, která se zabývá zkoumáním mravní dimenze skutečnosti. Etika zkoumá morálku nebo morálně relevantní jednání a jeho normy. Etika je disciplínou . Etika se zabývá teoretickým zkoumáním hodnot a principů, které usměrňují lidské jednání v situacích, kdy existuje možnost volby prostřednictvím svobodné vůle. Hodnotí činnost člověka z hlediska dobra a zla. Na rozdíl od morálky, která je blíže konkrétním pravidlům, se etika snaží najít společné a obecné základy, na nichž morálka stojí, popř. usiluje morálku zdůvodnit.Etika se dále dělí na další disciplíny: e. analytická, e. autonomní, e. deontologická, e. environmentální, e. evoluční, e. feministická, e. heteronomní, e. individuální, žurnalistická etika, bioetika atd. La ética o filosofía moral es la rama de la filosofía que estudia la conducta humana,​​ lo correcto y lo incorrecto,​​ lo bueno y lo malo,​la moral,​ el buen vivir,​ la virtud, la felicidad y el deber. La ética contemporánea se suele dividir en tres ramas o niveles: la metaética estudia el origen, naturaleza y significado de los conceptos éticos, la ética normativa busca normas o estándares para regular la conducta humana, y la ética aplicada examina controversias éticas específicas.​​ Ética y moral son conceptos muy relacionados que a veces se usan como sinónimos, pero tradicionalmente se diferencian en que la ética es la disciplina académica que estudia la moral.​La ética no inventa los problemas morales, sino que reflexiona sobre ellos.​ Las acciones relevantes para la ética son las acciones morales, que son aquellas realizadas de manera libre, ya sean privadas, interpersonales o políticas.​ La ética no se limita a observar y describir esas acciones, sino que busca determinar si son buenas o malas, emitir juicio sobre ellas y así ayudar a encauzar la conducta humana.​ El estudio de la ética se remonta a los orígenes mismos de la filosofía en la Antigua Grecia, y su desarrollo histórico ha sido amplio y variado. A lo largo de la historia ha habido diversas maneras de entender la ética y distintas propuestas morales orientadoras de la vida humana. Aunque la ética siempre fue una rama de la filosofía, su amplio alcance la conecta con muchas otras disciplinas, incluyendo la antropología, biología, economía, historia, política, sociología y teología.​ فلسفة الأخلاق، والأخلاقيات، هي مجموعة من الآداب والقيم أو القواعد التي تعتبر صوابا بين أصحاب مهنة معينة. كلمة أخلاقيات تعني: «وثيقة تحدد المعايير الأخلاقية والسلوكية المهنية المطلوب أن يتبعها أفراد جمعية مهنية. وتعرف بأنها بيان المعايير المثالية لمهنة من المهن تتبناه جماعة مهنية أو مؤسسة لتوجيه أعضائها لتحمل مسؤولياتهم المهنية.» ولكل مهنة أخلاقيات وآداب عامة حددتها القوانين واللوائح الخاصة بها، ويقصد بآداب وأخلاقيات المهنة مجموعة من القواعد والأصول المتعارف عليها عند أصحاب المهنة الواحدة، بحيث تكون مراعاتها محافظة على المهنة وشرفها. تختلف المسؤولية القانونية على المسؤولية الأخلاقية باختلاف أبعادهما، فالمسؤولية القانونية تتحدد بتشريعات تكون أمام شخص أو قانون، لكن المسؤولية الأخلاقية فهي أوسع وأشمل من دائرة القانون لأنها تتعلق بعلاقة الإنسان بخالقه وبنفسه وبغيره، فهي مسؤولية ذاتية أمام ربه والضمير. أما دائرة القانون فمقصورة على سلوك الإنسان نحو غيره وتتغير حسب القانون المعمول به، وتنفذها سلطة خارجية من قضاة، رجال أمن ونيابة، وسجون. أما المسؤولية الأخلاقية فهي ثابتة ولا تتغير، وتمارسها قوة ذاتية تتعلق بضمير الإنسان الذي هو سلطته الأولى. هنا يمكن القول أن الأخلاق بقوتها الذاتية لا تكون بديلا عن القانون ولكن كلا من المسؤولية الأخلاقية والمسؤولية القانونية متكاملتان ولا يمكن الفصل بينهما في أي مهنة مهما كانت. الميثاق الأخلاقي لأي مهنة يضم القواعد المرشدة لممارسة مهنة ما للارتقاء بمثالياتها وتدعيم رسالتها، ورغم أهميته في تحديد الممارسات والأولويات داخل مهنة معينة إلا أننا لا يمكن أن نفرضه بالإكراه ولكن بالالتزام وأن الطريقة الوحيدة للحكم على مهنة معينة هو سلوك أعضاء تلك المهنة إزاءها، والحفاظ على قيم الثقة والاحترام والكفاءة والكرامة.ويجب أن يتميز الميثاق الأخلاقي للمهنة بالتالي: * الاختصار. * السهولة والوضوح. * تكون معقولة ومقبولة عمليا. * شاملة. * إيجابية. * توضح جميع الالتزامات المهنية أمام زملاء المهنة الواحدة، المهنة نفسها، المؤسسات التابعين لها، المستفيدين منها، الدولة، المجتمع. الأخلاقيات، التي تُعرَف أيضًا باسم الفلسفة الأخلاقية، هي فرع من الفلسفة يتضمن تنظيم مفهومي السلوك الصائب والخاطئ، وتعريفهما، والتوصية بهما. ومصطلح الأخلاقيات بالإنجليزية "ethics" مشتق من الكلمة اليونانية ethos، التي تعني «الشخصية». والأخلاقيات متممة لمفهوم الجماليات في مبحث الأكسيولوجيا الفلسفي. تعني الأخلاقيات في الفلسفة السلوك الأخلاقي لدى البشر، وكيف ينبغي عليهم التصرف.ويمكن تقسيم الأخلاقيات إلى أربعة مجالات دراسية رئيسية: * الأخلاقيات العليا، وتتعلق بالمعنى النظري للافتراضات الأخلاقية ومرجعيتها، وكيف يمكن تحديد القيم الحقيقية لها (إن وُجِدت) * الأخلاقيات المعيارية، وتتعلق بالأساليب العملية لتحديد نهج أخلاقي للأفعال * الأخلاقيات التطبيقية، وتتناول كيف يمكن تحقيق النتائج الأخلاقية في مواقف معينة * الأخلاقيات الوصفية، وتُعرَف أيضًا بالأخلاقيات المقارنة، وهي دراسة معتقدات الناس فيما يتعلق بالأخلاق تسعى الأخلاقيات للإجابة عن الأسئلة التي تتناول المفاهيم الأخلاقية لدى البشر، مثل الخير والشر، والصواب والخطأ، والفضيلة والرذيلة، والعدالة والجريمة. Ethiek (Grieks: èthos, gewoonte of zedelijke handeling), moraalfilosofie, morele filosofie of moraalwetenschap is een tak van de filosofie die zich bezighoudt met de kritische bezinning over het juiste handelen. In algemene zin probeert ethiek de criteria vast te stellen om te kunnen beoordelen of een handeling als goed of fout kan worden gekwalificeerd, en om de motieven en consequenties van deze handeling te kunnen evalueren. Ook in de politiek (onder meer bij het vaststellen van het strafrecht), het bedrijfsleven en de geneeskunde spelen ethische vragen een belangrijke rol, en ook in wetenschaps- en studiegebieden zoals geschiedenis, biologie en sociologie is de ethiek van het vak af en toe onderwerp van discussie. In de ethiek vraagt de filosoof zich af wat de uiteindelijke norm is voor het menselijk handelen. Hoewel in de omgangstaal ’ethisch’ in de betekenis van ’moreel’ wordt gebruikt, gaat het om twee verschillende gebieden: ’moraal’ is het zedelijk handelen zelf, terwijl ethiek de studie ervan is. Er zijn drie kennisgebieden waarin ethiek een belangrijke rol speelt: de wijsbegeerte, de theologie en de medische wetenschap. De term ’ethiek’ wordt soms in engere zin gebruikt om te verwijzen naar de ethische principes van een bepaalde traditie, zoals de christelijke ethiek of de ethiek van een bepaalde filosoof. In dit artikel wordt ethiek uitsluitend in de filosofische betekenis gebruikt. Ethiek kan daarnaast ook descriptief of prescriptief zijn. Bij het bestuderen (en beschrijven) van moraal zonder zelf een moreel standpunt in te nemen spreken we over descriptieve ethiek. Daarnaast kunnen ethici zelf ook standpunten uitdragen en verdedigen, wat als prescriptieve ethiek wordt gedefinieerd. Verder bestaat ook nog de meta-ethiek die zich bezighoudt met de vraag wat een ethische waarde is. Etika adalah konsep penilaian sifat kebenaran atau kebaikan dari tindakan sosial berdasarkan kepada tradisi yang dimiliki oleh individu maupun kelompok. Pembentukan etika melalui proses filsafat sehingga etika merupakan bagian dari filsafat. Unsur utama yang membentuk etika adalah moral. Etika hanya mengatur tentang cara manusia dalam bertindak dan tidak memperhatikan kondisi fisik dari manusia. Ruang lingkup etika meliputi analisis dan penerapan konsep mengenai kebenaran, kekeliruan, kebaikan, keburukan, dan tanggung jawab. Pengelompokan etika secara umum terdiri dari etika deskriptif, etika normatif, etika deontologi, dan etika teleologi. Manfaat dari etika adalah adanya pengendalian diri individu. yang dapat mempermudah pemenuhan atas kepentingan kelompok sosial. 윤리학(倫理學, 문화어: 륜리학, 영어: Ethics)은 도덕의 원리, 기원, 발달, 본질과 같은 인간의 올바른 행동과 선한 삶을 사회 전반에 걸쳐 근원적이고 총괄적으로 규명하는 철학의 주요 분야이다. 인간의 생활에 있어 바람직한 상태란 무엇이며, 선악의 기준은 무엇이고, 행위의 법칙은 어떻게 정립되는가와, 노력할 만한 것은 무엇이며, 생활의 의미라는 것은 무엇인가 등을 밝히는 동시에, 도덕의 기원, 도덕의 법칙을 세우는 법칙과 그 역사적 성격 등을 연구하는 학문이다. 윤리학은 도덕철학(道德哲學, moral philosophy)이라고도 불린다. 'ethics'는 'ethos', 'moral'은 'mores'라는 그리스어와 라틴어에서 그 근원을 찾을 수 있다. 윤리(ethics)는 우리가 말하는 품성과 연관이 있고, 도덕(morality)는 습관이나 관습과 관련이 있다. 윤리학은 인간의 행위에 관한 여러 가지 문제와 규범을 연구하는 학문으로서, 사회에서 사람과 사람의 관계를 규정하는 규범·원리·규칙에 대한 학문이다. 원시공동체 사회에도 도덕은 존재하니였지만 윤리학은 노예제 사회로 이행하면서 나타났다. 윤리학은 옳고 그름을 따지는 일반적인 통념과는 다르다. 윤리학에서 주로 다루는 것은 '선한 삶'으로, 그것은 일반적으로 가치있게 사는 삶이거나 단순히 만족하는 것이 아닌 삶으로, 많은 철학자들은 일상적인 도덕 행위보다 더 중요한 것을 지향하는 삶을 생각했다. 다른 관점에서 도덕 자체는 학문이 아니지만 그것을 방법론적으로 연구하는 것이 윤리학이다. 그 연구 영역은 도덕 현상과 도덕 본질로 크게 나뉜다. 물론 이 두 가지는 서로 뒤섞이며, 더구나 윤리학설은 철학이론과 결부되어 있다. Etika (grezierazko ήθος, "íthos", hitzetik; euskaraz, ohitura), batzuetan filosofia moral ere deitua, ona, egokia eta moralari jarraiki zuzena denaren oinarriak aztertzen dituen filosofiaren adarra da. Askatasuna modu egokian kudeatzeko jakinduria moduan ere definitzen da. Bertutetsu eta zoriontsu izateko nola bizi, norberaren helburuak baliozkoak diren eta horiek lortzeko nola jokatu behar den eta norberaren jokabidea zuzena den epaitzean , agintea edo arrazoia kontuan hartu behar ditugun aztertzen ditu etikak. Moralak irizpide filosofiko, erlijioso eta kulturalen arabera ona eta txarra, zuzena eta okerra, besterik gabe bereizten ditu; etikak, ordea, ona eta txarra bereizten dituzten printzipio eta irizpideak arrazionalki ikertzen ditu. Arrazionalki gogoeta eginez, etikaz hausnartuz, alegia, zuzena dena etikoa dela ere esaten da. Beraz, etika eta morala estuki loturik daude, epai etikoak egitean pertsona, egoera edo ekintza baten moraltasuna ere baloratu egiten baita. Hain zuzen ere, epai etikoek eta arau moralek ona, txarra, zuzena, okerra, nahitaezkoa bezalako adjektiboak partekatzen dituzte. Etika hiru adar nagusitan banatzen da. Batetik, metaetika deiturikoak printzipio etikoen jatorria eta zentzua aztertzen ditu. Bigarrenik, etika normatiboak egoera orokorretan nola jokatu behar dugun erabakitzerakoan sortzen diren galderak aztertzen ditu (balio moralen inguruan, atalean; bizitza zoriontsuari buruz, ; eta betebeharren inguruan, deontologian). Azkenik, egoera eztabaidatsu konkretuak aztertzen ditu, hala nola abortuaren auzia, eskubideak edo heriotza zigorra. Etika aplikatuaren baitan bioetika adarra nabarmentzen da. Hiru adar nagusi horietaz aparte, badago deiturikoa ere, zeinak pertsonen uste eta sinesmen moralak aztertzea duen helburu. 倫理学(りんりがく、英: ethics、羅: ethica)または道徳哲学(どうとくてつがく、英: moral philosophy)、道徳学(どうとくがく、英: moral science)は、行動の規範となる物事の道徳的な評価を検討する哲学の一分野。 「倫理」および「道徳」も参照 法哲学・政治哲学も規範や価値をその研究の対象として持つが、こちらは国家的な行為についての規範(法や正義)を論ずることとなる。ただしこれら二つの学問分野が全く違う分野として扱われるようになったのは比較的最近である。 伦理学(英語:Ethics)又称道德哲学(Moral Philosophy),是哲學的一門学科,主要探討道德價值;在此,「道德」被定義為一群人或一種文化所認可的所有行為準則。伦理学试图从理论层面建构一种指导行为的法则体系,并且对其进行严格的评判。 伦理学涉及捍衛並鼓勵對的行為,並勸阻錯的行為。倫理學領域與美學又一起涉及了價值問題,因此也構成了另一個稱為價值論的哲學分支。 倫理學旨在定義諸如:善與惡、對與錯、美德與惡習、正義與犯罪等概念來解決道德問題,也探討甚麼是聰明或愚蠢。作為一個知識探究領域,道德哲學也與道德心理學(Moral psychology)、描述倫理學和價值觀有關。 Etyka (z stgr. ἦθος ethos „zwyczaj”) – dział filozofii, zajmujący się badaniem moralności i tworzeniem systemów myślowych, z których można wyprowadzać zasady moralne. L'éthique est une discipline philosophique portant sur les jugements moraux et dont le concept est donc très proche de celui de la morale. C'est une réflexion fondamentale de tout peuple afin d'établir ses normes, ses limites et ses devoirs. Dans les pays laïcs, l'éthique est étroitement liée à la philosophie politique qui la sous tend, mais elle peut aussi être liée à la culture, la religion, les croyances et les traditions d'un pays, d'un groupe social, ou d'un système idéologique. Pour des philosophes tels qu'Aristote ou Kant, l'éthique a pour but de définir ce qui doit être. L'éthique exprime des énoncés normatifs, prescriptifs ou encore évaluatifs parmi lesquels on trouve des impératifs catégoriques. En absence d'impératif catégorique, une formulation éthique relève d'une faute de logique nommée paralogisme naturaliste. L’éthique comprend plusieurs champs d'application tel que l'éthique normative qui s'intéresse principalement aux concepts du bien et du bon que véhicule les théories de justice sociale et doctrines telles que l'utilitariste, l'égalitariste et le libertarianiste, etc. À la suite de cela, l’éthique appliquée ou l'éthique déontologique s'intéresse alors à la mise en pratique des principes moraux. L'éthique descriptive et comparative s'intéresse quant à elle à la description et à la comparaison des différents codes moraux, alors que méta-éthique s'intéresse pour sa part au sens même des concepts mobilisés par l'éthique tel que le bien le mal, le juste, etc. La réflexion éthique peut enfin porter sur les actes passés, on parle alors d'éthique de la vertu, ou sur les conséquences des actes comme le fait le conséquentialisme. Au sein d'une société mondialisée et cosmopolite dans laquelle cohabitent de nombreuses éthiques différentes, la démarche contemporaine de l'éthique consiste donc selon John Rawls à rechercher un équilibre réfléchi. Etik (från gr. ethos, 'etos', 'sed') är en teoretisk och kritisk reflektion över moralen. Den är en vetenskaplig disciplin som hör hemma dels inom den praktiska filosofin (moralfilosofi), dels inom teologin (moralteologi). Som en vetenskap om moralen studerar den frågan om moraliska omdömens semantiska funktion och frågan om hur moraliska omdömen kan berättigas. Det finns även inriktningar inom filosofi som menar att filosofi inte är en vetenskap utan att det är ett eget område som är jämförbart med vetenskap. Inom vetenskap vill människan nå opersonliga universella svar, men inom filosofin menas då att svaren ofta i någon bemärkelse är personliga. Etiken behandlar också kritiskt frågorna om vad som utmärker en god handling och vad som kännetecknar en god människa. Studiet av etik brukar delas in i tre underområden: normativ etik, metaetik och tillämpad etik. De olika normativa etiklärorna går att dela upp i tre huvudgrupper: teleologiska, deontologiska och dygdetiska. Den förstnämnda gruppen hävdar att det är handlingens konsekvenser som avgör en handlings riktighet. Den andra talar istället om absoluta principer som det alltid är fel att bryta mot oavsett konsekvenserna (exempelvis "det är alltid fel att döda"). Den sistnämnda lägger istället vikten vid hur agenten (individen som handlar) bör vara. Exempel på olika teleologiska modeller är utilitarism och egoism. De deontologiska modeller går att dela upp i två undergrupper, regel- och handlingsdeontologiska. Exempel på deontologiska modeller är olika teorier om mänskliga rättigheter. Den vanliga uppfattningen är att moral (av latin) är människors uppfattningar om vad som är rätt och gott. Det är föreställningar som i högsta grad varierar mellan skilda kulturer och sociala kontexter. Etiken är det teoretiska och kritiska studiet av dessa skilda moraluppfattningar liksom av det moraliska språket. Det innebär att etiken är vetenskapen om moralen. L'ètica o filosofia de la moral, com a doctrina, és una branca de la filosofia que estudia la naturalesa del que es considera bo, adequat o moralment correcte. El camp de l'ètica, juntament amb l'estètica, es preocupa per la reflexió relativa als valors i, com a conseqüència, sobre la branca de la filosofia dita axiologia. L'ètica procura resoldre qüestions sobre la moralitat humana, definint conceptes com ara el bé i el mal, allò que és bo i dolent, allò que és virtuós o un vici, allò que és just o un crim. Com a camp de recerca intel·lectual, la filosofia moral es relaciona igualment amb els camps de la psicologia moral, l'ètica descriptiva i la teoria dels valors. Comprèn tres àrees principals d'estudi: 1. * Metaètica, mira d'estudiar l'origen, la naturalesa i el significat dels conceptes ètics. Es tracta d'un tipus de filosofia anomenat teòric. 2. * Ètica normativa, mira de procurar unes regles o estàndards de conducta humana. Es tracta d'un tipus de filosofia anomenat teòric. 3. * Ètica aplicada, és l'aplicació de l'ètica normativa i l'examen de les controvèrsies ètiques específiques a l'ús de l'ètica normativa. Es tracta d'una filosofia de tipus pràctic. El dilema sobre com s'ha d'actuar sorgix de l'existència de la llibertat de l'ésser humà, a diferència dels animals que només actuen per instint i responent a estímuls, tot i que alguns filòsofs i biòlegs creuen que hi ha una continuïtat evolutiva entre els animals i els humans que difumina aquesta separació taxativa també en l'àmbit de l'ètica. La reflexió sobre com s'ha d'actuar i la seua teorització es troba ja documentada a l'Edat del Ferro europea i es troba igualment a la Xina antiga on pren forma prematurament d'ètica aplicada i normativa. De fet, les religions hinduista, cristiana, jueva o budista són una mostra evident de l'antigor de la reflexió al voltant dels valors correctes, incorrectes o acceptables. En filosofia clàssica, l'ètica no s'hi resumix només a través dels hàbits o costums socialment definits i comuns, però cerca un fonament teòric per així millorar o trobar el millor mode de vida entre persones, això voldria significar, la cerca del millor estil de vida, tant a l'àmbit privat com al públic. L'ètica incloïa vàries i diverses àrees que hui dia separem dins l'antropologia, la psicologia, la sociologia, l'economia, la pedagoia o la política. Amb la professionalització creixent i l'especialització del coneixement, sorgides amb la Revolució Industrial, la majoria dels camps l'objecte d'estudi dels quals els havia inclòs tot sovint la filosofia, s'establixen com a disciplines científiques independents, particularment l'ètica. A Europa, amb l'adveniment del cristianisme, l'ètica grega és abandonada per un tipus de raonament més universalista. Aquest raonament predomina a Occident durant l'Edat Moderna, moment en què es reformula per donar peu a diverses àrees d'estudi, així com una aplicació tot sovint deontològica, hereua de la Il·lustració. Die Ethik ist jener Teilbereich der Philosophie, der sich mit den Voraussetzungen und der Bewertung menschlichen Handelns befasst und ist das methodische Nachdenken über die Moral. Im Zentrum der Ethik steht das moralische Handeln, insbesondere hinsichtlich seiner Begründbarkeit und Reflexion (Ethik beschreibt und beurteilt Moral kritisch). Cicero übersetzte als erster êthikê in den seinerzeit neuen Begriff philosophia moralis. In seiner Tradition wird die Ethik auch als Moralphilosophie (oder Philosophie der Sitten) bezeichnet. Die Ethik und ihre benachbarten Disziplinen (z. B. Rechts-, Staats- und Sozialphilosophie) werden auch als „praktische Philosophie“ zusammengefasst, da sie sich mit dem menschlichen Handeln befasst. Im Gegensatz dazu steht die „theoretische Philosophie“, zu der als klassische Disziplinen die Logik, die Erkenntnistheorie und die Metaphysik gezählt werden. Ihr entsprechen in der Religionswissenschaft die religionsgeschichtliche Erforschung der Sittlichkeit (Moral) sowie vor allem die kath. Moraltheologie und die ev. theologische Ethik,. die wiederum Teilgebiete der christlichen systematischen Theologie sind. Η ηθική είναι κλάδος της φιλοσοφίας που ασχολείται κυρίως με το παρακάτω ερώτημα: ποιες ανθρώπινες πράξεις είναι αποδεκτές και ορθές και ποιες ανάρμοστες και λανθασμένες; Ωστόσο, στα θέματα ηθικής σπάνια υπάρχει γενική συμφωνία απόψεων και ακόμη και ο προσδιορισμός ποιο είναι το κεντρικό ή θεμελιώδες ζήτημα αποτελεί αντικείμενο διαφωνιών. Οι και δεοντολογικές ηθικές θεωρίες θέτουν ως κεντρικό ζήτημα τα κριτήρια ορθότητα ή μη-ορθότητας των πράξεων, αν και διαφέρουν ως προς το ποια είναι αυτά τα κριτήρια, ενώ οι αρεταϊκές ηθικές θεωρούν ως κεντρικό ζήτημα τα στοιχεία που καθορίζουν το ήθος, τις ηθικές αρετές του χαρακτήρα ή τον τρόπο ζωής που θα πρέπει να ακολουθείται έτσι. L'etica (chiamata anche filosofia morale) è una branca della filosofia che "indica quella parte della filosofia che si occupa del costume, ossia del comportamento umano". Il termine deriva dal greco antico ἦθος(trasl. êthos), cioè «carattere», «comportamento», o, meno probabilmente, da ἔθος (trasl. èthos) cioè «costume», «consuetudine», «abitudine». L'etica studia i fondamenti che permettono di assegnare ai comportamenti umani uno status deontologico e normativo, ovvero distinguerli in buoni, giusti, leciti, rispetto ai comportamenti ritenuti ingiusti, illeciti, sconvenienti o cattivi secondo un ideale modello comportamentale (ad esempio, una data morale). Come disciplina affronta questioni inerenti alla moralità umana definendo concetti come il bene e il male, il giusto e lo sbagliato, la virtù e il vizio, la giustizia e il crimine. Come campo di indagine intellettuale la filosofia morale è legata ad altre discipline come la pedagogia, la filosofia del diritto, la , la neuroetica, l'etica descrittiva e la teoria dei valori. Quest'ultima, insieme all'estetica, riguarda questioni di valore e comprende etica ed estetica unite nella branca della filosofia chiamata assiologia o "dottrina dei valori", cioè ogni teoria che consideri quanto nel mondo è o ha valore, e per tale aspetto si distingue da quanto è invece mera realtà di fatto". Е́тика (лат. ethica < дав.-гр. ήθική, утворене від грец. ήθος — «звичай», моральна психологія) — філософська наука, що вивчає мораль. Філософська дисципліна, яка вивчає мораль, суспільні норми поведінки, звичаї. Також, термін етика вживається як визначення норм поведінки, сукупності моральних правил певної суспільної чи професійної групи — професійна етика.Етимологічно слово «етика» не пов'язане з «етикет». Ethics or moral philosophy is a branch of philosophy that "involves systematizing, defending, and recommending concepts of right and wrong behavior". The field of ethics, along with aesthetics, concerns matters of value; these fields comprise the branch of philosophy called axiology. Ethics seeks to resolve questions of human morality by defining concepts such as good and evil, right and wrong, virtue and vice, justice and crime. As a field of intellectual inquiry, moral philosophy is related to the fields of moral psychology, descriptive ethics, and value theory. Three major areas of study within ethics recognized today are: 1. * Meta-ethics, concerning the theoretical meaning and reference of moral propositions, and how their truth values (if any) can be determined; 2. * Normative ethics, concerning the practical means of determining a moral course of action; 3. * Applied ethics, concerning what a person is obligated (or permitted) to do in a specific situation or a particular domain of action. Ética (do grego ethos: "caráter", "costume") é o conjunto de padrões e valores morais de um grupo ou indivíduo. Contudo, em Filosofia, a ética, filosofia ética (do grego ἠθική [φιλοσοφία]) ou filosofia moral (do latim mos, mores) é a disciplina filosófica que estuda os fundamentos da ação moral, procurando justificar a moralidade de uma ação e distinguir as ações morais das ações imorais e amorais. A Ética procura responder a várias questões de âmbito moral, sendo as principais: Como devemos viver? ou Como devemos agir?. Э́тика (греч. ἠθική, от др.-греч. ἦθος — этос, нрав, обычай) — философская дисциплина, исследующая нравственность и мораль. Первоначально смыслом слова этос было совместное жилище и правила, порождённые совместным проживанием, нормы, сплачивающие общество, способствующие преодолению индивидуализма и агрессивности. По мере развития общества к этому смыслу добавляется изучение совести, добра и зла, сочувствия, дружбы, смысла жизни, самопожертвования и так далее. Выработанные этикой понятия — милосердие, справедливость, дружба, солидарность и другие, направляют моральное развитие социальных институтов и отношений. В науке под этикой понимают область знания, а под моралью или нравственностью — то, что она изучает. В живом языке это разграничение пока отсутствует. Термин «этика» иногда употребляется также для обозначения системы моральных и нравственных норм определённой социальной группы. Is éard is brí leis an téarma eitic ná staidéar is measúnú ar iompar daonna ó dhearcadh na moráltachta. Bíonn coincheapa cosúil le coinsias, dualgas, freagracht, caighdeán, rialacha, cuspóirí pearsanta is sóisialta, gairmiúlacht agus a lán eile i gceist. Is iomaí teoiric, cur chuige is uirlis a tairgeadh thar na blianta chun fadhbanna eitice a réiteach: an t-imfhios, an cleachtadh turgnamhach, an t-idéal meitifisiciúil, an stát polaitiúil (nó an cumann gairmiúil), an dlí, an indibhid féin. Cosúil leis an mbeatha i gcoitinne, tagann fadhbanna eitice chun cinn arís is arís eile san eolaíocht is an teicneolaíocht: an eotanóis, an eoiginic, an bochtanas, an gorta, airm núicléacha, airm fhorbartha i gcoitinne, úsáideanna an Idirlín, truailliú an aeir, an uisce is na talún, ídiú foinsí nádúrtha, idirghníomhuithe daonna le hainmhithe, agus a lán lán eile.
gold:hypernym
dbr:Branch
skos:closeMatch
n44:ethics
prov:wasDerivedFrom
wikipedia-en:Ethics?oldid=1124863520&ns=0
dbo:wikiPageLength
108329
dcterms:isPartOf
n76:target
foaf:isPrimaryTopicOf
wikipedia-en:Ethics