About: Metre (music)

An Entity of Type: Thing, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

In music, metre (Commonwealth spelling) or meter (American spelling) refers to regularly recurring patterns and accents such as bars and beats. Unlike rhythm, metric onsets are not necessarily sounded, but are nevertheless implied by the performer (or performers) and expected by the listener. A variety of systems exist throughout the world for organising and playing metrical music, such as the Indian system of tala and similar systems in Arabic and African music. Metre is related to and distinguished from pulse, rhythm (grouping), and beats:

Property Value
dbo:abstract
  • La mètrica és l'estructura subjacent en la música que es basa en l'aparició periòdica, normalment a intervals regulars, de sons o altres elements accentuats. Tot i que hi ha una relació especial, intrínseca i íntima entre mètrica i ritme, i que sovint es confonen, en essència són diferents: en tant que el ritme fa referència a les durades dels sons, la mètrica té la seva raó de ser en els accents. També té relació amb el tempo i amb els diversos paràmetres de l'. És habitual que aquesta estructura mètrica dels accents s'expliciti en una estructura rítmica de durades, però no sempre és així. Hi ha dos sistemes mètrics bàsics: el binari i el ternari. La mètrica binària es basa en una alternança de pulsacions fortes i febles, o accentuades i àtones; una de cada dues pulsacions és accentuada. La mètrica ternària es basa en una successió regular d'una pulsació forta o accentuada i dues de febles o àtones; en alguns casos i, en certs estils o tipus de música, hom considera que la segona de les dues pulsacions àtones és una mica més forta que la primera, sense arribar, però, a l'accentuació de la primera de cada tres. Un altre tipus de mètrica que habitualment es considera entre les bàsiques és la quaternària: una de cada quatre pulsacions —a intervals regulars— és forta. Normalment, però, es considera que la tercera pulsació també té una lleu accentuació, de manera que esdevé una successió forta–dèbil–mig forta-dèbil. Des d'aquest punt de vista, hom pot considerar la mètrica quaternària com a derivada de la binària. El principi mètric opera en diversos nivells simultàniament. Des d'aquest punt de vista, les pulsacions constitueixen grups binaris o ternaris. Però, cada pulsació, al seu torn, pot tenir subdivisions binàries o ternàries. Si, en efecte, la divisió de la pulsació és un fet rítmic, en essència, també té implicacions mètriques. Així, apareixen diversos sistemes més complexos: * Pulsacions que es divideixen per meitats i s'agrupen de dues en dues. És el cas del compàs 2/4. * Pulsacions que es divideixen per meitats i s'agrupen de tres en tres. És el cas del compàs ¾. * Pulsacions que es divideixen per terços i s'agrupen de dues en dues. És el cas del compàs 6/8. * Pulsacions que es divideixen per terços i s'agrupen de tres en tres. És el cas del compàs 9/8. Al llarg de la història, la música culta europea ha mostrat predilecció pels diversos tipus de mètrica, a voltes en funció dels usos i funcions d'aquesta música, a voltes en relació amb sistemes simbòlics, com quan al segle xiii es tenia per millor la mètrica ternària per considerar-la una representació simbòlica de la Santíssima Trinitat. En canvi, la música popular moderna mostra una predilecció absoluta per la mètrica binària, fins al punt que la mètrica ternària n'és l'excepció. El vals, el minuet o el bolero són exemples de mètrica ternària, mentre que la marxa, o la immensa majoria de ritmes ballables actuals són binaris. La mètrica s'expressa gràficament per mitjà de les indicacions de compàs al començament d'una partitura o en qualsevol lloc d'una composició en què variï el sistema mètric emprat. La síncope i el contratemps constitueixen les transgressions més habituals a aquesta regularitat d'accentuació que el sistema mètric dona a la música occidental. La música tradicional o folklòrica d'algunes zones d'Europa, en especial dels , fa un ús sovintejat d'estructures mètriques que es basen en l'alternança de mètrica binària i ternària. Són els denominats ritmes : 3+2+2; 3+2+2+3+2; etc. (ca)
  • Metrum je hodnotový systém, který člení časový průběh hudební skladby a sled tónů na základní celky, organizované z relativně stejných veličin, seskupených podle principu přízvučnosti a nepřízvučnosti. Určuje tedy rytmus hudební skladby (resp.popisuje koncept jejích rytmických jednotek) v rámci taktu a její charakteristiku z hlediska přízvučných a nepřízvučných dob. Výraz „metrum“ se kromě hudby používá též v literatuře, resp. poezii, kde se jedná o schéma metrického uspořádání verše.Termínu metrum se užívá zejména v té oblasti hudby, která je zřetelně členěna podle počítacích dob (má metrický základ). Základní typy takového členění se podobají metrickému systému veršů (trochej, daktyl apod.). Nejvhodnější prostor pro užití tohoto termínu dává taneční hudba resp. hudba užitá, ve spojení s tělesným pohybem (tancem, cvičením). Ametrická hudba, tedy hudba bez metrické organizace zahrnuje např. chorál, graficky zapsanou hudbu a některou etnickou hudbu. (cs)
  • Στη μουσική, το μέτρο αναφέρεται σε μια διάταξη ιεραρχημένων χτύπων στο χρόνο και επαναλαμβάνονται σε σταθερό, συνήθως, μοτίβο. Τα μέτρα χωρίζονται από τις . Οι χτύποι είναι ιεραρχημένοι σε ισχυρούς και ασθενείς και ανάλογα με τον αριθμό τους και την εναλλαγή τους δημιουργούν διάφορους τύπους μέτρων, όπως τα απλά, τα σύνθετα και τα μικτά. (el)
  • Der hier abzuhandelnde Begriff ist Das Metrum in der Musik. Die (europäische) Musik (Tonkunst, Tondichtung; gr. ή μουσική [τέχνη], musiké [téchne], auch τά μουσικά, |musiká: „Musenkunst, Kunst und Wissenschaft, Geistesbildung, Weisheit; Lied, Gesang, Musik; Tanzkunst, Dichtkunst, Poesie“;) ist, wie die Sprache, mit der sie ursprünglich eins war, ein künstlerischer Organismus, kein künstlicher Mechanismus, ihre Wissenschaft eine menschliche Institution, keine normative Lehre. Der musikalische Stoff – Ton, Klang, Rhythmus – affiziert unmittelbar die Sinnesorgane; die musikalischen Strukturen – Melodie, Polyphonie, Harmonie – bilden den emotionalen Gehalt, die musikalischen Formen und Gestalten – Figur, Motiv, Phrase, Thema, Satz usw. – den geistigen Gehalt. Im Gegensatz zur Sprache wird Musik spontan verstanden, und nach William Shakespeare sind ihre formalen Aussagen (Informationen) immer wahr, ihr Gefühlsausdruck immer echt. Unter Metrum (gr. μέτρον, |métron: „Maß, Maßstab, pl. Maß und Gewicht; rechtes Maß, Richtschnur; Silben- und Versmaß“; lat. von metiri: „ab-, aus-, vermessen; zumessen, zuteilen; ermessen, beurteilen“; „Versmaß, kleinste rhythmische Verseinheit; in der Musik Zeitmaß, Taktart, Entlehnung im 19. Jh. von lat. metrum, Vers- und Silbenmaß“) sind die auf dem (ideellen) Tongewicht beruhenden und vom Taktsystem geordneten Betonungsverhältnisse (metrische Akzentuation) zu verstehen, in der Melodie in Motiv und Phrase, die ihr formales Gliederungsgefüge bilden, in der Harmonie im Akkord, der damit zum Farbklang wird. Das Tongewicht (schwer – leicht) ist, im Gegensatz zur instrumentalen Tonfarbe, zur Tonhöhe (hoch – tief), Tondauer (lang – kurz) und Tonstärke (laut – leise), keine genuine Toneigenschaft, sondern entsteht erst in dem kompositorischen und interpretatorischen Formungsprozess als eine interaktive, wertende, eben metrische Beziehung der Töne zueinander. Die erste musikalische Form ist das Intervall (melodischer Tonschritt oder harmonischer Zweiklang; lat. intervallum, „Zwischenraum, Entfernung, Abstand“); die erste künstlerische Form ist das metrisch definierte Intervall, das in zwei kontrastierenden Varianten (Metren) vorkommt, je nachdem welcher der beiden Töne als der ‚gewichtigere’ hervorgehoben wird. Damit wird das durch seine tonale Spannung bereits charakterisierte Intervall (Prim, Sekunde, Terz usw.) zur kleinsten Bedeutungs- bzw. Sinneinheit, die bereits eine Motivsilbe sein kann. Der Takt dient der Notation des (abstrakten) Metrums. Er ist gekennzeichnet durch (1) seinen gleichmäßigen zeitlichen Grundschlag (Puls, Beat), der oft schon als ‚Takt’ bezeichnet wird; (2) seinen inhaltlichen Umfang in Notenwerten (z. B. Zwei-Viertel-, drei-Achtel-Takt); (3) den Taktstrich, der die erste Taktzeit, die Eins, als schweren, zu betonenden Taktteil und damit die übrigen als leichte bezeichnet. In einem Musikstück ist der Takt ein zugrunde liegendes Betonungsschema (ein mit der Schwere einsetzendes Metron), das sehr häufig einem Wechsel unterliegt, weil das reale, klingende Metrum nicht an den Takt, sondern an das Motiv gebunden ist. (de)
  • Mezuro (de greka μέτρον (metron) = „mezuro“) aŭ metriko estas en la muziko la terminoj por la organizado de pulsoj en regula akcentmodelo. Ĉi tiu akcentmodelo formas la „fonstrukturon“, sur kiu rilatas la aliaj ritmaj strukturoj de muzikpeco. Ĉar la diversaj taktspecoj en la muziko plej ofte estas ligitaj kun certa akcentmodelo, oni ofte intermiksas la terminojn takto kaj mezuro. Tiu takto foje nomiĝas ankaŭ muzika pulso. Ĝi facile konfuzeblas kun ritmo, kio tamen havas iom alian signifon kiu povas inkluzivi variajn tambursonojn kaj ritmajn sinkopojn. (eo)
  • La métrica en la música es la estructura subyacente que se basa en la aparición periódica, normalmente a lapsos de tiempo regulares, de sonidos u otros elementos acentuados. A pesar de que existe una relación especial, intrínseca e íntima entre métrica y ritmo, y que a menudo se confunden, en esencia son diferentes. En tanto que el ritmo hace referencia a las duraciones de los sonidos, la métrica tiene su razón de ser en los acentos. También se relaciona con el tiempo y con los diversos parámetros de la expresión musical. Es habitual que la estructura métrica de acentos se explicite en una estructura rítmica de duraciones, pero no siempre es así. La métrica se expresa gráficamente por medio de las indicaciones de compás al comienzo de una partitura o en cualquier lugar de una composición en la que varíe el sistema métrico utilizado. (es)
  • Dans la musique mesurée, le terme pulsation désigne, dans le domaine du rythme, le battement qui revient de manière cyclique au début de chaque temps. La régularité de la pulsation garantit l'égalité des temps, et par conséquent, un certain tempo. La pulsation est donc une graduation régulière du temps musical. Dans un sens global, « la » pulsation désigne habituellement l'ensemble des battements d'un morceau ou d'un passage donné. En parlant d'« une » pulsation, on considère le battement, isolé, d'un temps particulier. Cependant, il existe de nombreux exemples – et dans tous les types de répertoires – de musique non mesurée, dont la graduation du temps est donc irrégulière ou inexistante. (fr)
  • In music, metre (Commonwealth spelling) or meter (American spelling) refers to regularly recurring patterns and accents such as bars and beats. Unlike rhythm, metric onsets are not necessarily sounded, but are nevertheless implied by the performer (or performers) and expected by the listener. A variety of systems exist throughout the world for organising and playing metrical music, such as the Indian system of tala and similar systems in Arabic and African music. Western music inherited the concept of metre from poetry, where it denotes: the number of lines in a verse; the number of syllables in each line; and the arrangement of those syllables as long or short, accented or unaccented. The first coherent system of rhythmic notation in modern Western music was based on rhythmic modes derived from the basic types of metrical unit in the quantitative metre of classical ancient Greek and Latin poetry. Later music for dances such as the pavane and galliard consisted of musical phrases to accompany a fixed sequence of basic steps with a defined tempo and time signature. The English word "measure", originally an exact or just amount of time, came to denote either a poetic rhythm, a bar of music, or else an entire melodic verse or dance involving sequences of notes, words, or movements that may last four, eight or sixteen bars. Metre is related to and distinguished from pulse, rhythm (grouping), and beats: Meter is the measurement of the number of pulses between more or less regularly recurring accents. Therefore, in order for meter to exist, some of the pulses in a series must be accented—marked for consciousness—relative to others. When pulses are thus counted within a metric context, they are referred to as beats. (en)
  • Nella teoria musicale, il metro è una struttura basata sulla ricorrenza periodica di elementi accentuativi. Tale struttura può anche essere implicita, ossia non essere esplicitata ritmicamente. Essa condiziona il nostro ascolto. Da qui deriva, ad esempio, l'effetto della sincope, frutto per l'appunto di una sfasatura tra l'elemento esplicito del ritmo e quello implicito del metro. Nella notazione occidentale, la misura della battuta musicale costituisce un elemento metrico, benché gli studi di etnomusicologia abbiano dimostrato come il concetto di metro vada molto ad di là di quello di battuta. La misura ha due scopi nella musica occidentale: raggruppare una serie di tempi e rappresentare il mattone di una struttura musicale più ampia come una frase. La misura di una battuta implica la struttura dell'accentuazione delle note, ove alcune sono più accentuate di altre; il cambio di tempo cambia dunque anche il modo in cui le note sono accentate. (it)
  • 拍子(ひょうし)は、一般には、拍や拍の連なりのこと。西洋音楽では強拍に連なるいくつかの拍の集まりの繰り返しを言う。日本では「三三七拍子」という言葉でわかるように、この言葉は、西洋音楽の定義の「拍子」とは異なる使われ方をする。アラブ古典音楽のイーカーア(イーカー)やインド古典音楽のターラ(サンスクリット読み)を「何々拍子」と表現することがあるが、これも西洋音楽の定義の「拍子」とは異なる。 以下、本項においては、西洋音楽のそれについて述べる。 (ja)
  • 박자(拍子)는 박을 모아 몇 박마다 심리적인 강점(強點)을 주기적으로 설정하여, 박의 진행을 정리·통합하는 조직이다. 이것은 몇 박마다 반복함으로써 실현된다. 강점에 해당하는 박을 센박(強拍),약한 박을 여린박(弱拍)이라고 한다. (ko)
  • Metrum (od gr. metron „miara”) – obowiązujący w utworze muzycznym schemat, który określa układ akcentów w obrębie taktu oraz sposób zapisu wartości rytmicznych. (pl)
  • Métrica, em música, é a divisão de uma linha musical em compassos marcados por tempos fortes e fracos, representada na notação musical ocidental por um símbolo chamado de fórmula de compasso. Apropriadamente, métrica descreve o inteiro conceito de medição de unidades rítmicas, mas pode ser usado como um descritor específico de uma obra individual, conforme representado pela fórmula do compasso—"Esta música está num ? " equivale a dizer que "Esta música possui métrica 4/4" ou "Esta música é em 4/4". A métrica se distingue do ritmo, no sentido deste último ser identificado como padrões de duração, enquanto que a "métrica envolve nossa percepção inicial bem como a antecipação subsequente de uma série de batidas que extraímos da superfície rítmica da música à medida que ela se estende no tempo". Música amétrica inclui, entre muitas outras, o cantochão, certas peças do repertório para instrumento solo da Renascença europeia, algumas partituras gráficas que têm surgido desde os anos 1950, ou o repertório honkyoko para shakuhachi (pt)
  • Taktart är i musikteori en "kontinuerlig följd av identiska takter", en rytmisk indelning – en motsvarighet till poesins meter – av betonade och obetonade taktslag. I notskrift anges taktarten med en taktartsangivelse som visar antalet slag per takt samt det rytmvärde som utgör slaget. För att underlätta läsningen avgränsas takterna med lodräta taktstreck. Ordet takt beskriver egentligen själva indelningen, men används också som benämning på hur många slag som ingår i takten ("det här stycket går i fyrtakt"). Takt är inte detsamma som rytm, utan ett sätt att grovt beskriva rytm, ett slags minsta gemensamma nämnare. Mycket av den västerländska konstmusiken använder bara taktarter periodvis i kompositionerna. Det finns även musik helt utan taktart, exempelvis gregoriansk sång, svenska locklåtar, shakuhachi, slumpmusik med mera. (sv)
  • Метр (фр. mètre, от др.-греч. μέτρον мери́ло, [надлежащая] мера) в музыке — мера, определяющая величину ритмических построений вплоть до малых композиционных форм (например, периода). Элементарная метрическая единица — такт. В классической пятилинейной нотации метр фиксируется с помощью тактового размера и тактовой черты. В Западной Европе тактовая метрика (по Г. Бесселеру, Akzentstufentakt) окончательно сложилась в XVII веке. В музыке Венской классической школы, эпохи романтизма, в подавляющем большинстве произведений академической и неакадемической музыки XX века эта система ритмической организации является определяющей. (ru)
  • 在音乐中,节拍(英語:meter,实际应用俗称「time」)指循环出现的小节或拍子等表现出的模式和重音位置。节拍与节奏不同,其开端不一定会发声,但会被听众内心期待到。全世界的音乐中存在组织、演奏节拍的众多系统,如印度的塔拉体系,或阿拉伯、非洲的类似体系。西方音乐中,节拍的概念承袭自诗歌(; ),即一节诗中的行数、一行中的音节数,以及音节之间的长短、强弱格局(; )。现代西方音乐的第一个自洽的节奏记谱体系,源自古希腊古典诗歌和拉丁诗歌中基于音步基本类型的定量节拍所形成的节奏模式(,221)。后来,帕凡或嘉雅舞曲体裁中的乐句,是为了配合一定速度和拍号下固定的舞步。英文“measure”一词,最早指诗歌节律、一小节音乐的周期性时长,也可指四小节、八小节或十六小节的一系列音符、词语、动作组成的整句旋律()。 (zh)
  • Метр у музиці (від грец. metron — міра, розмір) — система організації музичного ритму, яка полягає у впорядкуванні чергування сильних і слабких долей. Метр є важливим засобом організації музичної мови і має величезне виражальне значення. Залежно від структури, метр буває: * простим — дво-, три-дольним, де акцент припадає на першу долю; * складним — чотири-, шести-, дев'яти-, дванадцятидольним, що складаються з однорідних простих метричних груп, з акцентом на перші долі кожної групи; * мішаним — п'яти-, семидольним, що складаються з неоднорідних метричних груп, з акцентом на перші долі кожної групи. Метр виражається метричним тактовим розміром, позначається дробом, чисельник якого показує кількість долей в такті, а знаменник — ритмічне значення долі, тривалість її звучання в одиницях сучасної (половинні, четвертні тощо). (uk)
dbo:soundRecording
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 84026 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 43888 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1095606475 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:date
  • 2011-05-27 (xsd:date)
dbp:description
  • Includes regular metre followed by an irregular metre (en)
dbp:filename
  • Dances from Terpsichore - 6. Volte by Praetorius.ogg (en)
dbp:header
  • Dance from Terpsichore (en)
dbp:reference
  • Benward, Bruce, and Marilyn Nadine Saker . Music: In Theory and Practice, Vol. 1, seventh edition. Boston: McGraw-Hill. . (en)
  • Berry, David Carson, and Sherman Van Solkema . "Theory". The Grove Dictionary of American Music, second edition, edited by Charles Hiroshi Garrett. New York: Oxford University Press. . (en)
  • Rubbra, Edmund . "String Quartet No. 2 in E-flat, Op. 73: An Analytical Note by the Composer." The Music Review 14:36–44. (en)
  • Hoppin, Richard H. 1978. Medieval Music. New York: W. W. Norton. . (en)
  • Forney, Kristine, and Joseph Machlis . The Enjoyment of Music: An Introduction to Perceptive Listening, tenth edition. New York: W. W. Norton. ; ; ; (en)
dbp:title
  • "Volte" (en)
dbp:type
  • music (en)
dbp:url
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:subject
rdf:type
rdfs:comment
  • Στη μουσική, το μέτρο αναφέρεται σε μια διάταξη ιεραρχημένων χτύπων στο χρόνο και επαναλαμβάνονται σε σταθερό, συνήθως, μοτίβο. Τα μέτρα χωρίζονται από τις . Οι χτύποι είναι ιεραρχημένοι σε ισχυρούς και ασθενείς και ανάλογα με τον αριθμό τους και την εναλλαγή τους δημιουργούν διάφορους τύπους μέτρων, όπως τα απλά, τα σύνθετα και τα μικτά. (el)
  • Mezuro (de greka μέτρον (metron) = „mezuro“) aŭ metriko estas en la muziko la terminoj por la organizado de pulsoj en regula akcentmodelo. Ĉi tiu akcentmodelo formas la „fonstrukturon“, sur kiu rilatas la aliaj ritmaj strukturoj de muzikpeco. Ĉar la diversaj taktspecoj en la muziko plej ofte estas ligitaj kun certa akcentmodelo, oni ofte intermiksas la terminojn takto kaj mezuro. Tiu takto foje nomiĝas ankaŭ muzika pulso. Ĝi facile konfuzeblas kun ritmo, kio tamen havas iom alian signifon kiu povas inkluzivi variajn tambursonojn kaj ritmajn sinkopojn. (eo)
  • Dans la musique mesurée, le terme pulsation désigne, dans le domaine du rythme, le battement qui revient de manière cyclique au début de chaque temps. La régularité de la pulsation garantit l'égalité des temps, et par conséquent, un certain tempo. La pulsation est donc une graduation régulière du temps musical. Dans un sens global, « la » pulsation désigne habituellement l'ensemble des battements d'un morceau ou d'un passage donné. En parlant d'« une » pulsation, on considère le battement, isolé, d'un temps particulier. Cependant, il existe de nombreux exemples – et dans tous les types de répertoires – de musique non mesurée, dont la graduation du temps est donc irrégulière ou inexistante. (fr)
  • 拍子(ひょうし)は、一般には、拍や拍の連なりのこと。西洋音楽では強拍に連なるいくつかの拍の集まりの繰り返しを言う。日本では「三三七拍子」という言葉でわかるように、この言葉は、西洋音楽の定義の「拍子」とは異なる使われ方をする。アラブ古典音楽のイーカーア(イーカー)やインド古典音楽のターラ(サンスクリット読み)を「何々拍子」と表現することがあるが、これも西洋音楽の定義の「拍子」とは異なる。 以下、本項においては、西洋音楽のそれについて述べる。 (ja)
  • 박자(拍子)는 박을 모아 몇 박마다 심리적인 강점(強點)을 주기적으로 설정하여, 박의 진행을 정리·통합하는 조직이다. 이것은 몇 박마다 반복함으로써 실현된다. 강점에 해당하는 박을 센박(強拍),약한 박을 여린박(弱拍)이라고 한다. (ko)
  • Metrum (od gr. metron „miara”) – obowiązujący w utworze muzycznym schemat, który określa układ akcentów w obrębie taktu oraz sposób zapisu wartości rytmicznych. (pl)
  • Метр (фр. mètre, от др.-греч. μέτρον мери́ло, [надлежащая] мера) в музыке — мера, определяющая величину ритмических построений вплоть до малых композиционных форм (например, периода). Элементарная метрическая единица — такт. В классической пятилинейной нотации метр фиксируется с помощью тактового размера и тактовой черты. В Западной Европе тактовая метрика (по Г. Бесселеру, Akzentstufentakt) окончательно сложилась в XVII веке. В музыке Венской классической школы, эпохи романтизма, в подавляющем большинстве произведений академической и неакадемической музыки XX века эта система ритмической организации является определяющей. (ru)
  • 在音乐中,节拍(英語:meter,实际应用俗称「time」)指循环出现的小节或拍子等表现出的模式和重音位置。节拍与节奏不同,其开端不一定会发声,但会被听众内心期待到。全世界的音乐中存在组织、演奏节拍的众多系统,如印度的塔拉体系,或阿拉伯、非洲的类似体系。西方音乐中,节拍的概念承袭自诗歌(; ),即一节诗中的行数、一行中的音节数,以及音节之间的长短、强弱格局(; )。现代西方音乐的第一个自洽的节奏记谱体系,源自古希腊古典诗歌和拉丁诗歌中基于音步基本类型的定量节拍所形成的节奏模式(,221)。后来,帕凡或嘉雅舞曲体裁中的乐句,是为了配合一定速度和拍号下固定的舞步。英文“measure”一词,最早指诗歌节律、一小节音乐的周期性时长,也可指四小节、八小节或十六小节的一系列音符、词语、动作组成的整句旋律()。 (zh)
  • La mètrica és l'estructura subjacent en la música que es basa en l'aparició periòdica, normalment a intervals regulars, de sons o altres elements accentuats. Tot i que hi ha una relació especial, intrínseca i íntima entre mètrica i ritme, i que sovint es confonen, en essència són diferents: en tant que el ritme fa referència a les durades dels sons, la mètrica té la seva raó de ser en els accents. També té relació amb el tempo i amb els diversos paràmetres de l'. És habitual que aquesta estructura mètrica dels accents s'expliciti en una estructura rítmica de durades, però no sempre és així. Hi ha dos sistemes mètrics bàsics: el binari i el ternari. La mètrica binària es basa en una alternança de pulsacions fortes i febles, o accentuades i àtones; una de cada dues pulsacions és accentuada. (ca)
  • Metrum je hodnotový systém, který člení časový průběh hudební skladby a sled tónů na základní celky, organizované z relativně stejných veličin, seskupených podle principu přízvučnosti a nepřízvučnosti. Určuje tedy rytmus hudební skladby (resp.popisuje koncept jejích rytmických jednotek) v rámci taktu a její charakteristiku z hlediska přízvučných a nepřízvučných dob. Ametrická hudba, tedy hudba bez metrické organizace zahrnuje např. chorál, graficky zapsanou hudbu a některou etnickou hudbu. (cs)
  • Der hier abzuhandelnde Begriff ist Das Metrum in der Musik. Die (europäische) Musik (Tonkunst, Tondichtung; gr. ή μουσική [τέχνη], musiké [téchne], auch τά μουσικά, |musiká: „Musenkunst, Kunst und Wissenschaft, Geistesbildung, Weisheit; Lied, Gesang, Musik; Tanzkunst, Dichtkunst, Poesie“;) ist, wie die Sprache, mit der sie ursprünglich eins war, ein künstlerischer Organismus, kein künstlicher Mechanismus, ihre Wissenschaft eine menschliche Institution, keine normative Lehre. Der musikalische Stoff – Ton, Klang, Rhythmus – affiziert unmittelbar die Sinnesorgane; die musikalischen Strukturen – Melodie, Polyphonie, Harmonie – bilden den emotionalen Gehalt, die musikalischen Formen und Gestalten – Figur, Motiv, Phrase, Thema, Satz usw. – den geistigen Gehalt. Im Gegensatz zur Sprache wird Musi (de)
  • In music, metre (Commonwealth spelling) or meter (American spelling) refers to regularly recurring patterns and accents such as bars and beats. Unlike rhythm, metric onsets are not necessarily sounded, but are nevertheless implied by the performer (or performers) and expected by the listener. A variety of systems exist throughout the world for organising and playing metrical music, such as the Indian system of tala and similar systems in Arabic and African music. Metre is related to and distinguished from pulse, rhythm (grouping), and beats: (en)
  • La métrica en la música es la estructura subyacente que se basa en la aparición periódica, normalmente a lapsos de tiempo regulares, de sonidos u otros elementos acentuados. A pesar de que existe una relación especial, intrínseca e íntima entre métrica y ritmo, y que a menudo se confunden, en esencia son diferentes. En tanto que el ritmo hace referencia a las duraciones de los sonidos, la métrica tiene su razón de ser en los acentos. También se relaciona con el tiempo y con los diversos parámetros de la expresión musical. Es habitual que la estructura métrica de acentos se explicite en una estructura rítmica de duraciones, pero no siempre es así. La métrica se expresa gráficamente por medio de las indicaciones de compás al comienzo de una partitura o en cualquier lugar de una composición e (es)
  • Nella teoria musicale, il metro è una struttura basata sulla ricorrenza periodica di elementi accentuativi. Tale struttura può anche essere implicita, ossia non essere esplicitata ritmicamente. Essa condiziona il nostro ascolto. Da qui deriva, ad esempio, l'effetto della sincope, frutto per l'appunto di una sfasatura tra l'elemento esplicito del ritmo e quello implicito del metro. (it)
  • Taktart är i musikteori en "kontinuerlig följd av identiska takter", en rytmisk indelning – en motsvarighet till poesins meter – av betonade och obetonade taktslag. I notskrift anges taktarten med en taktartsangivelse som visar antalet slag per takt samt det rytmvärde som utgör slaget. För att underlätta läsningen avgränsas takterna med lodräta taktstreck. Ordet takt beskriver egentligen själva indelningen, men används också som benämning på hur många slag som ingår i takten ("det här stycket går i fyrtakt"). (sv)
  • Métrica, em música, é a divisão de uma linha musical em compassos marcados por tempos fortes e fracos, representada na notação musical ocidental por um símbolo chamado de fórmula de compasso. Apropriadamente, métrica descreve o inteiro conceito de medição de unidades rítmicas, mas pode ser usado como um descritor específico de uma obra individual, conforme representado pela fórmula do compasso—"Esta música está num ? " equivale a dizer que "Esta música possui métrica 4/4" ou "Esta música é em 4/4". (pt)
  • Метр у музиці (від грец. metron — міра, розмір) — система організації музичного ритму, яка полягає у впорядкуванні чергування сильних і слабких долей. Метр є важливим засобом організації музичної мови і має величезне виражальне значення. Залежно від структури, метр буває: Метр виражається метричним тактовим розміром, позначається дробом, чисельник якого показує кількість долей в такті, а знаменник — ритмічне значення долі, тривалість її звучання в одиницях сучасної (половинні, четвертні тощо). (uk)
rdfs:label
  • Mètrica (música) (ca)
  • Metrum (hudba) (cs)
  • Metrum (Musik) (de)
  • Μέτρο (μουσική) (el)
  • Mezuro (muziko) (eo)
  • Métrica (música) (es)
  • Metro (musica) (it)
  • Pulsation (musique) (fr)
  • Metre (music) (en)
  • 拍子 (ja)
  • 박자 (ko)
  • Metrum (muzyka) (pl)
  • Métrica (música) (pt)
  • Метр (музыка) (ru)
  • Taktart (sv)
  • 节拍 (zh)
  • Метр (музика) (uk)
rdfs:seeAlso
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License