This HTML5 document contains 546 embedded RDF statements represented using HTML+Microdata notation.

The embedded RDF content will be recognized by any processor of HTML5 Microdata.

Namespace Prefixes

PrefixIRI
dbpedia-frhttp://fr.dbpedia.org/resource/
dbpedia-lahttp://la.dbpedia.org/resource/
dbpedia-mrhttp://mr.dbpedia.org/resource/
dbrhttp://dbpedia.org/resource/
n16http://mn.dbpedia.org/resource/
n73http://azb.dbpedia.org/resource/
dbpedia-nohttp://no.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ukhttp://uk.dbpedia.org/resource/
n129http://ia.dbpedia.org/resource/
n87http://www.eric.ed.gov/PDFS/
yagohttp://dbpedia.org/class/yago/
n71http://pa.dbpedia.org/resource/
foafhttp://xmlns.com/foaf/0.1/
dbpedia-ethttp://et.dbpedia.org/resource/
dbpedia-elhttp://el.dbpedia.org/resource/
n51https://global.dbpedia.org/id/
n119http://my.dbpedia.org/resource/
dbpedia-rohttp://ro.dbpedia.org/resource/
dbpedia-yohttp://yo.dbpedia.org/resource/
dbphttp://dbpedia.org/property/
n42http://aleph0.clarku.edu/~djoyce/java/elements/
n76http://uz.dbpedia.org/resource/
n81http://te.dbpedia.org/resource/
n69http://ta.dbpedia.org/resource/
dbpedia-nnhttp://nn.dbpedia.org/resource/
n117http://ur.dbpedia.org/resource/
dbpedia-zhhttp://zh.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ithttp://it.dbpedia.org/resource/
dbpedia-cahttp://ca.dbpedia.org/resource/
wikipedia-enhttp://en.wikipedia.org/wiki/
dbpedia-plhttp://pl.dbpedia.org/resource/
dbpedia-idhttp://id.dbpedia.org/resource/
dbpedia-pnbhttp://pnb.dbpedia.org/resource/
dbpedia-eshttp://es.dbpedia.org/resource/
dbpedia-eohttp://eo.dbpedia.org/resource/
n53https://books.google.com/
rdfhttp://www.w3.org/1999/02/22-rdf-syntax-ns#
dbpedia-azhttp://az.dbpedia.org/resource/
dbpedia-gahttp://ga.dbpedia.org/resource/
n120http://ml.dbpedia.org/resource/
dbpedia-arhttp://ar.dbpedia.org/resource/
dbpedia-anhttp://an.dbpedia.org/resource/
dbpedia-hrhttp://hr.dbpedia.org/resource/
n83http://tl.dbpedia.org/resource/
dbpedia-thhttp://th.dbpedia.org/resource/
n106https://www.youtube.com/
dbpedia-ishttp://is.dbpedia.org/resource/
rdfshttp://www.w3.org/2000/01/rdf-schema#
dbpedia-iohttp://io.dbpedia.org/resource/
provhttp://www.w3.org/ns/prov#
dbpedia-dehttp://de.dbpedia.org/resource/
dbpedia-dahttp://da.dbpedia.org/resource/
n89http://scn.dbpedia.org/resource/
dbpedia-kahttp://ka.dbpedia.org/resource/
n124http://lv.dbpedia.org/resource/
n17http://ast.dbpedia.org/resource/
n127http://www-groups.dcs.st-and.ac.uk/~history/PrintHT/
dbpedia-glhttp://gl.dbpedia.org/resource/
dbpedia-mshttp://ms.dbpedia.org/resource/
n103http://hy.dbpedia.org/resource/
n92http://yi.dbpedia.org/resource/
dbpedia-huhttp://hu.dbpedia.org/resource/
dbpedia-lmohttp://lmo.dbpedia.org/resource/
dbpedia-hsbhttp://hsb.dbpedia.org/resource/
dbpedia-cshttp://cs.dbpedia.org/resource/
n36http://hi.dbpedia.org/resource/
dbpedia-hehttp://he.dbpedia.org/resource/
n47http://publish.uwo.ca/~jbell/
n80http://www.mathopenref.com/
n95http://sah.dbpedia.org/resource/
dctermshttp://purl.org/dc/terms/
yago-reshttp://yago-knowledge.org/resource/
dbpedia-sqhttp://sq.dbpedia.org/resource/
n101http://si.dbpedia.org/resource/
n99http://math.ucr.edu/~jdp/Relativity/
dbpedia-trhttp://tr.dbpedia.org/resource/
dbpedia-behttp://be.dbpedia.org/resource/
n37http://ba.dbpedia.org/resource/
n43http://cv.dbpedia.org/resource/
dbpedia-barhttp://bar.dbpedia.org/resource/
dbohttp://dbpedia.org/ontology/
n111http://d-nb.info/gnd/
owlhttp://www.w3.org/2002/07/owl#
dbpedia-kohttp://ko.dbpedia.org/resource/
dbpedia-kkhttp://kk.dbpedia.org/resource/
dbpedia-warhttp://war.dbpedia.org/resource/
n110http://lt.dbpedia.org/resource/
dbpedia-fihttp://fi.dbpedia.org/resource/
dbpedia-fahttp://fa.dbpedia.org/resource/
dbpedia-slhttp://sl.dbpedia.org/resource/
dbpedia-shhttp://sh.dbpedia.org/resource/
dbthttp://dbpedia.org/resource/Template:
n54http://www.sunsite.ubc.ca/LivingMathematics/V001N01/UBCExamples/Pythagoras/
dbpedia-cyhttp://cy.dbpedia.org/resource/
dbpedia-oshttp://os.dbpedia.org/resource/
n27https://archive.org/details/
dbpedia-ochttp://oc.dbpedia.org/resource/
dbpedia-pthttp://pt.dbpedia.org/resource/
n12http://ckb.dbpedia.org/resource/
dbpedia-jahttp://ja.dbpedia.org/resource/
wikidatahttp://www.wikidata.org/entity/
dbpedia-swhttp://sw.dbpedia.org/resource/
n88http://gu.dbpedia.org/resource/
dbpedia-skhttp://sk.dbpedia.org/resource/
dbpedia-simplehttp://simple.dbpedia.org/resource/
xsdhhttp://www.w3.org/2001/XMLSchema#
dbpedia-afhttp://af.dbpedia.org/resource/
n125http://bs.dbpedia.org/resource/
n75http://tt.dbpedia.org/resource/
n41http://ne.dbpedia.org/resource/
dbpedia-bghttp://bg.dbpedia.org/resource/
n14http://dbpedia.org/resource/File:
n68http://ky.dbpedia.org/resource/
n19http://commons.wikimedia.org/wiki/Special:FilePath/
n46http://dbpedia.org/resource/Wiktionary:
dbpedia-ruhttp://ru.dbpedia.org/resource/
dbpedia-mkhttp://mk.dbpedia.org/resource/
dbpedia-svhttp://sv.dbpedia.org/resource/
dbpedia-alshttp://als.dbpedia.org/resource/
n85http://www.cut-the-knot.org/pythagoras/
dbpedia-srhttp://sr.dbpedia.org/resource/
n50http://am.dbpedia.org/resource/
dbpedia-brhttp://br.dbpedia.org/resource/
dbpedia-nlhttp://nl.dbpedia.org/resource/
n56http://bn.dbpedia.org/resource/
freebasehttp://rdf.freebase.com/ns/
dbpedia-pmshttp://pms.dbpedia.org/resource/
dbpedia-vihttp://vi.dbpedia.org/resource/
dbpedia-euhttp://eu.dbpedia.org/resource/
dbchttp://dbpedia.org/resource/Category:

Statements

Subject Item
dbr:Pythagorean_theorem
rdf:type
yago:Polygon113866144 yago:WikicatTheorems yago:Abstraction100002137 yago:Invention105633385 yago:WikicatMathematicalTheorems yago:Theorem106752293 yago:WikicatEquations yago:Attribute100024264 owl:Thing yago:Cognition100023271 yago:Statement106722453 yago:Triangle113879320 yago:Proposition106750804 yago:WikicatTriangles yago:WikicatGreekInventions yago:Message106598915 yago:MathematicalStatement106732169 yago:Creativity105624700 yago:Figure113862780 yago:Ability105616246 yago:Equation106669864 yago:PsychologicalFeature100023100 yago:PlaneFigure113863186 yago:Shape100027807 yago:WikicatTheoremsInPlaneGeometry yago:WikicatTheoremsInGeometry yago:Communication100033020
rdfs:label
Teorema de Pitágoras Теорема Піфагора Теорема Пифагора Stelling van Pythagoras Teorema di Pitagora Teorema de Pitàgores 勾股定理 Pythagoras sats مبرهنة فيثاغورس ピタゴラスの定理 Pythagorean theorem Teorema de Pitágoras Teorema Pythagoras Pitagorasen teorema Théorème de Pythagore Satz des Pythagoras Teoremo de Pitagoro Πυθαγόρειο θεώρημα Twierdzenie Pitagorasa 피타고라스 정리 Pythagorova věta Teoirim Phíotagarásach
rdfs:comment
في الرياضيات، مبرهنة فيثاغورس، أو نظرية فيثاغورس هي علاقةٌ أساسية في الهندسة الإقليدية بين أضلاع المثلث القائم. تنص النظرية على أن مساحة المربع الذي ضلعه الوتر (المقابل للزاوية القائمة) يساوي مجموع مساحتي مربعي الضلعين الآخرين. يمكن كتابة هذه النظرية كمعادلة تتعلق بأطوال الساقين a وb والوتر c كما يلي: جذبت نظرية فيثاغورس اهتمامًا خارج الرياضيات باعتبارها تمثيلًا للغموض الرياضي أو القوة الفكرية أو الغموض. وهناك مراجع عديدة لها في الأعمال الشعبية مثل الأدب والمسرحيات والمسرحيات الموسيقية والأغاني والطوابع والرسوم المتحركة. 기하학에서 피타고라스 정리(문화어: 세 평방의 정리, 영어: Pythagorean theorem, Pythagoras' theorem)는 직각 삼각형의 빗변을 변으로 하는 정사각형의 넓이는 두 직각변을 각각 한 변으로 하는 정사각형 넓이의 합과 같다는 정리이다. 또한, 피타고라스 정리는 유클리드 기하학에서 직각삼각형을 이루는 세 변의 길이의 비에 대한 기본적인 관계이다. 이 정리는 피타고라스 방정식이라고 불리는 다리 a, b와 빗변 c의 길이에 관련된 방정식으로 쓰여질 수 있다. 이 정리는 기원전 570년경에 태어난 그리스 철학자 피타고라스의 이름을 따서 붙여졌다. 고전 고대에 그에게서 기인되었음에도 불구하고, 그 정리의 양상이 초기 문화에 알려졌다는 증거가 있어 현대의 학계에서는 피타고라스 자신이 그것을 알고 있었는지에 대해서도 의문을 제기해왔다. 그 정리는 많은 다른 방법들에 의해 수없이 증명되었다. 증명은 기하학적 증명과 대수적 증명 모두를 포함하여 다양하며, 일부는 수천 년 전으로 거슬러 올라간다. Pythagorova věta popisuje vztah, který platí mezi délkami stran pravoúhlých trojúhelníků v euklidovské rovině. Umožňuje dopočítat délku třetí strany takového trojúhelníku, pokud jsou známy délky dvou zbývajících stran. Věta zní: Obsah čtverce sestrojeného nad přeponou libovolného pravoúhlého trojúhelníku je roven součtu obsahů čtverců nad oběma jeho odvěsnami (dvěma kratšími stranami). Formálně Pythagorovu větu vyjadřuje rovnice , kde označuje délku přepony pravoúhlého trojúhelníku a délky odvěsen jsou označeny a . Na matemática, o teorema de Pitágoras é uma relação matemática entre os comprimentos dos lados de qualquer triângulo retângulo. Na geometria euclidiana, o teorema afirma que: Por definição, a hipotenusa é o lado oposto ao ângulo reto, e os catetos são os dois lados que o formam. O enunciado anterior relaciona comprimentos, mas o teorema também pode ser enunciado como uma relação entre áreas: Para ambos os enunciados, pode-se equacionar onde c representa o comprimento da hipotenusa, e a e b representam os comprimentos dos outros dois lados. Το Πυθαγόρειο θεώρημα ή θεώρημα του Πυθαγόρα στα μαθηματικά, είναι σχέση της ευκλείδειας γεωμετρίας ανάμεσα στις πλευρές ενός ορθογώνιου τριγώνου. Συνεπώς αποτελεί θεώρημα της επίπεδης γεωμετρίας. Σύμφωνα με το Πυθαγόρειο Θεώρημα, που εξ ονόματος αποδίδεται στον αρχαίο Έλληνα φιλόσοφο Πυθαγόρα: «ἐν τοῖς ὀρθογωνίοις τριγώνοις τὸ ἀπὸ τῆς τὴν ὀρθὴν γωνίαν ὑποτεινούσης πλευρᾶς τετράγωνον ἴσον ἐστὶ τοῖς ἀπὸ τῶν τὴν ὀρθὴν γωνίαν περιεχουσῶν πλευρῶν τετραγώνοις.». Δηλαδή: «το τετράγωνο της υποτείνουσας (της πλευράς που βρίσκεται απέναντι από την ορθή γωνία) ενός ορθογώνιου τριγώνου ισούται με το άθροισμα των τετραγώνων των δύο καθέτων πλευρών». Il teorema di Pitagora è un teorema della geometria euclidea che stabilisce una relazione fondamentale tra i lati di un triangolo rettangolo. Si può considerare un caso speciale, per i triangoli rettangoli, del teorema del coseno. Теоре́ма Піфаго́ра (Пітаго́ра) — одна із засадничих теорем евклідової геометрії, яка встановлює співвідношення між сторонами прямокутного трикутника. Уважається, що її довів грецький математик Піфагор, на чию честь її й названо (є й інші версії, зокрема думка, що цю теорему в загальному вигляді було сформульовано математиком-піфагорійцем Гіппасом). 初等幾何学におけるピタゴラスの定理(ピタゴラスのていり、(英: Pythagorean theorem)は、直角三角形の3辺の長さの関係を表す。斜辺の長さを c, 他の2辺の長さを a, b とすると、定理は が成り立つという等式の形で述べられる。三平方の定理(さんへいほうのていり)、勾股弦の定理(こうこげんのていり)とも呼ばれる。 ピタゴラスの定理によって、直角三角形をなす3辺の内、2辺の長さを知ることができれば、残りの1辺の長さを知ることができる。例えば、直交座標系において原点と任意の点を結ぶ線分の長さは、ピタゴラスの定理に従って、その点の座標成分を2乗したものの総和の平方根として表すことができる。このことは2次元の座標系に限らず、3次元の系やより大きな次元の系についても成り立つ。この事実から、ピタゴラスの定理を用いて任意の2点の間の距離を測ることができる。このようにして導入される距離はユークリッド距離と呼ばれる。 「ピタゴラスが直角二等辺三角形のタイルが敷き詰められた床を見ていて、この定理を思いついた」など幾つかの逸話が伝えられているが、この定理はピタゴラスが発見したかどうか正確には判っていない。バビロニア数学のプリンプトン322や古代エジプトなどでもピタゴラス数については記述があるが、定理を発見していたかまでは定かではない。 Pitagorasen teoremak zera ezartzen du, edozein triangelu angeluzuzenetan, hipotenusaren (c) luzeraren karratua bi katetoen (a eta b) luzeren karratuen batura dela. Hau da, hipotenusa karratuaren azalara, bi kateto karratuen azaleraren batura da. Demagun triangelu angeluzuzen bat dugula, non a eta b deituriko katetoak ditugun, eta hipotenusaren neurria c izanik, honako erlazioa betetzen da: Ekuazio horretatik, egiaztapen aljebraiko eta aplikazio praktikodun hiru ondorio deduzitzen dira: En matemáticas, el teorema de Pitágoras es una relación en geometría euclidiana entre los tres lados de un triángulo rectángulo. Afirma que el área del cuadrado cuyo lado es la hipotenusa (el lado opuesto al ángulo recto) es igual a la suma de las áreas de los cuadrados cuyos lados son los catetos (los otros dos lados que no son la hipotenusa). Este teorema se puede escribir como una ecuación que relaciona las longitudes de los lados 'a', 'b' y 'c'. Es la proposición más conocida entre las que tienen nombre propio en la matemática.​ El teorema de Pitágoras establece que, en todo triángulo rectángulo, la longitud de la hipotenusa es igual a la raíz cuadrada de la suma del área de los cuadrados de las respectivas longitudes de los catetos. In mathematics, the Pythagorean theorem or Pythagoras' theorem is a fundamental relation in Euclidean geometry between the three sides of a right triangle. It states that the area of the square whose side is the hypotenuse (the side opposite the right angle) is equal to the sum of the areas of the squares on the other two sides. This theorem can be written as an equation relating the lengths of the sides a, b and the hypotenuse c, often called the Pythagorean equation: De stelling van Pythagoras is een wiskundige stelling die het verband geeft tussen de lengten van de zijden van een rechthoekige driehoek: In een rechthoekige driehoek is de som van de kwadraten van de lengtes van de rechthoekszijden gelijk aan het kwadraat van de lengte van de schuine zijde. Is éard is teoirim Phíotagarásach ná teoirim a luann go bhfuil triantáin dronuilleach (an slíos os comhair an dronuillin) cearnaithe cothrom leis an dá shlios eile cearnaithe. Scríobhtar an teoirim mar chothromóid leis na litreacha a, b agus c mar seo: nuair a sheasann c an taobhagán agus a sheasann b agus c an dá shlios eile. Ní fios go cinnte go raibh an hipitéis ann roimh Píotágarás ach tugadh a ainm ar an teoirim mar b'e an chéad duine a chruthaigh an teoirim. Le théorème de Pythagore est un théorème de géométrie euclidienne qui met en relation les longueurs des côtés dans un triangle rectangle. Il s'énonce fréquemment sous la forme suivante : Si un triangle est rectangle, le carré de la longueur de l’hypoténuse (ou côté opposé à l'angle droit) est égal à la somme des carrés des longueurs des deux autres côtés. Ce théorème permet notamment de calculer l’une des longueurs à partir des deux autres. Теоре́ма Пифаго́ра — одна из основополагающих теорем евклидовой геометрии, устанавливающая соотношение между сторонами прямоугольного треугольника: сумма квадратов длин катетов равна квадрату длины гипотенузы. Соотношение в том или ином виде предположительно было известно различным древним цивилизациям задолго до нашей эры; первое геометрическое доказательство приписывается Пифагору.Утверждение появляется как Предложение 47 в «Началах» Евклида. Dalam matematika, teorema Pythagorean, juga dikenal sebagai teorema Pythagoras, adalah hubungan mendasar dalam geometri Euclidean di antara tiga sisi segitiga siku-siku. Ini menyatakan bahwa luas kotak yang sisinya adalah sisi miring (sisi yang berlawanan dengan sudut kanan) sama dengan jumlah area kotak di dua sisi lainnya. Teorema ini dapat ditulis sebagai persamaan yang menghubungkan panjang sisi a, b dan c, sering disebut "persamaan Pythagoras": Der Satz des Pythagoras (auch Hypotenusensatz) ist einer der fundamentalen Sätze der euklidischen Geometrie. Er besagt, dass in allen ebenen rechtwinkligen Dreiecken die Summe der Flächeninhalte der Kathetenquadrate gleich dem Flächeninhalt des Hypotenusenquadrates ist. Sind und die Längen der am rechten Winkel anliegenden Seiten, der Katheten, und die Länge der dem rechten Winkel gegenüberliegenden Seite, der Hypotenuse, dann lautet der Satz als Gleichung ausgedrückt: Twierdzenie Pitagorasa – twierdzenie geometrii euklidesowej dotyczące trójkątów prostokątnych, równoważne w istocie jest piątemu pewnikowi Euklidesa o prostych równoległych. W zachodnioeuropejskim kręgu kulturowym przypisuje się je żyjącemu w VI wieku p.n.e. greckiemu matematykowi i filozofowi Pitagorasowi, jednak odkrycia dokonali Babilończycy, którzy znali dodatkowo dwie prostsze metody, przy których błąd jest niewielki. Zapewne znali je przed Pitagorasem starożytni Egipcjanie. Wiadomo też, że jeszcze przed nim znano je w starożytnych Chinach i Indiach oraz w Babilonii. En matematiko, la Teoremo de Pitagoro estas la rilato inter la tri lateroj de orta triangulo. La teoremo estas nomita tiel laŭ la nomo de la antikva Greka matematikisto Pitagoro, unu el pluraj antikvuloj kiuj malkovris ĝin. La teoremo estas kiel sube: Se c estas la longo de la hipotenuzo kaj ankaŭ a kaj b estas la longoj de la du aliaj lateroj (tio estas, la katetoj), la teoremo povas esti skribita kiel sube: Tiele ĝi povas esti esprimita kiel ekvacio nome Pitagora Ekvacio. Pythagoras sats är en av matematikens mest kända satser. Enligt Pythagoras sats så gäller för en rätvinklig triangels sidor att Kvadraten på hypotenusan är lika med summan av kvadraterna på kateterna. Hypotenusan är den längsta sidan i en rätvinklig triangel och är motstående sida till den räta vinkeln. Katet är benämningen på var och en av de två sidor vilka bildar den räta vinkeln. Sambandet i Pythagoras sats kan skrivas som Pythagoras ekvation: där a, b och c är sidornas längder för en rätvinklig triangel och c är hypotenusans längd. El teorema de Pitàgores, en el seu enunciat habitual, estableix que en un triangle rectangle la suma dels quadrats dels catets (els costats que formen l'angle recte) és igual al quadrat de la hipotenusa (l'altre costat). El recíproc també es compleix, és a dir: en un triangle, si la suma dels quadrats de les longituds dels costats més curts és igual al quadrat de la longitud del costat més llarg, llavors l'angle comprès entre els dos costats més curts és un angle recte. on c representa la longitud de la hipotenusa, i a i b representen les longituds dels altres dos costats. 勾股定理(英語:Pythagorean theorem / Pythagoras' theorem)是平面几何中一个基本而重要的定理。勾股定理说明,平面上的直角三角形的两条直角边的长度(较短直角边古称勾长、较长直角边古称股长)的平方和等于斜边长(古称弦长)的平方。反之,若平面上三角形中两边长的平方和等于第三边边长的平方,则它是直角三角形(直角所对的边是第三边)。勾股定理是人类早期发现并证明的重要数学定理之一。 此定理又稱毕氏定理、商高定理、畢達哥拉斯定理、新娘座椅定理或百牛定理。「畢氏」所指的是其中一個發現這個定理的古希臘數學家畢達哥拉斯,但歷史學家相信這個定理早在畢達哥拉斯出生的一千年前已經在世界各地廣泛應用。不過,現代西方數學界統一稱呼它為「畢達哥拉斯定理」。 《周髀算經》记述公元前一千多年,商高以這組勾股數为例解释了勾股定理要素,论证「弦长平方必定是两直角边的平方和」,确立了直角三角形两条直角边的平方和等于斜边平方的判定原则。其判定方法因后世不明其法而被忽略。 古埃及在公元前2600年的纸莎草記載有这一组勾股数,而古巴比伦泥板紀錄的最大的一个勾股数组是。 有些參考資料提到法国和比利時將勾股定理称为驴桥定理,但驴桥定理是指等腰三角形的二底角相等,非勾股定理。 勾股定理有四百多個證明,如微分證明,面積證明等。
dbp:name
Pythagorean theorem
foaf:depiction
n19:Chinese_pythagoras.jpg n19:Pythagorean.svg n19:Illustration_to_Euclid's_proof_of_the_Pythagorean_theorem2.svg n19:Tâbit_ibn_Qorra_modified.svg n19:Trig_functions.svg n19:Hyperbolic_triangle.svg n19:Illustration_to_Euclid's_proof_of_the_Pythagorean_theorem3.svg n19:Line_elements2.svg n19:Euclid_Corollary_5.svg n19:Visual_proof_of_the_Pythagorean_theorem_by_area-preserving_shearing.gif n19:Tetrahedron_vertfig.svg n19:Complex_conjugate_picture.svg n19:Pythagoras_algebraic2.svg n19:Pythagoras_applied_to_similar_triangles.svg n19:Animated_gif_version_of_SVG_of_rearrangement_proof_of_Pythagorean_theorem.gif n19:Pythag_differential_proof.svg n19:Pythagoras_3D.svg n19:Parallelogram_equality.svg n19:Pythagoras_construction.svg n19:Pythagoras_for_scalene_triangle.svg n19:Pythagoras_by_pentagons.svg n19:Pythagoras_by_similar_triangles.svg n19:Pythagoras_similar_triangles_simplified.svg n19:Pythagorean_theorem_rearrangement.svg n19:Law_of_cosines2.svg n19:Altitude_of_a_right_triangle.svg n19:Illustration_to_Euclid's_proof_of_the_Pythagorean_theorem.svg n19:Pythagoras-2a.gif n19:Triangle_sphérique.svg n19:Pythag_anim.gif n19:Cross_product_parallelogram.svg n19:Plimpton_322.jpg
dcterms:subject
dbc:Proof_without_words dbc:Area dbc:Pythagoras dbc:Theorems_in_plane_geometry dbc:Equations dbc:Angle dbc:Articles_containing_proofs dbc:Euclidean_plane_geometry dbc:History_of_geometry dbc:Pythagorean_theorem
dbo:wikiPageID
26513034
dbo:wikiPageRevisionID
1123107789
dbo:wikiPageWikiLink
dbc:Area dbr:Berlin_Papyrus_6619 dbr:Euclidean_vector dbr:Facet_(mathematics) dbr:Clearing_fractions dbr:De_Gua's_theorem dbr:Hyperbolic_triangle n14:Line_elements2.svg dbc:Proof_without_words dbr:Byzantine_Empire dbr:Ipso_facto dbr:Quadratic_reciprocity n14:Plimpton_322.jpg dbr:Euclidean_space dbr:Fermat's_Last_Theorem dbr:Hyperbolic_geometry dbr:Rational_number dbr:Right_angle dbr:Dot_product dbr:Calculus dbr:Q.E.D. dbr:Length dbr:Rational_trigonometry dbr:Foundations_of_geometry dbr:Differential_geometry dbr:Optic_equation dbr:Theorem dbr:T._L._Heath dbr:Edsger_W._Dijkstra dbr:Cathetus dbr:Analytic_geometry dbr:Seven-dimensional_cross_product dbr:Shear_mapping dbr:James_A._Garfield dbr:Sine dbr:Corollary dbr:Cosine dbr:Euclidean_spaces dbr:Vector_space dbr:Complex_plane dbr:Absolute_value dbr:Computation dbr:Spherical_geometry dbr:Plato dbr:Neoplatonism dbr:First_Babylonian_dynasty dbr:Linear_algebra dbr:Complex_number dbr:Asymptotic_expansion dbr:Spherical_law_of_cosines dbr:Normed_vector_space dbr:Mathematics dbr:Metric_tensor n14:Pythag_anim.gif dbr:Orthogonal n14:Pythagoras-2a.gif dbr:Spherical_triangle dbr:Han_Dynasty n14:Parallelogram_equality.svg dbr:Non-Euclidean_geometry dbr:Thales_theorem dbr:Java_(programming_language) dbr:Law_(principle) dbr:Carl_Anton_Bretschneider dbr:Acute_Triangle n46:abstruseness dbr:Law_of_cosines dbr:Hyperbolic_law_of_cosines dbr:Convex_function dbr:Statistics dbr:Flat_(geometry) n14:Cross_product_parallelogram.svg dbr:Hammurabi dbr:Parallelogram_law dbc:Pythagoras dbr:Commensurability_(mathematics) dbr:Plimpton_322 dbr:Addition_in_quadrature dbr:Hermann_Hankel dbr:Lebesgue-measurable dbr:Inner_product_space dbr:Right_triangle dbr:Conjecture dbr:Classics n14:Altitude_of_a_right_triangle.svg n14:Animated_gif_version_of_SVG_of_rearrangement_proof_of_Pythagorean_theorem.gif dbc:Theorems_in_plane_geometry dbr:Triangle_inequality n14:Triangle_sphérique.svg n14:Trig_functions.svg dbr:Egypt dbr:Hypotenuse dbr:Pythagoreanism dbr:Middle_Kingdom_of_Egypt dbr:Legendre_polynomials dbr:Euclidean_geometry dbr:Compass_and_straightedge_constructions dbr:Orthogonality n14:Tetrahedron_vertfig.svg dbr:Greatest_common_divisor dbr:The_Nine_Chapters_on_the_Mathematical_Art dbr:Parallel_postulate dbr:Curved_space dbr:Altitude_(triangle) dbr:British_flag_theorem dbr:Similarity_(geometry) dbr:Gnomon_(figure) dbr:Acute_and_obtuse_triangles dbr:Gaussian_curvature dbr:Euclidean_distance dbr:Baudhayana dbr:Albert_Einstein dbr:U.S._Department_of_Education dbr:Real_numbers dbr:Lp_space dbr:Real_number n14:Visual_proof_of_the_Pythagorean_theorem_by_area-preserving_shearing.gif dbr:Functional_analysis dbr:Higher-dimensional_space dbr:Curvilinear_coordinates dbr:Nonhypotenuse_number dbr:Cut-the-knot n14:Hyperbolic_triangle.svg dbr:Proportionality_(mathematics) dbr:Quadratic_irrational dbr:Pythagorean_tiling dbr:Isosceles_right_triangle dbr:U.S._Representative dbr:N-dimensional dbr:Optimization_theory dbr:At_Dulcarnon dbr:Institute_of_Education_Sciences dbr:Pappus_of_Alexandria n14:Tâbit_ibn_Qorra_modified.svg dbr:Coprime dbr:Ancient_Greece dbr:Parseval's_identity dbc:Angle dbc:Equations dbr:Cartesian_coordinate_system dbr:Lemma_(mathematics) dbr:Cartesian_coordinates dbr:Mathematical_proof dbr:Isosceles_triangle dbr:Parallelogram_equality dbr:Polar_coordinates dbr:Inverse_Pythagorean_theorem dbr:Cicero dbr:List_of_trigonometric_identities dbr:Similar_figures dbr:Parity_(mathematics) dbr:Trapezoid dbr:Deductive_system n14:Pythagoras_construction.svg dbr:Hippasus n14:Pythagoras_for_scalene_triangle.svg dbr:Function_(mathematics) n14:Pythagoras_applied_to_similar_triangles.svg dbr:Sign_function dbr:Jean_Paul_de_Gua_de_Malves n14:Pythagoras_by_pentagons.svg dbr:Differential_(mathematics) n14:Pythagoras_by_similar_triangles.svg dbr:Heptagonal_triangle n14:Pythagoras_similar_triangles_simplified.svg dbr:Cross_product n14:Pythag_differential_proof.svg dbr:Big_O_notation dbr:Side_angle_side n14:Pythagoras_algebraic2.svg dbr:Equation n14:Pythagoras_3D.svg n14:Euclid_Corollary_5.svg dbr:Proclus dbr:Ptolemy's_theorem dbc:Articles_containing_proofs dbr:Vertex_(geometry) dbr:Squared_Euclidean_distance dbr:Pappus's_area_theorem dbr:India dbr:Riemannian_geometry dbr:Perpendicular dbr:Kepler_triangle dbc:Euclidean_plane_geometry n14:Illustration_to_Euclid's_proof_of_the_Pythagorean_theorem.svg dbr:Zhoubi_Suanjing dbr:Integer dbr:Apastamba dbr:Line_(geometry) dbr:Triangle_postulate n14:Law_of_cosines2.svg dbr:Trigonometry dbr:Hyperbolic_function dbr:Pythagorean_triples dbc:History_of_geometry dbr:List_of_triangle_topics n14:Complex_conjugate_picture.svg dbr:Differential_equation dbr:Thābit_ibn_Qurra dbr:Ratio dbr:Cube_(geometry) n14:Chinese_pythagoras.jpg dbr:Euclid's_Elements dbr:Thomas_Heath_(classicist) dbr:China n14:Pythagorean_theorem_rearrangement.svg dbr:Loss_of_significance dbr:Solid_geometry dbr:Maclaurin_series n14:Illustration_to_Euclid's_proof_of_the_Pythagorean_theorem2.svg n14:Illustration_to_Euclid's_proof_of_the_Pythagorean_theorem3.svg dbr:Hippocrates_of_Chios dbr:Education_Resources_Information_Center dbr:Pythagorean_trigonometric_identity dbr:Pythagorean_triple dbr:Plutarch dbr:Pythagorean_expectation dbr:Kurt_von_Fritz dbr:Euclid dbr:Least_squares dbr:Square_root dbr:Shulba_Sutras dbr:Dissection_problem dbr:Congruence_(geometry) dbr:Tetrahedron dbr:Charisma dbr:Pythagoras dbr:Mesopotamia dbr:Generalization dbr:Duke_of_Zhou dbc:Pythagorean_theorem
dbo:wikiPageExternalLink
n27:mathematicsitshi0000stil n27:geometryalgebrai0000waer n42:toc.html n47: n53:books%3Fid=Z5VoBGy3AoAC n54:pythagoras.html n53:books%3Fid=6YUUeO-RjU0C&pg=PA41 n27:waspythagoraschi0000swet n53:books%3Fid=JVhTtVA2zr8C&pg=PA36 n53:books%3Fid=h4JsAAAAMAAJ&pg=PA144 n80:pythagorastheorem.html n85:Perigal.shtml n85:index.shtml n87:ED037335.pdf%7Cauthor=Elisha n99:Pythagorus.html n106:watch%3Fv=CAkMUdeB06o n127:Babylonian_Pythagoras.html n27:euclid_heath_2nd_ed
owl:sameAs
dbpedia-et:Pythagorase_teoreem n12:تیۆرمی_پیتاگۆرس dbpedia-ar:مبرهنة_فيثاغورس dbpedia-yo:Àgbérò_Pythagoras n16:Пифагорын_теорем n17:Teorema_de_Pitágores dbpedia-tr:Pisagor_teoremi dbpedia-nl:Stelling_van_Pythagoras dbpedia-sw:Uhakiki_wa_Pythagoras dbpedia-simple:Pythagorean_theorem dbpedia-als:Satz_des_Pythagoras dbpedia-pl:Twierdzenie_Pitagorasa dbpedia-ja:ピタゴラスの定理 dbpedia-ru:Теорема_Пифагора dbpedia-es:Teorema_de_Pitágoras dbpedia-mr:पायथागोरसचा_सिद्धान्त dbpedia-hsb:Sada_Pythagorasa yago-res:Pythagorean_theorem dbpedia-la:Theorema_Pythagorae dbpedia-sl:Pitagorov_izrek n36:पाइथागोरस_प्रमेय n37:Пифагор_теоремаһы dbpedia-ga:Teoirim_Phíotagarásach dbpedia-oc:Teorèma_de_Pitagòras dbpedia-el:Πυθαγόρειο_θεώρημα n41:पाइथागोरस_साध्य n43:Пифагор_теореми dbpedia-pt:Teorema_de_Pitágoras dbpedia-fi:Pythagoraan_lause freebase:m.05r2j dbpedia-af:Pythagoras_se_stelling n50:ፓይታጎረስ_እርጉጥ n51:DGSJ dbpedia-ko:피타고라스_정리 dbpedia-io:Teoremo_di_Pitagoro n56:পিথাগোরাসের_উপপাদ্য dbpedia-ca:Teorema_de_Pitàgores dbpedia-war:Pitagorasnon_nga_teyorema dbpedia-os:Пифагоры_теоремæ dbpedia-ro:Teorema_lui_Pitagora dbpedia-bar:Sotz_vum_Pythagoras dbpedia-fa:قضیه_فیثاغورس dbpedia-an:Teorema_de_Pitagoras dbpedia-is:Regla_Pýþagórasar dbpedia-gl:Teorema_de_Pitágoras dbpedia-lmo:Teorema_de_Pitagora n68:Пифагор_теоремасы n69:பித்தேகோரசு_தேற்றம் dbpedia-sv:Pythagoras_sats n71:ਪਾਈਥਾਗੋਰਸ_ਥਿਊਰਮ dbpedia-pms:Teorema_ëd_Pitàgora n73:فیثاغورس_تئوریسی dbpedia-nn:Den_pytagoreiske_læresetninga n75:Pifagor_teoreması n76:Pifagor_teoremasi dbpedia-sh:Pitagorina_teorema dbpedia-uk:Теорема_Піфагора dbpedia-ka:პითაგორას_თეორემა n81:పైథాగరస్_సిద్ధాంతం dbpedia-sq:Teorema_e_Pitagorës n83:Teorema_ni_Pitagoras dbpedia-zh:勾股定理 dbpedia-pnb:مسلہ_فیساغورس n88:પાયથાગોરસનું_પ્રમેય n89:Tiurema_di_Pitagora dbpedia-sk:Pytagorova_veta dbpedia-eu:Pitagorasen_teorema n92:פיטאגאראס_פרינציפ dbpedia-no:Pytagoras’_læresetning dbpedia-vi:Định_lý_Pythagoras n95:Пифагор_теоремата dbpedia-eo:Teoremo_de_Pitagoro dbpedia-be:Тэарэма_Піфагора dbpedia-cs:Pythagorova_věta dbpedia-da:Den_pythagoræiske_læresætning n101:පයිතගරස්_ප්‍රමේයය dbpedia-cy:Theorem_Pythagoras n103:Պյութագորասի_թեորեմ wikidata:Q11518 dbpedia-de:Satz_des_Pythagoras dbpedia-ms:Teorem_Pythagoras dbpedia-bg:Питагорова_теорема dbpedia-kk:Пифагор_теоремасы n110:Pitagoro_teorema n111:4176546-1 dbpedia-id:Teorema_Pythagoras dbpedia-mk:Питагорова_теорема dbpedia-br:Teorem_Pythagoras dbpedia-hr:Pitagorin_poučak dbpedia-th:ทฤษฎีบทพีทาโกรัส n117:مسئلۂ_فیثا_غورث dbpedia-he:משפט_פיתגורס n119:ပိုက်သာဂိုရ_သီအိုရမ် n120:പൈതഗോറസ്_സിദ്ധാന്തം dbpedia-it:Teorema_di_Pitagora dbpedia-hu:Pitagorasz-tétel dbpedia-sr:Питагорина_теорема n124:Pitagora_teorēma n125:Pitagorina_teorema dbpedia-az:Pifaqor_teoremi dbpedia-fr:Théorème_de_Pythagore n129:Theorema_de_Pythagoras
dbp:statement
The sum of the areas of the two squares on the legs equals the area of the square on the hypotenuse .
dbp:wikiPageUsesTemplate
dbt:Pp-move-indef dbt:Pp-semi-indef dbt:Portal dbt:Authority_control dbt:Radical dbt:= dbt:Notelist dbt:General_geometry dbt:Springer dbt:Infobox_mathematical_statement dbt:ISBN dbt:Circa dbt:Div_col dbt:Div_col_end dbt:Clear dbt:Cite_web dbt:Cite_book dbt:Efn dbt:Main dbt:Good_article dbt:ProofWiki dbt:Blockquote dbt:Radic dbt:Commons_category dbt:Short_description dbt:Refend dbt:Reflist dbt:Anchor dbt:Refbegin dbt:Math dbt:MathWorld dbt:Pi dbt:Isbn
dbo:thumbnail
n19:Pythagorean.svg?width=300
dbp:field
dbr:Euclidean_geometry
dbp:id
p/p075940 Pythagoras's Theorem
dbp:title
Pythagorean theorem
dbp:type
dbr:Theorem
dbp:urlname
PythagoreanTheorem
dbp:mode
cs1
dbp:consequences
Pythagorean triple Reciprocal Pythagorean theorem]] Pythagorean trigonometric identity Complex number Euclidean distance [[#Reciprocal Pythagorean theorem
dbo:abstract
기하학에서 피타고라스 정리(문화어: 세 평방의 정리, 영어: Pythagorean theorem, Pythagoras' theorem)는 직각 삼각형의 빗변을 변으로 하는 정사각형의 넓이는 두 직각변을 각각 한 변으로 하는 정사각형 넓이의 합과 같다는 정리이다. 또한, 피타고라스 정리는 유클리드 기하학에서 직각삼각형을 이루는 세 변의 길이의 비에 대한 기본적인 관계이다. 이 정리는 피타고라스 방정식이라고 불리는 다리 a, b와 빗변 c의 길이에 관련된 방정식으로 쓰여질 수 있다. 이 정리는 기원전 570년경에 태어난 그리스 철학자 피타고라스의 이름을 따서 붙여졌다. 고전 고대에 그에게서 기인되었음에도 불구하고, 그 정리의 양상이 초기 문화에 알려졌다는 증거가 있어 현대의 학계에서는 피타고라스 자신이 그것을 알고 있었는지에 대해서도 의문을 제기해왔다. 그 정리는 많은 다른 방법들에 의해 수없이 증명되었다. 증명은 기하학적 증명과 대수적 증명 모두를 포함하여 다양하며, 일부는 수천 년 전으로 거슬러 올라간다. 이 정리는 , 유클리드 공간이 아닌 공간, 직각 삼각형이 아닌 객체, 그리고 전혀 삼각형이 아닌 n차원 입체 객체 등 다양한 방법으로 일반화될 수 있다. 피타고라스의 정리는 수학적 난해함, 신비성, 또는 지적 힘의 상징으로서 문학, 연극, 뮤지컬, 노래, 우표, 그리고 만화 등 수학 외의 관심을 끌었다. Na matemática, o teorema de Pitágoras é uma relação matemática entre os comprimentos dos lados de qualquer triângulo retângulo. Na geometria euclidiana, o teorema afirma que: Por definição, a hipotenusa é o lado oposto ao ângulo reto, e os catetos são os dois lados que o formam. O enunciado anterior relaciona comprimentos, mas o teorema também pode ser enunciado como uma relação entre áreas: Para ambos os enunciados, pode-se equacionar onde c representa o comprimento da hipotenusa, e a e b representam os comprimentos dos outros dois lados. O teorema de Pitágoras leva o nome do matemático grego Pitágoras (570 a.C. – 495 a.C.), que tradicionalmente é creditado pela sua descoberta e demonstração, embora seja frequentemente argumentado que o conhecimento do teorema seja anterior a ele (há muitas evidências de que matemáticos babilônicos conheciam algoritmos para calcular os lados em casos específicos, mas não se sabe se conheciam um algoritmo tão geral quanto o teorema de Pitágoras). O teorema de Pitágoras é um caso particular da lei dos cossenos, do matemático persa Ghiyath al-Kashi (1380 – 1429), que permite o cálculo do comprimento do terceiro lado de qualquer triângulo, dados os comprimentos de dois lados e a medida de algum dos três ângulos. Is éard is teoirim Phíotagarásach ná teoirim a luann go bhfuil triantáin dronuilleach (an slíos os comhair an dronuillin) cearnaithe cothrom leis an dá shlios eile cearnaithe. Scríobhtar an teoirim mar chothromóid leis na litreacha a, b agus c mar seo: nuair a sheasann c an taobhagán agus a sheasann b agus c an dá shlios eile. Ní fios go cinnte go raibh an hipitéis ann roimh Píotágarás ach tugadh a ainm ar an teoirim mar b'e an chéad duine a chruthaigh an teoirim. Pythagoras sats är en av matematikens mest kända satser. Enligt Pythagoras sats så gäller för en rätvinklig triangels sidor att Kvadraten på hypotenusan är lika med summan av kvadraterna på kateterna. Hypotenusan är den längsta sidan i en rätvinklig triangel och är motstående sida till den räta vinkeln. Katet är benämningen på var och en av de två sidor vilka bildar den räta vinkeln. Sambandet i Pythagoras sats kan skrivas som Pythagoras ekvation: där a, b och c är sidornas längder för en rätvinklig triangel och c är hypotenusans längd. Satsens namn kommer från den grekiske matematikern Pythagoras (580 f.kr – 495 f.kr) som brukar tillskrivas det första beviset för satsen, men satsen var förmodligen redan tidigare känd i Babylonien. في الرياضيات، مبرهنة فيثاغورس، أو نظرية فيثاغورس هي علاقةٌ أساسية في الهندسة الإقليدية بين أضلاع المثلث القائم. تنص النظرية على أن مساحة المربع الذي ضلعه الوتر (المقابل للزاوية القائمة) يساوي مجموع مساحتي مربعي الضلعين الآخرين. يمكن كتابة هذه النظرية كمعادلة تتعلق بأطوال الساقين a وb والوتر c كما يلي: سميت النظرية باسم الفيلسوف اليوناني فيثاغورس (ولد حوالي 570 قبل الميلاد). وعلى الرغم من أن النظرية نُسبت إليه في العصور القديمة الكلاسيكية، إلا أن هناك أدلة على أن أجزاء منها كانت معروفة في الثقافات السابقة، كما تساءلت الدراسات الحديثة عما إذا كان فيثاغورس على علم بذلك. أُثبتت هذه النظرية مرات عديدة من خلال العديد من الطرق المختلفة ربما أكثر من أي نظرية رياضية أخرى. هناك براهين متنوعة بما في ذلك البراهين الهندسية والبراهين الجبرية وبعضها يعود إلى آلاف السنين. جذبت نظرية فيثاغورس اهتمامًا خارج الرياضيات باعتبارها تمثيلًا للغموض الرياضي أو القوة الفكرية أو الغموض. وهناك مراجع عديدة لها في الأعمال الشعبية مثل الأدب والمسرحيات والمسرحيات الموسيقية والأغاني والطوابع والرسوم المتحركة. Der Satz des Pythagoras (auch Hypotenusensatz) ist einer der fundamentalen Sätze der euklidischen Geometrie. Er besagt, dass in allen ebenen rechtwinkligen Dreiecken die Summe der Flächeninhalte der Kathetenquadrate gleich dem Flächeninhalt des Hypotenusenquadrates ist. Sind und die Längen der am rechten Winkel anliegenden Seiten, der Katheten, und die Länge der dem rechten Winkel gegenüberliegenden Seite, der Hypotenuse, dann lautet der Satz als Gleichung ausgedrückt: Der Satz ist nach Pythagoras von Samos benannt, der als Erster dafür einen mathematischen Beweis gefunden haben soll, was allerdings in der Forschung umstritten ist. Die Aussage des Satzes war schon lange vor der Zeit des Pythagoras in Babylon und Indien bekannt, es gibt jedoch keinen Nachweis dafür, dass man dort auch einen Beweis hatte. Теоре́ма Піфаго́ра (Пітаго́ра) — одна із засадничих теорем евклідової геометрії, яка встановлює співвідношення між сторонами прямокутного трикутника. Уважається, що її довів грецький математик Піфагор, на чию честь її й названо (є й інші версії, зокрема думка, що цю теорему в загальному вигляді було сформульовано математиком-піфагорійцем Гіппасом). Twierdzenie Pitagorasa – twierdzenie geometrii euklidesowej dotyczące trójkątów prostokątnych, równoważne w istocie jest piątemu pewnikowi Euklidesa o prostych równoległych. W zachodnioeuropejskim kręgu kulturowym przypisuje się je żyjącemu w VI wieku p.n.e. greckiemu matematykowi i filozofowi Pitagorasowi, jednak odkrycia dokonali Babilończycy, którzy znali dodatkowo dwie prostsze metody, przy których błąd jest niewielki. Zapewne znali je przed Pitagorasem starożytni Egipcjanie. Wiadomo też, że jeszcze przed nim znano je w starożytnych Chinach i Indiach oraz w Babilonii. Pitagorasen teoremak zera ezartzen du, edozein triangelu angeluzuzenetan, hipotenusaren (c) luzeraren karratua bi katetoen (a eta b) luzeren karratuen batura dela. Hau da, hipotenusa karratuaren azalara, bi kateto karratuen azaleraren batura da. Demagun triangelu angeluzuzen bat dugula, non a eta b deituriko katetoak ditugun, eta hipotenusaren neurria c izanik, honako erlazioa betetzen da: Ekuazio horretatik, egiaztapen aljebraiko eta aplikazio praktikodun hiru ondorio deduzitzen dira: Il teorema di Pitagora è un teorema della geometria euclidea che stabilisce una relazione fondamentale tra i lati di un triangolo rettangolo. Si può considerare un caso speciale, per i triangoli rettangoli, del teorema del coseno. De stelling van Pythagoras is een wiskundige stelling die het verband geeft tussen de lengten van de zijden van een rechthoekige driehoek: In een rechthoekige driehoek is de som van de kwadraten van de lengtes van de rechthoekszijden gelijk aan het kwadraat van de lengte van de schuine zijde. De stelling is genoemd naar de Griekse wiskundige Pythagoras, maar de stelling was alleen voor de Grieken nieuw. In Sumer was het resultaat al veel langer bekend en ook in Babylonië en het oude Egypte werd ze al eerder toegepast. In het bijzonder werd de verhouding tussen de beide rechthoekszijden en de schuine zijde al vroeg gebruikt om rechte hoeken uit te meten, zoals dat tot op de dag van vandaag door sommigen nog wordt gedaan. Behalve kennis van de stelling om haar toe te kunnen passen, is ook het leveren van een bewijs belangrijk. Wat dat betreft waren de Grieken, in het bijzonder de pythagoreërs wel de eersten. Zij wisten niet alleen dat de stelling waar was, maar konden ook aantonen waarom zij waar was. In India was de stelling in de zesde eeuw bekend, ze wordt beschreven in vers 17 van de ganitapada uit de Aryabhatiya van Aryabhata, al ontbreekt ook hier het bewijs. In mathematics, the Pythagorean theorem or Pythagoras' theorem is a fundamental relation in Euclidean geometry between the three sides of a right triangle. It states that the area of the square whose side is the hypotenuse (the side opposite the right angle) is equal to the sum of the areas of the squares on the other two sides. This theorem can be written as an equation relating the lengths of the sides a, b and the hypotenuse c, often called the Pythagorean equation: The theorem is named for the Greek philosopher Pythagoras, born around 570 BC. The theorem has been proven numerous times by many different methods – possibly the most for any mathematical theorem. The proofs are diverse, including both geometric proofs and algebraic proofs, with some dating back thousands of years. When Euclidean space is represented by a Cartesian coordinate system in analytic geometry, Euclidean distance satisfies the Pythagorean relation: the squared distance between two points equals the sum of squares of the difference in each coordinate between the points. The theorem can be generalized in various ways: to higher-dimensional spaces, to spaces that are not Euclidean, to objects that are not right triangles, and to objects that are not triangles at all but n-dimensional solids. The Pythagorean theorem has attracted interest outside mathematics as a symbol of mathematical abstruseness, mystique, or intellectual power; popular references in literature, plays, musicals, songs, stamps, and cartoons abound. Теоре́ма Пифаго́ра — одна из основополагающих теорем евклидовой геометрии, устанавливающая соотношение между сторонами прямоугольного треугольника: сумма квадратов длин катетов равна квадрату длины гипотенузы. Соотношение в том или ином виде предположительно было известно различным древним цивилизациям задолго до нашей эры; первое геометрическое доказательство приписывается Пифагору.Утверждение появляется как Предложение 47 в «Началах» Евклида. Также может быть выражена как геометрический факт о том, что площадь квадрата, построенного на гипотенузе, равна сумме площадей квадратов, построенных на катетах. Верно и обратное утверждение: треугольник, у которого сумма квадратов длин двух сторон равна квадрату длины третьей стороны, является прямоугольным. Существует ряд обобщений данной теоремы — для произвольных треугольников, для фигур в пространствах высших размерностей. В неевклидовых геометриях теорема не выполняется. El teorema de Pitàgores, en el seu enunciat habitual, estableix que en un triangle rectangle la suma dels quadrats dels catets (els costats que formen l'angle recte) és igual al quadrat de la hipotenusa (l'altre costat). El recíproc també es compleix, és a dir: en un triangle, si la suma dels quadrats de les longituds dels costats més curts és igual al quadrat de la longitud del costat més llarg, llavors l'angle comprès entre els dos costats més curts és un angle recte. El teorema es pot escriure com una equació que relaciona les longituds dels costats a, b, i c, sovint anomenada l'equació de Pitàgores: on c representa la longitud de la hipotenusa, i a i b representen les longituds dels altres dos costats. El teorema de Pitàgores deu el nom al matemàtic grec Pitàgores, al que segons la tradició se li atribueix el seu descobriment i la demostració, encara que sovint s'argumenta que el coneixement del teorema era ja anterior. Hi ha proves que els matemàtics babilonis coneixien la fórmula, encara que ens ha arribat molt poca informació sobre l'ús que en feien. El teorema es refereix tant a les àrees com a les longituds, o pot dir-se que a les dues àrees i a les interpretacions mètriques. Algunes demostracions del teorema es basen en una interpretació, algunes sobre l'altra, utilitzant tècniques algebraiques i geomètriques. El teorema pot ser generalitzat de diverses maneres, incloent espais de dimensió superior, als espais no euclidians, als objectes que no són triangles rectangles i, de fet, als objectes que no són en tots els triangles, però són n-dimensionals sòlids. El teorema de Pitàgores ha despertat l'interès fora de les matemàtiques com un símbol de l'hermetisme de les matemàtiques, de la mística, o el poder intel·lectual; referències en la literatura popular, obres de teatre, abunden els musicals, cançons, segells i en els dibuixos animats. En matemáticas, el teorema de Pitágoras es una relación en geometría euclidiana entre los tres lados de un triángulo rectángulo. Afirma que el área del cuadrado cuyo lado es la hipotenusa (el lado opuesto al ángulo recto) es igual a la suma de las áreas de los cuadrados cuyos lados son los catetos (los otros dos lados que no son la hipotenusa). Este teorema se puede escribir como una ecuación que relaciona las longitudes de los lados 'a', 'b' y 'c'. Es la proposición más conocida entre las que tienen nombre propio en la matemática.​ El teorema de Pitágoras establece que, en todo triángulo rectángulo, la longitud de la hipotenusa es igual a la raíz cuadrada de la suma del área de los cuadrados de las respectivas longitudes de los catetos. Si en un triángulo rectángulo hay catetos de longitud y , y la medida de la hipotenusa es , entonces se cumple la siguiente relación: De esta ecuación se deducen tres corolarios de verificación algebraica y aplicación práctica: El teorema se ha demostrado en numerosas ocasiones por muchos métodos diferentes, posiblemente el mayor número de teoremas matemáticos. Las pruebas son diversas, e incluyen tanto pruebas geométricas como algebraicas, y algunas se remontan a miles de años atrás. El teorema se puede generalizar de varias maneras: a espacios de mayor dimensión, a espacios que no son euclidianos, a objetos que no son triángulos rectos y a objetos que no son triángulos en absoluto, sino sólidos n. El teorema de Pitágoras ha despertado interés fuera de las matemáticas como símbolo de abstracción matemática, mística o poder intelectual; abundan las referencias populares en la literatura, obras de teatro, musicales, canciones, sellos y dibujos animados. 初等幾何学におけるピタゴラスの定理(ピタゴラスのていり、(英: Pythagorean theorem)は、直角三角形の3辺の長さの関係を表す。斜辺の長さを c, 他の2辺の長さを a, b とすると、定理は が成り立つという等式の形で述べられる。三平方の定理(さんへいほうのていり)、勾股弦の定理(こうこげんのていり)とも呼ばれる。 ピタゴラスの定理によって、直角三角形をなす3辺の内、2辺の長さを知ることができれば、残りの1辺の長さを知ることができる。例えば、直交座標系において原点と任意の点を結ぶ線分の長さは、ピタゴラスの定理に従って、その点の座標成分を2乗したものの総和の平方根として表すことができる。このことは2次元の座標系に限らず、3次元の系やより大きな次元の系についても成り立つ。この事実から、ピタゴラスの定理を用いて任意の2点の間の距離を測ることができる。このようにして導入される距離はユークリッド距離と呼ばれる。 「ピタゴラスが直角二等辺三角形のタイルが敷き詰められた床を見ていて、この定理を思いついた」など幾つかの逸話が伝えられているが、この定理はピタゴラスが発見したかどうか正確には判っていない。バビロニア数学のプリンプトン322や古代エジプトなどでもピタゴラス数については記述があるが、定理を発見していたかまでは定かではない。 中国古代の数学書『九章算術』や『周髀算経』でもこの定理が取り上げられている。中国ではこの定理を勾股定理、商高定理等と呼び、日本の和算でも中国での名称を用いて鉤股弦の法(こうこげんのほう)等と呼んだ。 En matematiko, la Teoremo de Pitagoro estas la rilato inter la tri lateroj de orta triangulo. La teoremo estas nomita tiel laŭ la nomo de la antikva Greka matematikisto Pitagoro, unu el pluraj antikvuloj kiuj malkovris ĝin. La teoremo estas kiel sube: En ĉiu ajn orta triangulo, la areo de la kvadrato kun lateroj kies longo egalas al la longo de la hipotenuzo de tiu triangulo (la latero de orta triangulo situanta kontraŭ la orta angulo) estas egala al la sumo de la areoj de la du kvadratoj kun lateroj kies longoj egalas respektive al la longo de la du katetoj (la du lateroj de la orta triangulo kiuj ne estas la hipotenuzo). Se c estas la longo de la hipotenuzo kaj ankaŭ a kaj b estas la longoj de la du aliaj lateroj (tio estas, la katetoj), la teoremo povas esti skribita kiel sube: Tiele ĝi povas esti esprimita kiel ekvacio nome Pitagora Ekvacio. La teoremo estas teoria esprimo de la arto disvolvita de hindaj, babilonaj kaj egiptaj konstruistoj kaj sacerdotoj por atingi precize ortajn angulojn por kampoj aŭ konstruaĵoj helpe de ŝnuroj.Jam malgranda eraro povas esti katastrofa rezulto por grandaj konstruaĵoj. Pri piramidokonstruaĵoj kun 200-metraj flankoj, konstruistoj ne rajtis erari eĉ ne minimume. Pythagorova věta popisuje vztah, který platí mezi délkami stran pravoúhlých trojúhelníků v euklidovské rovině. Umožňuje dopočítat délku třetí strany takového trojúhelníku, pokud jsou známy délky dvou zbývajících stran. Věta zní: Obsah čtverce sestrojeného nad přeponou libovolného pravoúhlého trojúhelníku je roven součtu obsahů čtverců nad oběma jeho odvěsnami (dvěma kratšími stranami). Formálně Pythagorovu větu vyjadřuje rovnice , kde označuje délku přepony pravoúhlého trojúhelníku a délky odvěsen jsou označeny a . Pythagorova věta v byzantském matematickém rukopisu (13./14. století), Vatikánská apoštolská knihovna Dalam matematika, teorema Pythagorean, juga dikenal sebagai teorema Pythagoras, adalah hubungan mendasar dalam geometri Euclidean di antara tiga sisi segitiga siku-siku. Ini menyatakan bahwa luas kotak yang sisinya adalah sisi miring (sisi yang berlawanan dengan sudut kanan) sama dengan jumlah area kotak di dua sisi lainnya. Teorema ini dapat ditulis sebagai persamaan yang menghubungkan panjang sisi a, b dan c, sering disebut "persamaan Pythagoras": di mana c mewakili panjang sisi miring dan a dan b panjang dari dua sisi segitiga lainnya. Teorema itu, yang sejarahnya menjadi pokok perdebatan, dinamai untuk pemikir Yunani kuno Pythagoras. Teorema ini telah diberikan banyak bukti - mungkin yang paling banyak untuk setiap teorema matematika. Mereka sangat beragam, termasuk bukti geometris dan bukti aljabar, dengan beberapa berasal dari ribuan tahun yang lalu. Teorema dapat digeneralisasi dalam berbagai cara, termasuk ruang dimensi tinggi, ke ruang yang bukan Euclidean, ke objek yang bukan segitiga siku-siku, dan memang, untuk objek yang bukan segitiga sama sekali, tetapi padatan n-dimensi. Teorema Pythagoras telah menarik minat di luar matematika sebagai simbol kemustahilan matematika, mistik, atau kekuatan intelektual; referensi populer dalam sastra, drama, musikal, lagu, perangko dan kartun berlimpah. Το Πυθαγόρειο θεώρημα ή θεώρημα του Πυθαγόρα στα μαθηματικά, είναι σχέση της ευκλείδειας γεωμετρίας ανάμεσα στις πλευρές ενός ορθογώνιου τριγώνου. Συνεπώς αποτελεί θεώρημα της επίπεδης γεωμετρίας. Σύμφωνα με το Πυθαγόρειο Θεώρημα, που εξ ονόματος αποδίδεται στον αρχαίο Έλληνα φιλόσοφο Πυθαγόρα: «ἐν τοῖς ὀρθογωνίοις τριγώνοις τὸ ἀπὸ τῆς τὴν ὀρθὴν γωνίαν ὑποτεινούσης πλευρᾶς τετράγωνον ἴσον ἐστὶ τοῖς ἀπὸ τῶν τὴν ὀρθὴν γωνίαν περιεχουσῶν πλευρῶν τετραγώνοις.». Δηλαδή: «το τετράγωνο της υποτείνουσας (της πλευράς που βρίσκεται απέναντι από την ορθή γωνία) ενός ορθογώνιου τριγώνου ισούται με το άθροισμα των τετραγώνων των δύο καθέτων πλευρών». Το θεώρημα μπορεί να γραφεί ως εξίσωση συσχετίζοντας τα μήκη των πλευρών α,β και γ, που ονομάζεται πυθαγόρεια εξίσωση: , (όπου β και γ τα μήκη των δύο κάθετων πλευρών και α το μήκος της υποτείνουσας) Τη παραπάνω αρχαία διατύπωση της πρότασης του εν λόγω θεωρήματος παρέχει ο Ευκλείδης στο πρώτο βιβλίο των Στοιχείων Γεωμετρίας του (47η πρόταση) με σχετική απόδειξη που κατά παράδοση οφείλεται στον Πυθαγόρα, ο οποίος κατ' άλλη, επίσης αρχαία, παράδοση, μετά την ανακάλυψή του αυτή θυσίασε προς τους θεούς εκατόμβη, γι' αυτό και το θεώρημα αυτό ονομάσθηκε «Εκατόμβη» ή «Θεώρημα εκατόμβης». Αν και το θεώρημα σήμερα φέρει το όνομα του Έλληνα μαθηματικού Πυθαγόρα (570 π.Χ.- 495 π.Χ.), από ιστορικές έρευνες φαίνεται ότι είχε διατυπωθεί και νωρίτερα (ως εμπειρική παρατήρηση). Υπάρχουν αποδείξεις ότι Βαβυλώνιοι μαθηματικοί είχαν κατανοήσει τον τρόπο λειτουργίας του θεωρήματος, αν και δεν υπάρχει σχεδόν καμία απόδειξη ότι το χρησιμοποίησαν σε μαθηματικά πλαίσια. Μαθηματικοί από τη Μεσοποταμία, την Ινδία και την Κίνα είναι επίσης γνωστοί για το ότι είχαν ανακαλύψει το αποτέλεσμα του θεωρήματος αποδεικνύοντας το επιπλέον, σε συγκεκριμένες περιπτώσεις. Το θεώρημα έχει μεγάλο αριθμό αποδείξεων, πιθανότατα μεγαλύτερο από κάθε άλλο μαθηματικό θεώρημα. Οι αποδείξεις είναι ευθείες και το σύνολο τους συμπεριλαμβάνει τόσο γεωμετρικές όσο και αλγεβρικές αποδείξεις, κάποιες από της οποίες χρονολογούνται αρκετές χιλιετίες πριν. Το θεώρημα μπορεί να γενικευτεί με πολλούς τρόπους, σε χώρους μεγαλύτερης διάστασης, σε μη ευκλείδειους χώρους, σε μη ορθογώνια τρίγωνα ή ακόμα και σε ν-διάστατα στερεά. Ισχύει και το αντίστροφο Πυθαγόρειο Θεώρημα: ότι δηλαδή, αν ισχύει η παραπάνω σχέση μεταξύ των πλευρών ενός τριγώνου, τότε το τρίγωνο είναι ορθογώνιο. 勾股定理(英語:Pythagorean theorem / Pythagoras' theorem)是平面几何中一个基本而重要的定理。勾股定理说明,平面上的直角三角形的两条直角边的长度(较短直角边古称勾长、较长直角边古称股长)的平方和等于斜边长(古称弦长)的平方。反之,若平面上三角形中两边长的平方和等于第三边边长的平方,则它是直角三角形(直角所对的边是第三边)。勾股定理是人类早期发现并证明的重要数学定理之一。 此定理又稱毕氏定理、商高定理、畢達哥拉斯定理、新娘座椅定理或百牛定理。「畢氏」所指的是其中一個發現這個定理的古希臘數學家畢達哥拉斯,但歷史學家相信這個定理早在畢達哥拉斯出生的一千年前已經在世界各地廣泛應用。不過,現代西方數學界統一稱呼它為「畢達哥拉斯定理」。 《周髀算經》记述公元前一千多年,商高以這組勾股數为例解释了勾股定理要素,论证「弦长平方必定是两直角边的平方和」,确立了直角三角形两条直角边的平方和等于斜边平方的判定原则。其判定方法因后世不明其法而被忽略。 古埃及在公元前2600年的纸莎草記載有这一组勾股数,而古巴比伦泥板紀錄的最大的一个勾股数组是。 有些參考資料提到法国和比利時將勾股定理称为驴桥定理,但驴桥定理是指等腰三角形的二底角相等,非勾股定理。 勾股定理有四百多個證明,如微分證明,面積證明等。 Le théorème de Pythagore est un théorème de géométrie euclidienne qui met en relation les longueurs des côtés dans un triangle rectangle. Il s'énonce fréquemment sous la forme suivante : Si un triangle est rectangle, le carré de la longueur de l’hypoténuse (ou côté opposé à l'angle droit) est égal à la somme des carrés des longueurs des deux autres côtés. Ce théorème permet notamment de calculer l’une des longueurs à partir des deux autres. Il doit son nom à Pythagore de Samos, philosophe de la Grèce antique du VIe siècle av. J.-C., cependant le résultat était connu plus de mille ans auparavant en Mésopotamie et a vraisemblablement été découvert indépendamment dans plusieurs autres cultures. La plus ancienne démonstration qui nous soit parvenue est due à Euclide, vers -300. Même si les mathématiciens grecs en connaissaient sûrement une auparavant, rien ne permet de l'attribuer de façon certaine à Pythagore. Les premières démonstrations historiques reposent en général sur des méthodes de calcul d’aire par découpage et déplacement de figures géométriques. Inversement, la conception moderne de la géométrie euclidienne est fondée sur une notion de distance qui est définie pour respecter ce théorème. Divers autres énoncés généralisent le théorème à des triangles quelconques, à des figures de plus grande dimension telles que les tétraèdres, ou en géométrie non euclidienne comme à la surface d’une sphère. Plus généralement, ce théorème a de nombreuses applications dans divers domaines très différents (architecture, ingénierie...), encore aujourd'hui, et a permis nombres d'avancées technologiques à travers l'histoire.
dbp:generalizations
Differential geometry Non-Euclidean geometry Solid geometry Law of cosines
prov:wasDerivedFrom
wikipedia-en:Pythagorean_theorem?oldid=1123107789&ns=0
dbo:wikiPageLength
94270
foaf:isPrimaryTopicOf
wikipedia-en:Pythagorean_theorem