An Entity of Type: Abstraction100002137, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

In philosophical ethics, the naturalistic fallacy is the mistake of explaining something as being good reductively, in terms of natural properties such as pleasant or desirable. The term was introduced by British philosopher G. E. Moore in his 1903 book Principia Ethica. Moore's naturalistic fallacy is closely related to the is–ought problem, which comes from David Hume's A Treatise of Human Nature (1738–40). However, unlike Hume's view of the is–ought problem, Moore (and other proponents of ethical non-naturalism) did not consider the naturalistic fallacy to be at odds with moral realism.

Property Value
dbo:abstract
  • La fal·làcia naturalista és una fal·làcia anomenada i introduïda pel filòsof anglès George Edward Moore en el seu llibre del 1903 Principia ethica. Moore afirma que es comet una fal·làcia naturalista cada vegada que es pretén fonamentar una proposició ètica a partir d'una definició del terme "bo" que ho identifiqui amb una o més propietats naturals; per exemple "agradable", "desitjable" o "més evolucionat". La fal·làcia naturalista és moltes vegades confosa amb el problema de l'ésser i l'haver de ser, que afirma que és impossible deduir proposicions normatives a partir de proposicions fàctiques. També s'utilitza el terme "fal·làcia naturalista" per a descriure la creença que el natural és inherentment bo, o que el no-natural és inherentment dolent. (ca)
  • مغالطة المذهب الطبيعي مفهوم طرحه الفيلسوف البريطاني جورج إدوارد مور في كتابه مبادئ الأخلاق. وهو من المباحث الفلسفية في أخلاقيات فوقية وهي فرع عن الأخلاقيات يسعى لفهم خصائص الأخلاق. ووفق هذا المفهوم يعتبر مور أنه من المغالطة تفسير الخير بمصطلحات مختزلة من الخصائص الطبيعية كاللذة والرغبة. قدم الفيلسوف البريطاني جي. مور في كتابه «مبادئ الأخلاق» في عام 1903 مصطلح«مغالطة المذهب الطبيعي» أو ما يعرف بـ«المغالطة الطبيعية» فيما يتعلق بالأخلاق الفلسفية. يجادل مور بأنه سيكون من غير الصحيح شرح ما هو مختزل بشكل جيّد من حيث الخصائص الطبيعية مثل المتعة أو الرغبة. ترتبط مغالطة مور الطبيعية ارتباطاً وثيقاً بالمشكلة القائمة، والتي تأتي من مقال ديفيد هيوم عن الطبيعة البشرية (1738-1740). ومع ذلك، على عكس وجهة نظر هيوم فيما يتعلق بالمشكلة الحقيقية، لم يعتبر مور (وغيره من مؤيدي عدم الأخلاقية الطبيعية) أن المغالطة الطبيعية تتعارض مع الواقعية الأخلاقية. لا ينبغي الخلط بين مصطلح «المغالطة الطبيعية» و«مغالطة الانجذاب للطبيعة» المتمثّلة في أشكال التفكير مثل «هذا شيء طبيعي؛ وبالتالي، يعتبر مقبول أخلاقياً» أو «هذا الأمر غير طبيعي وبالتالي هو أمر غير مرغوب به». هذه الاستنتاجات شائعة في مناقشات الطب والجنس والبيئة والأدوار المجتمعية المتعلقة بالاختلافات بين الجنسين بالإضافة لوجودها في النقاشات المتعلقة بالعرق. (ar)
  • Naturalistický omyl (či klam) je označení pro postoj, který na základě toho, že něco existuje v rámci přírody či společnosti vyvozuje, že je takovýto jev správný či morální. Jde o odvozování normativních závěrů z čistě deskriptivních premis. Popsal jej a pojmenoval britský filosof G. E. Moore v roce 1903. Jeho opakem je moralistický omyl. (cs)
  • Als naturalistischer Fehlschluss (engl. naturalistic fallacy) wird der Versuch bezeichnet, die Eigenschaft „gut“ als eine bestimmte deskriptive, natürliche oder metaphysische Eigenschaft oder Relation zu definieren. Der naturalistische Fehlschluss wurde von George Edward Moore 1903 in seinem Werk Principia ethica beschrieben. Nach Moore ist der naturalistische Fehlschluss sowohl ein Fehlschluss der naturalistischen Ethik als auch der meisten nicht-naturalistischen Ethiken, insbesondere auch aller metaphysischen Ethiken, und stellt einen Fall von Reduktionismus dar. Es besteht eine gewisse Verwandtschaft zum moralistischen Fehlschluss, der unterstellt, dass Eigenschaften, die mit bestimmten ethischen Werten belegt sind, natürliche Tendenzen zum Ausdruck bringen. Moores Argument richtet sich gegen die Reduktion von ethischen und natürlichen Prädikaten in beide Richtungen. Ein bekanntes Beispiel ist die Herleitung eines „Rechts des Stärkeren“ aus der Beobachtung, dass in der Natur der Stärkere überlebe (in der Überzeugung, dass dieses Natürliche gut sei). (de)
  • En filozofia etiko, la terminon naturisma misrezono enkondukis brita filozofo G. E. Moore en sia libro Principia Ethica de 1903. Moore argumentas, ke estus erarige aserti, ke io estas bona pro naturaj ecoj kiel plaĉa aŭ dezirinda . La naturisma misrezono de Moore tre rilatas al la problemo de estas kaj devus esti el Traktato de Homa Naturo (A Treatise of Human Nature) (1738–40) de David Hume. Tamen, malkiel la vidpunkto de Hume pri la problemo de esti kaj devus esti, Moore (kaj aliaj subtenantoj de etika nenaturismo) ne taksis, ke la naturisma misrezono kontraŭas moralan realismon. Tiusence, oni devas distingi inter la naturisma misrezono kaj la misrezono de pledo al naturo, kiu rezonas tiel ĉi: "Io estas natura; tial, ĝi estas morale akceptebla" aŭ "Tiu eco estas nenatura; tial, tiu eco ne estas dezirinda." Tiaj konkludoj estas oftaj en diskutoj pri medicino, sekseco, naturprotektismo, genraj roloj, raso, kaj viandismo. Sed oni ofte uzas la terminon naturisma misrezono por signifi misrezono de pledo al naturo. (eo)
  • Etika filosofikoaren arabera, falazia naturalista britainiarrak 1903an proposaturiko falazia da. Moorek erredukzionismo bat kritikatzen du: ezaugarri naturalak dituen zerbait 'ona' dela proposatzen duena. Falaziak David Humeren izan-behar izan arazoaren antzekoa da baina Moorek ez du errealismo moraleko kategoriak erabiltzen. Falazia naturalistaren erabilera nagusiak honakoak dira: "hau naturala da; beraz, moralki onargarria da" edo "ezaugarri hau ez da naturala; beraz, ez da desiragarria." Inferentzia hauek ohikoak dira homosexualitatea, ekologismoa edo beganismoa aipatzean. (eu)
  • El término «falacia naturalista» es empleado, fundamentalmente, por quienes aceptan el no-naturalismo metaético, para nombrar la identificación de una propiedad moral con una propiedad natural. George Edward Moore, en su obra Principia Ethica, acusa al naturalismo metaético (que sostiene que las propiedades morales son propiedades naturales) de incurrir en una falacia informal al confundir "lo que es" (lo que existe) con "el deber ser" (con "lo bueno"), y por ello pasar del pensamiento, que pudiera ser perfectamente correcto, de que todos los elementos "x" (siendo "x", por ejemplo, el placer), existen en la naturaleza, al de que los elementos "x" son "lo bueno" y conforman el conjunto de todo lo bueno.​ Por ello sostiene que se comete un error cuando infiere que algo tiene una propiedad moral a partir de que ese algo tiene tal o cual propiedad natural.​ Por ejemplo, asumiendo que el placer es una propiedad natural, un naturalista podría sostener que las relaciones sexuales son buenas porque son placenteras.​ Sin embargo, Moore señala que para afirmar esto, primero se necesita mostrar que todo lo placentero es bueno,​ y esto requiere de un argumento que parece difícil de proveer. Pese al nombre de la falacia, quienes defienden su existencia pueden sostener que la misma parece poder extenderse más allá del naturalismo.​ Así, Moore sostiene también que una propiedad no moral puede identificarse o tener la misma extensión que una propiedad moral. De ese modo, las posiciones que apelan al voluntarismo teológico también incurrirían en tal falacia. La existencia de tal falacia puede ser rechazada por quienes no aceptan las posiciones realistas morales no-naturalistas. No debe confundirse la llamada falacia naturalista con la , que sostiene que si algo es natural, es entonces bueno o correcto. (es)
  • Un paralogisme naturaliste est une faute de logique consistant à confondre un jugement de fait avec un jugement normatif. Le paralogisme naturaliste passe donc du jugement « x fait y » au jugement « x doit faire y ». Il s'agit d'une erreur de logique que l'on retrouve surtout en éthique lorsque l'on fonde un jugement normatif sur un état de fait. En renversant l'ordre de ce paralogisme, on obtient un , qui consiste à dire qu'une chose existe parce qu'elle est moralement bonne et à présupposer a priori son existence au nom d'un jugement moral. (fr)
  • In philosophical ethics, the naturalistic fallacy is the mistake of explaining something as being good reductively, in terms of natural properties such as pleasant or desirable. The term was introduced by British philosopher G. E. Moore in his 1903 book Principia Ethica. Moore's naturalistic fallacy is closely related to the is–ought problem, which comes from David Hume's A Treatise of Human Nature (1738–40). However, unlike Hume's view of the is–ought problem, Moore (and other proponents of ethical non-naturalism) did not consider the naturalistic fallacy to be at odds with moral realism. The naturalistic fallacy should not be confused with the appeal to nature, which is exemplified by forms of reasoning such as "Something is natural; therefore, it is morally acceptable" or "This property is unnatural; therefore, this property is undesirable." Such inferences are common in discussions of medicine, sexuality, environmentalism, gender roles, race, and carnism. (en)
  • 自然主義的誤謬(しぜんしゅぎてきごびゅう)は、naturalistic fallacy の訳語である。 (ja)
  • Con fallacia naturalistica, in filosofia del diritto e nell'etica, si indica il vizio di ragionamento, commesso dai teorici naturalisti e biasimato dai divisionisti, di derivare prescrizioni da descrizioni. L'espressione si trova per la prima volta nei Principia ethica, opera pubblicata nel 1903 dal filosofo inglese George Edward Moore. (it)
  • De naturalistische dwaling (Engels: naturalistic fallacy) is een drogreden geïntroduceerd door de Britse filosoof George Edward Moore in zijn boek Principia Ethica (1903). Moore stelde dat een filosoof deze drogreden begaat wanneer hij een ethische stelling wil bewijzen door een beroep te doen op een definitie van het concept "goed" die bestaat uit "natuurlijke" eigenschappen zoals genotsvol, beschaafd of gewenst. Volgens Moore is dit ongeldig, want men kan van deze eigenschappen nog steeds blijven vragen of ze wel echt goed zijn. Breder wordt er naar deze drogreden verwezen wanneer iemand het goede of het juiste wil afleiden van wat het natuurlijke of het feitelijke is. Deze stelling is dus een kritiek op het ethisch naturalisme. (nl)
  • Det naturalistiska misstaget (engelska The Naturalistic Fallacy) är ett begrepp lanserat i moralfilosofin av G.E. Moore i boken från år 1903. Moore menar att begreppet det goda är odefinierbart; det är en simple, ett element, ett enkelt begrepp. Det naturalistiska försöket att definiera det goda i termer av naturalistiska egenskaper utgör det naturalistiska misstaget. Till stöd för sitt resonemang anför Moore det som kallas "öppna frågans argument" (Open Question Argument). Låt naturalism vara tesen "Den moraliska egenskapen M kan definieras i termer av den naturliga egenskapen N, så att alla objekt som besitter M också besitter N, och vice versa." Det faller sig därför naturligt att anta att alla M är N. Men är alla N också M? Med andra ord, låt oss anta att en utilitaristisk naturalist skulle definiera "O är god" som "O maximerar lycka". Därav följer att alla goda objekt maximerar lycka. Men är allt som maximerar lycka gott? Detta verkar vara en öppen fråga: det verkar kunna finnas olika svar. Alltså kan vi inte per definition säga att M faktiskt är N eller kan definieras i termer av N. Eftersom det goda inte kan definieras i termer av någon naturlig egenskap måste godhet vara en icke-naturlig egenskap. Huruvida naturalisten faktiskt gör sig skyldig till ett misstag har blivit en omtvistad fråga inom analytisk metaetik. Moore verkar förutsätta att en definition inte kan vara intressant, det vill säga att om X definieras i termer av Y kan det aldrig gå att tvivla på huruvida ett visst objekt som omfattas av Y också är X. Men detta verkar tveksamt: det kan till exempel vara en svårlöst fråga inom matematiken huruvida ett visst resultat verkligen följer av underliggande antaganden, trots att om så vore fallet, så är det någonting som följer per definition, det vill säga en analytisk sanning. På samma sätt kan det vara ett omfattande arbete att kontrollera att en viss komplicerad sats är grammatisk enligt de regler som gäller för korrekt satsbildning för det språk som satsen är skriven på, trots att grammatikalitet definieras i termer av dessa regler. Flera filosofer har därför hävdat att Moores argument förutsätter för mycket för att kunna vara en bra invändning mot naturalisten. Under den analytiska filosofins genombrott fram till andra världskriget ansåg dock många moralfilosofer att Moores argument var framgångsrikt, men de var likaledes missnöjda med den icke-naturalistiska realism Moore själv föreslog. Detta ledde till att filosofer som Ayer utvecklade teorier, enligt vilka moraliska satser över huvud taget inte uttryckte någon sanning, utan mer var att betrakta som uttryck för känslor eller attityder, se emotivism. På så sätt kan Moores argument sägas ha haft en stor betydelse för moralfilosofins utveckling under 1900-talet, även om inte många idag skulle acceptera det rakt av. (sv)
  • Натуралістична помилка — у філософській етиці це помилка пояснення чогось як добра редуктивно, в термінах природних властивостей, таких як приємне чи бажане. Термін був введений британським філософом Дж. Муром у своїй книзі 1903 року . Натуралістична помилка Мура тісно пов'язана з проблемою сущого та потрібного, яка походить із » Девіда Юма (1738—1740). Однак, на відміну від погляду Юма на проблему «сущого і потрібного», Мур (та інші прихильники ) не вважали натуралістичну помилку суперечною . «Натуралістичну помилку» не слід плутати з «апеляцією до природи», прикладом якої є такі форми міркування, як "Щось природне; отже, це морально прийнятно " або «Ця властивість є неприродною, тому ця властивість небажана». Такі висновки є поширеними в обговореннях медицини, сексуальності, енвайронменталізму, гендерних ролей, раси та карнізму . (uk)
  • 自然主义谬误是指那些想要用某一描述性的、自然的或者形而上学的特征或关系来定义“好的”(good)这一概念的企图。这一概念由摩尔在他1903年出版的《伦理学原理》一书中首次提出。他认为,自然主义谬误不仅存在于自然主义伦理学中,也存在于非自然主义伦理学中,尤其是在所有的形而上学伦理学中。它还促成了的兴起。 在道德谬误中暗含这这么一种关系,即在某一伦理学价值中所包含的那些特征表达了某些自然的倾向。摩尔反对那些在伦理学上的和自然的称谓简化主义。 (zh)
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 21826 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 20158 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1117135529 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:date
  • 2021-04-12 (xsd:date)
dbp:url
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:subject
rdf:type
rdfs:comment
  • Naturalistický omyl (či klam) je označení pro postoj, který na základě toho, že něco existuje v rámci přírody či společnosti vyvozuje, že je takovýto jev správný či morální. Jde o odvozování normativních závěrů z čistě deskriptivních premis. Popsal jej a pojmenoval britský filosof G. E. Moore v roce 1903. Jeho opakem je moralistický omyl. (cs)
  • Etika filosofikoaren arabera, falazia naturalista britainiarrak 1903an proposaturiko falazia da. Moorek erredukzionismo bat kritikatzen du: ezaugarri naturalak dituen zerbait 'ona' dela proposatzen duena. Falaziak David Humeren izan-behar izan arazoaren antzekoa da baina Moorek ez du errealismo moraleko kategoriak erabiltzen. Falazia naturalistaren erabilera nagusiak honakoak dira: "hau naturala da; beraz, moralki onargarria da" edo "ezaugarri hau ez da naturala; beraz, ez da desiragarria." Inferentzia hauek ohikoak dira homosexualitatea, ekologismoa edo beganismoa aipatzean. (eu)
  • Un paralogisme naturaliste est une faute de logique consistant à confondre un jugement de fait avec un jugement normatif. Le paralogisme naturaliste passe donc du jugement « x fait y » au jugement « x doit faire y ». Il s'agit d'une erreur de logique que l'on retrouve surtout en éthique lorsque l'on fonde un jugement normatif sur un état de fait. En renversant l'ordre de ce paralogisme, on obtient un , qui consiste à dire qu'une chose existe parce qu'elle est moralement bonne et à présupposer a priori son existence au nom d'un jugement moral. (fr)
  • 自然主義的誤謬(しぜんしゅぎてきごびゅう)は、naturalistic fallacy の訳語である。 (ja)
  • Con fallacia naturalistica, in filosofia del diritto e nell'etica, si indica il vizio di ragionamento, commesso dai teorici naturalisti e biasimato dai divisionisti, di derivare prescrizioni da descrizioni. L'espressione si trova per la prima volta nei Principia ethica, opera pubblicata nel 1903 dal filosofo inglese George Edward Moore. (it)
  • De naturalistische dwaling (Engels: naturalistic fallacy) is een drogreden geïntroduceerd door de Britse filosoof George Edward Moore in zijn boek Principia Ethica (1903). Moore stelde dat een filosoof deze drogreden begaat wanneer hij een ethische stelling wil bewijzen door een beroep te doen op een definitie van het concept "goed" die bestaat uit "natuurlijke" eigenschappen zoals genotsvol, beschaafd of gewenst. Volgens Moore is dit ongeldig, want men kan van deze eigenschappen nog steeds blijven vragen of ze wel echt goed zijn. Breder wordt er naar deze drogreden verwezen wanneer iemand het goede of het juiste wil afleiden van wat het natuurlijke of het feitelijke is. Deze stelling is dus een kritiek op het ethisch naturalisme. (nl)
  • 自然主义谬误是指那些想要用某一描述性的、自然的或者形而上学的特征或关系来定义“好的”(good)这一概念的企图。这一概念由摩尔在他1903年出版的《伦理学原理》一书中首次提出。他认为,自然主义谬误不仅存在于自然主义伦理学中,也存在于非自然主义伦理学中,尤其是在所有的形而上学伦理学中。它还促成了的兴起。 在道德谬误中暗含这这么一种关系,即在某一伦理学价值中所包含的那些特征表达了某些自然的倾向。摩尔反对那些在伦理学上的和自然的称谓简化主义。 (zh)
  • مغالطة المذهب الطبيعي مفهوم طرحه الفيلسوف البريطاني جورج إدوارد مور في كتابه مبادئ الأخلاق. وهو من المباحث الفلسفية في أخلاقيات فوقية وهي فرع عن الأخلاقيات يسعى لفهم خصائص الأخلاق. ووفق هذا المفهوم يعتبر مور أنه من المغالطة تفسير الخير بمصطلحات مختزلة من الخصائص الطبيعية كاللذة والرغبة. قدم الفيلسوف البريطاني جي. مور في كتابه «مبادئ الأخلاق» في عام 1903 مصطلح«مغالطة المذهب الطبيعي» أو ما يعرف بـ«المغالطة الطبيعية» فيما يتعلق بالأخلاق الفلسفية. يجادل مور بأنه سيكون من غير الصحيح شرح ما هو مختزل بشكل جيّد من حيث الخصائص الطبيعية مثل المتعة أو الرغبة. (ar)
  • La fal·làcia naturalista és una fal·làcia anomenada i introduïda pel filòsof anglès George Edward Moore en el seu llibre del 1903 Principia ethica. Moore afirma que es comet una fal·làcia naturalista cada vegada que es pretén fonamentar una proposició ètica a partir d'una definició del terme "bo" que ho identifiqui amb una o més propietats naturals; per exemple "agradable", "desitjable" o "més evolucionat". (ca)
  • Als naturalistischer Fehlschluss (engl. naturalistic fallacy) wird der Versuch bezeichnet, die Eigenschaft „gut“ als eine bestimmte deskriptive, natürliche oder metaphysische Eigenschaft oder Relation zu definieren. Der naturalistische Fehlschluss wurde von George Edward Moore 1903 in seinem Werk Principia ethica beschrieben. Nach Moore ist der naturalistische Fehlschluss sowohl ein Fehlschluss der naturalistischen Ethik als auch der meisten nicht-naturalistischen Ethiken, insbesondere auch aller metaphysischen Ethiken, und stellt einen Fall von Reduktionismus dar. (de)
  • En filozofia etiko, la terminon naturisma misrezono enkondukis brita filozofo G. E. Moore en sia libro Principia Ethica de 1903. Moore argumentas, ke estus erarige aserti, ke io estas bona pro naturaj ecoj kiel plaĉa aŭ dezirinda . La naturisma misrezono de Moore tre rilatas al la problemo de estas kaj devus esti el Traktato de Homa Naturo (A Treatise of Human Nature) (1738–40) de David Hume. Tamen, malkiel la vidpunkto de Hume pri la problemo de esti kaj devus esti, Moore (kaj aliaj subtenantoj de etika nenaturismo) ne taksis, ke la naturisma misrezono kontraŭas moralan realismon. (eo)
  • El término «falacia naturalista» es empleado, fundamentalmente, por quienes aceptan el no-naturalismo metaético, para nombrar la identificación de una propiedad moral con una propiedad natural. George Edward Moore, en su obra Principia Ethica, acusa al naturalismo metaético (que sostiene que las propiedades morales son propiedades naturales) de incurrir en una falacia informal al confundir "lo que es" (lo que existe) con "el deber ser" (con "lo bueno"), y por ello pasar del pensamiento, que pudiera ser perfectamente correcto, de que todos los elementos "x" (siendo "x", por ejemplo, el placer), existen en la naturaleza, al de que los elementos "x" son "lo bueno" y conforman el conjunto de todo lo bueno.​ Por ello sostiene que se comete un error cuando infiere que algo tiene una propiedad mo (es)
  • In philosophical ethics, the naturalistic fallacy is the mistake of explaining something as being good reductively, in terms of natural properties such as pleasant or desirable. The term was introduced by British philosopher G. E. Moore in his 1903 book Principia Ethica. Moore's naturalistic fallacy is closely related to the is–ought problem, which comes from David Hume's A Treatise of Human Nature (1738–40). However, unlike Hume's view of the is–ought problem, Moore (and other proponents of ethical non-naturalism) did not consider the naturalistic fallacy to be at odds with moral realism. (en)
  • Det naturalistiska misstaget (engelska The Naturalistic Fallacy) är ett begrepp lanserat i moralfilosofin av G.E. Moore i boken från år 1903. Moore menar att begreppet det goda är odefinierbart; det är en simple, ett element, ett enkelt begrepp. Det naturalistiska försöket att definiera det goda i termer av naturalistiska egenskaper utgör det naturalistiska misstaget. (sv)
  • Натуралістична помилка — у філософській етиці це помилка пояснення чогось як добра редуктивно, в термінах природних властивостей, таких як приємне чи бажане. Термін був введений британським філософом Дж. Муром у своїй книзі 1903 року . Натуралістична помилка Мура тісно пов'язана з проблемою сущого та потрібного, яка походить із » Девіда Юма (1738—1740). Однак, на відміну від погляду Юма на проблему «сущого і потрібного», Мур (та інші прихильники ) не вважали натуралістичну помилку суперечною . (uk)
rdfs:label
  • مغالطة المذهب الطبيعي (ar)
  • Fal·làcia naturalista (ca)
  • Naturalistický omyl (cs)
  • Naturalistischer Fehlschluss (de)
  • Naturisma misrezono (eo)
  • Falacia naturalista (es)
  • Falazia naturalista (eu)
  • Fallacia naturalistica (it)
  • Paralogisme naturaliste (fr)
  • 自然主義的誤謬 (ja)
  • Naturalistic fallacy (en)
  • Naturalistische dwaling (nl)
  • Det naturalistiska misstaget (sv)
  • Натуралістична помилка (uk)
  • 自然主義謬誤 (zh)
rdfs:seeAlso
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:notableIdea of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is dbp:notableIdeas of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License