An Entity of Type: organisation, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

Educational psychology is the branch of psychology concerned with the scientific study of human learning. The study of learning processes, from both cognitive and behavioral perspectives, allows researchers to understand individual differences in intelligence, cognitive development, affect, motivation, self-regulation, and self-concept, as well as their role in learning. The field of educational psychology relies heavily on quantitative methods, including testing and measurement, to enhance educational activities related to instructional design, classroom management, and assessment, which serve to facilitate learning processes in various educational settings across the lifespan.

Property Value
dbo:abstract
  • علم النفس التربوي هو فرع من فروع علم النفس يهتم بالدراسة العلمية للتعلم البشري. تسمح دراسة عمليات التعلم، من منظور معرفي وسلوكي، للباحثين بفهم الفروق الفردية في الذكاء، والتنمية المعرفية، والتأثير، والدافع، والتنظيم الذاتي، والمفهوم الذاتي، بالإضافة إلى دورها في التعلم. يعتمد مجال علم النفس التربوي كثيرًا على الأساليب الكمية، بما فيها الاختبار والقياس، لتعزيز الأنشطة التعليمية المتعلقة بالتصميم التعليمي، وإدارة الفصول الدراسية، والتقييم، والتي تعمل على تسهيل عمليات التعلم في مختلف البيئات التعليمية على مدى العمر. يمكن فهم علم النفس التربوي جزئيًا عن طريق علاقته مع التخصصات الأخرى. يسترشد في المقام الأول بعلم النفس، وتماثل علاقته مع هذا الاختصاص العلاقة بين الطب وعلم الأحياء. ويسترشد أيضًا بعلم الأعصاب. يقدم علم النفس التربوي بدوره معلومات لمجموعة واسعة من التخصصات في الدراسات التربوية، تشمل التصميم التعليمي، وتكنولوجيا التعليم، وتطوير المناهج، والتعلم التنظيمي، والتعليم الخاص، وإدارة الفصول الدراسية وتحفيز الطلاب. يستمد علم النفس التربوي من العلوم المعرفية وعلوم التعلم ويسهم فيها. توجد أقسام علم النفس التربوي في الجامعات عادةً في كليات التربية، يرجع ذلك غالبًا لعدم تمثيل محتوى علم النفس التربوي في كتب علم النفس التمهيدية. يتطلب مجال علم النفس التربوي دراسة الذاكرة والعمليات المفاهيمية والاختلافات الفردية (بواسطة علم النفس المعرفي) لوضع تصور لاستراتيجيات جديدة لعمليات التعلم لدى البشر. بني علم النفس التربوي على نظريات الإشراط الإجرائي، وعلم النفس الوظائفي، والبنيوية النفسية، والإنشائية، وعلم النفس الإنساني، وعلم النفس الغشتالتي ومعالجة المعلومات. شهد علم النفس التربوي نموًا وتطورًا سريعًا كمهنة في العشرين عامًا الماضية. بدأ علم النفس المدرسي بمفهوم اختبار الذكاء ما أدى إلى توفير اعتمادات لطلاب التعليم الخاص، الذين لم يتمكنوا من متابعة المناهج الدراسية العادية في الجزء الأول من القرن العشرين. بنى «علم النفس المدرسي» مهنة جديدة نوعًا ما تعتمد على ممارسات ونظريات العديد من علماء النفس من بين العديد من المجالات المختلفة. يعمل علماء النفس التربوي إلى جانب الأطباء النفسيين، والأخصائيين الاجتماعيين، والمعلمين، ومعالجي النطق واللغة والمستشارين في محاولة فهم الأسئلة المطروحة عند الجمع بين علم النفس السلوكي والمعرفي والاجتماعي في بيئة الفصل الدراسي. (ar)
  • Pedagogická psychologie (nebo také psychologie výchovy) je hraniční vědecká disciplína, která čerpá poznatky z psychologie a pedagogiky, proto si jsou tyto obory velice podobné. V pedagogické psychologii se zkoumají zákonitosti výchovných vzdělávacích procesů. Pojem pedagogická psychologie se však v každé zemi vykládá jinak. Jde o rozsáhlou oblast zkoumání, která se zaměřuje na psychologické aspekty výchovy i vyučování jako takového. Celý výchovně vzdělávací proces je brán jako velmi komplexní, a psychologie výchovy se zaměřuje na jeho psychologickou stránku. Samotná výchova jako jeden ze základních pedagogických pojmů zahrnuje veškeré záměrné působení na člověka. Psychologie výchovy se poté pomocí psychologie jako vědy, a jejích výsledků v oblasti zkoumání člověka a jeho psychických vlastností a principů chování, snaží o podporu procesu výchovy a vzdělávání. Poznatků získaných v rámci psychologie výchovy je tak využito pro zlepšení (zefektivnění) procesu výchovy nebo i vzdělávání. (cs)
  • Pädagogische Psychologie oder Erziehungspsychologie (englisch educational psychology) ist ein Teilgebiet der Psychologie, das sich mit der Beschreibung und Erklärung der psychologischen Komponenten von Erziehungs-, Unterrichts- und Sozialisationsprozessen, einschließlich ihrer Formen und Situationen, befasst. Die Erkenntnisse der Pädagogischen Psychologie werden zur Optimierung pädagogischen Handelns bzw. zu seiner zielbezogenen Veränderung anzuwenden versucht. Der Aufgaben- und Anwendungsbereich der Pädagogischen Psychologie umfasst alle Sozialfelder und Institutionen der Erziehungs-, Bildungs- und Sozialisationssysteme unterschiedlicher Gesellschaften und Kulturen. (de)
  • La psicología educativa, psicología de la educación o psicología educacional es la rama de la psicología que estudia los procesos de cambio surgidos en la persona como fruto de su relación con instituciones educativas formales o no (escuelas, familia, etc.). A diferencia de la psicopedagogía, que se dedica al estudio de procesos psicológicos involucrados en el aprendizaje y la enseñanza humana a lo largo de toda la vida;​​​​ comprende, por lo tanto, el análisis de las formas de aprender y de enseñar, la efectividad de las intervenciones educativas con el objeto de mejorar el proceso, la aplicación de la psicología a esos fines y la aplicación de los principios de la psicología social en aquellas organizaciones cuyo fin es instruir. La psicología educacional estudia cómo los estudiantes aprenden, a veces focalizando la atención en subgrupos tales como niños superdotados o aquellos sujetos que padecen de alguna discapacidad específica. La corriente que en la actualidad recibe mayor aceptación considera a la psicología educativa como una disciplina independiente, con sus propias teorías, métodos de investigación, problemas y técnicas, pudiendo ser en parte entendida por medio de su relación con otras disciplinas y encontrándose fuertemente ligada a la psicología, siendo esta relación análogamente comparable a la existente entre la medicina y la biología, o la ingeniería y la física. Aunque los términos «psicología educacional» y «psicología escolar» son frecuentemente utilizados como sinónimos, los teóricos e investigadores prefieren ser identificados como psicólogos educacionales, mientras que los profesionales que desempeñan específicamente sus labores en escuelas o en tareas relacionadas con la escuela se identifican como psicólogos escolares. Tiene como propósito fundamental encaminar sus esfuerzos científico-disciplinarios a buscar mejorar en dichas prácticas y procesos. Es decir, busca comprender por un lado, en los procesos de desarrollo subjetivo y los diferentes modelos psicológicos del aprendizaje, sustenta sus propuestas de intervención en el conocimiento que posee sobre el desarrollo humano, el lenguaje, el aprendizaje, la motivación, la memoria y los procesos cognoscitivos complejos. En la psicología de la educación coexisten varios paradigmas alternativos surgidos preponderamente durante el siglo XX: el conductista, los cognoscitivos, el psicogenético, los humanistas, el sociocultural y el psicoanálista, por lo que destaca como una disciplina pluripadigmática. Los comienzos de la psicología educativa se encuentran entrelazados con la psicología científica debido a que fue beneficiosa para ser aplicada al ámbito educativo y al sentido profesional.​E incluso la afetancion con tanta crisis por la Pandemia del COVID-19. (es)
  • Educational psychology is the branch of psychology concerned with the scientific study of human learning. The study of learning processes, from both cognitive and behavioral perspectives, allows researchers to understand individual differences in intelligence, cognitive development, affect, motivation, self-regulation, and self-concept, as well as their role in learning. The field of educational psychology relies heavily on quantitative methods, including testing and measurement, to enhance educational activities related to instructional design, classroom management, and assessment, which serve to facilitate learning processes in various educational settings across the lifespan. Educational psychology can in part be understood through its relationship with other disciplines. It is informed primarily by psychology, bearing a relationship to that discipline analogous to the relationship between medicine and biology. It is also informed by neuroscience. Educational psychology in turn informs a wide range of specialities within educational studies, including instructional design, educational technology, curriculum development, organizational learning, special education, classroom management, and student motivation. Educational psychology both draws from and contributes to cognitive science and the learning sciences. In universities, departments of educational psychology are usually housed within faculties of education, possibly accounting for the lack of representation of educational psychology content in introductory psychology textbooks. The field of educational psychology involves the study of memory, conceptual processes, and individual differences (via cognitive psychology) in conceptualizing new strategies for learning processes in humans. Educational psychology has been built upon theories of operant conditioning, functionalism, structuralism, constructivism, humanistic psychology, Gestalt psychology, and information processing. Educational psychology has seen rapid growth and development as a profession in the last twenty years. School psychology began with the concept of intelligence testing leading to provisions for special education students, who could not follow the regular classroom curriculum in the early part of the 20th century. Another main focus of school psychology was to help close the gap for children of color, as the fight against racial inequality and segregation was still very prominent, during the early to mid 1900's. However, "school psychology" itself has built a fairly new profession based upon the practices and theories of several psychologists among many different fields. Educational psychologists are working side by side with psychiatrists, social workers, teachers, speech and language therapists, and counselors in an attempt to understand the questions being raised when combining behavioral, cognitive, and social psychology in the classroom setting. (en)
  • Saothraíodh í seo sa 20ú céad chun modh oibre síceolaíoch a fheidhmiú le foghlaim a thuiscint. Ar dtús bhí síciméadracht lárnach sa scéal, agus tástáil páistí chun páistí malla a aithint is oideachas speisialta a sholáthar dóibh. Ach níl glacadh le hoideachas scartha a thuilleadh, agus anois bíonn an disciplín seo i mbun cabhair a thabhairt do mhúinteoirí cláir oideachais a dhearadh do pháistí aonair is comhairle a thabhairt do scoileanna i bpleanáil a seirbhísí. (ga)
  • La psychologie de l'éducation est, selon l'APA (American Psychological Association), la discipline qui s'intéresse au développement, à l'évaluation et à l'application : * des théories de l'apprentissage et de l'enseignement ; * du matériel éducatif, des programmes, des stratégies et des techniques issues de la théorie contribuant aux activités et aux processus éducatifs impliqués tout au long de la vie ; * des programmes d'intervention de rééducation et correctifs auprès de différents publics. Le psychologue en éducation tente d’apporter des outils et des connaissances dans les domaines cliniques, de l’éducation spécialisée, de la psychologie scolaire et de l’évaluation. (fr)
  • Psikologi pendidikan adalah cabang dari ilmu psikologi yang mengkhususkan diri pada cara memahami pengajaran dan pembelajaran dalam lingkungan pendidikan. Studi mengenai proses pembelajaran, baik dari sudut pandang kognitif maupun perilaku, mengijinkan ilmuwan untuk memahami perbedaan individu dalam hal intelegensi, perkembangan kognitif, afektif, motivasi, regulasi diri, konsep diri, serta peranannya dalam proses belajar. Bidang psikologi pendidikan banyak mengandalkan pengujian dan pengukuran dengan metode kuantitatif, untuk meningkatkan aktivitas pendidikan seperti desain pemberian instruksi, manajemen kelas, dan asesmen, yang bertujuan untuk memfasilitasi proses pembelajaran dalam berbagai setting pendidikan sepanjang hidup. Bidang dalam psikologi pendidikan meliputi studi tentang memori, proses konseptual, dan perbedaan individu (melalui psikologi kognitif) dalam mengonseptualisasikan strategi baru mengenai proses belajar pada manusia. Psikologi pendidikan telah dibangun atas dasar teori pengkondisian operan, fungsionalisme, strukturalisme, konstruktivisme, psikologi humanistik, psikologi Gestalt, dan pemrosesan informasi. Psikologi pendidikan merupakan sebuah ilmu pengetahuan yang berdasarkan riset psikologis yang menyediakan serangkaian tahap-tahap untuk membantu individu melaksanakan tugas sebagai seorang guru dalam proses mengajar-belajar secara lebih efektif. Definisi ini hanya sebatas pada proses interaksi antar guru-siswa dalam kelas. Psikologi pendidikan pada masa awal perkembangan dan pemanfaatannya belum dikenal banyak orang tetapi seiring dengan perkembangan sains dan teknologi, akhirnya lahir dan berkembanglah secara resmi sebagai sebuah cabang khusus psikologi yang disebut psikologi pendidikan. Pada umumnya para ahli memandang bahwa Johann Friedrich Herbart adalah bapak psikologi pendidikan. Namanya diabadikan sebagai nama sebuah aliran psikologi yang disebut Herbartianisme pada tahun 1820-an. Konsep utama pemikiran Herbartianisme adalah massa aperseptif, sebuah istilah yang khusus diperuntukkan bagi pengetahuan yang telah dimiliki individu. Dalam pandangan Herbart, proses belajar atau memahami sesuatu bergantung pada pengenalan individu terhadap hubungan-hubungan antara ide-ide baru dengan pengetahuan yang telah dimiliki. (in)
  • 교육심리학(敎育心理學)이란 교육에 직접 관련된 심리학의 응용분야로서, 심리학의 원리나 방법을 교육에 적용하고 응용하는 학문이다. (ko)
  • 教育心理学(きょういくしんりがく、英語:educational psychology)は、教育的な視点から心理学を応用しようとする学問である。 (ja)
  • La psicologia dell'educazione, nata agli inizi del XX secolo, è una branca della psicologia che studia sia i processi di apprendimento, che coinvolgono l'individuo e il suo sviluppo, sia i processi di insegnamento nelle scuole, ovvero le istituzioni educative nelle quali si trasmettono conoscenze socialmente rilevanti, comportamenti, abitudini, valori e norme, attraverso strumenti e metodologie di valutazione, didattica, formazione delle classi, ecc. Si occupa di individuare quei fattori legati all'ambiente di apprendimento che rendono più o meno facile l'apprendimento, la motivazione, il benessere dell'individuo o del gruppo impegnato nel processo educativo e dei quali le istituzioni educative devono tener conto nella stesura del progetto educativo. (it)
  • Psychologia wychowawcza (pedagogiczna) – nauka zajmująca się badaniem psychologicznych zagadnień kształcenia (nauczania i uczenia się) i wychowania; między innymi zagadnienia doboru treści kształcenia i wychowania, procesu uczenia się, nauki czytania i pisania, rozwijania zdolności, nabywania pojęć, zainteresowań, przekonań i postaw. (pl)
  • Педагогическая психология или психология образования — раздел психологии, изучающий методы обучения и воспитания, повышающие эффективность выполнения образовательных задач, эффективность педагогических мер, улучшающие психологические аспекты преподавания и т. д. По предмету и методу тесно примыкает к социальной психологии с одной стороны и когнитивной психологии с другой. (ru)
  • Psicologia educacional ou psicologia da educação é o ramo da psicologia que estuda o processo de ensino/aprendizagem em diversas vertentes: os mecanismos de aprendizagem nas crianças e adultos (o que está estreitamente relacionado com a psicologia do desenvolvimento); a eficiência e eficácia das tácticas e estratégias educacionais; bem como o estudo do funcionamento da própria instituição escolar enquanto organização (onde se cruza com a psicologia social). Os psicólogos educacionais desenvolvem o seu trabalho em conjunto com os educadores de forma a tornar o processo de aprendizagem mais efetivo e significativo para o educando, principalmente no que diz respeito à motivação e às dificuldades de aprendizagem. Focam a sua ação não apenas nas necessidades da criança na escola como, também, em outras áreas onde as experiências escolares têm impacto. Alguns psicólogos escolares centram o seu trabalho no desenvolvimento das capacidades e necessidades das crianças com dificuldades de aprendizagem, como no caso da Desordem por défice de atenção com hiperatividade, problemas emocionais ou problemas comportamentais. Apesar de serem muitas vezes utilizados como sinônimos, os termos psicologia educacional e psicologia escolar não são sinônimos. Enquanto psicologia educacional se refere à pesquisa teórica, sendo assim mais abrangente, a psicologia escolar assim como a psicopedagogia são subdisciplinas aplicadas. É dado o nome de Psicologia da Educação ao segmento de estudos e pesquisas que visam descrever os processos psicológicos presentes na educação. Teóricos como Sigmund Freud, Jean Piaget, Frantz Fanon, Burrhus Frederic Skinner, Carl Rogers, Lev Vygotsky e Alexander Luria, são tidos como precursores dos estudos em Psicologia da Educação. São referenciais comuns aos cursos de Pedagogia, Normal Superior e demais licenciaturas, representando, cada um, vertentes do pensamento psicológico educacional. É comum na Psicologia da Educação referir-se à educação da criança e do adolescente, mas também à educação do adulto (Pedagogia e Andragogia). (pt)
  • Pedagogisk psykologi är ett kunskapsområde inom tillämpad psykologi som intresserar sig för undervisnings- och lärprocesser och som undersöker psykologiska aspekter av dessa. Tongivande teorier är behaviorism, kognitivism (särskilt modeller för kognitivt informationsprocessande, se kognitiv psykologi och kognitionsvetenskap) och socialkonstruktivism eller sociokulturella perspektiv (Woolfolk, 2004). Märk att socialkonstruktivistiska och sociokulturella perspektiv särskilt dominerat svensk beteendevetenskaplig forskning i undervisnings- och lärandeforskningen från ca 1980 och framåt. Tidigare dominerade behavioristiska ideal, vilka fortfarande dominerar i Nordamerika tillsammans med kognitiva teoribildningar (Long, 2000). Detsamma torde gälla en stor del av Europa (Ziegler & Perleth, 1999). Pedagogisk psykologi är en av de beteendevetenskapliga forskningsfälten. Att hänföra till psykologi i betydelsen allmänpsykologi blir allt mera ovanligt. Istället har vetenskapen om människans beteenden kommit att delas upp i delar: differentialpsykologi, kognitiv psykologi, klinisk psykologi, socialpsykologi, biologisk psykologi, genetisk psykologi med flera. En av dessa är pedagogisk psykologi. Även om en vidare indelning inte har gjorts i Sverige eller i Skandinavien har pedagogisk psykologi internationellt sett i sin tur delats in i skolpsykologi: studiet av beteenden i en utbildningsmiljö (Merrell, Ervin & Gimpel, 2007); instruktionspsykologi: studiet av att lära in och lära ut (Klauer & Leutner, 2007) och ”counseling psychology”, som saknar motsvarighet i Skandinavien, men som utgör en slags kombination av den svenska skolkuratorn, skolpsykologen och studierådgivaren (Brown & Lent, 2008). Ett särskilt forskningsfokus har vuxit fram inom ramen för pedagogisk psykologi under mer än ett århundrade, nämligen fascinationen av individers skillnader i prestationer och kunnande. Intelligenskvoten är förstås ett uttryck för denna forskning, men fältet har vidgat sig avsevärt sedan Charles Spearman när 1900-talet ännu var ungt definierade det fortfarande gällande ”General Intelligence” (G) för allmän mental förmåga. Begåvningsforskningen i vidare bemärkelse är på väg att överge G som grunden för alla extrema prestationer. Man har funnit att IQ (baserat på G) inte nödvändigtvis är en förutsättning för att vara till exempel musikaliskt eller konstnärligt enastående, och den med en hög IQ kvot är inte nödvändigtvis den bästa på den allsvenska fotbollsplanen. Man studerar därför allt oftare olika typer av förmågor utifrån deras egna förutsättningar – domänspecifikt – snarare än att försöka inordna alla typer under en eller flera gemensamma nämnare. Denna forskning betraktas allmänt som en del av pedagogisk psykologi, men märk att när tillämpningen av det kunnande som genererats fokuseras, då benämns ofta fältet "Gifted Education" (Shavinina, 2009). (sv)
  • 教育心理学是研究在教育情境下人类的学习、教育干预的效果、教学心理,以及学校组织的社会心理学。教育心理學的重點是把心理學的理論或研究所得應用在教育上。教育心理學可應用於設計課程、改良教學方法、推動學習動機以及幫助學生面對成長過程中所遇上的各項困難和挑戰。“教育心理学”和“”这两个名词经常交替使用,但通常從事理论工作及研究的人員較傾向稱作教育心理学家,而在學校或学校相关埸所从事实務工作的就被归类为学校心理学家。教育心理学关注学生如何学习与发展,實務工作上特別關注有特殊教育需要的學生(不論是資優儿童或有情緒、行為問題等學童)。 通过与其他学科的关系,对理解教育心理学也有一定的帮助。首先,教育心理學是以心理学为基础,两门学科之间的关系就像医学與生物学或工程学与物理学之间的关系。然后,从教育心理学又可以发展出研究教育问题的众多特殊领域,包括教学设计、教育技术学、课程发展、组织学习、特殊教育和。教育心理学從认知科学及中得到養分,也回饋到這些學科之內。在大学裡,教育心理学专业通常设于教育系内,原因可能是在心理学导论教材中常缺少教育心理学的内容。 (zh)
  • Педагогічна психологія (англ. Educational psychology; фр. Psychologie de l'éducation; ісп. Psicología de la educación) — галузь психологічної науки, яка досліджує психологічні проблеми виховання й навчання особистості — основних механізмів спрямованої соціалізації людини. Предметом педагогічної психології є дослідження психологічних закономірностей процесу спрямованої соціалізації, тобто перетворення біологічної істоти в людську особистість у соціальному, спеціально організованому середовищі. (uk)
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 10332 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 69082 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1122842759 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:about
  • yes (en)
dbp:by
  • no (en)
dbp:onlinebooks
  • no (en)
dbp:wikiPageUsesTemplate
dbp:wikititle
  • educational psychology (en)
dcterms:subject
gold:hypernym
rdf:type
rdfs:comment
  • Pädagogische Psychologie oder Erziehungspsychologie (englisch educational psychology) ist ein Teilgebiet der Psychologie, das sich mit der Beschreibung und Erklärung der psychologischen Komponenten von Erziehungs-, Unterrichts- und Sozialisationsprozessen, einschließlich ihrer Formen und Situationen, befasst. Die Erkenntnisse der Pädagogischen Psychologie werden zur Optimierung pädagogischen Handelns bzw. zu seiner zielbezogenen Veränderung anzuwenden versucht. Der Aufgaben- und Anwendungsbereich der Pädagogischen Psychologie umfasst alle Sozialfelder und Institutionen der Erziehungs-, Bildungs- und Sozialisationssysteme unterschiedlicher Gesellschaften und Kulturen. (de)
  • Saothraíodh í seo sa 20ú céad chun modh oibre síceolaíoch a fheidhmiú le foghlaim a thuiscint. Ar dtús bhí síciméadracht lárnach sa scéal, agus tástáil páistí chun páistí malla a aithint is oideachas speisialta a sholáthar dóibh. Ach níl glacadh le hoideachas scartha a thuilleadh, agus anois bíonn an disciplín seo i mbun cabhair a thabhairt do mhúinteoirí cláir oideachais a dhearadh do pháistí aonair is comhairle a thabhairt do scoileanna i bpleanáil a seirbhísí. (ga)
  • 교육심리학(敎育心理學)이란 교육에 직접 관련된 심리학의 응용분야로서, 심리학의 원리나 방법을 교육에 적용하고 응용하는 학문이다. (ko)
  • 教育心理学(きょういくしんりがく、英語:educational psychology)は、教育的な視点から心理学を応用しようとする学問である。 (ja)
  • Psychologia wychowawcza (pedagogiczna) – nauka zajmująca się badaniem psychologicznych zagadnień kształcenia (nauczania i uczenia się) i wychowania; między innymi zagadnienia doboru treści kształcenia i wychowania, procesu uczenia się, nauki czytania i pisania, rozwijania zdolności, nabywania pojęć, zainteresowań, przekonań i postaw. (pl)
  • Педагогическая психология или психология образования — раздел психологии, изучающий методы обучения и воспитания, повышающие эффективность выполнения образовательных задач, эффективность педагогических мер, улучшающие психологические аспекты преподавания и т. д. По предмету и методу тесно примыкает к социальной психологии с одной стороны и когнитивной психологии с другой. (ru)
  • 教育心理学是研究在教育情境下人类的学习、教育干预的效果、教学心理,以及学校组织的社会心理学。教育心理學的重點是把心理學的理論或研究所得應用在教育上。教育心理學可應用於設計課程、改良教學方法、推動學習動機以及幫助學生面對成長過程中所遇上的各項困難和挑戰。“教育心理学”和“”这两个名词经常交替使用,但通常從事理论工作及研究的人員較傾向稱作教育心理学家,而在學校或学校相关埸所从事实務工作的就被归类为学校心理学家。教育心理学关注学生如何学习与发展,實務工作上特別關注有特殊教育需要的學生(不論是資優儿童或有情緒、行為問題等學童)。 通过与其他学科的关系,对理解教育心理学也有一定的帮助。首先,教育心理學是以心理学为基础,两门学科之间的关系就像医学與生物学或工程学与物理学之间的关系。然后,从教育心理学又可以发展出研究教育问题的众多特殊领域,包括教学设计、教育技术学、课程发展、组织学习、特殊教育和。教育心理学從认知科学及中得到養分,也回饋到這些學科之內。在大学裡,教育心理学专业通常设于教育系内,原因可能是在心理学导论教材中常缺少教育心理学的内容。 (zh)
  • Педагогічна психологія (англ. Educational psychology; фр. Psychologie de l'éducation; ісп. Psicología de la educación) — галузь психологічної науки, яка досліджує психологічні проблеми виховання й навчання особистості — основних механізмів спрямованої соціалізації людини. Предметом педагогічної психології є дослідження психологічних закономірностей процесу спрямованої соціалізації, тобто перетворення біологічної істоти в людську особистість у соціальному, спеціально організованому середовищі. (uk)
  • علم النفس التربوي هو فرع من فروع علم النفس يهتم بالدراسة العلمية للتعلم البشري. تسمح دراسة عمليات التعلم، من منظور معرفي وسلوكي، للباحثين بفهم الفروق الفردية في الذكاء، والتنمية المعرفية، والتأثير، والدافع، والتنظيم الذاتي، والمفهوم الذاتي، بالإضافة إلى دورها في التعلم. يعتمد مجال علم النفس التربوي كثيرًا على الأساليب الكمية، بما فيها الاختبار والقياس، لتعزيز الأنشطة التعليمية المتعلقة بالتصميم التعليمي، وإدارة الفصول الدراسية، والتقييم، والتي تعمل على تسهيل عمليات التعلم في مختلف البيئات التعليمية على مدى العمر. (ar)
  • Pedagogická psychologie (nebo také psychologie výchovy) je hraniční vědecká disciplína, která čerpá poznatky z psychologie a pedagogiky, proto si jsou tyto obory velice podobné. V pedagogické psychologii se zkoumají zákonitosti výchovných vzdělávacích procesů. Pojem pedagogická psychologie se však v každé zemi vykládá jinak. Jde o rozsáhlou oblast zkoumání, která se zaměřuje na psychologické aspekty výchovy i vyučování jako takového. Celý výchovně vzdělávací proces je brán jako velmi komplexní, a psychologie výchovy se zaměřuje na jeho psychologickou stránku. Samotná výchova jako jeden ze základních pedagogických pojmů zahrnuje veškeré záměrné působení na člověka. Psychologie výchovy se poté pomocí psychologie jako vědy, a jejích výsledků v oblasti zkoumání člověka a jeho psychických vlast (cs)
  • Educational psychology is the branch of psychology concerned with the scientific study of human learning. The study of learning processes, from both cognitive and behavioral perspectives, allows researchers to understand individual differences in intelligence, cognitive development, affect, motivation, self-regulation, and self-concept, as well as their role in learning. The field of educational psychology relies heavily on quantitative methods, including testing and measurement, to enhance educational activities related to instructional design, classroom management, and assessment, which serve to facilitate learning processes in various educational settings across the lifespan. (en)
  • La psicología educativa, psicología de la educación o psicología educacional es la rama de la psicología que estudia los procesos de cambio surgidos en la persona como fruto de su relación con instituciones educativas formales o no (escuelas, familia, etc.). A diferencia de la psicopedagogía, que se dedica al estudio de procesos psicológicos involucrados en el aprendizaje y la enseñanza humana a lo largo de toda la vida;​​​​ comprende, por lo tanto, el análisis de las formas de aprender y de enseñar, la efectividad de las intervenciones educativas con el objeto de mejorar el proceso, la aplicación de la psicología a esos fines y la aplicación de los principios de la psicología social en aquellas organizaciones cuyo fin es instruir. La psicología educacional estudia cómo los estudiantes apr (es)
  • Psikologi pendidikan adalah cabang dari ilmu psikologi yang mengkhususkan diri pada cara memahami pengajaran dan pembelajaran dalam lingkungan pendidikan. Studi mengenai proses pembelajaran, baik dari sudut pandang kognitif maupun perilaku, mengijinkan ilmuwan untuk memahami perbedaan individu dalam hal intelegensi, perkembangan kognitif, afektif, motivasi, regulasi diri, konsep diri, serta peranannya dalam proses belajar. Bidang psikologi pendidikan banyak mengandalkan pengujian dan pengukuran dengan metode kuantitatif, untuk meningkatkan aktivitas pendidikan seperti desain pemberian instruksi, manajemen kelas, dan asesmen, yang bertujuan untuk memfasilitasi proses pembelajaran dalam berbagai setting pendidikan sepanjang hidup. (in)
  • La psychologie de l'éducation est, selon l'APA (American Psychological Association), la discipline qui s'intéresse au développement, à l'évaluation et à l'application : * des théories de l'apprentissage et de l'enseignement ; * du matériel éducatif, des programmes, des stratégies et des techniques issues de la théorie contribuant aux activités et aux processus éducatifs impliqués tout au long de la vie ; * des programmes d'intervention de rééducation et correctifs auprès de différents publics. (fr)
  • La psicologia dell'educazione, nata agli inizi del XX secolo, è una branca della psicologia che studia sia i processi di apprendimento, che coinvolgono l'individuo e il suo sviluppo, sia i processi di insegnamento nelle scuole, ovvero le istituzioni educative nelle quali si trasmettono conoscenze socialmente rilevanti, comportamenti, abitudini, valori e norme, attraverso strumenti e metodologie di valutazione, didattica, formazione delle classi, ecc. (it)
  • Psicologia educacional ou psicologia da educação é o ramo da psicologia que estuda o processo de ensino/aprendizagem em diversas vertentes: os mecanismos de aprendizagem nas crianças e adultos (o que está estreitamente relacionado com a psicologia do desenvolvimento); a eficiência e eficácia das tácticas e estratégias educacionais; bem como o estudo do funcionamento da própria instituição escolar enquanto organização (onde se cruza com a psicologia social). Os psicólogos educacionais desenvolvem o seu trabalho em conjunto com os educadores de forma a tornar o processo de aprendizagem mais efetivo e significativo para o educando, principalmente no que diz respeito à motivação e às dificuldades de aprendizagem. Focam a sua ação não apenas nas necessidades da criança na escola como, também, e (pt)
  • Pedagogisk psykologi är ett kunskapsområde inom tillämpad psykologi som intresserar sig för undervisnings- och lärprocesser och som undersöker psykologiska aspekter av dessa. Tongivande teorier är behaviorism, kognitivism (särskilt modeller för kognitivt informationsprocessande, se kognitiv psykologi och kognitionsvetenskap) och socialkonstruktivism eller sociokulturella perspektiv (Woolfolk, 2004). Märk att socialkonstruktivistiska och sociokulturella perspektiv särskilt dominerat svensk beteendevetenskaplig forskning i undervisnings- och lärandeforskningen från ca 1980 och framåt. Tidigare dominerade behavioristiska ideal, vilka fortfarande dominerar i Nordamerika tillsammans med kognitiva teoribildningar (Long, 2000). Detsamma torde gälla en stor del av Europa (Ziegler & Perleth, 1999). (sv)
rdfs:label
  • Educational psychology (en)
  • علم النفس التربوي (ar)
  • Pedagogická psychologie (cs)
  • Pädagogische Psychologie (de)
  • Psicología educativa (es)
  • Síceolaíocht oideachais (ga)
  • Psikologi pendidikan (in)
  • Psychologie de l'éducation (fr)
  • Psicologia dell'educazione (it)
  • 教育心理学 (ja)
  • 교육심리학 (ko)
  • Psychologia wychowawcza (pl)
  • Psicologia educacional (pt)
  • Педагогическая психология (ru)
  • Pedagogisk psykologi (sv)
  • Педагогічна психологія (uk)
  • 教育心理学 (zh)
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:academicDiscipline of
is dbo:knownFor of
is dbo:occupation of
is dbo:philosophicalSchool of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is dbp:discipline of
is dbp:field of
is dbp:fields of
is dbp:schoolTradition of
is dbp:subDiscipline of
is dc:subject of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License