An Entity of Type: disease, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

Anorexia nervosa, often referred to simply as anorexia, is an eating disorder characterized by low weight, food restriction, body image disturbance, fear of gaining weight, and an overpowering desire to be thin. Anorexia is a term of Greek origin: an- (ἀν-, prefix denoting negation) and orexis (ὄρεξις, "appetite"), translating literally to "a loss of appetite"; the adjective nervosa indicating the functional and non-organic nature of the disorder. Anorexia nervosa was coined by Gull in 1873 but, despite literal translation, the feeling of hunger is frequently present and the pathological control of this instinct is a source of satisfaction for the patients.

Property Value
dbo:abstract
  • L'anorèxia nerviosa és una forma d'anorèxia que consisteix en un trastorn del comportament alimentari molt greu, que inclús pot causar la mort, caracteritzat per una voluntat extrema de controlar tot aliment ingerit que sovint, tot i que pot començar amb motivacions de gaudir d'una bona salut, de l'aparició de pudor, desgrat i fins i tot fàstic amb el fet de menjar (dur-se coses a la boca, mastegar, empassar) o de ser una persona perfecta en tots els aspectes, acaba en una reducció progressiva de menjar ingerit, i per tant d'ingrés d'energia al cos, que provoca una pèrdua progressiva de pes. Es produeix típicament a persones que pateixen una forta pressió ambiental i autoexigència, sovint acompanyada de solitud i carències afectives. Algunes característiques d'aquesta conducta poden ser determinades per pautes particulars de manipulació d'aliments. En algunes persones pot ser provocada, i alhora esdevenir una conseqüència de la malaltia, una intensa por a l'augment de pes. Alguns han considerat que el terme anorèxia és equívoc perquè vol dir pèrdua de la gana, tanmateix, les persones amb anorèxia acaben perdent completament la gana i ja des dels primers moments perden el plaer del gust i de la gastronomia. En alguns casos, la persona que la pateix pot desenvolupar altres conductes autodestructives i d'alguna manera objectivades a extreure matèria del propi cos, com treure's pestanyes, pèls o cabells, gratar-se excessivament o treure's pells, o usar laxants desmesuradament, induir-se al vòmit. En aquest darrer cas, la persona pateix a més bulímia, una malaltia molt relacionada amb l'anorèxia. L'anorèxia també es pot presentar en comorbiditat amb altres trastorns afectius, psicològics i psiquiàtrics, com estats d'ansietat o depressió clínica. Un metge la diagnostica comparant els símptomes i el que veu o escolta amb els criteris que dona el DSM-IV o Manual de l'associació Americana de Psiquiatria o bé el de l'OMS, per exemple. (ca)
  • Mentální anorexie (latinsky anorexia nervosa, z řečtiny an – zbavení, nedostatek; orexis – chuť) je duševní nemoc spočívající v odmítání potravy a zkreslené představě o svém těle; spolu s bulimií se řadí mezi tzv. poruchy příjmu potravy. Lidé trpící mentální anorexii jsou také většinou obětí poruch osobnosti, které se projeví, až když jedinec trpí nějakou duševní poruchou. Typickou poruchou osobnosti spojenou s anorexií je například narcismus. Lidé nemusí trpět přímo narcismem, ale mohou mít tzv. narcistní nerovnováhu, tedy sklony k narcismu. Samotný narcismus se totiž začíná tvořit a rozvíjet v útlém dětství. U jedinců, kteří mají diagnostikovanou duševní poruchu, se mohou začít objevovat znaky poruch osobnosti později, tedy v době, kdy už trpí nějakou duševní poruchou. Anorexie a mentální anorexie jsou částečně dva odlišné pojmy. Samotná anorexie jako taková je dočasná, většinou krátkodobá ztráta chuti k jídlu, která ale může u každého člověka trvat různou dobu. Tato anorexie se vyskytuje například u jedinců trpící těžkými depresemi nebo jinými psychickými problémy. Anorexie jako taková je tedy dočasná ztráta chuti k jídlu a ne vždy je způsobena psychickými problémy nebo pocitem, že je jedinec obézní a že musí zhubnout. Mentální anorexie je dlouhodobá psychická nemoc spočívající v odmítání potravy, která ve vážnějších případech končí smrtí. Tuto nemoc spouští většinou tzv. „nárazové impulzy“ psychického původu, jako je například úmrtí v rodině, rozchod s partnerem apod. Mentální anorexie je tedy spojena s nějakým velkým a závažným psychickým problémem, se kterým se jedinec nemůže vyrovnat. Svoje problémy, aniž by je dobře zhodnotil a zanalyzoval, řeší tím, že nejí a odmítá potravu. Mají ji jedinci, kteří mají nějaký závažný psychický problém a „vylívají si ho“ na své postavě, tedy tím, že odmítají potravu a nedodávají tělu potřebné živiny. Mentální anorexie začíná nejčastěji v pubertě, tedy ve věku mezi 14. a 18. rokem života, ale může se objevit dříve i později. Často začíná jako reakce na nějakou novou životní situaci či událost, se kterou se daný jedinec nedokáže vypořádat (přechod na střední či vysokou školu, rozvod rodičů, úmrtí v rodině apod.). Pro anorexii je charakteristické snižování hmotnosti úmyslně vyvolané daným jedincem, které vyvolává jednak snižováním příjmu tekutin a potravy, dále zvyšováním energetického výdeje, z dalších prostředků jimi využívanými je vyprovokované zvracení, průjmy či užívání anorektik a diuretik. Anorexií trpí většinou ženy, ale jsou známy i případy, kdy touto nemocí onemocněli muži. Anorexií trpí v mnohých případech dívky ze sportovních a uměleckých škol – dívky chtějí mít výsledky. To však vede někdy až do extrémů, kdy dívka jí vatu, aby zahnala hlad. (cs)
  • القهم العصبي أو القهم العُصابي أو فقدان الشهية العُصابي (بالإنجليزية: Anorexia nervosa)‏ هو اضطراب في الأكل يتميز بانخفاض الوزن، تقييد الطعام، اضطراب صورة الجسم، الخوف من زيادة الوزن، والرغبة الطاغية في أن يكون الشخص نحيفًا. فقدان الشهية هو مصطلح من أصل يوناني: an- (ἀν-، بادئة تدل على النفي) و orexis (⁇ ρεξις، «شهية»)، يترجم حرفيا إلى «فقدان الشهية»؛ الصفة العصبي تشير إلى الطبيعة الوظيفية وغير العضوية للاضطراب. صاغ نورس فقدان الشهية العصبي في عام 1873، ولكن على الرغم من الترجمة الحرفية، فإن أعراض الجوع موجودة في كثير من الأحيان والسيطرة المرضية على هذه الغريزة هي مصدر رضا للمرضى. عادة ما يرى الأفراد المصابون بفقدان الشهية العصبي أنفسهم يعانون من زيادة الوزن، على الرغم من أنهم في الواقع يعانون من نقص الوزن. يصف الدليل التشخيصي والإحصائي للاضطرابات النفسية هذه الأعراض الإدراكية بأنها «اضطراب في الطريقة التي يعاني بها وزن الجسم أو شكله». في الأبحاث والإعدادات السريرية، يسمى هذا العرض «اضطراب صورة الجسم». غالبا ما ينكر الأفراد المصابون بفقدان الشهية العصبي أن لديهم مشكلة في انخفاض الوزن. قد يزنون أنفسهم بشكل متكرر، يأكلون كميات صغيرة، ويأكلون أطعمة معينة فقط. يمارس البعض التمارين الرياضية بشكل مفرط، ويجبرون أنفسهم على التقيؤ (في النوع الفرعي «تطهير فقدان الشهية»)، أو يستخدمون المسهلات لفقدان الوزن والتحكم في أشكال الجسم، و/أو الشراهة في تناول الطعام. قد تشمل المضاعفات الطبية هشاشة العظام، عقم، تلف القلب، من بين أمور أخرى. غالبا ما تتوقف عن النساء الدورة الشهرية. في الحالات القصوى، يمكن إطعام المرضى الذين يعانون من فقدان الشهية العصبي الذين يرفضون باستمرار تناول كميات كبيرة من التدخلات الغذائية واستعادة الوزن، ويعلن أنهم غير أكفاء لاتخاذ القرارات من قبل طبيب نفسي، بالقوة تحت ضبط النفس عبر الأنبوب الأنفي المعدي بعد أن يطلبوا من والديهم أو وكلائهم اتخاذ القرار نيابة عنهم. سبب فقدان الشهية غير معروف حاليا. يبدو أن هناك بعض المكونات الوراثية ذات التوائم المتطابقة التي تتأثر في كثير من الأحيان أكثر من التوائم الأخوية. يبدو أن العوامل الثقافية تلعب دورا أيضا، حيث أن المجتمعات التي تقدر النحافة لديها معدلات أعلى من المرض. بالإضافة إلى ذلك، يحدث بشكل أكثر شيوعا بين المشاركين في الأنشطة التي تقدر النحافة، مثل ألعاب القوى عالية المستوى، عرض الأزياء، والرقص. غالبا ما يبدأ فقدان الشهية بعد تغيير كبير في الحياة أو حدث محفز للإجهاد. يتطلب التشخيص وزنا منخفضا بشكل كبير وتستند شدة المرض إلى مؤشر كتلة الجسم (BMI) لدى البالغين الذين يعانون من مرض خفيف لديهم مؤشر كتلة الجسم أكبر من 17، ومؤشر كتلة الجسم المعتدل من 16 إلى 17، ومؤشر كتلة الجسم الشديد من 15 إلى 16، ومؤشر كتلة الجسم الشديد أقل من 15. في الأطفال، غالبا ما يستخدم مؤشر كتلة الجسم للنسبة المئوية للعمر أقل من المئين الخامس. يتضمن علاج فقدان الشهية استعادة المريض مرة أخرى إلى وزن صحي، علاج مشاكله النفسية الكامنة، ومعالجة السلوكيات التي تعزز المشكلة. في حين أن الأدوية لا تساعد في زيادة الوزن، إلا أنها يمكن استخدامها للمساعدة في القلق أو الاكتئاب المرتبط بها. قد تكون طرق العلاج المختلفة مفيدة، مثل العلاج السلوكي المعرفي أو النهج الذي يتحمل فيه الآباء مسؤولية إطعام أطفالهم، والمعروف باسم العلاج الأسري مودسلي. في بعض الأحيان يحتاج الناس إلى دخول المستشفى لاستعادة الوزن. الأدلة على الاستفادة من تغذية الأنبوب الأنفي المعدي غير واضحة؛ قد يكون مثل هذا التدخل محزنا للغاية لكل من مرضى فقدان الشهية وموظفي الرعاية الصحية عند إعطاؤه ضد إرادة المريض تحت ضبط النفس. بعض الأشخاص الذين يعانون من فقدان الشهية سيكون لديهم حلقة واحدة ويتعافون بينما قد يعاني آخرون من نوبات متكررة على مر السنين. تتحسن العديد من المضاعفات أو تحل مع استعادة الوزن. على الصعيد العالمي، يقدر أن فقدان الشهية يؤثر على 2.9 مليون شخص اعتبارا من عام 2015. يقدر أنه يحدث في 0.3٪ إلى 4.3٪ من النساء و0.2٪ إلى 0.3٪ من الرجال في البلدان الغربية في مرحلة ما من حياتهم. يتأثر حوالي 0.4٪ من الشابات في سنة معينة ويقدر أنه يحدث بشكل أكثر شيوعا بين النساء بعشر مرات من الرجال. المعدلات في معظم العالم النامي غير واضحة. غالبا ما يبدأ خلال سنوات المراهقة أو مرحلة الشباب. في حين أصبح فقدان الشهية أكثر شيوعا خلال القرن العشرين، فمن غير الواضح ما إذا كان هذا يرجع إلى زيادة في تواتره أو ببساطة تشخيص أفضل. تزيد اضطرابات الأكل أيضا من خطر وفاة الشخص من مجموعة واسعة من الأسباب الأخرى، بما في ذلك الانتحار. يموت حوالي 5٪ من الأشخاص المصابين بفقدان الشهية بسبب المضاعفات على مدى عشر سنوات، بزيادة الخطر بنحو ست مرات. (ar)
  • Η νευρική ανορεξία (Anorexia nervosa) πιο γνωστή ως ανορεξία είναι μια διατροφική διαταραχή που χαρακτηρίζεται κυρίως από άρνηση για διατήρηση ενός υγιούς φυσιολογικού βάρους και έναν μανιώδη φόβο για την απόκτηση βάρους σε συνδυασμό με μια διαστρεβλωμένη εικόνα για τον εαυτό τους που μπορεί να διατηρηθεί από διάφορες προκαταλήψεις σχετικά με το σώμα, το φαγητό και την διατροφή τους. Τα άτομα με νευρική ανορεξία συνεχίζουν να νιώθουν πείνα αλλά επιτρέπουν στους εαυτούς τους μόνο πολύ μικρές ποσότητες φαγητού. Η μέση ημερήσια πρόσληψη θερμίδων για άτομα με ανορεξία είναι 600-800 θερμίδες αλλά υπάρχουν και ακραίες περιπτώσεις ολικής αθρεψίας. Είναι μια σοβαρή ψυχική αρρώστια με υψηλό ποσοστό παρενεργειών και το υψηλότερο ποσοστό θνησιμότητας από όλες τις ψυχικές ασθένειες.Η νευρική ανορεξία εκδηλώνεται συνήθως στην εφηβεία και είναι πιο συχνή στους έφηβους. Παρόλο που μπορεί να επηρεάσει ανθρώπους κάθε ηλικίας, φύλου και κοινωνικοοικονομικής κατάστασης η νευρική ανορεξία επηρεάζει τις γυναίκες 10 φορές περισσότερο από τους άντρες.Ο όρος νευρική (ανορεξία) καθιερώθηκε το 1873 από τον Σερ Γουίλλιαμ Γκαλ έναν από τους προσωπικούς γιατρούς της Βασίλισσα Βικτωρίας. Ο όρος έχει ελληνική προέλευση από το ἀν -( πρόθεμα που δηλώνει άρνηση) και το ὄρεξις (όρεξη) άρα σημαίνει έλλειψη της επιθυμίας του ατόμου να τραφεί. (el)
  • Anorexia nervosa, often referred to simply as anorexia, is an eating disorder characterized by low weight, food restriction, body image disturbance, fear of gaining weight, and an overpowering desire to be thin. Anorexia is a term of Greek origin: an- (ἀν-, prefix denoting negation) and orexis (ὄρεξις, "appetite"), translating literally to "a loss of appetite"; the adjective nervosa indicating the functional and non-organic nature of the disorder. Anorexia nervosa was coined by Gull in 1873 but, despite literal translation, the feeling of hunger is frequently present and the pathological control of this instinct is a source of satisfaction for the patients. Individuals with anorexia nervosa have a fear of being overweight or being seen as such, although they are in fact underweight. The DSM-5 describes this perceptual symptom as "disturbance in the way in which one's body weight or shape is experienced". In research and clinical settings, this symptom is called "body image disturbance". Individuals with anorexia nervosa also often deny that they have a problem with low weight. They may weigh themselves frequently, eat small amounts, and only eat certain foods. Some exercise excessively, force themselves to vomit (in the "anorexia purging" subtype), or use laxatives to lose weight and control body shapes, and/or binge eat. Medical complications may include osteoporosis, infertility, and heart damage, among others. Women will often stop having menstrual periods. In extreme cases, patients with anorexia nervosa who continually refuse significant dietary intake and weight restoration interventions, and are declared incompetent to make decisions by a psychiatrist, may be fed by force under restraint via nasogastric tube after asking their parents or proxies to make the decision for them. The cause of anorexia is currently unknown. There appear to be some genetic components with identical twins more often affected than fraternal twins. Cultural factors also appear to play a role, with societies that value thinness having higher rates of the disease. Additionally, it occurs more commonly among those involved in activities that value thinness, such as high-level athletics, modeling, and dancing. Anorexia often begins following a major life-change or stress-inducing event. The diagnosis requires a significantly low weight and the severity of disease is based on body mass index (BMI) in adults with mild disease having a BMI of greater than 17, moderate a BMI of 16 to 17, severe a BMI of 15 to 16, and extreme a BMI less than 15. In children, a BMI for age percentile of less than the 5th percentile is often used. Treatment of anorexia involves restoring the patient back to a healthy weight, treating their underlying psychological problems, and addressing behaviors that promote the problem. While medications do not help with weight gain, they may be used to help with associated anxiety or depression. Different therapy methods may be useful, such as cognitive behavioral therapy or an approach where parents assume responsibility for feeding their child, known as Maudsley family therapy. Sometimes people require admission to a hospital to restore weight. Evidence for benefit from nasogastric tube feeding is unclear; such an intervention may be highly distressing for both anorexia patients and healthcare staff when administered against the patient's will under restraint. Some people with anorexia will have a single episode and recover while others may have recurring episodes over years. Many complications improve or resolve with the regaining of weight. Globally, anorexia is estimated to affect 2.9 million people as of 2015. It is estimated to occur in 0.3% to 4.3% of women and 0.2% to 1% of men in Western countries at some point in their life. About 0.4% of young women are affected in a given year and it is estimated to occur ten times more commonly among women than men. Rates in most of the developing world are unclear. Often it begins during the teen years or young adulthood. While anorexia became more commonly diagnosed during the 20th century it is unclear if this was due to an increase in its frequency or simply better diagnosis. In 2013, it directly resulted in about 600 deaths globally, up from 400 deaths in 1990. Eating disorders also increase a person's risk of death from a wide range of other causes, including suicide. About 5% of people with anorexia die from complications over a ten-year period, a nearly six times increased risk. According to a study conducted in 2020, it was observed that the unadjusted odds ratio of mortality among male (6.1%) patients was more than twice the ratio for female patients (2.6%) in Japan (Edakubo & Fushimi). The term "anorexia nervosa" was first used in 1873 by William Gull to describe this condition. In recent years, evolutionary psychiatry as an emerging scientific discipline has been studying mental disorders from an evolutionary perspective. It is still debated whether eating disorders such as anorexia have evolutionary functions or if they are problems resulting from a modern lifestyle. (en)
  • La nocio anoreksio signifas senapetitecon, tio estas malintereso je nutrado. Okaze de psiĥa senapetiteco oni parolas pri „Anorexia nervosa” aŭ malsana magreco. Senapetitecon povas kaŭzi ankaŭ medikamentoj aŭ drogoj (ekz. MDMA). (eo)
  • Anorexia nervosa (griechisch-lateinisch; übersetzt etwa „nervlich bedingte Appetitlosigkeit“, abgekürzt AN) oder Magersucht ist eine Form der Essstörung. Davon betroffene Menschen besitzen eine gestörte Wahrnehmung des eigenen Körpers (Körperschemastörung) und verweigern aus Furcht vor Gewichtszunahme oder dem Wunsch nach Gewichtsverlust die Aufnahme von Nahrung. Andere Bezeichnungen sind auch Anorexia mentalis (mentale Anorexie), Apepsia hysterica oder veraltet Anorexia hysterica (im 19. Jahrhundert). Anorexia nervosa ist nicht gleichbedeutend mit dem Begriff Anorexie, welcher lediglich allgemein eine Appetitlosigkeit beschreibt, unabhängig von der Ursache. (de)
  • La anorexia nerviosa es, junto con la bulimia, un conjunto de trastornos de la conducta alimentaria y uno de los principales desórdenes alimentarios, también llamados trastornos psicogénicos de la alimentación (TPA). Lo que distingue a la anorexia nerviosa es el rechazo de la comida por parte del enfermo y el miedo obsesivo a engordar, que puede conducirlo a un estado de inanición. Es decir, una situación de gran debilidad ocasionada por una ingesta insuficiente de nutrientes esenciales.​ En casos graves puede desarrollar desnutrición, hambre, amenorrea y extenuación.​ Sus orígenes nosológicos son muy antiguos, se conocen casos descritos desde el período helenístico, relacionados con el ayuno religioso.​ Participan en su evolución las funciones psicológicas, los trastornos neuroendocrinos, hormonales y metabólicos.​ Los posibles tratamientos están todavía en estudio, los tratamientos farmacológicos actuales pueden dar solo un modesto beneficio al paciente.​ La anorexia nerviosa es un trastorno, y no debe confundirse con el síntoma también llamado anorexia. El término anorexia proviene del griego a-/an- (negación) + órexis («apetito», «hambre»; «deseo»), y se emplea, en general, para describir la inapetencia o falta de apetito;​​​ este síntoma puede ocurrir en circunstancias muy diversas, tales como estados febriles, enfermedades generales y digestivas o simplemente en situaciones transitorias de la vida cotidiana. La anorexia por lo tanto es un síntoma que puede aparecer en muchas enfermedades y no una enfermedad en sí misma.​​ Por el contrario, la anorexia nerviosa no es un síntoma, sino un trastorno específico caracterizado por una pérdida autoinducida de peso, acompañada por una distorsión de la imagen corporal, cuya presencia es indicativa de un estado patológico diferente del individuo, y puede tener consecuencias muy graves para la salud de quien la padece.​​ (es)
  • Anorexia nerbiosoa elikadura-nahaste bat da: gaixoek janariari uko egiten diote eta gorputzaren autopertzepzioaren distortsioagatik gizentzearen beldur obsesiboa izaten dute. Pertsona horiek beraien gorputzen irudia eta errealitatea desitxuratzen dute. Normalean nerabezaroan agertzen da, baina geroago ere ager daiteke, 20-40 urterekin. Emakumeek gizonek baino gehiagotan pairatzen dute. Egoerak berezko elikagaien ezak eragiten du eta, horren ondorioz, gorputzaren ahulezia. Kasurik larrietan, desnutrizioa, ahitzea eta amenorrea garatzen dira. Haren jatorriak aitzinakoak dira eta Erdi Aroan kasuren bat dokumentatu zen. Garapenean desoreka psikologikoak eta arazo endokrinoak eragiten ditu. Tratamenduak ikerketan dabiltza, eta gaur egungo tratamendu farmakologikoek onura eskasak dakartzate. Nabarmendu behar da anorexia urduria gaixotasuna dela, eta anorexia, berriz, jangurarik ezaren sintoma. Sintoma hainbat egoeratan ager daiteke: sukarrarekin, gaixotasun orokorretan eta gaixotasun digestiboetan. (eu)
  • L’anorexie mentale (du grec ancien ἀν-όρεξις (anórexis) = « perte du désir (de manger) ») est l'un des troubles des conduites alimentaires (TCA).Elle se manifeste notamment par une préoccupation très forte de l'apparence, qui entraîne des restrictions alimentaires drastiques. Les sujets qui souffrent de ces troubles sont surtout des adolescentes, même s'il y a de plus en plus de garçons et d'adultes. Les causes sont inconnues et multiples. Les mécanismes sont probablement complexes. On retrouve souvent une perturbation psychologique de l'image du corps (dysmorphophobie). Avant tout l'anorexie mentale est le désir de contrôle de soi et de ses émotions souvent trop fortes. La mode et les phénomènes d'imitations entre adolescents sont souvent incriminés, mais ils restent difficiles à isoler de l'histoire du sujet qui souffre de son environnement familial et d'événements de vie déclenchants. De la même façon, la quête spirituelle et le désir d'absolu au moment notamment de l'adolescence peut être questionnée. (fr)
  • Is é atá i gceist le anoireicse néarógach nó anorexia nervosa ná neamhord itheacháin ina shéanann iad siúd atá thíos leis bia rialta chun meáchan coirp a laghdú, nó a choimeád faoi smacht. De ghnáth, ní meáchan coirp sláintiúil atá i gceist, ach ceann ró-íseal agus contúirteach. Ní chailltear an gnáth-ghoile, ach séantar an chuid is mó den bhia ar eagla go gcuirfeadh sé an meáchan in airde. (ga)
  • Anoreksia nervosa (AN) adalah sebuah gangguan makan yang ditandai dengan penolakan untuk mempertahankan berat badan yang sehat dan rasa takut yang berlebihan terhadap peningkatan berat badan akibat pencitraan diri yang menyimpang. Pencitraan diri pada penderita AN dipengaruhi oleh bias kognitif (pola penyimpangan dalam menilai suatu situasi) dan memengaruhi cara seseorang dalam berpikir serta mengevaluasi tubuh dan makanannya. AN merupakan sebuah penyakit kompleks yang melibatkan komponen psikologikal, sosiologikal, dan fisiologikal, pada penderitanya ditemukan peningkatan rasio enzim hati dan GGT, hingga disfungsi hati akut pada tingkat lanjut. Seseorang yang menderita AN disebut sebagai anoreksik atau (lebih tidak umum) anorektik. Istilah ini sering kali namun tidak benar disingkat menjadi , yang berarti gejala medis kehilangan nafsu makan. AN bisa menuntun pada pemberhentian kerja organ-organ tubuh dan kematian. Anorektik dapat juga menunjuk ke obat penahan nafsu. (in)
  • L'anoressia nervosa (AN) è un disturbo del comportamento alimentare, oggi definito dal DSM-5 come "Disturbo della nutrizione e dell'alimentazione". Le sue origini nosografiche sono molto antiche. Coinvolge nella sua evoluzione funzioni psicologiche, neuroendocrine, ormonali e metaboliche.. Si tratta di una patologia psichiatrica a eziologia multifattoriale che, a differenza di quasi tutte le altre malattie che interessano la psiche umana, nel suo decorso porta anche a compromissioni fisiche. L'anoressia nervosa presenta svariata sintomatologia, tra cui: la progressiva restrizione calorica, fino in alcuni casi ad arrivare al totale digiuno, la paura ossessiva di ingrassare e una patologica relazione con il proprio corpo, che sfocia nel disturbo dell'immagine corporea, ossia una percezione -visiva ma anche percettiva- fortemente distorta del proprio corpo, delle proprie forme e della propria persona in generale. La malattia comincia a manifestarsi con ridotta presenza dei sintomi sopracitati, che, se non notati tempestivamente, diventano sempre più intrusivi, violenti e invalidanti, fino a strutturarsi in forti ossessioni, compulsioni, fobie, atteggiamenti disfunzionali e ritualismi (alcuni esempi: non annusare il cibo o non toccarlo per paura di introdurre calorie; masticare e sputare gli alimenti; terrore di ingrassare, terrore verso determinate categorie alimentari e terrore di perdere il controllo; restringere progressivamente l'introito calorico; mangiare solo a certi orari e tendenzialmente sempre gli stessi alimenti; avvertire il bisogno incontrollabile di consumare gli alimenti sempre nello stesso piatto, nello stesso posto, con le stesse posate; sminuzzare il cibo, mangiare con grande lentezza e masticare a lungo; conoscere a memoria i valori nutrizionali di ogni alimento; attuare compensazioni caloriche con vomito autoindotto, o uso di lassativi, o iperattività), arrivando a danneggiare ogni frangente della vita della persona che ne è affetta. Le conseguenze, in primo luogo psicologiche e sociali, sono anche, come anticipato, fisiche e molto serie: problemi ormonali, inedia e amenorrea, osteoporosi, compromissione epatica, bradicardia, malnutrizione, rapido calo ponderale e grave sottopeso, a volte indice di stadi della malattia molto avanzati. Inizialmente, si consideravano il calo ponderale e la grave magrezza come primo sintomo; in realtà, negli anni, si è notato come l'anoressia nervosa possa essere presente in persone a qualsiasi peso. Il trattamento più efficace dell'anoressia nervosa è la psicoterapia, accompagnata e sostenuta da altri percorsi: riabilitazione nutrizionale (figure di riferimento: dietista, nutrizionista, dietologo), rieducazione e riabilitazione all'immagine corporea (figura di riferimento: psicologo e tecnico della riabilitazione psichiatrica, specializzati in trattamento dei disturbi dell'alimentazione e disturbi dell'immagine corporea). Talvolta, può essere necessario il sostegno di una terapia farmacologica, da stabilire con lo psichiatra. Nei casi molto gravi, queste terapie passano in secondo piano perché diventa di primaria importanza salvare e riabilitare la salute fisica. In questi casi, si rivelano necessari, per esempio: il divieto di muoversi per preservare la salute cardiaca, la prescrizione di integratori alimentari proteici o ipercalorici, nutrizione artificiale tramite sonda nasogastrica, flebo, etc. Esistono diversi approcci psicoterapeutici, e per gli adulti le linee guida e la letteratura internazionale non identificano un approccio migliore di un altro, mentre per gli adolescenti il trattamento di elezione è il family-based treatment. In ogni caso, il percorso psicoterapico più indicato sarebbe quello portato avanti con uno specialista formato sulla cura dei disturbi alimentari. Le cure psicofarmacologiche attuali, invece, possono dare solo parziale beneficio alla persona, non agiscono direttamente sul disturbo, ma aiutano a contenere l'intensità del sintomo e svolgono la loro azione per lo più sulle patologie correlate, come depressione, disturbi d'ansia, , sintomatologia ossessivo-compulsiva, etc. Il termine "nervosa" indica proprio la natura psicologica della malattia, e la distingue dal sintomo anoressia (anoressia NON nervosa), che riguarda invece una condizione di mancanza di appetito, tipica in molte patologie, sia psichiatriche che internistiche.Le persone affette da anoressia nervosa non sono inappetenti, la restrizione calorica è indotta cognitivamente a causa dei pensieri su cibo e corpo. Chi soffre di anoressia nervosa sente la fame, ma prova una forma di terrore verso l'atto di mangiare. Con l'aggravarsi della malattia, però, anche i segnali di fame e sazietà subiscono gravi alterazioni, così come ogni altro segnale fisico (stanchezza, affaticamento, etc).I disturbi alimentari in generale, così come altre patologie psichiatriche, sono egosintonici e fortemente identitari: chi ne soffre tende a identificarsi con il disturbo e a confondersi con esso. È molto importante nel percorso terapeutico coltivare la propria identità e lavorare sull'autodeterminazione, incentivando così a prendere le distanze dal disturbo, motivo per cui risulta più opportuno non parlare di "soggetto anoressico" ma di "soggetto affetto da anoressia nervosa". (it)
  • 神経性無食欲症(しんけいせいむしょくよくしょう、英: anorexia nervosa ; AN)とは、極度の栄養摂取拒否とそれによる病的な痩せを主徴とする神経性の摂食障害であり、精神疾患の一種である。一般人には拒食症の名で知られていて、1689年にこの病気はイギリスのモートンR.Mortonにより初めて症状例が記載され,1873年にウィリアム・ガル(W.W.Gull)により命名された。摂食行動の異常としては、不食のほかに盗み食い、激しい過食などもみられ、また嘔吐・下剤乱用もある。身体症状としては、やせ以外に無月経がほとんど必発する。患者の多くは若年層の女性であり、ボディ・イメージへの強迫観念(「自分は太っている」と考えること)、食物摂取の不良または拒否、体重減少を特徴とする。アノレキシア(アノレクシア)とも言われる。他には神経性やせ症、神経性食欲不振症、神経性食思不振症、思春期やせ症(青春期やせ症)とも言われる。 当疾患および神経性大食症(過食症)をあわせた「中枢性摂食異常症(摂食障害)」は厚生労働省の特定疾患に該当し、重点的に研究が進められている。 DSM‒5では神経性やせ症の診断名も併記されている。 様々な有効な治療法が開発されており、適切な治療を通して症状が消失する(「神経性無食欲症#治療」を参照)。 (ja)
  • Anorexia nervosa is een eetstoornis, waarbij iemand een vervormd beeld van het eigen lichaam heeft, een grote angst heeft om dik te worden en niet probeert een normaal lichaamsgewicht na te streven. De stoornis kan ernstige lichamelijke gevolgen hebben en zelfs tot de dood leiden. De naam is afgeleid van de Griekse woorden voor "geen" of "on-" (ἀν-; an-) en "eetlust" (ὄρεξις; orexis) het betekent dus "geen eetlust"; "nervosa" slaat op de vermeende neurotische achtergrond. Er worden twee types onderscheiden: het beperkende type, waarbij de nadruk ligt op het streng onder controle houden van het gewicht door weinig te eten (vaak in combinatie met overmatig lichamelijke activiteiten), en het purgerende type, ook wel bekend als het gemengde type. Bij deze laatste vorm wordt niet alleen beperkt in voedselinname, maar wordt ook gebraakt of gelaxeerd om het gegeten voedsel weer kwijt te raken. Dit kan worden voorafgegaan door eetbuien, maar dat hoeft niet. Mensen met anorexia hebben vaak een veel te laag gewicht voor hun leeftijd en lengte, maar dat hoeft niet zo te zijn. Iemand met anorexia kan ook een normaal of zelfs overgewicht hebben. (nl)
  • 신경성 식욕부진증(神經性食慾不振症, anorexia nervosa, 간단히 AN)은 살이 찌는 것에 두려움을 느끼는 식사장애이다. 거식증과 유의어이다. (ko)
  • Anorexia nervosa, muitas vezes referida simplesmente como anorexia, é um distúrbio alimentar caracterizado por peso abaixo do normal, receio de ganhar peso, uma vontade intensa de ser magro e restrições alimentares. Muitas pessoas com anorexia veem-se a si próprias com sobrepeso, apesar de na realidade apresentarem baixo peso. Ao serem confrontadas, geralmente negam existir um problema de baixo peso. Em muitos casos pesam-se frequentemente, ingerem pequenas quantidades de alimentos e comem apenas determinados alimentos. Algumas realizam exercício de forma excessiva, forçam o vómito ou ingerem laxantes para perder peso. Entre as complicações da doença estão, entre outras, osteoporose, infertilidade e problemas cardíacos.. As mulheres muitas vezes deixam de ter períodos menstruais. A causa é desconhecida. Alguns componentes genéticos podem ter um papel na doença, assim como fatores culturais, uma vez que a prevalência da doença é maior em sociedades que valorizam a magreza. Ocorre ainda com maior frequência entre pessoas envolvidas em atividades que valorizam a magreza, como entre atletas de competição de alto nível, modelos e dançarinos. A anorexia tem muitas vezes início na sequência de uma alteração significativa na vida ou de um evento que induza stresse. O diagnóstico da doença requer um peso significativamente baixo. A gravidade tem por base o índice de massa corporal (IMC). Os adultos com anorexia leve apresentam um IMC superior a 17, com anorexia moderada um IMC entre 16 e 17, com anorexia grave um IMC entre 15 e 16 e com anorexia crítica um IMC inferior a 15. Em crianças é muitas vezes usado um IMC inferior ao percentil 5. O tratamento da anorexia consiste em devolver à pessoa um peso saudável, no tratamento dos problemas psicológicos que lhe estiveram na origem e em fazer face aos comportamentos que promovem o problema. Embora os medicamentos não ajudem a ganhar peso, podem ser usados para tratar a ansiedade ou depressão associados à doença. Alguns tipos de psicoterapia podem ser úteis, incluindo e terapia cognitivo-comportamental. Por vezes é necessário dar entrada no hospital para recuperar o peso. As evidências dos benefícios do uso de sonda nasogástrica são ainda pouco claros. Enquanto algumas pessoas apresentam apenas um único episódio e recuperam, outras podem apresentar vários episódios de anorexia ao longo dos anos. Muitas das complicações melhoram ou resolvem-se ao recuperar o peso normal. Estima-se que em 2013 a anorexia afetasse dois milhões de pessoas. Em países ocidentais, estima-se que afete 0,9% – 4,3% das mulheres e 0,2% – 0,3% dos homens em algum momento da vida. Em cada ano são afetadas 0,4% das mulheres jovens, sendo dez vezes menos comum em homens. Os dados nos países em desenvolvimento são pouco claros. A anorexia tem geralmente início durante a adolescência ou na fase de jovem adulto. Não é ainda claro se o aumento de diagnósticos durante o século XX se deveu a um aumento da frequência ou se se deve simplesmente ao melhor diagnóstico. Em 2013, a doença foi responsável pela morte de 600 pessoas em todo o mundo, um aumento em relação Às 400 em 1990. Os distúrbios alimentares também aumentam o risco de morte por várias outras causas, incluindo suicídio. Cerca de 5% das pessoas com anorexia morrem de complicações num prazo de dez anos. O termo "anorexia" foi usado pela primeira vez por William Gull em 1873. (pt)
  • Jadłowstręt psychiczny (anoreksja z grec. anorexia nervosa: an = „brak, pozbawienie”, orexis = „apetyt”) – zaburzenie odżywiania polegające na celowej utracie wagi wywołanej i podtrzymywanej przez osobę zaburzoną. Jednocześnie zaburzony jest obraz własnego ciała i występuje lęk przed przybraniem na wadze. Największe zagrożenie zaburzeniem dotyczy wieku między 14. a 18. rokiem życia. Po raz pierwszy opisał to zaburzenie w XVII wieku Richard Morton. Klasyfikacja ICD-10 wyróżnia dwie postaci anoreksji – jadłowstręt psychiczny i jadłowstręt psychiczny atypowy (F50.1). Klasyfikacja DSM-5 wyróżnia postać ograniczającą i postać z napadami objadania się/przeczyszczaniem. Anoreksję cechuje szybko postępujące wyniszczenie organizmu. Etiologia jest złożona, uważa się, że przyczyny jadłowstrętu leżą w powiązanych ze sobą czynnikach osobowościowych, społeczno-kulturowych i biologicznych. Leczenie polega na zapobieganiu zagrożeniu życia wynikającego z powikłań somatycznych jadłowstrętu i psychoterapii. (pl)
  • Anorexia nervosa är en form av ätstörning, som yttrar sig främst i en irrationell rädsla för viktuppgång och en förvriden kroppsuppfattning. Överdrivna kostrestriktioner, självsvält, tvångsbeteenden kring mat, och undervikt, ibland kraftig, ses ofta i samband med detta. Debuten sker oftast i tonåren, och är vanligast bland kvinnor. Uppskattningsvis 9 av 10 drabbade är kvinnor, medan 1 av 10 drabbade är män. Patienter med anorexia nervosa har ofta en förvrängd självbild, vilken kan bibehållas genom olika kognitiva fördomar, som förändrar hur den drabbade individen utvärderar och tänker på sin kropp, mat och ätande. Individer med anorexia nervosa kan ofta betrakta sig som överviktiga eller "stora" även när de är underviktiga. Patienter med anorexia nervosa upplever ofta yrsel, huvudvärk, trötthet, och brist på energi. I syfte att motverka dessa biverkningar, särskilt de sistnämnda, kan personer med anorexi ägna sig åt andra skadliga beteenden, såsom rökning, överdriven koffeinkonsumtion och överdriven träning. Andra biverkningar som kan förekomma är håravfall, amenorré (mensbortfall) och utveckling av lanugobehåring över kroppen. På lång sikt kan anorexia nervosa leda till benskörhet och infertilitet. Dödligheten är hög. I en metastudie från 2010 dog 5,86 per 1000 personer med anorexia nervosa. 20% av de som dog med anorexia nervosa dog till följd av självmord. I en studie från år 2000, där patienterna följts under tjugo år, visades en dödlighet på 16%. Sjukdomen som den ser ut idag beskrevs för första gången i litteraturen av 1684. Det medicinska begreppet anorexia nervosa myntades dock först 1873 av sir William Gull (England), men någon som helst dokumentation innan dess var ytterst sällsynt och sjukdomen hade aldrig tidigare blivit riktigt medicinskt dokumenterad. Sjukdomen benämns ofta i folkmun "anorexia" eller "anorexi" vilket endast är förkortningar och inte medicinskt korrekta benämningar. Medicinskt syftar termen "anorexi", utan tillägg, på aptitlöshet som symptom. Ordet anorexi i sig är grekiska, och betyder "brist på aptit". Anorexia nervosa betyder nervös aptitlöshet, en term som inte ordagrant omfattar alla anorektiker eftersom vissa behåller förmågan att känna och tolka hunger. (sv)
  • Не́рвная анорекси́я (лат. anorexia nervosa) (от др.-греч. ἀν- — «без-», «не-» и ὄρεξις — «позыв к еде, аппетит») — расстройство приёма пищи, характеризующееся значительно сниженным весом тела, преднамеренно вызываемым и/или поддерживаемым самим пациентом, в целях похудения или для профилактики набора лишнего веса. Чаще всего встречается у девушек. Многими специалистами признаётся разновидностью самоповреждения. При анорексии наблюдается патологическое желание потери веса, сопровождающееся сильным страхом ожирения. У больного наблюдается искажённое восприятие своей физической формы и присутствует беспокойство об увеличении веса, даже если такового в действительности не наблюдается. Основные диагностические критерии нервной анорексии по МКБ-10 и DSM-5 схожи. Однако имеются некоторые отличия. В частности, согласно критериям DSM-5, аменорея не входит в группу ведущих симптомов нервной анорексии. Для скрининга нервной анорексии применяется Тест отношения к приёму пищи (ЕАТ-26), разработанный Институтом психиатрии Кларка . (ru)
  • Нервова анорексі́я (лат. anorexia nervosa, грец. ανορεξία νευρική) — психічний розлад харчової поведінки, що характеризується критичним зниженням маси тіла, часто небезпечним для життя, тяжкою втратою апетиту. (uk)
  • 神經性厭食症(英語:anorexia nervosa),一般稱為厭食症(英語:anorexia)是一種進食障礙,一般分別為:「自我约束型」以及「暴飲暴食型」。其中「自我约束型」厌食患者占多數,此型患者會万分担心體重過重因而約束自己的進食量。 「自我约束型」患者或簡稱厭食症患者,會出現以下症狀:體重不足、營養不良、害怕體重增加、非常渴望變瘦,並因而。儘管厭食症患者實際上體重過輕,但患者仍然會認為自己太胖。當被問到關於這方面的問題,他們會否認自身存在體重不足的問題。厭食症患者通常會頻繁的量體重,只吃一點點東西甚或只吃某些東西。部分患者會出現運動過量、強迫嘔吐或使用緩瀉劑試圖減重。厭食症的併發症包括骨質疏鬆症、不孕症以及心臟損傷。女性除了上述的併發症外還可能發生月經週期停止的現象。 厭食症的病因目前未明,部分基因的組成對於同卵雙生造成的影響往往多過對於異卵雙生。重視苗條的社會文化價值也是提高罹病風險的重要環境因子。此外,厭食症通常出現於高階競技運動(high-level athletics)、模特兒與舞者等重視苗條的職業與活動 。通常「生活遇到劇變」或遭遇引發的事情,可能會導致厭食症的出現。厭食症確診的必要條件為明顯過低的體重。厭食症的嚴重度以身高體重指數(BMI)為判定標準,輕度為BMI降至17;中度為16-17;重度為15-16,極重度為低於15。兒童是以為主,低於5%者即為體重顯著過低。 厭食症的治療方式包括恢復健康體重、治療潛在心理問題與解決引發厭食症的慣性行為。雖然藥物無法幫助增加體重,但可以協助治療相關的焦慮或抑鬱。有效療法包含:让雙親負責餵養自己孩子(也就是熟知的)與認知行為療法等。部分病患需要住院治療以恢復體重。目前尚未釐清以鼻胃管餵食對恢復體重有何助益之相關證據。有些病患發病後痊癒再也不會復發,但也有病患反覆發病多年。厭食症的患者一旦恢復正常體重,其併發症就可以得到改善或解決。 西方國家估計約 0.9~4.3%女性與0.2~0.3%男性曾在人生中某個時間點得過厭食症。約有0.4%年輕女性會發生厭食症,是年輕男性病例數量的10倍以上;目前未知開發中國家的發病頻率。厭食症常見發病於青少年時期。20世紀時,厭食症變得更加普遍,其原因目前尚未釐清,可能是因為診斷技術進步且更加方便。1990年,全球因厭食症死亡人數為400人,2013年更增長到約600人。飲食失調也會提高一個人的死亡風險,甚至在廣泛致死原因(如自殺)之中也是如此。約5%厭食症病患會在10年內死於併發症。「厭食症(anorexia nervosa)」一詞起源於1873年,最早使用的人是。 (zh)
dbo:complications
  • Osteoporosis,infertility, heart damage,suicidewhole-body swelling (edema), heart failure and/or lung failure, gastrointestinal problems, extensive muscle weakness, delirium, death.
dbo:differentialDiagnosis
dbo:diseasesDB
  • 749
dbo:eMedicineSubject
  • (en)
  • emerg (en)
dbo:eMedicineTopic
  • 34 (en)
  • (en)
dbo:icd10
  • -
  • F50.0
  • F50.1
dbo:icd9
  • 307.1
dbo:medlinePlus
  • 000362
dbo:meshId
  • D000856
dbo:omim
  • 606788 (xsd:integer)
dbo:symptom
dbo:synonym
  • Anorexia
dbo:thumbnail
dbo:treatment
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 26534334 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 142104 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1123438443 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:caption
  • "Miss A—" depicted in 1866 and in 1870 after treatment. She was one of the earliest case studies of anorexia. From the published medical papers of William Gull. (en)
dbp:causes
  • Unknown (en)
dbp:complications
  • Osteoporosis, infertility, heart damage, suicide whole-body swelling , heart failure and/or lung failure, gastrointestinal problems, extensive muscle weakness, delirium, death. (en)
dbp:deaths
  • 600 (xsd:integer)
dbp:differential
dbp:diseasesdb
  • 749 (xsd:integer)
dbp:emedicinesubj
  • emerg (en)
dbp:emedicinetopic
  • 34 (xsd:integer)
dbp:field
dbp:frequency
  • 2900000 (xsd:integer)
dbp:icd
  • 307.100000 (xsd:double)
  • (en)
  • - (en)
  • F50.0 (en)
  • F50.1 (en)
dbp:medlineplus
  • 362 (xsd:integer)
dbp:meshid
  • D000856 (en)
dbp:name
  • Anorexia nervosa (en)
dbp:omim
  • 606788 (xsd:integer)
dbp:onset
  • Teen years to young adulthood (en)
dbp:prognosis
  • 3.15576E8
dbp:risks
  • Family history, high-level athletics, modelling, substance use disorder, dancing (en)
dbp:symptoms
  • Low weight, fear of gaining weight, strong desire to be thin, food restrictions, body image disturbance (en)
dbp:synonym
  • Anorexia (en)
dbp:treatment
  • Cognitive behavioral therapy, hospitalisation to restore weight (en)
dbp:wikiPageUsesTemplate
dbp:wordnet_type
dcterms:subject
gold:hypernym
rdf:type
rdfs:comment
  • La nocio anoreksio signifas senapetitecon, tio estas malintereso je nutrado. Okaze de psiĥa senapetiteco oni parolas pri „Anorexia nervosa” aŭ malsana magreco. Senapetitecon povas kaŭzi ankaŭ medikamentoj aŭ drogoj (ekz. MDMA). (eo)
  • Is é atá i gceist le anoireicse néarógach nó anorexia nervosa ná neamhord itheacháin ina shéanann iad siúd atá thíos leis bia rialta chun meáchan coirp a laghdú, nó a choimeád faoi smacht. De ghnáth, ní meáchan coirp sláintiúil atá i gceist, ach ceann ró-íseal agus contúirteach. Ní chailltear an gnáth-ghoile, ach séantar an chuid is mó den bhia ar eagla go gcuirfeadh sé an meáchan in airde. (ga)
  • 神経性無食欲症(しんけいせいむしょくよくしょう、英: anorexia nervosa ; AN)とは、極度の栄養摂取拒否とそれによる病的な痩せを主徴とする神経性の摂食障害であり、精神疾患の一種である。一般人には拒食症の名で知られていて、1689年にこの病気はイギリスのモートンR.Mortonにより初めて症状例が記載され,1873年にウィリアム・ガル(W.W.Gull)により命名された。摂食行動の異常としては、不食のほかに盗み食い、激しい過食などもみられ、また嘔吐・下剤乱用もある。身体症状としては、やせ以外に無月経がほとんど必発する。患者の多くは若年層の女性であり、ボディ・イメージへの強迫観念(「自分は太っている」と考えること)、食物摂取の不良または拒否、体重減少を特徴とする。アノレキシア(アノレクシア)とも言われる。他には神経性やせ症、神経性食欲不振症、神経性食思不振症、思春期やせ症(青春期やせ症)とも言われる。 当疾患および神経性大食症(過食症)をあわせた「中枢性摂食異常症(摂食障害)」は厚生労働省の特定疾患に該当し、重点的に研究が進められている。 DSM‒5では神経性やせ症の診断名も併記されている。 様々な有効な治療法が開発されており、適切な治療を通して症状が消失する(「神経性無食欲症#治療」を参照)。 (ja)
  • 신경성 식욕부진증(神經性食慾不振症, anorexia nervosa, 간단히 AN)은 살이 찌는 것에 두려움을 느끼는 식사장애이다. 거식증과 유의어이다. (ko)
  • Нервова анорексі́я (лат. anorexia nervosa, грец. ανορεξία νευρική) — психічний розлад харчової поведінки, що характеризується критичним зниженням маси тіла, часто небезпечним для життя, тяжкою втратою апетиту. (uk)
  • القهم العصبي أو القهم العُصابي أو فقدان الشهية العُصابي (بالإنجليزية: Anorexia nervosa)‏ هو اضطراب في الأكل يتميز بانخفاض الوزن، تقييد الطعام، اضطراب صورة الجسم، الخوف من زيادة الوزن، والرغبة الطاغية في أن يكون الشخص نحيفًا. فقدان الشهية هو مصطلح من أصل يوناني: an- (ἀν-، بادئة تدل على النفي) و orexis (⁇ ρεξις، «شهية»)، يترجم حرفيا إلى «فقدان الشهية»؛ الصفة العصبي تشير إلى الطبيعة الوظيفية وغير العضوية للاضطراب. صاغ نورس فقدان الشهية العصبي في عام 1873، ولكن على الرغم من الترجمة الحرفية، فإن أعراض الجوع موجودة في كثير من الأحيان والسيطرة المرضية على هذه الغريزة هي مصدر رضا للمرضى. (ar)
  • L'anorèxia nerviosa és una forma d'anorèxia que consisteix en un trastorn del comportament alimentari molt greu, que inclús pot causar la mort, caracteritzat per una voluntat extrema de controlar tot aliment ingerit que sovint, tot i que pot començar amb motivacions de gaudir d'una bona salut, de l'aparició de pudor, desgrat i fins i tot fàstic amb el fet de menjar (dur-se coses a la boca, mastegar, empassar) o de ser una persona perfecta en tots els aspectes, acaba en una reducció progressiva de menjar ingerit, i per tant d'ingrés d'energia al cos, que provoca una pèrdua progressiva de pes. Es produeix típicament a persones que pateixen una forta pressió ambiental i autoexigència, sovint acompanyada de solitud i carències afectives. (ca)
  • Mentální anorexie (latinsky anorexia nervosa, z řečtiny an – zbavení, nedostatek; orexis – chuť) je duševní nemoc spočívající v odmítání potravy a zkreslené představě o svém těle; spolu s bulimií se řadí mezi tzv. poruchy příjmu potravy. Lidé trpící mentální anorexii jsou také většinou obětí poruch osobnosti, které se projeví, až když jedinec trpí nějakou duševní poruchou. Typickou poruchou osobnosti spojenou s anorexií je například narcismus. Lidé nemusí trpět přímo narcismem, ale mohou mít tzv. narcistní nerovnováhu, tedy sklony k narcismu. Samotný narcismus se totiž začíná tvořit a rozvíjet v útlém dětství. U jedinců, kteří mají diagnostikovanou duševní poruchu, se mohou začít objevovat znaky poruch osobnosti později, tedy v době, kdy už trpí nějakou duševní poruchou. (cs)
  • Anorexia nervosa (griechisch-lateinisch; übersetzt etwa „nervlich bedingte Appetitlosigkeit“, abgekürzt AN) oder Magersucht ist eine Form der Essstörung. Davon betroffene Menschen besitzen eine gestörte Wahrnehmung des eigenen Körpers (Körperschemastörung) und verweigern aus Furcht vor Gewichtszunahme oder dem Wunsch nach Gewichtsverlust die Aufnahme von Nahrung. (de)
  • Anorexia nervosa, often referred to simply as anorexia, is an eating disorder characterized by low weight, food restriction, body image disturbance, fear of gaining weight, and an overpowering desire to be thin. Anorexia is a term of Greek origin: an- (ἀν-, prefix denoting negation) and orexis (ὄρεξις, "appetite"), translating literally to "a loss of appetite"; the adjective nervosa indicating the functional and non-organic nature of the disorder. Anorexia nervosa was coined by Gull in 1873 but, despite literal translation, the feeling of hunger is frequently present and the pathological control of this instinct is a source of satisfaction for the patients. (en)
  • Η νευρική ανορεξία (Anorexia nervosa) πιο γνωστή ως ανορεξία είναι μια διατροφική διαταραχή που χαρακτηρίζεται κυρίως από άρνηση για διατήρηση ενός υγιούς φυσιολογικού βάρους και έναν μανιώδη φόβο για την απόκτηση βάρους σε συνδυασμό με μια διαστρεβλωμένη εικόνα για τον εαυτό τους που μπορεί να διατηρηθεί από διάφορες προκαταλήψεις σχετικά με το σώμα, το φαγητό και την διατροφή τους. Τα άτομα με νευρική ανορεξία συνεχίζουν να νιώθουν πείνα αλλά επιτρέπουν στους εαυτούς τους μόνο πολύ μικρές ποσότητες φαγητού. Η μέση ημερήσια πρόσληψη θερμίδων για άτομα με ανορεξία είναι 600-800 θερμίδες αλλά υπάρχουν και ακραίες περιπτώσεις ολικής αθρεψίας. Είναι μια σοβαρή ψυχική αρρώστια με υψηλό ποσοστό παρενεργειών και το υψηλότερο ποσοστό θνησιμότητας από όλες τις ψυχικές ασθένειες.Η νευρική ανορεξία (el)
  • La anorexia nerviosa es, junto con la bulimia, un conjunto de trastornos de la conducta alimentaria y uno de los principales desórdenes alimentarios, también llamados trastornos psicogénicos de la alimentación (TPA). Lo que distingue a la anorexia nerviosa es el rechazo de la comida por parte del enfermo y el miedo obsesivo a engordar, que puede conducirlo a un estado de inanición. Es decir, una situación de gran debilidad ocasionada por una ingesta insuficiente de nutrientes esenciales.​ En casos graves puede desarrollar desnutrición, hambre, amenorrea y extenuación.​ (es)
  • Anorexia nerbiosoa elikadura-nahaste bat da: gaixoek janariari uko egiten diote eta gorputzaren autopertzepzioaren distortsioagatik gizentzearen beldur obsesiboa izaten dute. Pertsona horiek beraien gorputzen irudia eta errealitatea desitxuratzen dute. (eu)
  • Anoreksia nervosa (AN) adalah sebuah gangguan makan yang ditandai dengan penolakan untuk mempertahankan berat badan yang sehat dan rasa takut yang berlebihan terhadap peningkatan berat badan akibat pencitraan diri yang menyimpang. Pencitraan diri pada penderita AN dipengaruhi oleh bias kognitif (pola penyimpangan dalam menilai suatu situasi) dan memengaruhi cara seseorang dalam berpikir serta mengevaluasi tubuh dan makanannya. AN merupakan sebuah penyakit kompleks yang melibatkan komponen psikologikal, sosiologikal, dan fisiologikal, pada penderitanya ditemukan peningkatan rasio enzim hati dan GGT, hingga disfungsi hati akut pada tingkat lanjut. (in)
  • L’anorexie mentale (du grec ancien ἀν-όρεξις (anórexis) = « perte du désir (de manger) ») est l'un des troubles des conduites alimentaires (TCA).Elle se manifeste notamment par une préoccupation très forte de l'apparence, qui entraîne des restrictions alimentaires drastiques. Les sujets qui souffrent de ces troubles sont surtout des adolescentes, même s'il y a de plus en plus de garçons et d'adultes. (fr)
  • L'anoressia nervosa (AN) è un disturbo del comportamento alimentare, oggi definito dal DSM-5 come "Disturbo della nutrizione e dell'alimentazione". Le sue origini nosografiche sono molto antiche. Coinvolge nella sua evoluzione funzioni psicologiche, neuroendocrine, ormonali e metaboliche.. Si tratta di una patologia psichiatrica a eziologia multifattoriale che, a differenza di quasi tutte le altre malattie che interessano la psiche umana, nel suo decorso porta anche a compromissioni fisiche. L'anoressia nervosa presenta svariata sintomatologia, tra cui: la progressiva restrizione calorica, fino in alcuni casi ad arrivare al totale digiuno, la paura ossessiva di ingrassare e una patologica relazione con il proprio corpo, che sfocia nel disturbo dell'immagine corporea, ossia una percezione - (it)
  • Jadłowstręt psychiczny (anoreksja z grec. anorexia nervosa: an = „brak, pozbawienie”, orexis = „apetyt”) – zaburzenie odżywiania polegające na celowej utracie wagi wywołanej i podtrzymywanej przez osobę zaburzoną. Jednocześnie zaburzony jest obraz własnego ciała i występuje lęk przed przybraniem na wadze. Największe zagrożenie zaburzeniem dotyczy wieku między 14. a 18. rokiem życia. Po raz pierwszy opisał to zaburzenie w XVII wieku Richard Morton. Klasyfikacja ICD-10 wyróżnia dwie postaci anoreksji – jadłowstręt psychiczny i jadłowstręt psychiczny atypowy (F50.1). Klasyfikacja DSM-5 wyróżnia postać ograniczającą i postać z napadami objadania się/przeczyszczaniem. Anoreksję cechuje szybko postępujące wyniszczenie organizmu. Etiologia jest złożona, uważa się, że przyczyny jadłowstrętu leżą w (pl)
  • Anorexia nervosa is een eetstoornis, waarbij iemand een vervormd beeld van het eigen lichaam heeft, een grote angst heeft om dik te worden en niet probeert een normaal lichaamsgewicht na te streven. De stoornis kan ernstige lichamelijke gevolgen hebben en zelfs tot de dood leiden. De naam is afgeleid van de Griekse woorden voor "geen" of "on-" (ἀν-; an-) en "eetlust" (ὄρεξις; orexis) het betekent dus "geen eetlust"; "nervosa" slaat op de vermeende neurotische achtergrond. Er worden twee types onderscheiden: het beperkende type, waarbij de nadruk ligt op het streng onder controle houden van het gewicht door weinig te eten (vaak in combinatie met overmatig lichamelijke activiteiten), en het purgerende type, ook wel bekend als het gemengde type. Bij deze laatste vorm wordt niet alleen beperkt (nl)
  • Anorexia nervosa, muitas vezes referida simplesmente como anorexia, é um distúrbio alimentar caracterizado por peso abaixo do normal, receio de ganhar peso, uma vontade intensa de ser magro e restrições alimentares. Muitas pessoas com anorexia veem-se a si próprias com sobrepeso, apesar de na realidade apresentarem baixo peso. Ao serem confrontadas, geralmente negam existir um problema de baixo peso. Em muitos casos pesam-se frequentemente, ingerem pequenas quantidades de alimentos e comem apenas determinados alimentos. Algumas realizam exercício de forma excessiva, forçam o vómito ou ingerem laxantes para perder peso. Entre as complicações da doença estão, entre outras, osteoporose, infertilidade e problemas cardíacos.. As mulheres muitas vezes deixam de ter períodos menstruais. (pt)
  • Anorexia nervosa är en form av ätstörning, som yttrar sig främst i en irrationell rädsla för viktuppgång och en förvriden kroppsuppfattning. Överdrivna kostrestriktioner, självsvält, tvångsbeteenden kring mat, och undervikt, ibland kraftig, ses ofta i samband med detta. Debuten sker oftast i tonåren, och är vanligast bland kvinnor. Uppskattningsvis 9 av 10 drabbade är kvinnor, medan 1 av 10 drabbade är män. (sv)
  • Не́рвная анорекси́я (лат. anorexia nervosa) (от др.-греч. ἀν- — «без-», «не-» и ὄρεξις — «позыв к еде, аппетит») — расстройство приёма пищи, характеризующееся значительно сниженным весом тела, преднамеренно вызываемым и/или поддерживаемым самим пациентом, в целях похудения или для профилактики набора лишнего веса. Чаще всего встречается у девушек. Многими специалистами признаётся разновидностью самоповреждения. При анорексии наблюдается патологическое желание потери веса, сопровождающееся сильным страхом ожирения. У больного наблюдается искажённое восприятие своей физической формы и присутствует беспокойство об увеличении веса, даже если такового в действительности не наблюдается. (ru)
  • 神經性厭食症(英語:anorexia nervosa),一般稱為厭食症(英語:anorexia)是一種進食障礙,一般分別為:「自我约束型」以及「暴飲暴食型」。其中「自我约束型」厌食患者占多數,此型患者會万分担心體重過重因而約束自己的進食量。 「自我约束型」患者或簡稱厭食症患者,會出現以下症狀:體重不足、營養不良、害怕體重增加、非常渴望變瘦,並因而。儘管厭食症患者實際上體重過輕,但患者仍然會認為自己太胖。當被問到關於這方面的問題,他們會否認自身存在體重不足的問題。厭食症患者通常會頻繁的量體重,只吃一點點東西甚或只吃某些東西。部分患者會出現運動過量、強迫嘔吐或使用緩瀉劑試圖減重。厭食症的併發症包括骨質疏鬆症、不孕症以及心臟損傷。女性除了上述的併發症外還可能發生月經週期停止的現象。 厭食症的治療方式包括恢復健康體重、治療潛在心理問題與解決引發厭食症的慣性行為。雖然藥物無法幫助增加體重,但可以協助治療相關的焦慮或抑鬱。有效療法包含:让雙親負責餵養自己孩子(也就是熟知的)與認知行為療法等。部分病患需要住院治療以恢復體重。目前尚未釐清以鼻胃管餵食對恢復體重有何助益之相關證據。有些病患發病後痊癒再也不會復發,但也有病患反覆發病多年。厭食症的患者一旦恢復正常體重,其併發症就可以得到改善或解決。 (zh)
rdfs:label
  • Anorexia nervosa (en)
  • فقدان الشهية العصابي (ar)
  • Anorèxia nerviosa (ca)
  • Mentální anorexie (cs)
  • Anorexia nervosa (de)
  • Νευρική ανορεξία (el)
  • Anoreksio (eo)
  • Anorexia nerviosa (es)
  • Anorexia nerbioso (eu)
  • Anoireicse néarógach (ga)
  • Anoreksia nervosa (in)
  • Anorexie mentale (fr)
  • Anoressia nervosa (it)
  • 신경성 식욕부진증 (ko)
  • 神経性無食欲症 (ja)
  • Anorexia nervosa (nl)
  • Anorexia nervosa (pt)
  • Jadłowstręt psychiczny (pl)
  • Нервная анорексия (ru)
  • Anorexia nervosa (sv)
  • 神经性厌食症 (zh)
  • Нервова анорексія (uk)
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
foaf:name
  • Anorexia nervosa (en)
is dbo:deathCause of
is dbo:knownFor of
is dbo:medicalCause of
is dbo:nonFictionSubject of
is dbo:symptom of
is dbo:wikiPageDisambiguates of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is dbp:deathCause of
is dbp:subject of
is dbp:types of
is rdfs:seeAlso of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License