An Entity of Type: music genre, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

Cultural history combines the approaches of anthropology and history to examine popular cultural traditions and cultural interpretations of historical experience. It examines the records and narrative descriptions of past matter, encompassing the continuum of events (occurring in succession and leading from the past to the present and even into the future) about a culture.

Property Value
dbo:abstract
  • الثقافة هي مجموعة تراكمات من الاختراعات والاكتشفات التي تصبغ الإنسان بطابعها المهني الحديث وتحيله إلى كم هائل من المعلومات والخبرات الذاتية بسبب تقدم وسائل الإنتاج المعرفي. أما التاريخ الثقافي فهو مجموعة من العادات والتقاليد والأعراف التي تميز مجموعة من الأشخاص وتجعلهم ينطوون تحت جناحها ويختلف التاريخ التاريخ الثقافي بين الآباء والأبناء ولقد أدت العولمة إلى انتشار هذه الظاهرة وتفشيها خصوصا الثقافة الغربية، وظهور مفهوم الغزو الثقافي والاستعمار الثقافي وهي نشر العدو أو المستعمر ثقافته ولغته بهدف إنتاج أفراد يتبعونه بل الفكر مما يؤدي إلى ظهور جيل ينتمون عقلاً إلى المستعمر أو العدو ويقومون بتحقيق أهدافه ويعد هذا أخطر أنواع الاستعمار لتأثيره الكبر وانتشاره الواسع وصعوبة التخلص منه. (ar)
  • La història de la cultura és l'evolució de la definició, de la descripció, de la percepció, els valors i de la relació amb la cultura que han tingut les diverses societats al llarg de la història. Resulta doncs que el propi concepte de cultura és cultural, és a dir, que la cultura s'analitza des d'un punt de vista subjectiu que depèn del moment històric, el lloc geogràfic, la societat i, en definitiva, la pròpia cultura. El concepte "cultura" va aparèixer per primera vegada a l'Europa del segle XVIII i es referia al símil d'un procés de cultiu o de millora de la persona, com en l'agricultura o l'horticultura. Al segle xix, el terme va arribar a referir-se primer al perfeccionament de la persona, especialment mitjançant l'educació, i després a la realització de les aspiracions nacionals o ideals. Fins i tot, alguns científics van utilitzar el terme per a referir-se a una capacitat humana universal. Fonamentalment, el conjunt de conductes i comportaments que es produeixen en una determinada comunitat i que són transmesos entre els seus individus per aprenentatge: aquesta sintètica definició no copsa necessàriament tots els aspectes d'allò que generalment s'entén per cultura i s'han proposat moltes definicions per a la cultura. Per exemple, el 1952, Alfred Kroeber i Clyde Kluckhohn van compilar una llista de 164 definicions de la paraula en la seva obra Cultura: una revisió crítica dels conceptes i definicions. (ca)
  • Als Kulturgeschichte bezeichnet man die Geschichte des geistig-kulturellen Lebens, der Zivilisation, und deren Erforschung und Darstellung. (de)
  • Kulturhistorio aŭ historio de kulturo(j) estas historiografia tendenco pli ol branĉo aŭ fako de la historio en si mem. Ĝi startis en la 1970-aj jaroj, ĉefe por difini determinitajn laboroj de anglusonaj kaj francaj historiistoj. La kultura historio kombinas la metodologiojn de la antropologio kaj de la historio por studi la tradiciojn de la popolaj kulturoj aŭ la kulturajn interpretojn de la historia sperto. Ĝenerale, ĝi fokusas al historiaj agoj kiuj okazas inter la grupoj kiuj ne kunformas la eliton de socio, kiel karnavaloj, popolaj festoj kaj publikaj ceremonioj. Ĝi okupiĝas ankaŭ pri popolaj tradicioj kiel la parola disvastigo de fabeloj, kantoj, eposaj poemoj kaj aliaj formoj de Parola tradicio. Foje, la historiistoj kiuj kultivas ĝin studas la disvolvigon de kulturaj elementoj ligitaj al la homaj rilatoj kiuj okazigas ilin, kiel ideoj, scienco, arto, tekniko, same kiel kulturaj esprimoj de sociaj movadoj kiel naciismo aŭ patriotismo. Ĝi ankaŭ analizas la ĉefajn historiajn konceptojn kiel povo, ideologio, socia klaso, kulturo, identeco, raso, perceptoj, sintenoj kaj disvolvigas novajn metodojn por la historia esplorado. Multaj studoj konsideras la procezojn de adaptado de la popola kulturo al la diversaj amaskomunikiloj (televido, radio, ĵurnaloj kaj gazetoj, inter aliaj), la procezojn de adaptado de la skribaj verkoj al kinarto, kaj aktuale la procezon de asimiladon de la parola, vida kaj skribita kulturoj al Interreto. Aliaj pli ĵusaj formoj aŭ teoriaj disvolvigoj de la kultura historio devenas de aliaj kampoj, kiel de la historio de arto; de antaŭaj metodologiaj fokusoj, kiel tiuj de la Skolo de Analoj, de la marksismo, kaj de la mikrohistorio; aŭ de teoriaj formuloj disvolvigitaj fare de precizaj intelektuloj kiel de Jürgen Habermas pri la "publika opinio", de Clifford Geertz pri la “densa priskribo” (interpreto de kulturoj), kaj la ideo de memoro kiel histori-kultura kategorio studita de Paul Connerton.Varios historiadores pueden ser agrupados en esta corriente. Kelkaj plej gravaj fakuloj tiukadre estas: Roger Chartier, Robert Darnton, Patrice Higonnet, Lynn Hunt, Keith Jerkins kaj Sarah Maza. Kelkaj ties verkoj pri la epoko de la Franca revolucio havigis, inter alia, novan rigardon al la koncepto de moderneco. (eo)
  • Cultural history combines the approaches of anthropology and history to examine popular cultural traditions and cultural interpretations of historical experience. It examines the records and narrative descriptions of past matter, encompassing the continuum of events (occurring in succession and leading from the past to the present and even into the future) about a culture. Cultural history records and interprets past events involving human beings through the social, cultural, and political milieu of or relating to the arts and manners that a group favors. Jacob Burckhardt (1818–1897) helped found cultural history as a discipline. Cultural history studies and interprets the record of human societies by denoting the various distinctive ways of living built up by a group of people under consideration. Cultural history involves the aggregate of past cultural activity, such as ceremony, class in practices, and the interaction with locales. (en)
  • Kulturaren historiak antropologiaren eta historiaren ikuspegiak konbinatzen ditu, kultura-tradizio herrikoiak eta esperientzia historikoaren kultura-interpretazioak aztertzeko. Iraganeko baliabideen erregistro eta narrazio-deskribapenak aztertzen dira kultura bati buruzko gertaeren jarraitutasuna aintzat hartuz. Kulturaren historiaren muina irudikapen terminoan dago. Kulturaren historiak egiten dio erreferentzia kultura-gaiak aztertzeko tradizioari, Alemaniako XVIII. mendetik XX. mendeko laurogeiko hamarkadan jaiotako Kulturaren historia berria arte, eta XXI. menderako proiekzioei, zeinaren ezaugarri komuna sinbolikoarekiko kezka eta haren interpretazioa baita. Kulturaren historia berri hori diziplinartekoa da. Garrantzitsua da historia politikoari erreparatzea, lehenik eta behin, historia zaharra egiteko joera erreakzionarioari, eta, bigarrenik, zergatik ez den antropologia politikotik ezer ikasten, antropologia-estiloko historia politikoa idazten. (Peter Burke, 2007) Kulturaren historia berri horrek kultura materialaren eta emozioen, sentimenduen eta irudimenaren munduaren historia hartzen ditu kontuan, bai eta irudikapen eta irudi mentalena, elitearen edo pentsalari handien kulturarena —adimen-historia, zentzu hertsian— eta herri-kulturarena, giza gogamenarena produktu soziohistorikotzat, eta esanahi partekatuen sistemena eta sinestezin horren beraren ondorio diren beste kultura-objektu batzuena ere. Hori guztia, gainera, ez ikuspegi zatikatu batetik, baizik eta ikuspegi lotu eta integratu batetik. (eu)
  • Historia cultural es una corriente historiográfica más que una rama de la historia o disciplina académica en sí. Comenzó a partir de la década de 1970, sobre todo para definir determinados trabajos de historiadores anglófonos (ingleses y estadounidenses) y francófonos (franceses). Los historiadores de tradición hispánica tardaron en secundar los métodos de esta corriente porque en la tradición de los distintos países hispánicos fueron más comunes las ideas de Ortega y Gasset para estudiar las ideas y las tradiciones culturales. La historia cultural combina las metodologías de la antropología y la historia para estudiar las tradiciones de la cultura popular o las interpretaciones culturales de la experiencia histórica. Generalmente, se enfoca en hechos históricos que suceden entre los grupos que no conforman la elite de una sociedad, como el carnaval, las fiestas populares y los rituales públicos. También se ocupa de las tradiciones populares como la trasmisión oral de cuentos, canciones, poemas épicos y otras formas de tradición oral. En ocasiones, los historiadores que la cultivan estudian el desarrollo de elementos culturales vinculados a las relaciones humanas que lo hacen posible, como las ideas, la ciencia, el arte, la técnica, así como expresiones culturales de movimientos sociales como el nacionalismo o el patriotismo. También analiza los principales conceptos históricos como poder, ideología, clase social, cultura, identidad, raza, percepción, actitud, y desarrolla métodos nuevos para la investigación histórica como la narrativa del cuerpo. Muchos estudios consideran los procesos de adaptación de la cultura popular a los medios de comunicación de masas (televisión, radio, periódicos y revistas, entre otros), los procesos de adaptación de lo escrito al cine, y actualmente el proceso de asimilación de la cultura oral, visual y escrita a Internet. Otras formas o desarrollos teóricos recientes de la historia cultural provienen de otros campos, como la historia del arte; de enfoques metodológicos previos, como la Escuela de los Annales, el marxismo, y la microhistoria; o de formulaciones teóricas desarrolladas por intelectuales concretos, como la de Jürgen Habermas sobre la "opinión pública", la de Clifford Geertz sobre la “descripción densa” (La interpretación de las culturas), y la idea de memoria como categoría histórico-cultural discutida por . Varios historiadores pueden ser agrupados en esta corriente. Algunos de los más importantes son: Roger Chartier, Robert Darnton, , , y . Sus trabajos sobre la época de la Francia revolucionaria han aportado, entre otras cosas, una nueva visión de la modernidad. (es)
  • Istilah sejarah budaya mengacu kepada sebuah disiplin ilmu dan subyek yang terkait dengannya. Sejarah budaya, sebagai sebuah disiplin ilmu, sering kali menggabungkan pendekatan antropologi dan sejarah untuk melihat tradisi budaya populer dan interpretasi budaya dari pengalaman sejarah. Bidang ilmu ini meneliti rekaman dan naras deskriptif mengenai pengetahuan pada masa lalu, adat istiadat, dan seni dari sekumpulan masyarakat. Bidang ilmu ini meneliti mengenai even yang terjadi dari masa lalu hingga masa kini dan masa depan yang membentuk sebuah budaya. sejarah budaya merekam dan menginterpretasi kejadian pada masa lalu yang berkaitan dengan manusia melalui sosial, budaya, dan politik, atau hal yang terkait dengan seni dan hal-hal yang diprioritaskan oleh sebuah kelompok.Jacob Burckhardt merupakan orang yang membuat sejarah budaya menjadi sebuah disiplin ilmu. Sejarah budaya mempelajari dan menginterpretasi catatan masyarakat dengan memperhatikan berbagai cara berbeda yang digunakan oleh manusia untuk membentuk sebuah kelompok. Sejarah budaya termasuk diantaranya aktivitas budaya pada masa lalu, seperti upacara, latihan dan interaksi dengan masyarakat setempat. (in)
  • L'histoire culturelle est un courant de recherche historique. Selon Jean-Yves Mollier, elle se situe au carrefour de plusieurs disciplines (histoire des mentalités, histoire sociale, etc.). Définie comme une histoire des sensibilités collectives ou une « histoire sociale des représentations », ses applications sont multiples. En effet, l'histoire culturelle a un champ d'études étendu et varié. Elle s'intéresse aux différentes thématiques touchant à la culture d'une société donnée (comme l'histoire culturelle des couleurs, l'histoire culturelle des animaux, l'histoire de la sexualité, l'histoire du genre, l'histoire des langues, etc.) : cela fait sa richesse et son intérêt pour la recherche historique. L'histoire culturelle est déjà présente sous forme embryonnaire au XVIIIe siècle, en France avec Voltaire, et se développe à des rythmes différents et sous diverses appellations durant le XXe siècle, en Allemagne (Kulturgeschichte (Histoire culturelle)), en Grande-Bretagne (Cultural history ou Culture history (Histoire culturelle)). En France, elle émane de l’histoire totale des Annales et de l’histoire des mentalités, elle est influencée bien avant cela, au début du XXe siècle, par la Kulturgeschichte de Karl Lamprecht. De nos jours, elle est représentée par des historiens tels que Michel Pastoureau, Pascal Ory, Dominique Kalifa, Philippe Poirrier, Jean-François Sirinelli, Roger Chartier, etc. Selon Philippe Urfalino, l'histoire culturelle est à définir comme une nouvelle méthodologie de l’histoire et non pas comme une nouvelle branche de la science historique. (fr)
  • Con l'espressione storia culturale ci si riferisce ad uno specifico metodo di ricerca storica sviluppatosi nel corso del XIX e XX secolo. Insieme alla storia politica, alla storia delle idee, alla storia economica e a quella sociale, essa rappresenta uno dei filoni più importanti della storiografia tradizionale.La storia culturale si caratterizza per un'attenzione particolare verso fattori culturali quali la mentalità, le credenze, le pratiche e le usanze dei popoli antichi. (it)
  • 文化史(ぶんかし、英語: cultural history、フランス語: histoire culturelle、ドイツ語: Kulturgeschichte)は、さまざまな時代と地域における精神・文化的な人間活動の研究と、その記述である。 文化史は、直接的には政治史または国家の歴史には関わらず、文化史では、年代は政治史の場合ほどの重要性はもたない。 文化史の概念は18世紀に遡り、人類の絶えざる文化的な発展という啓蒙主義(ヴォルテール)の信念に基づく。 ドイツのロマン主義(ヨハン・ゴットフリート・ヘルダー)においてはあらゆる慣習的な活動を文化史の一部として見て、その中に国民精神の表現を認めた。 20世紀は、自らの認識を諸民族の比較文化史から発達させた、アーノルド・J・トインビーとオスヴァルト・シュペングラーを代表とするような文化哲学に至った。アルフレート・ヴェーバーは、精神史の方向で文化史を文化社会学へ発達させた。 「世紀末ウィーン」を代表するディレッタントのひとりエゴン・フリーデルも浩瀚な『近代文化史』を著している。文化史の要素は、家族、言語、習俗、宗教、芸術そして科学などである。文化史はまた、「日常という素材」をも含む幅広い素材に基づいて叙述される。 (ja)
  • Cultuurgeschiedenis is de geschiedenis van de levensstijl (cultuur) van een samenleving, en het vakgebied binnen de geschiedschrijving dat zich met deze geschiedenis bezighoudt. Als academische discipline bestrijkt de cultuurgeschiedenis diverse maatschappelijke domeinen zoals kunst, vrijetijdsbesteding, religie en wetenschap, politiek, zorg, en het dagelijks leven. Deelgebieden binnen het vakgebied van de cultuurgeschiedenis zijn van oudsher: * kunstgeschiedenis * literatuurgeschiedenis * boekgeschiedenis * theatergeschiedenis * muziekgeschiedenis * filmgeschiedenis * bouwkunstgeschiedenis * godsdienstgeschiedenis * ideeëngeschiedenis * mentaliteitsgeschiedenis * Vaak wordt er ook nog en onder verstaan. De traditionele cultuurgeschiedenis hield zich niet zozeer bezig met politiek, economie of staatsinrichting. Vanaf ongeveer 1985 is echter sprake van een opleving van het cultuurhistorisch vakgebied, waarbij vrijwel alle domeinen van het menselijke leven tot de cultuur worden gerekend. Onder cultuurgeschiedenis in ruimere zin vallen alle historische fenomenen die op enigerlei wijze met de mens te maken hebben. (nl)
  • 문화사(文化史, cultural history)는 다양한 시대와 지역의 정신, 문화적인 인간 활동의 연구와 그 기술이다. 문화사의 개념은 18세기에 거슬러 인류의 끊임없는 문화적인 발전이라는 계몽주의 (볼테르)의 신념에 근거한다. 문화 역사 요소는 가족, 언어, 풍습, 종교, 예술, 과학 등이다. 또한, 일상이라는 소재를 포함한 다양한 소재에 따라 서술된다. (ko)
  • Kulturhistoria kallas vetenskapen om de av människans kulturella situationer, vilka studeras ur ett historiskt perspektiv. Kulturhistoria kombinerar ett antropologiskt tillvägagångssätt på historien för att undersöka de kulturellt specifika tolkningarna av människornas erfarenhet av sin samtid. Kulturhistorien undersöker således narrativa beskrivningar av historien, men också övriga källmaterial för att utröna hur människor uppfattade och hanterade sin samtid. Inom den nya kulturhistorien, som uppstått i kölvattnet av den så kallade "kulturella vändningen" som humanvetenskaperna gått igenom sedan 1980-talet, har dock studieobjektet för den kulturhistoriska forskningen kommit att breddas. Denna forskningstradition är kulturhistorisk i bemärkelsen att kulturteori används för att förstå historien, snarare än att den mänskliga kulturen och dess utveckling utgör studieobjektet för forskningen. Inom detta forskningsområde kan samhälleliga processer mycket väl vara ett studieobjekt, men förstått utifrån kulturteoretiska perspektiv. (sv)
  • História cultural (do termo alemão Kulturgeschichte ou Kulturhistorik), ao menos em sua definição comum a partir da década de 1970, frequentemente combina as abordagens da antropologia e da história para olhar para as tradições da cultura popular e interpretações culturais da experiência histórica e humana. A história cultural ocupa-se com a pesquisa e representação de determinada cultura em dado período e lugar. Ela não se dedica diretamente à história política ou à história oficial de países ou regiões. Na história cultural a cronologia não é tão relevante quanto na historiografia política. (pt)
  • История культуры — раздел исторической науки и культурологии, в рамках которого изучаются явления и процессы, связанные с развитием и взаимодействием тех аспектов человеческой деятельности, которые так или иначе связаны с культурой. Также история культуры является социально-гуманитарной . Предмет истории культуры — ценностный мир исторических эпох, народов, индивидов и других носителей исторического процесса. Изучение истории культуры существует столько же, сколько и историческая наука, однако само понятие истории культуры трактуется, зачастую, по-разному. В связи со сложившейся в России традицией изучения культуры, преимущественно, искусствоведами, в рамках истории культуры зачастую преподаётся история искусств. (ru)
  • 文化史是研究一个时期或一个地区的精神文化生活的科学。文化史不直接讨论政治或国家的历史,在文化史中,一个特定的年代或日期较于政治史不十分重要。在文化史中,重要的因素是语言、文學、藝術、宗教、制度和科技等。 文化史的开始可以追溯到18世纪,当时启蒙运动(其代表人伏尔泰)相信人类文化的发展和不断的进步,布克哈特也是代表人物之一。 (zh)
  • Історія культури — розділ історичної науки та культурології, присвячений вивченню розвитку і взаємодії аспектів людської діяльності, так чи інакше пов’язаних з культурою. Крім того, історія культури є окремою соціально-гуманітарною академічною дисципліною. Предмет історії культури — ціннісний світ історичних епох, народів, індивідів та інших носіїв історичного процесу. Вивчення історії культури існує стільки ж, скільки і історична наука, однак саме поняття історії культури трактується, найчастіше, по-різному. У зв’язку з традицією вивчення культури переважно мистецтвознавцями, що склалася на пострадянському просторі, у рамках історії культури часто викладається історія мистецтв. (uk)
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 424789 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 11705 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1121967982 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:isPartOf
dcterms:subject
rdf:type
rdfs:comment
  • الثقافة هي مجموعة تراكمات من الاختراعات والاكتشفات التي تصبغ الإنسان بطابعها المهني الحديث وتحيله إلى كم هائل من المعلومات والخبرات الذاتية بسبب تقدم وسائل الإنتاج المعرفي. أما التاريخ الثقافي فهو مجموعة من العادات والتقاليد والأعراف التي تميز مجموعة من الأشخاص وتجعلهم ينطوون تحت جناحها ويختلف التاريخ التاريخ الثقافي بين الآباء والأبناء ولقد أدت العولمة إلى انتشار هذه الظاهرة وتفشيها خصوصا الثقافة الغربية، وظهور مفهوم الغزو الثقافي والاستعمار الثقافي وهي نشر العدو أو المستعمر ثقافته ولغته بهدف إنتاج أفراد يتبعونه بل الفكر مما يؤدي إلى ظهور جيل ينتمون عقلاً إلى المستعمر أو العدو ويقومون بتحقيق أهدافه ويعد هذا أخطر أنواع الاستعمار لتأثيره الكبر وانتشاره الواسع وصعوبة التخلص منه. (ar)
  • Als Kulturgeschichte bezeichnet man die Geschichte des geistig-kulturellen Lebens, der Zivilisation, und deren Erforschung und Darstellung. (de)
  • Con l'espressione storia culturale ci si riferisce ad uno specifico metodo di ricerca storica sviluppatosi nel corso del XIX e XX secolo. Insieme alla storia politica, alla storia delle idee, alla storia economica e a quella sociale, essa rappresenta uno dei filoni più importanti della storiografia tradizionale.La storia culturale si caratterizza per un'attenzione particolare verso fattori culturali quali la mentalità, le credenze, le pratiche e le usanze dei popoli antichi. (it)
  • 文化史(ぶんかし、英語: cultural history、フランス語: histoire culturelle、ドイツ語: Kulturgeschichte)は、さまざまな時代と地域における精神・文化的な人間活動の研究と、その記述である。 文化史は、直接的には政治史または国家の歴史には関わらず、文化史では、年代は政治史の場合ほどの重要性はもたない。 文化史の概念は18世紀に遡り、人類の絶えざる文化的な発展という啓蒙主義(ヴォルテール)の信念に基づく。 ドイツのロマン主義(ヨハン・ゴットフリート・ヘルダー)においてはあらゆる慣習的な活動を文化史の一部として見て、その中に国民精神の表現を認めた。 20世紀は、自らの認識を諸民族の比較文化史から発達させた、アーノルド・J・トインビーとオスヴァルト・シュペングラーを代表とするような文化哲学に至った。アルフレート・ヴェーバーは、精神史の方向で文化史を文化社会学へ発達させた。 「世紀末ウィーン」を代表するディレッタントのひとりエゴン・フリーデルも浩瀚な『近代文化史』を著している。文化史の要素は、家族、言語、習俗、宗教、芸術そして科学などである。文化史はまた、「日常という素材」をも含む幅広い素材に基づいて叙述される。 (ja)
  • 문화사(文化史, cultural history)는 다양한 시대와 지역의 정신, 문화적인 인간 활동의 연구와 그 기술이다. 문화사의 개념은 18세기에 거슬러 인류의 끊임없는 문화적인 발전이라는 계몽주의 (볼테르)의 신념에 근거한다. 문화 역사 요소는 가족, 언어, 풍습, 종교, 예술, 과학 등이다. 또한, 일상이라는 소재를 포함한 다양한 소재에 따라 서술된다. (ko)
  • História cultural (do termo alemão Kulturgeschichte ou Kulturhistorik), ao menos em sua definição comum a partir da década de 1970, frequentemente combina as abordagens da antropologia e da história para olhar para as tradições da cultura popular e interpretações culturais da experiência histórica e humana. A história cultural ocupa-se com a pesquisa e representação de determinada cultura em dado período e lugar. Ela não se dedica diretamente à história política ou à história oficial de países ou regiões. Na história cultural a cronologia não é tão relevante quanto na historiografia política. (pt)
  • 文化史是研究一个时期或一个地区的精神文化生活的科学。文化史不直接讨论政治或国家的历史,在文化史中,一个特定的年代或日期较于政治史不十分重要。在文化史中,重要的因素是语言、文學、藝術、宗教、制度和科技等。 文化史的开始可以追溯到18世纪,当时启蒙运动(其代表人伏尔泰)相信人类文化的发展和不断的进步,布克哈特也是代表人物之一。 (zh)
  • La història de la cultura és l'evolució de la definició, de la descripció, de la percepció, els valors i de la relació amb la cultura que han tingut les diverses societats al llarg de la història. Resulta doncs que el propi concepte de cultura és cultural, és a dir, que la cultura s'analitza des d'un punt de vista subjectiu que depèn del moment històric, el lloc geogràfic, la societat i, en definitiva, la pròpia cultura. (ca)
  • Kulturhistorio aŭ historio de kulturo(j) estas historiografia tendenco pli ol branĉo aŭ fako de la historio en si mem. Ĝi startis en la 1970-aj jaroj, ĉefe por difini determinitajn laboroj de anglusonaj kaj francaj historiistoj. La kultura historio kombinas la metodologiojn de la antropologio kaj de la historio por studi la tradiciojn de la popolaj kulturoj aŭ la kulturajn interpretojn de la historia sperto. (eo)
  • Cultural history combines the approaches of anthropology and history to examine popular cultural traditions and cultural interpretations of historical experience. It examines the records and narrative descriptions of past matter, encompassing the continuum of events (occurring in succession and leading from the past to the present and even into the future) about a culture. (en)
  • Historia cultural es una corriente historiográfica más que una rama de la historia o disciplina académica en sí. Comenzó a partir de la década de 1970, sobre todo para definir determinados trabajos de historiadores anglófonos (ingleses y estadounidenses) y francófonos (franceses). Los historiadores de tradición hispánica tardaron en secundar los métodos de esta corriente porque en la tradición de los distintos países hispánicos fueron más comunes las ideas de Ortega y Gasset para estudiar las ideas y las tradiciones culturales. La historia cultural combina las metodologías de la antropología y la historia para estudiar las tradiciones de la cultura popular o las interpretaciones culturales de la experiencia histórica. (es)
  • Kulturaren historiak antropologiaren eta historiaren ikuspegiak konbinatzen ditu, kultura-tradizio herrikoiak eta esperientzia historikoaren kultura-interpretazioak aztertzeko. Iraganeko baliabideen erregistro eta narrazio-deskribapenak aztertzen dira kultura bati buruzko gertaeren jarraitutasuna aintzat hartuz. Kulturaren historiaren muina irudikapen terminoan dago. Kulturaren historiak egiten dio erreferentzia kultura-gaiak aztertzeko tradizioari, Alemaniako XVIII. mendetik XX. mendeko laurogeiko hamarkadan jaiotako Kulturaren historia berria arte, eta XXI. menderako proiekzioei, zeinaren ezaugarri komuna sinbolikoarekiko kezka eta haren interpretazioa baita. Kulturaren historia berri hori diziplinartekoa da. (eu)
  • L'histoire culturelle est un courant de recherche historique. Selon Jean-Yves Mollier, elle se situe au carrefour de plusieurs disciplines (histoire des mentalités, histoire sociale, etc.). Définie comme une histoire des sensibilités collectives ou une « histoire sociale des représentations », ses applications sont multiples. En effet, l'histoire culturelle a un champ d'études étendu et varié. Elle s'intéresse aux différentes thématiques touchant à la culture d'une société donnée (comme l'histoire culturelle des couleurs, l'histoire culturelle des animaux, l'histoire de la sexualité, l'histoire du genre, l'histoire des langues, etc.) : cela fait sa richesse et son intérêt pour la recherche historique. (fr)
  • Istilah sejarah budaya mengacu kepada sebuah disiplin ilmu dan subyek yang terkait dengannya. Sejarah budaya, sebagai sebuah disiplin ilmu, sering kali menggabungkan pendekatan antropologi dan sejarah untuk melihat tradisi budaya populer dan interpretasi budaya dari pengalaman sejarah. Bidang ilmu ini meneliti rekaman dan naras deskriptif mengenai pengetahuan pada masa lalu, adat istiadat, dan seni dari sekumpulan masyarakat. Bidang ilmu ini meneliti mengenai even yang terjadi dari masa lalu hingga masa kini dan masa depan yang membentuk sebuah budaya. (in)
  • Cultuurgeschiedenis is de geschiedenis van de levensstijl (cultuur) van een samenleving, en het vakgebied binnen de geschiedschrijving dat zich met deze geschiedenis bezighoudt. Als academische discipline bestrijkt de cultuurgeschiedenis diverse maatschappelijke domeinen zoals kunst, vrijetijdsbesteding, religie en wetenschap, politiek, zorg, en het dagelijks leven. Deelgebieden binnen het vakgebied van de cultuurgeschiedenis zijn van oudsher: Vaak wordt er ook nog en onder verstaan. (nl)
  • Kulturhistoria kallas vetenskapen om de av människans kulturella situationer, vilka studeras ur ett historiskt perspektiv. Kulturhistoria kombinerar ett antropologiskt tillvägagångssätt på historien för att undersöka de kulturellt specifika tolkningarna av människornas erfarenhet av sin samtid. Kulturhistorien undersöker således narrativa beskrivningar av historien, men också övriga källmaterial för att utröna hur människor uppfattade och hanterade sin samtid. (sv)
  • История культуры — раздел исторической науки и культурологии, в рамках которого изучаются явления и процессы, связанные с развитием и взаимодействием тех аспектов человеческой деятельности, которые так или иначе связаны с культурой. Также история культуры является социально-гуманитарной . Предмет истории культуры — ценностный мир исторических эпох, народов, индивидов и других носителей исторического процесса. (ru)
  • Історія культури — розділ історичної науки та культурології, присвячений вивченню розвитку і взаємодії аспектів людської діяльності, так чи інакше пов’язаних з культурою. Крім того, історія культури є окремою соціально-гуманітарною академічною дисципліною. Предмет історії культури — ціннісний світ історичних епох, народів, індивідів та інших носіїв історичного процесу. (uk)
rdfs:label
  • Cultural history (en)
  • تاريخ ثقافي (ar)
  • Història cultural (ca)
  • Kulturgeschichte (de)
  • Kulturhistorio (eo)
  • Historia cultural (es)
  • Kulturaren historia (eu)
  • Sejarah budaya (in)
  • Histoire culturelle (fr)
  • Storia culturale (it)
  • 문화사 (ko)
  • 文化史 (ja)
  • Cultuurgeschiedenis (nl)
  • História cultural (pt)
  • История культуры (ru)
  • Kulturhistoria (sv)
  • 文化史 (zh)
  • Історія культури (uk)
owl:differentFrom
owl:sameAs
skos:exactMatch
prov:wasDerivedFrom
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:academicDiscipline of
is dbo:genre of
is dbo:literaryGenre of
is dbo:mainInterest of
is dbo:occupation of
is dbo:profession of
is dbo:type of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is dbp:discipline of
is dbp:field of
is dbp:fields of
is dbp:genre of
is dbp:mainInterests of
is dbp:profession of
is dbp:subDiscipline of
is dbp:subject of
is dbp:type of
is dc:subject of
is rdfs:seeAlso of
is owl:differentFrom of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License