About: Consecration

An Entity of Type: organisation, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

Consecration is the solemn dedication to a special purpose or service. The word consecration literally means "association with the sacred". Persons, places, or things can be consecrated, and the term is used in various ways by different groups. The origin of the word comes from the Latin stem consecrat, which means dedicated, devoted, and sacred. A synonym for consecration is sanctification; its antonym is desecration.

Property Value
dbo:abstract
  • التكريس (بالإنجليزية: Consecration)‏ هو الإخلاص الرسمي لغرض أو خدمة مميزة. كلمة التكريس تعني حرفياً «الارتباط بالمقدس». يمكن تكريس الأشخاص أو الأماكن أو الأشياء، ويستخدم المصطلح بطرق مختلفة من قبل مجموعات مختلفة. أصل الكلمة يأتي من الكلمة اللاتينية "consecrat"، والتي تعني مخصص ومخلص ومقدس. المرادف للتكريس هو التقديس، والنقيض المتميز هو التدنيس. وهو، أيضًا، فعل يتم بموجبه فصل شخص أو شيء عن الاستخدام الدنيوي أو المدنس وتكريسه بشكل دائم للمقدس من خلال الصلوات والطقوس والاحتفالات. وفي حين أن جميع الثقافات والأديان تقريبًا لها شكل من أشكال ، يرتبط التكريس بشكل خاص بالمسيحية واليهودية. (ar)
  • Konsekrado estas la ago de iu, kiu konsekras. Konsekri signifas ĝenerale: apartigi de la komuna uzado, destinante por religia servado. (PIV) Objektoj:Oni konsekras ekzemple templon al Zeŭso aŭ brutojn kiel oferon al Dio. (laŭ PIV) Personoj:Konsekrataj estas ekzemple reĝoj. Homoj sin mem konsekras al Dio por vivi en stato de konsekriteco. (laŭ PIV) (eo)
  • Consecration is the solemn dedication to a special purpose or service. The word consecration literally means "association with the sacred". Persons, places, or things can be consecrated, and the term is used in various ways by different groups. The origin of the word comes from the Latin stem consecrat, which means dedicated, devoted, and sacred. A synonym for consecration is sanctification; its antonym is desecration. (en)
  • Konsekration (von lateinisch consecrare‚ weihen, heiligen‘) ist in der römischen Antike wie im Christentum die Übertragung einer Person oder Sache in den sakralen Bereich. Meist ist im Christentum mit dem Begriff Konsekration eine liturgische Handlung gemeint, die in der römisch-katholischen Kirche, in der alt-katholischen Kirche, bei den orthodoxen Kirchen, bei den Anglikanern, den evangelisch-lutherischen Kirchen und in der Christengemeinschaft praktiziert wird. (de)
  • Une consécration consiste à rendre sacré, c'est-à-dire faire passer du domaine profane au domaine sacré une personne, un objet ou un lieu. Un rituel est nécessaire à toute consécration. (fr)
  • Consagración es la acción por la cual se destina al culto de Dios una cosa común o profana por medio de oraciones, ceremonias y bendiciones. Es lo contrario a la profanación y al sacrilegio, que consiste en emplear en usos profanos una cosa que estaba consagrada al culto de Dios. La costumbre de consagrar a Dios los hombres destinados a su servicio, los sitios, los vasos e instrumentos que deben servir para su culto, es de la más remota antigüedad. Dios lo había mandado en la ley antigua y había prescrito en dicha ley las ceremonias que se habían de practicar. Los sacerdotes defienden que, desde que una cosa cualquiera se consagra al culto de Dios, se la debe respetar, no considerándola en lo sucesivo como una cosa profana, ni empleándola en usos comunes porque esta señal de desprecio se juzgaría recaer sobre el mismo Dios. Tampoco es cierto que este sea un uso fútil y supersticioso, puesto que Dios lo mandó así desde el principio. Una ceremonia sensible, una consagración pública es necesaria a fin de inspirar a los hombres respeto para con todo cuanto sirve al culto de Dios y con objeto de afectar tu ánimo con el recuerdo de la presencia de Dios. Pastores evangélicos generalmente se ordenos en una ceremonia llamada "consagración pastoral".​​​ (es)
  • Konsekrasi (bahasa Latin: consecratio dari con + sacre, kudus atau ) adalah kata yang digunakan untuk menunjukkan sesuatu yang dikuduskan atau dikhususkan untuk suatu maksud tertentu, umumnya dalam hal religius. Kata kudus dalam Bahasa Indonesia memiliki berasal dari Bahasa Arab dan satu akar kata dengan kata קדוש, (qadosy) dalam Bahasa Ibrani, yang berarti dibedakan atau dipisahkan untuk maksud tertentu. Kata kudus kemudian dipakai untuk mengacu pada diri Yang Ilahi sebab Dia adalah Yang Lain atau Yang Berbeda. Konsekrasi sendiri berarti penyucian, pengudusan, penyerahan, pemisahan, pengkhususan, dan persembahan. (in)
  • ( 축성(築城)에 대해서는 방어시설 문서를 참고하십시오.) 축성(祝聖, consecration)은 특수한 목적에 대한 의식적 헌신이다. 영어 낱말 consecration은 문자 그대로 해석하면 "신성과 관련된"을 의미한다. 사람, 장소, 사물이 축성의 대상이 될 수 있으며 이 용어는 각기 다른 단체들에 의해 다양한 방법으로 사용된다. 이 용어의 기원은 라틴어 어근 consecrat에서 비롯된 것이며, 이는 "헌신된", "신성한"을 의미한다. 축성의 동의어로서 성화가 있으며 반의어로는 "훼손"(desecrate)이 있다. (ko)
  • Per consacrazione si intende il momento rituale nel quale si pone un oggetto o una persona al servizio di Dio. (it)
  • 聖別(せいべつ、ギリシア語: ἁγιασμός, 英語: consecration)は、カトリックや聖公会などで使用される神学用語。正教会では成聖(せいせい)という。 (ja)
  • Консекра́ция (от лат. consecratio — букв. «посвящение») — обряд, посвящённый метафизическому олицетворению плоти и крови Иисуса в, соответственно, хлебе и вине на евхаристической части мессы, основанный на католической доктрине о пресуществлении («transubstantiatio») на Тайной вечере (ср. Мат. 26:28-28, Ин., 6:53 или 1 Кор., 11:27). Термин «transubstantiatio» возник в Раннее Средневековье, когда находившиеся под влиянием аристотелизма схоласты пытались объяснить, каким образом хлеб и вино претворяются в плоть и кровь Христа, и был закреплён как догмат на Четвёртом Латеранском 1215 года и Тридентском соборах. В энциклике «» Папа Павел VI официально подчеркнул, что пресуществление не несёт простого семантического значения. Некоторые христианские течения, в частности лютеранство, придерживаются концепции сопресуществления (консубстанциации), согласно которой и плоть и кровь Христа наравне с хлебом и вином олицетворяют причастие Тайной вечери. Англиканская Церковь использует понятие «реального присутствия» без особых оговорок.Под словом «консекрация» в польской духовно-исторической литературе чаще всего подразумевается обряд освящения чего-либо — костёла, фундамента, алтаря, иконы, органа и пр. (ru)
  • Konsekration (latin consecrare ’inviga’, ’förheliga’) är inom den kristna kyrkan den tekniska termen främst för brödets och vinets invigning men även för biskopars och prästers ordination samt för kyrkors och kyrkliga redskaps och föremåls invigning. Under den katolska mässan uttalar prästen Kristi instiftelseord vid nattvarden, vilket enligt katolsk lära betyder att brödet och vinet förvandlas till Kristi kropp och blod. Martin Luther delade den katolska kyrkans syn på konsekrationen. Enda skillnaden vad gäller själva konsekrationen, är att den romerska kyrkan lärde att brödets och vinets väsen upphör och övergår till att vara endast Kristi kropp och blod, transsubstantiation. För Luther var brödet både bröd och Kristi kropp, konsubstantiation. Enligt den ortodoxa kyrkan är inte konsekrationen fullständig förrän epiklesen — bönen om den Helige Ande över nattvardsgåvorna — är avslutad. "Hela den eukaristiska bönen bildar en enda och odelbar helhet, så att de tre huvudpartierna av bönen, tacksägelsen, anamnesen och epiklesen tillsammans utgör en integrerad del av hela konsekrationsakten". (sv)
  • Консекрація (лат. Consecratio — Посвята) — обряд, присвячений метафізичному уособленню плоті й крові Ісуса в, відповідно, хлібі та вині на євхаристійній частині Літургії. (uk)
  • 祝聖(古希臘語:ἁγιασμός,英語:consecration),基督教神學術語,是一種宗教儀式。天主教稱為祝聖,聖公會稱為聖別,正教會稱為成聖。在授與聖職時(如任命主教)會進行祝聖儀式。 (zh)
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 1185902 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 21340 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1122056734 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:subject
gold:hypernym
rdf:type
rdfs:comment
  • التكريس (بالإنجليزية: Consecration)‏ هو الإخلاص الرسمي لغرض أو خدمة مميزة. كلمة التكريس تعني حرفياً «الارتباط بالمقدس». يمكن تكريس الأشخاص أو الأماكن أو الأشياء، ويستخدم المصطلح بطرق مختلفة من قبل مجموعات مختلفة. أصل الكلمة يأتي من الكلمة اللاتينية "consecrat"، والتي تعني مخصص ومخلص ومقدس. المرادف للتكريس هو التقديس، والنقيض المتميز هو التدنيس. وهو، أيضًا، فعل يتم بموجبه فصل شخص أو شيء عن الاستخدام الدنيوي أو المدنس وتكريسه بشكل دائم للمقدس من خلال الصلوات والطقوس والاحتفالات. وفي حين أن جميع الثقافات والأديان تقريبًا لها شكل من أشكال ، يرتبط التكريس بشكل خاص بالمسيحية واليهودية. (ar)
  • Konsekrado estas la ago de iu, kiu konsekras. Konsekri signifas ĝenerale: apartigi de la komuna uzado, destinante por religia servado. (PIV) Objektoj:Oni konsekras ekzemple templon al Zeŭso aŭ brutojn kiel oferon al Dio. (laŭ PIV) Personoj:Konsekrataj estas ekzemple reĝoj. Homoj sin mem konsekras al Dio por vivi en stato de konsekriteco. (laŭ PIV) (eo)
  • Consecration is the solemn dedication to a special purpose or service. The word consecration literally means "association with the sacred". Persons, places, or things can be consecrated, and the term is used in various ways by different groups. The origin of the word comes from the Latin stem consecrat, which means dedicated, devoted, and sacred. A synonym for consecration is sanctification; its antonym is desecration. (en)
  • Konsekration (von lateinisch consecrare‚ weihen, heiligen‘) ist in der römischen Antike wie im Christentum die Übertragung einer Person oder Sache in den sakralen Bereich. Meist ist im Christentum mit dem Begriff Konsekration eine liturgische Handlung gemeint, die in der römisch-katholischen Kirche, in der alt-katholischen Kirche, bei den orthodoxen Kirchen, bei den Anglikanern, den evangelisch-lutherischen Kirchen und in der Christengemeinschaft praktiziert wird. (de)
  • Une consécration consiste à rendre sacré, c'est-à-dire faire passer du domaine profane au domaine sacré une personne, un objet ou un lieu. Un rituel est nécessaire à toute consécration. (fr)
  • Konsekrasi (bahasa Latin: consecratio dari con + sacre, kudus atau ) adalah kata yang digunakan untuk menunjukkan sesuatu yang dikuduskan atau dikhususkan untuk suatu maksud tertentu, umumnya dalam hal religius. Kata kudus dalam Bahasa Indonesia memiliki berasal dari Bahasa Arab dan satu akar kata dengan kata קדוש, (qadosy) dalam Bahasa Ibrani, yang berarti dibedakan atau dipisahkan untuk maksud tertentu. Kata kudus kemudian dipakai untuk mengacu pada diri Yang Ilahi sebab Dia adalah Yang Lain atau Yang Berbeda. Konsekrasi sendiri berarti penyucian, pengudusan, penyerahan, pemisahan, pengkhususan, dan persembahan. (in)
  • ( 축성(築城)에 대해서는 방어시설 문서를 참고하십시오.) 축성(祝聖, consecration)은 특수한 목적에 대한 의식적 헌신이다. 영어 낱말 consecration은 문자 그대로 해석하면 "신성과 관련된"을 의미한다. 사람, 장소, 사물이 축성의 대상이 될 수 있으며 이 용어는 각기 다른 단체들에 의해 다양한 방법으로 사용된다. 이 용어의 기원은 라틴어 어근 consecrat에서 비롯된 것이며, 이는 "헌신된", "신성한"을 의미한다. 축성의 동의어로서 성화가 있으며 반의어로는 "훼손"(desecrate)이 있다. (ko)
  • Per consacrazione si intende il momento rituale nel quale si pone un oggetto o una persona al servizio di Dio. (it)
  • 聖別(せいべつ、ギリシア語: ἁγιασμός, 英語: consecration)は、カトリックや聖公会などで使用される神学用語。正教会では成聖(せいせい)という。 (ja)
  • Консекрація (лат. Consecratio — Посвята) — обряд, присвячений метафізичному уособленню плоті й крові Ісуса в, відповідно, хлібі та вині на євхаристійній частині Літургії. (uk)
  • 祝聖(古希臘語:ἁγιασμός,英語:consecration),基督教神學術語,是一種宗教儀式。天主教稱為祝聖,聖公會稱為聖別,正教會稱為成聖。在授與聖職時(如任命主教)會進行祝聖儀式。 (zh)
  • Consagración es la acción por la cual se destina al culto de Dios una cosa común o profana por medio de oraciones, ceremonias y bendiciones. Es lo contrario a la profanación y al sacrilegio, que consiste en emplear en usos profanos una cosa que estaba consagrada al culto de Dios. La costumbre de consagrar a Dios los hombres destinados a su servicio, los sitios, los vasos e instrumentos que deben servir para su culto, es de la más remota antigüedad. Dios lo había mandado en la ley antigua y había prescrito en dicha ley las ceremonias que se habían de practicar. (es)
  • Konsekration (latin consecrare ’inviga’, ’förheliga’) är inom den kristna kyrkan den tekniska termen främst för brödets och vinets invigning men även för biskopars och prästers ordination samt för kyrkors och kyrkliga redskaps och föremåls invigning. Under den katolska mässan uttalar prästen Kristi instiftelseord vid nattvarden, vilket enligt katolsk lära betyder att brödet och vinet förvandlas till Kristi kropp och blod. (sv)
  • Консекра́ция (от лат. consecratio — букв. «посвящение») — обряд, посвящённый метафизическому олицетворению плоти и крови Иисуса в, соответственно, хлебе и вине на евхаристической части мессы, основанный на католической доктрине о пресуществлении («transubstantiatio») на Тайной вечере (ср. Мат. 26:28-28, Ин., 6:53 или 1 Кор., 11:27). (ru)
rdfs:label
  • Consecration (en)
  • تكريس (ar)
  • Konsekration (de)
  • Konsekrado (eo)
  • Consagración (ceremonia) (es)
  • Consécration (fr)
  • Konsekrasi (in)
  • Consacrazione (it)
  • 축성 (ko)
  • 聖別 (ja)
  • Консекрация (ru)
  • Konsekration (sv)
  • Консекрація (uk)
  • 祝聖 (zh)
rdfs:seeAlso
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:wikiPageDisambiguates of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is dbp:functionalStatus of
is dbp:status of
is rdfs:seeAlso of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License