An Entity of Type: Thing, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

The Manifestation of God (Persian: مظهر ظهور maẓhar ẓohūr) is a concept in the Baháʼí Faith that refers to what are commonly called prophets. The Manifestations of God are appearances of the Divine Spirit or Holy Spirit in a series of personages, and as such, they perfectly reflect the attributes of the divine into the human world for the progress and advancement of human morals and civilization through the agency of that same Spirit.

Property Value
dbo:abstract
  • Manifestation Gottes (Bahai-Transkription maẓhar-i-iláhí) ist ein theologischer Begriff aus dem Bahaitum, welcher ihr Modell der göttlichen Offenbarung umreißt. Alternativ werden von Bahā'ī auch die Begriffe Offenbarer oder Religionsstifter benutzt. Für Baha'i ist die Essenz Gottes nicht erkennbar, deshalb sendet dieser seine Sendboten, die Manifestationen Gottes, welche seine Vertreter auf Erden sind. Sie sind Theophanien, Spiegel, welche Gottes Herrlichkeit reflektieren und seine Attribute offenbaren. Sie sind jedoch keine Inkarnationen Gottes oder seiner Essenz, sondern Emanationen, trotzdem stellen sie gegenüber den Menschen die göttliche Präsenz dar. Sie bieten den Menschen den alleinigen Zugang zum göttlichen Wissen und zur göttlichen Barmherzigkeit. Sie offenbaren das göttliche Gesetz und sind im Besitz der „Größten Unfehlbarkeit“ und frei von Sünde. Gegenüber der Menschheit treten sie als aufeinanderfolgende göttliche Lehrer auf, woraus sich die Baha'i-Lehre der Fortschreitenden Offenbarung ergibt. Auch wenn sich in den Schriften der Baha'i keine definitive Liste von Manifestationen findet, so trifft man auf Adam als die erste bekannte Manifestation Gottes, gefolgt von Abraham, Mose, Zarathustra, Krishna, Siddhartha Gautama, Jesus Christus, Mohammed, dem Bab und schließlich Baha'ullah, dem Stifter der Baha'i-Religion. Dies ist jedoch keine exklusivistische Aufzählung, sondern eine Liste der den Baha'i sicher bekannten Manifestationen Gottes. In der Praxis gehen Baha'i meist inklusivistisch vor. Baha'ullah gilt keinesfalls als letzte Manifestation Gottes, sondern auch ihm werden weitere folgen, jedoch frühestens 1.000 Jahre nach seiner öffentlichen Kundgebung seiner Mission. Die Manifestationen Gottes haben die Souveränität über den Himmel und die Erde. Jede von ihnen ist die Wiederkunft aller vorherigen Manifestationen Gottes und bringt mit ihrem Auftreten ein Gericht, welches die Gläubigen von den Ungläubigen trennt. Sie initiieren eine positive und belebende Transformation im Leben ihrer Anhänger und in deren Gesellschaften, welche Einheit, Frieden, Mut und Gewissheit spendet. Aus dieser großen Bedeutung der Manifestationen Gottes für die Baha'i erklärt sich, dass Bahau’llah in seinem Heiligsten Buch Anerkennung und Gehorsam gegenüber den Manifestationen Gottes als untrennbares erstes Gebot festlegte. Aus dieser Sicht ist ein Auflehnen gegen eine Manifestation Gottes auch ein Auflehnen gegen alle anderen und letztendlich auch gegen Gott. Das Wesen der Manifestationen Gottes hat zwei Stufen: Auf der einen Seite teilen sie ihre Eigenschaft als Träger der göttlichen Botschaft und verkünden allesamt den gleichen Glauben, auf der anderen Seite hat jede von ihnen einen eigenen Auftrag, eine spezifische Botschaft und eine individuelle menschliche Gestalt und Persönlichkeit. Daraus erklären Baha'i die, für sie nur äußerlichen, Unterschiede der verschiedenen Religionen und proklamieren deren mystische Einheit. (de)
  • La Manifestación de Dios es un concepto característico del bahaísmo que hace referencia a aquellas personas a las que consideran portadoras de una revelación divina. Esta revelación, según las creencias bahaíes, es de carácter progresivo y responde a un plan de Dios de desarrollo de la humanidad a lo largo de la historia. Las Manifestaciones de Dios reflejan los atributos de la divinidad en el mundo, son el único canal por el que la humanidad puede conocer a Dios, y sus mensajes, usualmente estructurados como religiones, son las fuerzas impulsoras del progreso y el avance de las civilizaciones humanas. * Datos: Q1699644 * Multimedia: Baháʼí Manifestations of God / Q1699644 (es)
  • The Manifestation of God (Persian: مظهر ظهور maẓhar ẓohūr) is a concept in the Baháʼí Faith that refers to what are commonly called prophets. The Manifestations of God are appearances of the Divine Spirit or Holy Spirit in a series of personages, and as such, they perfectly reflect the attributes of the divine into the human world for the progress and advancement of human morals and civilization through the agency of that same Spirit. In the Baha'i Faith, it is believed that the Manifestations of God are the only channel for humanity to know about God because contact with the Spirit is what transforms the heart and mind, creating a living relationship between the soul and God. They act as perfect mirrors reflecting the attributes of God into the physical world. Baháʼí teachings hold that the motive force in all human development is due to the coming of the Manifestations of God. The Manifestations of God are directly linked with the Baháʼí concepts of progressive revelation and unity of religion. (en)
  • Manifestatie van God, of Manifestatie (mazhar), is de term die in het bahai-geloof wordt gebruikt voor de stichters van de grote godsdiensten, die rechtstreeks samenhangen met het concept van progressieve openbaring. Bahai-gelovigen geloven in een enkele, onvergankelijke God, de schepper van alle dingen, inclusief alle wezens en krachten in het universum. Hoewel rechtstreeks ontoegankelijk, wordt God gezien als bewust van zijn creatie, met een geest, wil en doel. Bahai-gelovigen menen dat God te allen tijde spreekt op vele manieren, onder meer door een reeks van goddelijke boodschappers aangeduid als manifestaties van God of goddelijke opvoeders. Zij zijn de stichters van religie in de wereld en worden gezien als intermediair tussen God en de mensheid. De manifestaties van God worden niet gezien als een incarnatie van God, maar ze worden ook niet gezien als gewone sterveling. In plaats daarvan benadrukt het bahai-concept van de manifestatie van God tegelijkertijd de menselijkheid van de tussenpersoon en de goddelijkheid van de manier waarop ze de wil, kennis en eigenschappen van God tonen, dus zij hebben zowel een menselijke als een goddelijke rang. Onder andere godsdiensten lijkt deze mening het meest op de christelijke opvatting van Christus. De manifestaties van God zijn als een zuivere spiegel die de eigenschappen van God op deze materiële wereld weerspiegelen. Volgens 'Abdu'l-Bahá moeten manifestaties van God in ieder aspect boven elke andere persoon staan, om ervoor te zorgen dat ze effectief mensen kunnen onderwijzen. Ergens anders zegt hij: "De essentiële vereiste en kwalificatie van het profetenambt is het opleiden en begeleiden van de mensen." In wezen worden de manifestaties van God gezien als Goddelijke opvoeders, die door God worden gezonden met het doel de mensheid verheffend en Zijn wil te uiten. In de uiting van Gods doel, zijn deze manifestaties de vestigers van religie in de wereld, brengt ieder van hen een boek en openbaart leringen en wetten afhankelijk van het tijdstip en de plaats waarop ze verschijnen. Manifestaties van God die in de bahai-geschriften worden genoemd zijn buiten de Báb en Bahá'u'lláh bijvoorbeeld Adam, Noach, Krishna, Mozes, Abraham, Zoroaster, Boeddha, Jezus en Mohammed. Zo wordt religieuze geschiedenis geïnterpreteerd als een reeks van dispensaties, waarbij elke manifestatie een wat bredere en verder gevorderde openbaring brengt, die geschikt is voor de tijd en de plaats waar deze werd geuit. (nl)
  • La Manifestazione di Dio indica, nella Fede bahá'í, il prescelto da Dio che in altre religioni è chiamato normalmente Profeta: negli scritti bahá'í sono usati alternativamente i termini Manifestazione di Dio, Profeta e Messaggero di Dio, con lo stesso significato. L'uomo può avere accesso alla volontà e alla luce di Dio attraverso i Suoi messaggeri. Fra questi si annoverano Mosé, Buddha, Gesù, Muhammad e Bahá'u'lláh. Essi sono come specchi perfetti che riflettono la luce di Dio e portano il Suo messaggio all'umanità in proporzione alle capacità ricettive degli uomini. Ecco cosa dice Bahá'u'lláh di questi messaggeri: «Ciascuno di loro è uno specchio di Dio, che non riflette altro che la Sua persona, la Sua beltà, la Sua potenza e la Sua gloria [...] Questi specchi si succederanno per l'eternità e continueranno a riflettere la luce dell'Antico dei Giorni». Gli insegnamenti portati dai messaggeri di Dio aiutano l'uomo a riconoscere la Sua volontà e i Suoi attributi, come l'amore, la compassione, la forza e la giustizia. «Dio, il Creatore dice: Non v'è differenza alcuna fra i Latori del Mio Messaggio, hanno tutti un solo scopo; il loro segreto è lo stesso segreto». La Manifestazione di Dio o Intermediario tra Dio e l'uomo, è il personaggio che manifesta nella realtà umana gli attributi del divino per favorire il progresso e lo sviluppo morale e civile dell'umanità. Come un specchio che riflette gli attributi di Dio nel mondo fisico, la Manifestazione di Dio costituisce per gli uomini il principale mezzo per la conoscenza di Dio. L'avvento delle Manifestazioni di Dio è direttamente legato al concetto bahai di . (it)
  • A Fé Bahá'í refere-se aos que são normalmente chamados de profetas como , ou simplesmente Manifestantes (mazhar) que está diretamente relacionado ao conceito de revelação progressiva. (pt)
  • Gudsmanifestation är det speciella ord som bahá'í-troende använder om de stora religiösa personligheter som uppenbarar gudomlig kunskap till mänskligheten i ett bestämt geografiskt område och vid en given tidpunkt i mänsklighetens historia i enlighet med de religiösa uppenbarelsernas progressiva natur. Kristus lära var, enligt bahá'í-läran, inte absolut och slutgiltig och Muhammed kan visserligen ses som den siste profeten men inte som den siste gudsmanifestationen. Bahá'íerna namnger dem även som profeter, sändebud, budbärare, religionsgrundare beroende på vem de kommunicerar med. Den senaste gudsmanifestationen i raden var, enligt bahá'í, bahá'í-trons grundare Bahá'u'lláh (1817 – 1892), som var den förste att vända sig till alla människor på planeten. Bahá'u'lláhs föregångare var Báb (1819 – 1850) som förutspådde att Han-som-Gud-skall-uppenbara redan var född och levde i Irans huvudstad Teheran . Nästa gudsmanifestation kommer, enligt Bahá'u'lláh, att framträda om 800-900 år, när mänskligheten har säkrat fred på jorden och byggt det högstående världssamhälle som Gud beordrat genom Bahá'u'lláh. Enligt bahá'í har gudsmanifestationen den mest kompletta kunskapen om Gud vid tiden för deras framträdande, men naturligtvis endast en bråkdel av Guds kunskaper. Gud ger gudsmanifestationerna den information som behövs för mänsklighetens fortsatta utveckling. Inte sällan uppenbarar gudsmanifestationen även en eller flera heliga skrifter, som Koranen , Bayan , Kitáb-i-Aqdas , eller också försöker anhängare i efterhand nedteckna budskapet (De tre korgarna , Bibeln ). Skrifterna och tron på dessa ger vägledning för individers andliga utveckling, och bidrar på så sätt till att omforma samhället. De gudsmanifestationer som grundarna av bahá'í-tron nämnde inkluderade * Adam * Abraham * Moses * Krishna ¹ * Zoroaster * Buddha ¹ * Jesus Kristus * Muhammed * Báb * Bahá'u'lláh ¹) Dessa två fördes in på listan av Bahá'u'lláhs son och efterträdare 'Abdu'l-Bahá. Det finns även ytterligare manifestationer nämnda vid namn i Bahá'u'lláhs många böcker, skrifter och tavletter och han hävdar att det finns många gudsmanifestationer långt tillbaka i det förflutna, även kvinnor, som ingen längre känner till namnet på. Det som uppenbarligen varit svårast att föra ut för Bahá'u'lláh och senare bahá'íer är det faktum att ”först” och ”sist” inte spelar någon roll i Guds värld, där gudsmanifestationerna är skapade. Muhammed kan i den materiella världen kalla sig för ”profeternas insegel” eller ”sigill” i betydelsen att det inte kommer någon profet efter honom, men likväl är alla gudsmanifestationers själar skapade utanför tiden av Gud. Bahá'u'lláh skriver: Bahá'u'lláhs son 'Abdu'l-Bahá skrev också en stor mängd böcker och tavletter, men 'Abdu'l-Bahá räknas inte som gudsmanifestation men väl som ”trons och förbundets centrum” enligt bahá'í och hans skrifter ses som gudomligt inspirerade tolkningar och förtydliganden av faderns skrifter. (sv)
  • 上帝的显示者是巴哈伊信仰中的一个概念,它指的是通常所说的先知。上帝的显示者是指能够在人类世界反映神圣品质以促进人类道德与文明的进步与发展的一系列人物。在巴哈伊信仰中,上帝的显示者是人类认识上帝的仅有渠道。他们是在物质世界反射上帝品质的完美镜子。巴哈伊教义认为所有人类发展的动力都来自于上帝的显示者,上帝的顯示者与巴哈伊的渐进启示的概念直接相关。 (zh)
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 1999493 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 29456 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1121982279 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:subject
rdf:type
rdfs:comment
  • A Fé Bahá'í refere-se aos que são normalmente chamados de profetas como , ou simplesmente Manifestantes (mazhar) que está diretamente relacionado ao conceito de revelação progressiva. (pt)
  • 上帝的显示者是巴哈伊信仰中的一个概念,它指的是通常所说的先知。上帝的显示者是指能够在人类世界反映神圣品质以促进人类道德与文明的进步与发展的一系列人物。在巴哈伊信仰中,上帝的显示者是人类认识上帝的仅有渠道。他们是在物质世界反射上帝品质的完美镜子。巴哈伊教义认为所有人类发展的动力都来自于上帝的显示者,上帝的顯示者与巴哈伊的渐进启示的概念直接相关。 (zh)
  • Manifestation Gottes (Bahai-Transkription maẓhar-i-iláhí) ist ein theologischer Begriff aus dem Bahaitum, welcher ihr Modell der göttlichen Offenbarung umreißt. Alternativ werden von Bahā'ī auch die Begriffe Offenbarer oder Religionsstifter benutzt. Sie offenbaren das göttliche Gesetz und sind im Besitz der „Größten Unfehlbarkeit“ und frei von Sünde. Gegenüber der Menschheit treten sie als aufeinanderfolgende göttliche Lehrer auf, woraus sich die Baha'i-Lehre der Fortschreitenden Offenbarung ergibt. (de)
  • La Manifestación de Dios es un concepto característico del bahaísmo que hace referencia a aquellas personas a las que consideran portadoras de una revelación divina. Esta revelación, según las creencias bahaíes, es de carácter progresivo y responde a un plan de Dios de desarrollo de la humanidad a lo largo de la historia. Las Manifestaciones de Dios reflejan los atributos de la divinidad en el mundo, son el único canal por el que la humanidad puede conocer a Dios, y sus mensajes, usualmente estructurados como religiones, son las fuerzas impulsoras del progreso y el avance de las civilizaciones humanas. (es)
  • The Manifestation of God (Persian: مظهر ظهور maẓhar ẓohūr) is a concept in the Baháʼí Faith that refers to what are commonly called prophets. The Manifestations of God are appearances of the Divine Spirit or Holy Spirit in a series of personages, and as such, they perfectly reflect the attributes of the divine into the human world for the progress and advancement of human morals and civilization through the agency of that same Spirit. (en)
  • La Manifestazione di Dio indica, nella Fede bahá'í, il prescelto da Dio che in altre religioni è chiamato normalmente Profeta: negli scritti bahá'í sono usati alternativamente i termini Manifestazione di Dio, Profeta e Messaggero di Dio, con lo stesso significato. L'uomo può avere accesso alla volontà e alla luce di Dio attraverso i Suoi messaggeri. Fra questi si annoverano Mosé, Buddha, Gesù, Muhammad e Bahá'u'lláh. Essi sono come specchi perfetti che riflettono la luce di Dio e portano il Suo messaggio all'umanità in proporzione alle capacità ricettive degli uomini. (it)
  • Manifestatie van God, of Manifestatie (mazhar), is de term die in het bahai-geloof wordt gebruikt voor de stichters van de grote godsdiensten, die rechtstreeks samenhangen met het concept van progressieve openbaring. Volgens 'Abdu'l-Bahá moeten manifestaties van God in ieder aspect boven elke andere persoon staan, om ervoor te zorgen dat ze effectief mensen kunnen onderwijzen. Ergens anders zegt hij: "De essentiële vereiste en kwalificatie van het profetenambt is het opleiden en begeleiden van de mensen." (nl)
  • Gudsmanifestation är det speciella ord som bahá'í-troende använder om de stora religiösa personligheter som uppenbarar gudomlig kunskap till mänskligheten i ett bestämt geografiskt område och vid en given tidpunkt i mänsklighetens historia i enlighet med de religiösa uppenbarelsernas progressiva natur. Kristus lära var, enligt bahá'í-läran, inte absolut och slutgiltig och Muhammed kan visserligen ses som den siste profeten men inte som den siste gudsmanifestationen. Bahá'íerna namnger dem även som profeter, sändebud, budbärare, religionsgrundare beroende på vem de kommunicerar med. Den senaste gudsmanifestationen i raden var, enligt bahá'í, bahá'í-trons grundare Bahá'u'lláh (1817 – 1892), som var den förste att vända sig till alla människor på planeten. Bahá'u'lláhs föregångare var Báb (1 (sv)
rdfs:label
  • Manifestation Gottes (de)
  • Manifestación de Dios (es)
  • Manifestazione di Dio (it)
  • Manifestation of God (Baháʼí Faith) (en)
  • Manifestatie van God (nl)
  • Manifestação de Deus (pt)
  • Gudsmanifestation (sv)
  • 上帝的显示者 (zh)
rdfs:seeAlso
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:wikiPageDisambiguates of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License