About: Week

An Entity of Type: organisation, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

A week is a unit of time equal to seven days. It is the standard time period used for short cycles of days in most parts of the world. The days are often used to indicate common work days and rest days, as well as days of worship. Weeks are often mapped against yearly calendars, but are typically not the basis for them, as weeks are not based on astronomy.

Property Value
dbo:abstract
  • La setmana (del llatí septimana) és una unitat de mesura del temps, més gran que un dia i més petita que un mes. A la majoria de calendaris moderns, inclòs el gregorià vigent a la major part del món i establert el 1582 pel papa Gregori XIII, la setmana és un període de set dies consecutius, tot i que aquest nombre no té cap fonament astronòmic. Hi ha agrupacions amb altres nombres de dies equivalents a la setmana en diferents cultures que no usen el nombre set com a base. Tanmateix a Europa hi ha hagut excepcionalment, durant determinats períodes setmanes de sis o cinc dies, com en l'antiga URSS o de 10 com en la França revolucionària. Els noms dels set dies de la setmana en català són: dilluns, dimarts, dimecres, dijous, divendres, dissabte i diumenge. (ca)
  • Týden je cyklicky se opakující časové období sedmi po sobě následujících dnů, existují ale i týdny s jiným počtem dnů. Sedmidenní týden se objevuje v různých kalendářích od starověku, v gregoriánském kalendáři byly dny v týdnu původně řazeny v pořadí neděle, pondělí, úterý, středa, čtvrtek, pátek, sobota. Tento kalendář se celosvětově rozšířil jako občanský kalendář a v řadě zemí světa se vžilo řazení dnů v týdnu od pondělí, kterým začíná pět pracovních dní následovaných víkendem. Týdenní cyklus běží nezávisle na měsících a rocích, které tak začínají různými dny v týdnu, protože jejich délka není sladěna s délkou týdne (počet dní v roce a měsíci není až na únor v nepřestupném roce dělitelný sedmi). V gregoriánském kalendáři má měsíc 28–31 dní, trvá proto 4 týdny a 0–3 dny, a rok má 365–366 dní, což odpovídá délce 52 týdnů a 1–2 dnů. Pořadí týdne v roce se označuje čísly 1–52 (příp. 53). Ve světě existují různé způsoby počítání podle toho, jakým dnem týden začíná a jak se započítá první neúplný týden, pokud se začátek roku nekryje se začátkem týdne. Ve většině zemí Evropy se dle normy ISO 8601 jako 1. týden počítá první týden obsahující čtvrtek, tedy "První týden se 4 dny". Pokud má první neúplný týden jen tři dny (Nový rok, sobota a neděle) nebo méně, počítá se jako první až následující týden. Číslo platí vždy pro celý týden, tedy i pro část týdne, přesahující do předchozího či následujícího roku. (cs)
  • الأُسبوع هو وحدة زمنية أطول من اليوم وأقصر من الشهر. يكون طول الأسبوع سبعة أيام رغم أنه لا أصل فلكي لهذه المدة. ولكن هناك اعتقاد بأن تقسيم الأسبوع إلى سبعة أيام مرتبط بأمر الدين، ومأخوذ منه، وله تعلق بأخباره وأحكامه. قال شيخ الإسلام ابن تيمية: «فكل أمة ليس لها كتاب ليس في لغتها أيام الأسبوع، وإنما يوجد في لغتها اسم اليوم والشهر والسنة، لأن ذلك عرف بالحس والعقل، فوضعت له الأمم الأسماء، لأن التعبير يتبع التصور، وأما الأسبوع فلم يعرف إلا بالسمع، لم يُعرف أن الله خلق السموات والأرض وما بينهما في ستة أيام ثم استوى على العرش إلا بأخبار الأنبياء الذين شرع لهم أن يجتمعوا في الأسبوع يوما يعبدون الله فيه، ويحفظون به الأسبوع الأول الذي بدأ الله فيه خلق هذا العالم ؛ ففى لغة العرب والعبرانيين ومن تلقى عنهم: أيامُ الأسبوع، بخلاف الترك ونحوهم فإنه ليس في لغتهم أيام الأسبوع لأنهم لم يعرفوا ذلك فلم يعبروا عنه». (ar)
  • Η εβδομάδα είναι οριζόμενη ίση με το χρονικό διάστημα που απαρτίζεται από επτά συνεχόμενα ημερονύκτια. Ο κύκλος επτά ημερών τρέχει ανεξάρτητα από τον κύκλο ενός ημερολογίου. Η εβδομάδα αποτελεί το κυρίως χρονικό διάστημα για τον κύκλο των εργάσιμων ημερών. Σήμερα, οι ημέρες της εβδομάδας στην ελληνική γλώσσα φέρουν τα ονόματα: Δευτέρα, Τρίτη, Τετάρτη, Πέμπτη, Παρασκευή, Σάββατο και Κυριακή, ενώ σε άλλες γλώσσες φέρουν τα ονόματα πλανητών. Δηλαδή, για τις ημέρες Δευτέρα μέχρι Πέμπτη δεν χρησιμοποιούνται ονόματα, αλλά τακτικά αριθμητικά. (el)
  • Semajno estas, en multaj kulturoj, tempoperiodo konsistanta el pluraj tagoj, sed pli mallonga ol monato. La semajno ofte markis intervalon inter merkattagoj aŭ religiaj observoj kiel la ŝabato. Nun en la plej multaj landoj oni uzas semajnon de sep tagoj. Diversaj kulturoj havis diversajn longecojn de semajno, inter kelkaj afrikaj kulturoj kies semajno estas kvar tagojn longa, ĝis la praromianoj, kiuj mezuris la nundinae, naŭ tagoj inkluzive (ok tagoj en la semajno) inter unu merkattago kaj la sekva, kaj la praegiptoj, kies semajno havis dek tagojn. Revolucia Francio dividis la monatojn de sia kalendaro en tri décades de dek tagoj. Antikva Ateno ankaŭ havis semajnon de dek tagoj. La semajno en Okcident-Eŭrazio estas sep-taga. Tio verŝajne rezultas el la observo, ke ĉiu fazo de la luno estas proksimume sep tagojn longa. En la gregoria, islama kaj hebrea kalendaroj la semajno havas sep tagojn. Pro la internacia influo de la Okcidenta kulturo, ĝia gregoria kalendaro multe disvastiĝis, tiel ke nun la sep-taga semajno estas uzata en la plej multaj landoj. En Ĉinio (kaj de tie en aliaj orient-aziaj landoj) oni ekuzis la sep-tagan semajnon en la 16-a jarcento per instigo de jezuitoj. La tagoj de la semajno en la gregoria kalendaro estas: lundo, mardo, merkredo, ĵaŭdo, vendredo, sabato, kaj dimanĉo. Tiuj nomoj, kun kelkaj ŝanĝoj, venis el la antikvaj latinaj nomoj por la tagoj, nomitaj laŭ la sep astroj, kiuj oniakrede ĉirkaŭiris la Teron kiel diaĵoj: Luno, Marso, Merkuro, Jupitero, Venuso, Saturno, kaj Suno - ĉi du lastaj renomiĝis laŭ la juda kaj kristana ŝabatoj sed konservis siajn nomojn ekzemple en la angla kaj germana. En la portugala kaj en la greka semajntagoj ne havas nomojn, krom sabato kaj dimanĉo - ili estas simple la dua, tria, kvara, kvina kaj sesa semajntago. La esperantaj nomoj de la semajntagoj venas rekte (kun la escepto de la supre menciita sabato) el la franca : lundi, mardi, mercredi, jeudi, vendredi, samedi, dimanche. Laŭ internacia normo ISO 8601 la unua tago de la semajno estas lundo. Kelkaj kristanaj landoj, precipe Usono, tamen insistas, ke la unua tago de la semajno estas dimanĉo. Tio kondukas kvarfoje en 28 jaroj al malsama numerado de la semajnoj en jaro. En Portugallingvaj landoj, ĉar semajntagoj ne havas nomojn, ne eblas ŝanĝi tion, ĉar oni ne povas diri "la unua tago de semajno estas la dua tago (lundo)". Vidu: semajnfino, laborsemajno, kaj Gregoria kalendaro. (eo)
  • Die Woche ist heute in fast allen Kulturen eine gebräuchliche Zeiteinheit von sieben Tagen. Sie ist allerdings in den meisten Ländern weder eine gesetzliche Einheit noch eine physikalische Maßeinheit im Sinne von Einheitensystemen. Dennoch können nach dem deutschen Bürgerlichen Gesetzbuch (z. B. § 188 Abs. 2) und dem schweizerischen Obligationenrecht (Art. 77 Abs. 1 Ziff. 2 OR) Fristen in Wochen angegeben werden, wobei in Deutschland die Woche meist als Montag 0:00 Uhr bis Sonntag 24:00 Uhr definiert wird (§ 21a Arbeitszeitgesetz). Nach der 1975 von der Internationalen Organisation für Normung (ISO) aufgestellten Empfehlung haben die Wochentage seit Januar 1976 die folgende Reihenfolge: Montag, Dienstag, Mittwoch, Donnerstag, Freitag, Samstag/Sonnabend und Sonntag. Nach jüdischer und christlicher Tradition beginnt die Woche mit dem Sonntag. Genauso wird es heute auch in den USA, in Israel, in arabischen Ländern sowie in Japan und China gehandhabt. Auch die deutsche Bezeichnung „Mittwoch“ bezieht sich auf einen Wochenbeginn am Sonntag und nicht am Montag. Jedoch vermerken die Kalender der meisten europäischen Staaten den Montag als ersten Tag der Woche, wie in der Norm ISO 8601 vorgesehen. Nach altpersischer Tradition beginnt die Woche mit dem Samstag. In Deutschland war ab 1943 die DIN-Norm DIN 1355 gültig, die 1975 mit Wirkung ab 1976 geändert wurde, dann 1992 in die EN 28601 aufging und im September 2006 von der derzeit gültigen ISO 8601 abgelöst wurde. (de)
  • Se conoce como semana (del latín tardío septimāna, y este del latín septem, ‘siete’)​ o raramente como hebdómada (del latín hebdomăda, y este del griego ἑβδομάς, -άδος hebdomás, -ádos)​ al ciclo compuesto por siete jornadas seguidas; es decir al período de 7 días naturales con carácter de consecutivos, que de acuerdo a la norma ISO 8601 adoptada por la mayoría de los países del mundo, comienza el lunes y finaliza el domingo.​​ Igual que la división del día en 24 horas, el ciclo de siete días proviene de la astronomía babilónica. A cada hora del día se le asignaba un planeta clásico, en un ciclo que empezaba por el más lejano: Saturno, Júpiter, Marte, Sol, Venus, Mercurio y Luna. En español los nombres derivan de este ciclo, excepto el sexto y séptimo que lo hacen de la tradición cristiana, lo que resulta en los actuales nombres de los días de la semana: lunes, martes, miércoles, jueves, viernes, sábado y domingo. No obstante, en muchas regiones estas referencias están total o parcialmente ausentes y los días de la semana están numerados. Hay países que consideran el domingo el primer día de la semana, de acuerdo con la semana litúrgica cristiana,​​ o que la hacen comenzar en sábado, en algunos países musulmanes. La semana es el período de tiempo estándar utilizado para los ciclos de días de trabajo y de descanso en la mayoría de las partes del mundo. (es)
  • Astea astelehenetik igandera doan zazpi egun jarraikietako denbora da. Zazpi egun jarraikiko edozein denbora tarteri, berriz, astea edo astebetea deritzo. Astearen zazpi egunen izenik ohikoenak, euskaraz, hauek dira: * astelehena * asteartea * asteazkena * osteguna * ostirala * larunbata * igandea Nazioarteko ISO 8601 arauak eta Europako herrialde gehienek astelehena asteko lehen eguntzat hartzen dute. Europatik kanpoko mendebaldeko herrialde askotan igandea asteko lehen eguntzat hartzen da eta Ekialde Hurbileko zati handi batean astea larunbatean hasten da. (eu)
  • Une semaine (du latin septimana : « semaine ») est une période de sept jours consécutifs. L'adjectif français associé est « hebdomadaire ». Substantivé (utilisé comme nom), le mot désigne une publication paraissant chaque semaine. Trois problématiques sont distinctes : le nombre sept, les noms des jours et leur ordre. Ces trois thèmes sont étudiés dans des articles détaillés. (fr)
  • Is éard is brí le seachtain ná aonad ama a chuimsíonn seacht lá. (ga)
  • Pekan atau minggu adalah sebuah satuan waktu yang terdiri dari tujuh hari. Dalam bahasa Indonesia, nama-nama hari diambil dari nama hari dalam bahasa Arab, kecuali kata Minggu yang berasal dari bahasa Portugis. Dalam beberapa bahasa lain, nama-nama hari diambil dari nama-nama planet atau nama-nama dewa. Standar ISO 8601 dan kebanyakan negara di Eropa mengawali pekan pada hari Senin. Kebanyakan negara di Timur Tengah mengawalinya pada hari Sabtu. Indonesia, Jepang, Brasil, Amerika Serikat, Kanada, dan negara-negara lainnya mengawali pekan pada hari Ahad/Minggu. (in)
  • La settimana è un periodo di tempo ciclico, regolare e costante di sette giorni, che dipende dal calendario lunisolare: l'unità cronologica minima che questo prende in considerazione, infatti, è una singola fase lunare tra le quattro principali mensili, nell'interazione fra i due luminari, il Sole e la Luna. Illustrazione delle sette divinità germaniche che danno il nome ai corrispondenti giorni della settimana, su una stampa olandese: Zon-Domenica, Maan-Lunedì, Tuisco-Martedì, Wodan-Mercoledì, Thor-Giovedì, Friga-Venerdì, Seater-Sabato. Il sette è inoltre un numero ricorrente nelle antiche scuole di esoterismo, al quale tradizionalmente venivano ricondotti i principi primordiali della realtà. (it)
  • A week is a unit of time equal to seven days. It is the standard time period used for short cycles of days in most parts of the world. The days are often used to indicate common work days and rest days, as well as days of worship. Weeks are often mapped against yearly calendars, but are typically not the basis for them, as weeks are not based on astronomy. The modern seven-day week can be traced back to the Babylonians, who used it within their calendar. Other ancient cultures had different week lengths, including ten in Egypt and an eight-day week for Etruscans. The Etruscan week was adopted by the Ancient Romans, but they later moved to a seven-day week, which had spread across Western Asia and the Eastern Mediterranean. In 321 AD, Emperor Constantine officially decreed a seven-day week in the Roman Empire, including making Sunday a public holiday. This later spread across Europe, then the rest of the world. In English, the names of the days of the week are Monday, Tuesday, Wednesday, Thursday, Friday, Saturday, and Sunday. In many languages, the days of the week are named after gods or planets visible to the eye. Such a week may be called a planetary week. Certain weeks within a year may be designated for a particular purpose, such as Holy Week in Christianity, Golden Week in China, and National Family Week in Canada. More informally, certain groups may advocate awareness weeks, which are designed to draw attention to a certain subject or cause. The term "week" may also be used to refer to a sub-section of the week, such as the workweek and weekend. Cultures vary in which days of the week are designated the first and the last, though virtually all have Saturday, Sunday or Monday as the first day. The Geneva-based ISO standards organization uses Monday as the first day of the week in its ISO week date system through the international ISO 8601 standard. Most of Europe and China consider Monday the first day of the week, most of North America and South Asia consider Sunday the first day, while Saturday is judged as the first day of the week in much of the Middle East and North Africa. Other regions are mixed, but typically observe either Sunday or Monday as the first day. The Christian and Jewish weeks begin on Sunday (a day of worship) and end with a sabbath day, both following the interpretation in the Hebrew Bible in which God created the world in six days and rested on the seventh. (en)
  • Een week is in de huidige tijdrekening een periode van zeven dagen. Een week wordt vaak aangeduid in de vorm begindatum t/m einddatum. Een andere manier is met een weeknummer en (als dat uit de context niet duidelijk is) een jaartal. Veel elektronische klokken, bijvoorbeeld op telefoons, geven echter niet standaard een weeknummer aan. Vaak worden dan ook naast het weeknummer ook nog de begin- en einddatum vermeld. (nl)
  • 주(週)는 시간 단위로, 1주는 7일(日)이다. (ko)
  • 週(しゅう)とは、7日を1周期とする時間の単位である。7日のそれぞれは曜日と呼ばれ、日本語ではそれぞれ七曜の名を冠して日曜日、月曜日、火曜日、水曜日、木曜日、金曜日、土曜日と呼ばれる。旧約聖書の『創世記』に神が6日間で天地創造の業を行い7日目に安息したとあることに由来する。 (ja)
  • Tydzień – pozaukładowa ; część miesiąca licząca siedem dni, od poniedziałku do niedzieli; każdy okres liczący siedem dni. Ta miara czasu związana jest z fazami Księżyca i odpowiada mniej więcej 1/4 miesiąca. (pl)
  • Неде́ля, седми́ца (в церковно-литургическом обиходе Русской церкви) — период времени в семь суток. Семидневная продолжительность недели закреплена в Международном стандарте ISO 8601: * неделя — интервал времени в семь дней (ISO 8601, пункт 2.2.9). * календарная неделя — интервал времени в семь дней, начинающийся с понедельника (ISO 8601, пункт 2.2.8.). (ru)
  • En vecka är en sammanhängande följd av sju dygn. Veckan kan ses som en självständig kalender som löper jämsides med mån- och sol-baserade kalendrar. (sv)
  • A semana é um período correspondente a um grupo de sete (7) dias que é o tempo de duração aproximado de uma fase lunar (¼ de ciclo lunar). Porém, a origem da expressão é mais recente e vem do latim septimana, que significava sete manhãs. A semana também é um período de cento e sessenta e oito (168) horas. A semana foi uma evolução na medida do tempo, cujo início ocorreu pela relação do homem com a natureza e principalmente com o que mais lhe chamava atenção e influenciava em sua vida, a movimentação dos astros, da Lua, do Sol e dos planetas errantes por eles monitorados. Na antiguidade, a Lua era muito mais significativa ao homem do que o Sol, porque iluminava as noites, conceito que hoje não é bem compreendido. A origem do período de 7 dias está intimamente ligada com sua proximidade em duração com as fases da Lua, que acabaram gerando os primeiros calendários anuais, hoje conhecidos como calendários lunares, e que também acabaram gerando em nível global os calendários semanais. O presente dia da semana é segunda-feira. (pt)
  • 星期又作週或者礼拜,是一个时间单位,每星期有7日。 中國古代七曜一詞,起源於先秦時代的天文占星學,又稱七政;漢朝的數學家劉洪著作七曜術講述天文算學,《後漢書志二律历》:「正月甲子朔旦冬至,七曜之起,始於牛初。」;東晉范甯的《春秋穀梁傳序》:“陰陽為之愆度,七曜爲之盈縮。”疏:“謂之七曜者,日月五星皆照天下,故謂之曜。”五星指火、水、木、金、土。在唐代以前還未有使用七星指代輪回的7日或一週;古巴比伦人首先使用7日為一週的时间单位,后来犹太人把它传到古埃及,又由古埃及传到罗马,公元3世纪以后,就广泛地传播到欧洲各国。唐朝时期在西域和中国的交流中传入了中土獲得發展,再传入朝鮮半島、日本。光緒三十一年(1905年)由袁嘉穀所定用「星期」代替「曜日」,到了民国以後星期被廣泛使用。 (zh)
  • Ти́ждень — одиниця вимірювання часу від понеділка до неділі включно; одиниця вимірювання часу, що дорівнює семи дням; семиденний строк, призначений для проведення якоїсь громадської роботи, кампанії. Слово «тиждень» походить від праслов. *ty(jь)žьdьnь — буквально «той же день». У староукраїнській мові засвідчується в джерелах XIV—XV ст. (uk)
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 33538 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 60874 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1123985328 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:align
  • right (en)
dbp:caption
  • Five colors of five-day work week repeat. (en)
  • Rest day of six-day work week in blue. (en)
  • Soviet calendar, 1930. (en)
  • Soviet calendar, 1933. (en)
dbp:direction
  • horizontal (en)
dbp:footer
  • Days of each Gregorian month in both calendars are grouped vertically into seven-day weeks. (en)
dbp:image
  • Soviet calendar 1930 color.jpg (en)
  • Soviet calendar 1933 color.jpg (en)
dbp:width
  • 150 (xsd:integer)
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:subject
gold:hypernym
rdf:type
rdfs:comment
  • Η εβδομάδα είναι οριζόμενη ίση με το χρονικό διάστημα που απαρτίζεται από επτά συνεχόμενα ημερονύκτια. Ο κύκλος επτά ημερών τρέχει ανεξάρτητα από τον κύκλο ενός ημερολογίου. Η εβδομάδα αποτελεί το κυρίως χρονικό διάστημα για τον κύκλο των εργάσιμων ημερών. Σήμερα, οι ημέρες της εβδομάδας στην ελληνική γλώσσα φέρουν τα ονόματα: Δευτέρα, Τρίτη, Τετάρτη, Πέμπτη, Παρασκευή, Σάββατο και Κυριακή, ενώ σε άλλες γλώσσες φέρουν τα ονόματα πλανητών. Δηλαδή, για τις ημέρες Δευτέρα μέχρι Πέμπτη δεν χρησιμοποιούνται ονόματα, αλλά τακτικά αριθμητικά. (el)
  • Astea astelehenetik igandera doan zazpi egun jarraikietako denbora da. Zazpi egun jarraikiko edozein denbora tarteri, berriz, astea edo astebetea deritzo. Astearen zazpi egunen izenik ohikoenak, euskaraz, hauek dira: * astelehena * asteartea * asteazkena * osteguna * ostirala * larunbata * igandea Nazioarteko ISO 8601 arauak eta Europako herrialde gehienek astelehena asteko lehen eguntzat hartzen dute. Europatik kanpoko mendebaldeko herrialde askotan igandea asteko lehen eguntzat hartzen da eta Ekialde Hurbileko zati handi batean astea larunbatean hasten da. (eu)
  • Une semaine (du latin septimana : « semaine ») est une période de sept jours consécutifs. L'adjectif français associé est « hebdomadaire ». Substantivé (utilisé comme nom), le mot désigne une publication paraissant chaque semaine. Trois problématiques sont distinctes : le nombre sept, les noms des jours et leur ordre. Ces trois thèmes sont étudiés dans des articles détaillés. (fr)
  • Is éard is brí le seachtain ná aonad ama a chuimsíonn seacht lá. (ga)
  • Pekan atau minggu adalah sebuah satuan waktu yang terdiri dari tujuh hari. Dalam bahasa Indonesia, nama-nama hari diambil dari nama hari dalam bahasa Arab, kecuali kata Minggu yang berasal dari bahasa Portugis. Dalam beberapa bahasa lain, nama-nama hari diambil dari nama-nama planet atau nama-nama dewa. Standar ISO 8601 dan kebanyakan negara di Eropa mengawali pekan pada hari Senin. Kebanyakan negara di Timur Tengah mengawalinya pada hari Sabtu. Indonesia, Jepang, Brasil, Amerika Serikat, Kanada, dan negara-negara lainnya mengawali pekan pada hari Ahad/Minggu. (in)
  • Een week is in de huidige tijdrekening een periode van zeven dagen. Een week wordt vaak aangeduid in de vorm begindatum t/m einddatum. Een andere manier is met een weeknummer en (als dat uit de context niet duidelijk is) een jaartal. Veel elektronische klokken, bijvoorbeeld op telefoons, geven echter niet standaard een weeknummer aan. Vaak worden dan ook naast het weeknummer ook nog de begin- en einddatum vermeld. (nl)
  • 주(週)는 시간 단위로, 1주는 7일(日)이다. (ko)
  • 週(しゅう)とは、7日を1周期とする時間の単位である。7日のそれぞれは曜日と呼ばれ、日本語ではそれぞれ七曜の名を冠して日曜日、月曜日、火曜日、水曜日、木曜日、金曜日、土曜日と呼ばれる。旧約聖書の『創世記』に神が6日間で天地創造の業を行い7日目に安息したとあることに由来する。 (ja)
  • Tydzień – pozaukładowa ; część miesiąca licząca siedem dni, od poniedziałku do niedzieli; każdy okres liczący siedem dni. Ta miara czasu związana jest z fazami Księżyca i odpowiada mniej więcej 1/4 miesiąca. (pl)
  • Неде́ля, седми́ца (в церковно-литургическом обиходе Русской церкви) — период времени в семь суток. Семидневная продолжительность недели закреплена в Международном стандарте ISO 8601: * неделя — интервал времени в семь дней (ISO 8601, пункт 2.2.9). * календарная неделя — интервал времени в семь дней, начинающийся с понедельника (ISO 8601, пункт 2.2.8.). (ru)
  • En vecka är en sammanhängande följd av sju dygn. Veckan kan ses som en självständig kalender som löper jämsides med mån- och sol-baserade kalendrar. (sv)
  • 星期又作週或者礼拜,是一个时间单位,每星期有7日。 中國古代七曜一詞,起源於先秦時代的天文占星學,又稱七政;漢朝的數學家劉洪著作七曜術講述天文算學,《後漢書志二律历》:「正月甲子朔旦冬至,七曜之起,始於牛初。」;東晉范甯的《春秋穀梁傳序》:“陰陽為之愆度,七曜爲之盈縮。”疏:“謂之七曜者,日月五星皆照天下,故謂之曜。”五星指火、水、木、金、土。在唐代以前還未有使用七星指代輪回的7日或一週;古巴比伦人首先使用7日為一週的时间单位,后来犹太人把它传到古埃及,又由古埃及传到罗马,公元3世纪以后,就广泛地传播到欧洲各国。唐朝时期在西域和中国的交流中传入了中土獲得發展,再传入朝鮮半島、日本。光緒三十一年(1905年)由袁嘉穀所定用「星期」代替「曜日」,到了民国以後星期被廣泛使用。 (zh)
  • Ти́ждень — одиниця вимірювання часу від понеділка до неділі включно; одиниця вимірювання часу, що дорівнює семи дням; семиденний строк, призначений для проведення якоїсь громадської роботи, кампанії. Слово «тиждень» походить від праслов. *ty(jь)žьdьnь — буквально «той же день». У староукраїнській мові засвідчується в джерелах XIV—XV ст. (uk)
  • الأُسبوع هو وحدة زمنية أطول من اليوم وأقصر من الشهر. يكون طول الأسبوع سبعة أيام رغم أنه لا أصل فلكي لهذه المدة. ولكن هناك اعتقاد بأن تقسيم الأسبوع إلى سبعة أيام مرتبط بأمر الدين، ومأخوذ منه، وله تعلق بأخباره وأحكامه. قال شيخ الإسلام ابن تيمية: «فكل أمة ليس لها كتاب ليس في لغتها أيام الأسبوع، وإنما يوجد في لغتها اسم اليوم والشهر والسنة، لأن ذلك عرف بالحس والعقل، فوضعت له الأمم الأسماء، لأن التعبير يتبع التصور، وأما الأسبوع فلم يعرف إلا بالسمع، لم يُعرف أن الله خلق السموات والأرض وما بينهما في ستة أيام ثم استوى على العرش إلا بأخبار الأنبياء الذين شرع لهم أن يجتمعوا في الأسبوع يوما يعبدون الله فيه، ويحفظون به الأسبوع الأول الذي بدأ الله فيه خلق هذا العالم ؛ ففى لغة العرب والعبرانيين ومن تلقى عنهم: أيامُ الأسبوع، بخلاف الترك ونحوهم فإنه ليس في لغتهم أيام الأسبوع لأنهم لم يعرفوا ذلك فلم يعبروا (ar)
  • La setmana (del llatí septimana) és una unitat de mesura del temps, més gran que un dia i més petita que un mes. A la majoria de calendaris moderns, inclòs el gregorià vigent a la major part del món i establert el 1582 pel papa Gregori XIII, la setmana és un període de set dies consecutius, tot i que aquest nombre no té cap fonament astronòmic. Hi ha agrupacions amb altres nombres de dies equivalents a la setmana en diferents cultures que no usen el nombre set com a base. Tanmateix a Europa hi ha hagut excepcionalment, durant determinats períodes setmanes de sis o cinc dies, com en l'antiga URSS o de 10 com en la França revolucionària. (ca)
  • Týden je cyklicky se opakující časové období sedmi po sobě následujících dnů, existují ale i týdny s jiným počtem dnů. Sedmidenní týden se objevuje v různých kalendářích od starověku, v gregoriánském kalendáři byly dny v týdnu původně řazeny v pořadí neděle, pondělí, úterý, středa, čtvrtek, pátek, sobota. Tento kalendář se celosvětově rozšířil jako občanský kalendář a v řadě zemí světa se vžilo řazení dnů v týdnu od pondělí, kterým začíná pět pracovních dní následovaných víkendem. (cs)
  • Semajno estas, en multaj kulturoj, tempoperiodo konsistanta el pluraj tagoj, sed pli mallonga ol monato. La semajno ofte markis intervalon inter merkattagoj aŭ religiaj observoj kiel la ŝabato. Nun en la plej multaj landoj oni uzas semajnon de sep tagoj. La semajno en Okcident-Eŭrazio estas sep-taga. Tio verŝajne rezultas el la observo, ke ĉiu fazo de la luno estas proksimume sep tagojn longa. La esperantaj nomoj de la semajntagoj venas rekte (kun la escepto de la supre menciita sabato) el la franca : lundi, mardi, mercredi, jeudi, vendredi, samedi, dimanche. (eo)
  • Die Woche ist heute in fast allen Kulturen eine gebräuchliche Zeiteinheit von sieben Tagen. Sie ist allerdings in den meisten Ländern weder eine gesetzliche Einheit noch eine physikalische Maßeinheit im Sinne von Einheitensystemen. Dennoch können nach dem deutschen Bürgerlichen Gesetzbuch (z. B. § 188 Abs. 2) und dem schweizerischen Obligationenrecht (Art. 77 Abs. 1 Ziff. 2 OR) Fristen in Wochen angegeben werden, wobei in Deutschland die Woche meist als Montag 0:00 Uhr bis Sonntag 24:00 Uhr definiert wird (§ 21a Arbeitszeitgesetz). (de)
  • Se conoce como semana (del latín tardío septimāna, y este del latín septem, ‘siete’)​ o raramente como hebdómada (del latín hebdomăda, y este del griego ἑβδομάς, -άδος hebdomás, -ádos)​ al ciclo compuesto por siete jornadas seguidas; es decir al período de 7 días naturales con carácter de consecutivos, que de acuerdo a la norma ISO 8601 adoptada por la mayoría de los países del mundo, comienza el lunes y finaliza el domingo.​​ La semana es el período de tiempo estándar utilizado para los ciclos de días de trabajo y de descanso en la mayoría de las partes del mundo. (es)
  • A week is a unit of time equal to seven days. It is the standard time period used for short cycles of days in most parts of the world. The days are often used to indicate common work days and rest days, as well as days of worship. Weeks are often mapped against yearly calendars, but are typically not the basis for them, as weeks are not based on astronomy. (en)
  • La settimana è un periodo di tempo ciclico, regolare e costante di sette giorni, che dipende dal calendario lunisolare: l'unità cronologica minima che questo prende in considerazione, infatti, è una singola fase lunare tra le quattro principali mensili, nell'interazione fra i due luminari, il Sole e la Luna. Illustrazione delle sette divinità germaniche che danno il nome ai corrispondenti giorni della settimana, su una stampa olandese: Zon-Domenica, Maan-Lunedì, Tuisco-Martedì, Wodan-Mercoledì, Thor-Giovedì, Friga-Venerdì, Seater-Sabato. (it)
  • A semana é um período correspondente a um grupo de sete (7) dias que é o tempo de duração aproximado de uma fase lunar (¼ de ciclo lunar). Porém, a origem da expressão é mais recente e vem do latim septimana, que significava sete manhãs. A semana também é um período de cento e sessenta e oito (168) horas. A semana foi uma evolução na medida do tempo, cujo início ocorreu pela relação do homem com a natureza e principalmente com o que mais lhe chamava atenção e influenciava em sua vida, a movimentação dos astros, da Lua, do Sol e dos planetas errantes por eles monitorados. (pt)
rdfs:label
  • أسبوع (ar)
  • Setmana (ca)
  • Týden (cs)
  • Woche (de)
  • Εβδομάδα (el)
  • Week (en)
  • Semajno (eo)
  • Semana (es)
  • Aste (eu)
  • Seachtain (ga)
  • Pekan (in)
  • Semaine (fr)
  • Settimana (it)
  • 주 (시간) (ko)
  • (ja)
  • Week (nl)
  • Tydzień (pl)
  • Semana (pt)
  • Неделя (ru)
  • Vecka (sv)
  • 星期 (zh)
  • Тиждень (uk)
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:type of
is dbo:wikiPageDisambiguates of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is gold:hypernym of
is rdfs:seeAlso of
is owl:differentFrom of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License