About: Reapers' War

An Entity of Type: societal event, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

The Reapers' War (Catalan: Guerra dels Segadors, Eastern Catalan: [ˈɡɛrə ðəls səɣəˈðos], Spanish: Guerra de los Segadores), also known as the Catalan Revolt, was a conflict that affected a large part of the Principality of Catalonia between the years of 1640 and 1659. It had an enduring effect in the Treaty of the Pyrenees (1659), which ceded the County of Roussillon and the northern half of the County of Cerdanya to France (see French Cerdagne), splitting these northern Catalan territories off from the Principality of Catalonia and the Crown of Aragon, and thereby receding the borders of Spain to the Pyrenees.

Property Value
dbo:abstract
  • La Guerra dels Segadors (o Guerra de Separació o Secessió) fou un conflicte bèl·lic que afectà bona part del Principat de Catalunya entre els anys 1640 i 1652 i que tingué com a efecte més perdurable la signatura del Tractat dels Pirineus (1659) entre Espanya i França, segons el qual se separava del Principat de Catalunya el comtat de Rosselló, el Conflent, el Vallespir, el Capcir i una part del comtat de Cerdanya, que passaren a mans franceses. (ca)
  • الثورة الكتالانية (بالكتالانية: Guerra dels Segadors، أي: حرب الحصَّادين) هي ثورة اندلعت في معظم أجزاء إمارة كتالونيا بين عامي 1640 و1659، وكان لها تأثيرٌ حاسم في توقيع صلح البرانس عام 1659، والذي نتج عنه تخلّي دولة تاج أراغون الإسبانية عن إقليم روسيون والجانب الشمالي من إقليم كونتية سيردانيا إلى مملكة فرنسا. (ar)
  • Der Aufstand der Schnitter (auf katalanisch Guerra dels Segadors) erfasste einen Großteil Kataloniens in den Jahren zwischen 1640 und 1659. Seine Auswirkungen schlugen sich im Pyrenäenfrieden nieder, der das Roussillon und die nördliche Hälfte Cerdanyas Frankreich zuschlug und damit Katalonien teilte. Ausgelöst wurden die Unruhen durch die Stationierung königlicher Truppen beim Ausbruch des Französisch-Spanischen Krieges (1635–1659) und die Durchsetzung der sogenannten Waffenunion (Unión de Armas), mit der Katalonien zur Stellung eigener Truppen zum spanischen Heer verpflichtet werden sollte. Die katalanische Bevölkerung litt unter den Einquartierungen und Aushebungen. Die Stimmung, die durch die Auseinandersetzung der katalanischen Cortes mit der Regierung des Königs um die Waffenunion bereits seit über einem Jahrzehnt belastet war, wandte sich immer mehr gegen die Herrschaft des Königs in Katalonien. Der Tod eines Schnitters führte am Fronleichnamstag im Jahr 1640, der später der Blut-Fronleichnam genannt wurde, zu einem Aufstand in Barcelona, bei dem der katalanische Vizekönig, der Graf von Santa Colomna, ums Leben kam. Dieser Vorfall markierte den Beginn des Konfliktes. , der Präsident der Kataloniens, verstand es, die sozialen Unruhen auf ein politisches Ziel zu lenken, und rief eine Katalanische Republik aus. Die Katalanen errangen in der Schlacht von Montjuïc (26. Januar 1641) einen wichtigen Sieg gegen die Truppen Philipps IV. Wenig später starb jedoch Pau Claris, und die Diputació del General de Catalunya wählte Ludwig XIII. von Frankreich zum Grafen von Barcelona und damit zum Herrscher von Katalonien. Der Konflikt bestand über das Ende des Dreißigjährigen Krieges hinaus, mit Auseinandersetzungen der beiden Herrscher und Regierungen, einer unter der Kontrolle Spaniens in Barcelona und einer unter französischer Kontrolle in Perpignan. Im Jahr 1652 nahm die französische Regierung ihren Anspruch auf (ganz) Katalonien zurück, behielt aber das Roussillon. Damit wurde der Weg frei für den Pyrenäenfrieden, in dem Katalonien zwischen Frankreich und Spanien aufgeteilt wurde. Die aktuelle katalanische Nationalhymne Els Segadors ist eine historische Romanze, die in den geschilderten Vorkommnissen wurzelt. (de)
  • La sublevación de Cataluña, revuelta de los catalanes, guerra de Cataluña o guerra de los Segadores (guerra dels Segadors, en catalán) afectó a gran parte de Cataluña entre los años 1640 y 1652. Tuvo como efecto más duradero la firma de la Paz de los Pirineos entre la monarquía española y la francesa, pasando el condado del Rosellón y la mitad del condado de Cerdaña, hasta aquel momento partes integrantes del principado de Cataluña, uno de los territorios de la monarquía hispánica, a soberanía francesa. La sublevación comienza con el Corpus de Sangre del 7 de junio de 1640, explosión de violencia en Barcelona (cuyo hecho más trascendente es el asesinato del conde de Santa Coloma, noble catalán y virrey de Cataluña) protagonizada por campesinos y segadores que se sublevaron debido a los abusos cometidos por el ejército real, compuesto por mercenarios de diversas procedencias, desplegado en el Principado a causa de la guerra con la Monarquía de Francia, enmarcada dentro de la guerra de los Treinta Años (1618-1648). Los sublevados justificaron la rebelión principalmente con argumentos religiosos, acusando al Ejército real de haber cometido de manera impune sacrilegios contra el Santísimo Sacramento al incendiar diversas iglesias,​ además de haber realizado violaciones de mujeres. (es)
  • Segalarien Gerra (katalanez: guerra dels Segadors; gaztelaniaz: guerra de los Segadores) edo, espainiar historiografian, Kataluniako matxinada (gaztelaniaz: sublevación de Cataluña) Katalunian 1640 eta 1652 artean izandako gatazka izan zen. Gerraren ondorio iraunkorra Pirinioetako Hitzarmena izan zen, zeinaren bidez Frantziak Rossellóko konderria eta Cerdanyako konderriaren erdia bereganatu baitzuen. 1640ko ekainaren 7an Corpus de Sang izeneko istiluak gerra piztu zuen. «Visca la terra!», «Muiren los traïdors!», «Muira el mal govern!», «Visca lo rei!, nostre senyor» «¡Visca la fe de Crist!» edota «¡Visca Catalunya i els Catalans!» oihukatuz, Bartzelonan 12 eta 20 funtzionario artean erail zituzten eta baita erregeordea ere. Istiluen zergati nagusia mertzenarioz beteriko errege-armadak Katalunian azalduriko jarrera izan zen. Hogeita Hamar Urteko Gerra (1618-1648) zela eta, Armada Kataluniatik zabaldu zen. Herri xumearen esanetan, armadak Eukaristiaren aurkako sakrilegioak egin zituen elizei su emanez eta emakumeak bortxatu zituen. Pau Claris Generalitateko presidenteak Kataluniako Errepublika aldarrikatu zuen 1641eko urtarrilaren 17an. Baina, handik sei egunera, atzera egin eta Luis XIII.a Frantziako erregea izendatu zuen Bartzelonako konde. Harrezkero, Katalunia gudu-zelai bilakatu zen. Westfaliako Bakea eta gero, Frantziak interesa galdu eta espainiar armadak galdutakoa berreskuratu zituen, . (eu)
  • La guerre des faucheurs (en catalan Guerra dels Segadors ; Guerra de los Segadores en castillan) est un conflit qui affecte une grande partie du Principat de Catalogne entre les années 1640 et 1659, dans le cadre plus large de la guerre de Trente Ans et de la Guerre franco-espagnole. Elle prend fin à la signature du traité des Pyrénées entre l'Espagne et la France, qui accorde à cette dernière le Roussillon et la moitié du comté de Cerdagne, jusqu'alors parties intégrantes de la Catalogne. La guerre commença en raison du malaise causé dans la société catalane par la présence de troupes castillanes pendant la guerre de Trente Ans (1618 - 1648). Les événements de 1640 connus sous le nom de Corpus de Sang, déclenchés par la mort d'un faucheur et qui conduisent à la mort du comte de Santa Coloma, vice-roi de Catalogne, marquent le début de ce conflit. (fr)
  • The Reapers' War (Catalan: Guerra dels Segadors, Eastern Catalan: [ˈɡɛrə ðəls səɣəˈðos], Spanish: Guerra de los Segadores), also known as the Catalan Revolt, was a conflict that affected a large part of the Principality of Catalonia between the years of 1640 and 1659. It had an enduring effect in the Treaty of the Pyrenees (1659), which ceded the County of Roussillon and the northern half of the County of Cerdanya to France (see French Cerdagne), splitting these northern Catalan territories off from the Principality of Catalonia and the Crown of Aragon, and thereby receding the borders of Spain to the Pyrenees. (en)
  • La sollevazione della Catalogna (in catalano Guerra dels Segadors, cioè guerra dei mietitori) fu un conflitto che coinvolse il Principato di Catalogna fra il 1640 e il 1659. L'effetto più durevole della rivolta fu il trattato dei Pirenei che cedeva alla Francia la contea di Rossiglione e la parte nord della Cerdagna), di fatto spaccando in due il tradizionale territorio catalano. (it)
  • 収穫人戦争(しゅうかくにんせんそう、カタルーニャ語:Guerra dels Segadors)は、1640年から1659年の間カタルーニャで起きた戦争。カタルーニャ反乱ともいう。この戦争の終結後、ピレネー条約によってカタルーニャ領だったルサリョーと、サルダーニャの北半分がフランス王国へ割譲された。 (ja)
  • De Maaiersopstand (Catalaans: Guerra dels Segadors; Spaans: Guerra de los Segadores) of Catalaanse opstand vond plaats in Catalonië, Spanje, vanaf 1640 en eindigde met de Vrede van de Pyreneeën in 1659. Van een boerenopstand, maaiers (Segadors in het Catalaans) maakten de Fransen gebruik om Spanje binnen te vallen. (nl)
  • A Guerra dos Segadores (ou Sublevação da Catalunha) foi um conflito bélico originado de uma revolta contra a presença de soldados provenientes do resto da Espanha na guerra desta contra a França. Ocorreu entre 7 de junho de 1640 e 13 de outubro de 1652. Teve como o resultado mais duradouro a assinatura do Tratado dos Pirenéus em que foi entregue para a França o condado de Rossilhão e metade do condado de Cerdanha, que até aquele momento faziam parte da Principado da Catalunha, pertencente à Coroa de Aragão. (pt)
  • Skördekarlarnas krig (katalanska: Guerra dels segadors, även känt som Skördefolkets krig) var ett uppror i Katalonien mot Spanien åren 1640–1652. Det var en följd av Spaniens centralisering av politik och ekonomi under tidigt 1600-tal och utlöstes av att Kastilien under trettioåriga kriget förlade trupper i Katalonien. Under det katalanska upproret agerade Frankrike tidvis som allierad till de upproriska. Under kriget utropades en katalansk republik i den självstyrande spanska regionen Katalonien. Vid upprorets inledning 1640 skedde samtidigt uppror i det då spanskkontrollerade Portugal. De samtidiga upproren mot spanskt styre i två motsatta hörn av Iberiska halvön, liksom konflikten med Frankrike, innebar att det portugisiska upproret lyckades och att Portugal efter 60 år som del av Spanien kunde återupprätta sin status som självständigt land. 1652, fyra år efter trettioåriga krigets avslutande, kunde den kastilianska centralmakten i Spanien återta kontrollen över Katalonien. Den viktigaste följden av kriget var att den spanska (och nordkatalanska) provinsen Roussillon överfördes till Frankrike, som redan i början av kriget tagit kontroll över detta gränsområde. (sv)
  • Сегадо́рське повста́ння (інші назви — «Війна Женців» або «Війна Косарів», кат. Guerra dels Segadors, ісп. Guerra de los Segadores) — повстання у 1640—1652 роках каталонців проти влади іспанської корони, яка намагалась позбавити Каталонію автономних прав. Повстання припало на період війни Іспанії з Францією (1635—1659), що ускладнило його придушення. Каталонський парламент після перемоги над іспанцями при Монтжуїку 1641 року оголосив про вихід з-під влади іспанського короля і перехід під суверенітет Франції. Врешті-решт Сегадорське повстання було придушене, але іспанському королю довелося підтвердити каталонські привілеї. (uk)
  • 收割者戰爭(加泰隆尼亞語:Guerra dels Segadors)是1640年-1659年間,發生在加泰隆尼亞的戰爭。戰爭終結後,根據庇里牛斯條約,加泰隆尼亞的魯西永和北半部割讓給法蘭西王國。 (zh)
  • Сегадорское восстание, Война жнецов (кат. Guerra dels Segadors, исп. Guerra de los Segadores) — национальное движение каталонцев против испанского абсолютизма, в ходе которого была на 12 лет (1640—1652) восстановлена каталонская государственность. Восстание стало ответом Каталонии на попытки графа-герцога Гаспара де Оливареса ликвидировать традиционную для этих земель автономию. Основными причинами недовольства стали набор местных жителей в итальянскую армию испанского короля и размещение на территории Каталонии королевской армии, укомплектованной иноземцами. Столь же недальновидная репрессивная политика, связанная с насаждением кастильских обычаев и законов, проводилась и в других областях Испании. Памятуя об успешном опыте борьбы с испанскими Габсбургами нидерландских провинций, в 1640 году от мадридской метрополии одновременно попытались отложиться Каталония и Португалия (см. Война за независимость Португалии). В конце мая 1640 года волнения крестьян («жнецов», сегадоров) из сельских районов перекинулись на Барселону, был убит вице-король. Местная элита выдвинула лозунги отделения Каталонии от Испании. За помощью она обратилась к французскому королю Людовику XIII, который находился в состоянии войны с испанцами (см. Тридцатилетняя война). В августе был заключен союз с Францией, а в конце года французские войска вошли в пределы Каталонии. В январе 1641 года, после победы над испанцами , местные кортесы низложили испанского короля в качестве графа Барселонского, а его преемником объявили Людовика XIII. Наиболее радикальные деятели (во главе с каноником Пау Кларисом) требовали провозглашения Каталонской республики. Благодаря французской поддержке каталонцам удавалось отбиваться от испанцев на протяжении десяти лет — до 1651 года, когда, воспользовавшись усталостью местного населения от французской оккупации, королевские войска во второй раз . Признав независимость португальских и нидерландских провинций, испанская монархия могла сосредоточиться на борьбе с каталонским сепаратизмом. Франция же в это время находилась в состоянии политической смуты и не могла оказать поддержки союзнику. В октябре 1652 года Барселона капитулировала, взяв с короля Филиппа IV обещание подтвердить старинные каталонские привилегии (которое и было отчасти исполнено в январе 1653 года). Франция заключила с Испанией в 1659 году Пиренейский мир, по которому Людовик XIV отказывался от притязаний на обладание Барселоной в обмен на уступку другой каталонской земли — графства Руссильон. (ru)
dbo:combatant
  • Kingdom of France
  • Habsburg Spain
  • Principality of Catalonia
dbo:commander
dbo:isPartOfMilitaryConflict
dbo:place
dbo:result
  • Revolt crushed;Treaty of the Pyrenees
dbo:territory
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 2928298 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 15560 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1122635277 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:caption
  • Battle of Montjuïc (en)
dbp:combatant
  • Kingdom of France (en)
  • Principality of Catalonia (en)
  • Habsburg Spain (en)
dbp:commander
  • Louis XIII (en)
  • Louis XIV (en)
  • Philip IV (en)
  • Francesc de Tamarit (en)
  • Jean Armand de Maillé-Brézé (en)
  • Duke of Fernandina (en)
  • Duke of Maqueda (en)
  • Josep Margarit (en)
  • Duke of Ciudad Real (en)
  • Pau Claris (en)
  • Philippe de La Mothe-Houdancourt (en)
  • Marquis of Leganés (en)
  • Viceroy Pedro Fajardo (en)
dbp:conflict
  • Reapers' War (en)
  • (en)
dbp:date
  • 1640 (xsd:integer)
dbp:imageSize
  • 220 (xsd:integer)
dbp:partof
  • the Franco-Spanish War (1635–1659) (en)
dbp:place
  • Catalonia, eastern Spain, Southern France (en)
dbp:result
  • Revolt crushed; Treaty of the Pyrenees (en)
dbp:territory
  • County of Roussillon and the northern half of Cerdanya ceded to France (en)
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:subject
rdf:type
rdfs:comment
  • La Guerra dels Segadors (o Guerra de Separació o Secessió) fou un conflicte bèl·lic que afectà bona part del Principat de Catalunya entre els anys 1640 i 1652 i que tingué com a efecte més perdurable la signatura del Tractat dels Pirineus (1659) entre Espanya i França, segons el qual se separava del Principat de Catalunya el comtat de Rosselló, el Conflent, el Vallespir, el Capcir i una part del comtat de Cerdanya, que passaren a mans franceses. (ca)
  • الثورة الكتالانية (بالكتالانية: Guerra dels Segadors، أي: حرب الحصَّادين) هي ثورة اندلعت في معظم أجزاء إمارة كتالونيا بين عامي 1640 و1659، وكان لها تأثيرٌ حاسم في توقيع صلح البرانس عام 1659، والذي نتج عنه تخلّي دولة تاج أراغون الإسبانية عن إقليم روسيون والجانب الشمالي من إقليم كونتية سيردانيا إلى مملكة فرنسا. (ar)
  • The Reapers' War (Catalan: Guerra dels Segadors, Eastern Catalan: [ˈɡɛrə ðəls səɣəˈðos], Spanish: Guerra de los Segadores), also known as the Catalan Revolt, was a conflict that affected a large part of the Principality of Catalonia between the years of 1640 and 1659. It had an enduring effect in the Treaty of the Pyrenees (1659), which ceded the County of Roussillon and the northern half of the County of Cerdanya to France (see French Cerdagne), splitting these northern Catalan territories off from the Principality of Catalonia and the Crown of Aragon, and thereby receding the borders of Spain to the Pyrenees. (en)
  • La sollevazione della Catalogna (in catalano Guerra dels Segadors, cioè guerra dei mietitori) fu un conflitto che coinvolse il Principato di Catalogna fra il 1640 e il 1659. L'effetto più durevole della rivolta fu il trattato dei Pirenei che cedeva alla Francia la contea di Rossiglione e la parte nord della Cerdagna), di fatto spaccando in due il tradizionale territorio catalano. (it)
  • 収穫人戦争(しゅうかくにんせんそう、カタルーニャ語:Guerra dels Segadors)は、1640年から1659年の間カタルーニャで起きた戦争。カタルーニャ反乱ともいう。この戦争の終結後、ピレネー条約によってカタルーニャ領だったルサリョーと、サルダーニャの北半分がフランス王国へ割譲された。 (ja)
  • De Maaiersopstand (Catalaans: Guerra dels Segadors; Spaans: Guerra de los Segadores) of Catalaanse opstand vond plaats in Catalonië, Spanje, vanaf 1640 en eindigde met de Vrede van de Pyreneeën in 1659. Van een boerenopstand, maaiers (Segadors in het Catalaans) maakten de Fransen gebruik om Spanje binnen te vallen. (nl)
  • A Guerra dos Segadores (ou Sublevação da Catalunha) foi um conflito bélico originado de uma revolta contra a presença de soldados provenientes do resto da Espanha na guerra desta contra a França. Ocorreu entre 7 de junho de 1640 e 13 de outubro de 1652. Teve como o resultado mais duradouro a assinatura do Tratado dos Pirenéus em que foi entregue para a França o condado de Rossilhão e metade do condado de Cerdanha, que até aquele momento faziam parte da Principado da Catalunha, pertencente à Coroa de Aragão. (pt)
  • Сегадо́рське повста́ння (інші назви — «Війна Женців» або «Війна Косарів», кат. Guerra dels Segadors, ісп. Guerra de los Segadores) — повстання у 1640—1652 роках каталонців проти влади іспанської корони, яка намагалась позбавити Каталонію автономних прав. Повстання припало на період війни Іспанії з Францією (1635—1659), що ускладнило його придушення. Каталонський парламент після перемоги над іспанцями при Монтжуїку 1641 року оголосив про вихід з-під влади іспанського короля і перехід під суверенітет Франції. Врешті-решт Сегадорське повстання було придушене, але іспанському королю довелося підтвердити каталонські привілеї. (uk)
  • 收割者戰爭(加泰隆尼亞語:Guerra dels Segadors)是1640年-1659年間,發生在加泰隆尼亞的戰爭。戰爭終結後,根據庇里牛斯條約,加泰隆尼亞的魯西永和北半部割讓給法蘭西王國。 (zh)
  • Der Aufstand der Schnitter (auf katalanisch Guerra dels Segadors) erfasste einen Großteil Kataloniens in den Jahren zwischen 1640 und 1659. Seine Auswirkungen schlugen sich im Pyrenäenfrieden nieder, der das Roussillon und die nördliche Hälfte Cerdanyas Frankreich zuschlug und damit Katalonien teilte. Die aktuelle katalanische Nationalhymne Els Segadors ist eine historische Romanze, die in den geschilderten Vorkommnissen wurzelt. (de)
  • Segalarien Gerra (katalanez: guerra dels Segadors; gaztelaniaz: guerra de los Segadores) edo, espainiar historiografian, Kataluniako matxinada (gaztelaniaz: sublevación de Cataluña) Katalunian 1640 eta 1652 artean izandako gatazka izan zen. Gerraren ondorio iraunkorra Pirinioetako Hitzarmena izan zen, zeinaren bidez Frantziak Rossellóko konderria eta Cerdanyako konderriaren erdia bereganatu baitzuen. (eu)
  • La sublevación de Cataluña, revuelta de los catalanes, guerra de Cataluña o guerra de los Segadores (guerra dels Segadors, en catalán) afectó a gran parte de Cataluña entre los años 1640 y 1652. Tuvo como efecto más duradero la firma de la Paz de los Pirineos entre la monarquía española y la francesa, pasando el condado del Rosellón y la mitad del condado de Cerdaña, hasta aquel momento partes integrantes del principado de Cataluña, uno de los territorios de la monarquía hispánica, a soberanía francesa. (es)
  • La guerre des faucheurs (en catalan Guerra dels Segadors ; Guerra de los Segadores en castillan) est un conflit qui affecte une grande partie du Principat de Catalogne entre les années 1640 et 1659, dans le cadre plus large de la guerre de Trente Ans et de la Guerre franco-espagnole. Elle prend fin à la signature du traité des Pyrénées entre l'Espagne et la France, qui accorde à cette dernière le Roussillon et la moitié du comté de Cerdagne, jusqu'alors parties intégrantes de la Catalogne. (fr)
  • Skördekarlarnas krig (katalanska: Guerra dels segadors, även känt som Skördefolkets krig) var ett uppror i Katalonien mot Spanien åren 1640–1652. Det var en följd av Spaniens centralisering av politik och ekonomi under tidigt 1600-tal och utlöstes av att Kastilien under trettioåriga kriget förlade trupper i Katalonien. Under det katalanska upproret agerade Frankrike tidvis som allierad till de upproriska. (sv)
  • Сегадорское восстание, Война жнецов (кат. Guerra dels Segadors, исп. Guerra de los Segadores) — национальное движение каталонцев против испанского абсолютизма, в ходе которого была на 12 лет (1640—1652) восстановлена каталонская государственность. Восстание стало ответом Каталонии на попытки графа-герцога Гаспара де Оливареса ликвидировать традиционную для этих земель автономию. Основными причинами недовольства стали набор местных жителей в итальянскую армию испанского короля и размещение на территории Каталонии королевской армии, укомплектованной иноземцами. (ru)
rdfs:label
  • Reapers' War (en)
  • الثورة الكتالانية (ar)
  • Guerra dels Segadors (ca)
  • Aufstand der Schnitter (de)
  • Sublevación de Cataluña (es)
  • Segalarien Gerra (eu)
  • Guerre des faucheurs (fr)
  • Sollevazione della Catalogna (it)
  • 収穫人戦争 (ja)
  • Maaiersopstand (nl)
  • Сегадорское восстание (ru)
  • Guerra dos Segadores (pt)
  • Skördekarlarnas krig (sv)
  • 收割者戰爭 (zh)
  • Сегадорське повстання (uk)
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
foaf:name
  • Reapers' War (en)
is dbo:battle of
is dbo:isPartOfMilitaryConflict of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is dbp:battles of
is dbp:partof of
is rdfs:seeAlso of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License