This HTML5 document contains 293 embedded RDF statements represented using HTML+Microdata notation.

The embedded RDF content will be recognized by any processor of HTML5 Microdata.

Namespace Prefixes

PrefixIRI
dbthttp://dbpedia.org/resource/Template:
n5http://bn.dbpedia.org/resource/
dbpedia-svhttp://sv.dbpedia.org/resource/
wikipedia-enhttp://en.wikipedia.org/wiki/
dbpedia-fihttp://fi.dbpedia.org/resource/
dbrhttp://dbpedia.org/resource/
dbpedia-arhttp://ar.dbpedia.org/resource/
dbpedia-frhttp://fr.dbpedia.org/resource/
n33http://ky.dbpedia.org/resource/
dctermshttp://purl.org/dc/terms/
rdfshttp://www.w3.org/2000/01/rdf-schema#
dbpedia-azhttp://az.dbpedia.org/resource/
rdfhttp://www.w3.org/1999/02/22-rdf-syntax-ns#
dbphttp://dbpedia.org/property/
xsdhhttp://www.w3.org/2001/XMLSchema#
dbpedia-idhttp://id.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ukhttp://uk.dbpedia.org/resource/
dbohttp://dbpedia.org/ontology/
dbpedia-pthttp://pt.dbpedia.org/resource/
dbpedia-huhttp://hu.dbpedia.org/resource/
dbpedia-jahttp://ja.dbpedia.org/resource/
dbchttp://dbpedia.org/resource/Category:
dbpedia-dehttp://de.dbpedia.org/resource/
dbpedia-plhttp://pl.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ruhttp://ru.dbpedia.org/resource/
n31http://ta.dbpedia.org/resource/
wikidatahttp://www.wikidata.org/entity/
n21http://www.ramakrishnavivekananda.info/vivekananda/volume_1/lectures_and_discourses/
goldhttp://purl.org/linguistics/gold/
n22https://global.dbpedia.org/id/
n16http://kn.dbpedia.org/resource/
n36http://hi.dbpedia.org/resource/
dbpedia-cahttp://ca.dbpedia.org/resource/
provhttp://www.w3.org/ns/prov#
foafhttp://xmlns.com/foaf/0.1/
dbpedia-simplehttp://simple.dbpedia.org/resource/
dbpedia-zhhttp://zh.dbpedia.org/resource/
dbpedia-kohttp://ko.dbpedia.org/resource/
n17http://lt.dbpedia.org/resource/
n39https://archive.org/details/
dbpedia-fahttp://fa.dbpedia.org/resource/
freebasehttp://rdf.freebase.com/ns/
dbpedia-eshttp://es.dbpedia.org/resource/
owlhttp://www.w3.org/2002/07/owl#

Statements

Subject Item
dbr:Pre-sectarian_Buddhism
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Samkhya
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Sampradaya
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Satyanatha_Tirtha
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Sad_Darsana
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
dbo:wikiPageRedirects
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Sad_Darshan
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
dbo:wikiPageRedirects
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Saddarsana
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
dbo:wikiPageRedirects
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Blasphemy
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Brahmoism
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Determinism
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:List_of_religions_and_spiritual_traditions
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Unifying_Hinduism
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Vedanta
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Vedas
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Eastern_religions
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Index_of_Eastern_philosophy_articles
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Index_of_Jainism-related_articles
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Index_of_philosophy_articles_(A–C)
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Public_administration
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Creator_deity
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Nastika
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
dbo:wikiPageRedirects
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Enlightenment_(spiritual)
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Mīmāṃsā
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Mada
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Madhyamaka
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Magadha
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Ājīvika
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Āstika_and_nāstika
rdf:type
dbo:Automobile
rdfs:label
Ástika y nástika Ástica e nástica アースティカとナースティカ 아스티카와 나스티카 Nastika Àstika i Nàstika 古印度六派哲學 أستيكا وناستيكا Āstika dan nāstika Nastika Āstika and nāstika Nastika Астика и настика Astika et nastika Астіка
rdfs:comment
Astika (IAST: āstika ; devanāgarī: आस्तिक) et nastika (IAST: nāstika ; devanāgarī: नास्तिक) sont des termes sanskrits employés pour qualifier des écoles de philosophie indienne et ceux qui s'y rattachent, en fonction de leur acceptation ou négation d'un principe transcendant divin. Nastika signifie « quelqu'un disant: 'il n'est pas' », 'na-asti'. Il est appliqué en orthodoxie hindouiste pour désigner les athées et les écoles qui ne reconnaissent pas l'autorité des Védas, comme le bouddhisme, le jaïnisme, et le charvaka. Pour des jaïns tels Haribhadra, ce sont les charvakas qui sont nastika. Le terme nāstika (non āstika) est par ailleurs l'un des synonymes de Cārvāka. Nastika (Sanskrit: नास्तिक, nāstika; "Verneiner", von na-asti: ‚ist nicht‘) ist ein Fachbegriff in der hinduistischen Philosophie. Das Wort kommt als Substantiv und auch in adjektivischer Verwendung vor. Als Substantiv bezeichnet Nastika einen "Ungläubigen" oder "Theoretiker der Nichtexistenz". Gemeint ist jemand, der die Autorität der Veden nicht akzeptiert und insbesondere die Existenz von Göttern und die Wirksamkeit der Rituale der vedischen Religion bestreitet. Daher wird Nastika manchmal mit "Atheist" übersetzt. Àstika (en sànscrit: आस्तिक) és un adjectiu que significa "creient en la tradició vèdica" i en sentit figurat "ortodox". És un concepte que descriu les escoles tradicionals de pensament hindú que accepten els vedes com a Text sagrat. Per contraposició nàstika (नास्तिक) significa "no creient especialment de l'autoritat dels vedes" i en sentit figurat "heterodox" si no reconeixen els vedes . Per aquesta definició, nyāyá, vaiśeṣika, sāṃkhya, ioga, mīmāṃsā i vedānta es classifiquen com a escoles àstika, mentre que , , el jainisme i el budisme es consideren nàstika. 아스티카(산스크리트어: आस्तिक āstika)와 나스티카(산스크리트어: नास्तिक nāstika)는 각각 정통(正統)과 이단(異端)을 뜻하는 힌두교의 전문 용어이다. 힌두교에서는 철학 학파나 인물을 베다를 신으로부터 계시된 가장 권위 있는 경전으로 인정하는가의 여부에 따라 아스티카 혹은 나스티카로 분류한다. 이 분류법에 따라, 니야야 · 바이셰시카 · 삼키아 · 요가 · 미맘사 · 베단타의 여섯 학파는 아스티카로 분류되고, · 자이나교 · 불교 등의 학파는 나스티카로 분류된다. 아스티카와 나스티카를 구분하는 것은 동양과 서양의 다른 종교 및 철학 전통에서 정통(orthodox)과 이단(heterodox)을 구분하는 것과 유사하다. Астіка (санскр. आस्तिक) - загальна назва «ортодоксальних» індійських філософських шкіл, які визнають життя після смерті і авторитет Вед. До Астіка належать міманса, веданта, самкх'я, йога, ньяя, вайшешика. Настіка (санскр. नास्तिक) - школи, що не визнають Вед: локаята, чарвака, адживіка, джайнізм і буддизм. Останні два напрями визнають і життя після смерті, і закон карми, але тим не менш зазвичай їх відносять до Настіка через невизнання ними Вед і відмінних від характерних для астіки часово-космологічних концепцій. أستيكا (Āstika بمعنى يوجد أو موجود) وناستيكا (nāstika بمعنى غير موجود) هي مبادئ تستخدم في التقليد الفيدي من أجل تصنيف ومقابلة الفلسفات الهندية. يعرّف أتباع الأستيكا بإحدى ثلاثة طرق: على من يقبل سلطة البرهان (برامانا Pramana) في فيدا (الكتاب المقدس عند الهندوسية)، على من يقبل وجود أتمان (الروح)، على من يقبل وجود إيشفارا (الإله). بالمقابل، فإن أتباع ناستيكا هم الذين يرفضون التعريفات الأساسية المذكورة في أستيكا. Āstika and nāstika are concepts that have been used to classify Indian philosophies by modern scholars, as well as some Hindu, Buddhist and Jain texts. The various definitions for āstika and nāstika philosophies have been disputed since ancient times, and there is no consensus. In current Indian languages like Telugu, Hindi and Bengali, āstika and its derivatives usually mean 'theist', and nāstika and its derivatives denote an 'atheist'; however, the two terms in ancient- and medieval-era Sanskrit literature do not refer to 'theism' or 'atheism'. The terms are used differently in Hindu philosophy. For example, Sāṃkhya is both a non-theistic (as it does not explicitly affirm the existence of God in its classical formulation) and āstika (Vedic) philosophy, though “God” is often used as an ep Nastika (dewanagari नास्तिक) – pojęcie filozofii indyjskiej oznaczające negację słowa astika i tworzące z nią parę przeciwieństw analogiczną do pary ateizm – teizm. Do systemów nastika zalicza się buddyzm i dżinizm. アースティカ(Āstika)とナースティカ(Nāstika)は、正統バラモン側から見た、正統と異端を区別するための呼称である。Āstikaとは「存在する」(Sanskrit: आस्तिक)の意味であり、Nāstika とは「存在しない」(否定形 na + āstika )の意味。 インドには伝統的にはぐくまれた哲学・宗教思想体系があり、それはダルシャナなどの名称で呼ばれている。アースティカは、アートマンやブラフマンなどの存在を信じる者を意味する。以下の3つの方法のいずれかで定義されている。対照的にナースティカは、そのすべてを否定し、アートマンとブラフマンの存在を信じない者を指す 。 1. * ヴェーダ聖典を認識論的権威として受け入れる者 2. * アートマンとブラフマンの両者の存在を受け入れる者 3. * イーシュヴァラ(絶対神)の存在を受け入れる者 正統バラモンは、そうしたダルシャナを、ヴェーダ聖典の権威を認めるか否かを基準として区分し、認める思想を「आस्तिक(āstika アースティカ)」つまり「正統派」と呼び、ヴェーダに権威を認めない思想を「नास्तिक(nāstika ナースティカ)」つまり「異端派」と呼んだ。アースティカとナースティカの定義は、古くから論争されており、コンセンサスは存在しない。 六派哲学(şad-darśana),亦作正統派(Astika),是印度哲学的六個主要派別,興起於笈多王朝時期,即5世紀前後。共同尊奉《吠陀經》。 А́стика (санскр. आस्तिक) и На́стика (санскр. नास्तिक) — технические термины в индуизме, используемые для классификации философских школ (даршан) в соответствии с занимаемыми этими школами позициями по отношению к авторитету Вед. Название происходит от санскритского глагола (асти — существует, насти — не существует). По одной из самых ранних формулировок («Законы Ману», II. 3), «последователь настики — это тот, кто не признаёт авторитета Вед». Однако наиболее авторитетная этимология Панини производит слово «настика» от «насти» и утверждает, что последователь настики — это тот, кто полагает, будто нет «иного мира» (паралокам насти), иначе говоря, существования души после смерти. En idioma sánscrito, los términos āstika (‘que cree en la existencia’) y nāstika (‘que no cree en la existencia’) se utilizan para clasificar ―desde el punto de vista de las religiones hinduistas― tanto doctrinas como personas. El término āstika (‘espiritualista’, en sánscrito) es el que utilizan los teístas hinduistas para referirse a las religiones y personas dhármicas, que aceptan la autoridad de los cuatro Vedas ―textos épicos y mitológicos, pero no filosóficos―, los Upanishad y los Puranas como escrituras supremas reveladas e irrefutables.​ Ástica e nástica são conceitos que têm sido usados ​​para classificar as filosofias indianas por estudiosos modernos, bem como alguns textos hindus, budistas e jainistas. As várias definições para as filosofias ástica e nástica têm sido disputadas desde os tempos antigos, e não há consenso. Em línguas indianas atuais como telugo, hindi e bengali, ástica e seus derivados geralmente significam 'teísta', e nástica e seus derivados denotam um 'ateu'; no entanto, os dois termos na literatura sânscrita da era antiga e medieval não se referem a 'teísmo' ou 'ateísmo'. Os termos são usados ​​de forma diferente na filosofia hindu. Por exemplo, sânquia é uma filosofia não-teísta (já que não afirma explicitamente a existência de Deus em sua formulação clássica) e ástica (védica), embora "Deus" seja fr Nastika, sanskrit (नास्तिक) antonym till astika, en som ser, d.v.s. "en som inte ser" eller "förnekare", i indisk filosofi term för indiska läror som inte erkänner Veda (och bryter med den ortodoxa filosofin genom att förneka till exempel Guds, Bramans eller människosjälens (atmans) existens eller själavandringsläran m.m.) Āstika (Dewanagari: आस्तिक; IAST: āstika आस्तिक) berasal dari kata Sanskerta asti, "terdapat, ada", dan artinya "orang yang meyakini suatu keberadaan (dari sebuah jiwa yang terpisah dari dunia material, Brahman, dll)" dan nāstika artinya "orang tak percaya". Konsep tersebut dipakai untuk mengklasifikasikan filsafat-filsafat India oleh para cendekiawan modern, dan beberapa teks Hindu, Buddha dan Jaina. Secara garis besar, Āstika mengandung salah satu atau ketiga ciri-ciri berikut ini:
dcterms:subject
dbc:Hindu_philosophical_concepts dbc:Movements_in_ancient_Indian_philosophy dbc:Āstika dbc:Nāstika
dbo:wikiPageID
2026886
dbo:wikiPageRevisionID
1124162257
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Ātman_(Buddhism) dbr:Ātman_(Hinduism) dbr:Nyaya dbr:Madhyamaka dbr:Gautama_Buddha dbr:Vedanta dbr:Jaratkaru dbr:Aśvaghoṣa dbr:Atman_(Hinduism) dbr:Ājīvika dbr:Doxography dbr:Transtheism dbr:Hinduism dbr:Ajñana dbr:Charvaka dbr:G._S._Ghurye dbr:Tantra dbr:Brahman dbr:Pāṇini dbr:Ahimsa dbr:Astadhyayi dbr:Islam dbr:Shabda dbc:Hindu_philosophical_concepts dbr:Samkhya dbr:Mīmāṃsā dbr:Blackwell_Publishing dbr:Manibhadra dbr:Manasa dbr:Vedic_literature dbr:Śruti dbr:Atheism dbr:Transmigration_of_a_soul dbr:Yogachara dbr:Hindi dbc:Movements_in_ancient_Indian_philosophy dbr:Yoga dbr:Orthodoxy dbr:Nagarjuna dbr:Vishnu dbr:Theism dbr:Avatar dbr:Piety dbr:Kāśikāvṛttī dbr:Telugu_language dbr:Upanishad dbr:Upanishadic dbr:Bengali_language dbr:Uttara_Mimāṃsā dbr:Haribhadra dbr:Hindu_philosophy dbr:Christianity dbr:Heterodoxy dbr:Non-violence dbr:Vaisheshika dbr:Heresiology dbr:Indian_philosophies dbr:Epistemology dbr:Manusmriti dbr:Hemachandra dbr:Abithana_Chintamani dbr:Sanskrit dbr:Asanga dbr:Buddhism dbc:Āstika dbr:Pramana dbr:Jainism dbr:Dāna dbr:Yoga_(philosophy) dbr:Dharma dbr:Atheism_in_Hinduism dbr:Śāstra_pramāṇam_in_Hinduism dbr:Vedas dbr:Sāṃkhya dbc:Nāstika dbr:Atomism dbr:Jīva_(Jainism) dbr:Purusha dbr:Ishvara dbr:Smriti dbr:Medhatithi dbr:Vedic_Literature
dbo:wikiPageExternalLink
n21:krishna.htm n39:sourcebookinindi00radh
owl:sameAs
n5:আস্তিক_ও_নাস্তিক_(ভারতীয়_দর্শন) dbpedia-fr:Astika_et_nastika dbpedia-pl:Nastika dbpedia-hu:Ásztika_és_násztika wikidata:Q618680 dbpedia-ar:أستيكا_وناستيكا dbpedia-es:Ástika_y_nástika n16:ಆಸ್ತಿಕ_ಮತ್ತು_ನಾಸ್ತಿಕ n17:Astika_ir_Nastika dbpedia-ru:Астика_и_настика dbpedia-fa:آستیکه_و_ناستیکه dbpedia-pt:Ástica_e_nástica n22:4oMx8 dbpedia-ja:アースティカとナースティカ dbpedia-ko:아스티카와_나스티카 dbpedia-uk:Астіка dbpedia-sv:Nastika n31:ஆஸ்திகர் n33:Настика dbpedia-de:Nastika dbpedia-simple:Nastika n36:आस्तिक dbpedia-fi:Āstika_ja_nāstika freebase:m.06g43c dbpedia-id:Āstika_dan_nāstika dbpedia-zh:古印度六派哲學 dbpedia-ca:Àstika_i_Nàstika dbpedia-az:Astika_və_nastika
dbp:wikiPageUsesTemplate
dbt:Citation dbt:Buddhism dbt:Jainism dbt:Portal dbt:EngvarB dbt:Use_dmy_dates dbt:Cite_book dbt:Harvnb dbt:Hindu_philosophy dbt:Col_div dbt:IAST dbt:Colend dbt:Refbegin dbt:Reflist dbt:Refn dbt:Refend dbt:Redirect dbt:Quote dbt:Theology dbt:Indian_Philosophy dbt:Short_description dbt:PaliCanonSamanaViews dbt:Sfn
dbo:abstract
Āstika (Dewanagari: आस्तिक; IAST: āstika आस्तिक) berasal dari kata Sanskerta asti, "terdapat, ada", dan artinya "orang yang meyakini suatu keberadaan (dari sebuah jiwa yang terpisah dari dunia material, Brahman, dll)" dan nāstika artinya "orang tak percaya". Konsep tersebut dipakai untuk mengklasifikasikan filsafat-filsafat India oleh para cendekiawan modern, dan beberapa teks Hindu, Buddha dan Jaina. Secara garis besar, Āstika mengandung salah satu atau ketiga ciri-ciri berikut ini: 1. * mengakui otoritas kitab-kitab Weda; 2. * meyakini adanya jiwa atau atman; 3. * meyakini keberadaan Tuhan atau Iswara. Enam aliran filsafat Hindu digolongkan ke dalam Āstika, yaitu: Nyaya, Waisesika, Samkya, Yoga, Mimamsa, dan Wedanta. Sedangkan Nāstika adalah kebalikannya, yakni menolak ciri-ciri āstika; mereka juga tidak meyakini keberadaan jiwa atau diri yang sejati. Agama dari India yang tergolong nāstika yaitu: Buddha-dharma, Jaina-dharma, Carwaka, Ājīvika, dan . Ástica e nástica são conceitos que têm sido usados ​​para classificar as filosofias indianas por estudiosos modernos, bem como alguns textos hindus, budistas e jainistas. As várias definições para as filosofias ástica e nástica têm sido disputadas desde os tempos antigos, e não há consenso. Em línguas indianas atuais como telugo, hindi e bengali, ástica e seus derivados geralmente significam 'teísta', e nástica e seus derivados denotam um 'ateu'; no entanto, os dois termos na literatura sânscrita da era antiga e medieval não se referem a 'teísmo' ou 'ateísmo'. Os termos são usados ​​de forma diferente na filosofia hindu. Por exemplo, sânquia é uma filosofia não-teísta (já que não afirma explicitamente a existência de Deus em sua formulação clássica) e ástica (védica), embora "Deus" seja frequentemente usado como um epíteto para consciência (purusha) dentro de sua doutrina. Da mesma forma, embora o budismo seja considerado nástica, Sidarta Gautama é considerado um avatar de Vixnu em algumas tradições hindus. Ástica (em sânscrito: आस्तिक; asti, 'há, existe') significa aquele que acredita na existência de um ou Bramã, etc: 1. * como aqueles que aceitam a autoridade epistêmica dos Vedas; 2. * como aqueles que aceitam a existência de ; 3. * como aqueles que aceitam a existência de . Nástica (em sânscrito: na, 'não' + āstika), em contraste, são aqueles que negam todas as respectivas definições de āstika; eles não acreditam na existência de um Ser. As seis escolas ásticas de filosofias indianas mais estudadas, às vezes chamadas de escolas ortodoxas, são Niaia, Vaisesica, Sânquia, Ioga, Mimansa e Vedanta. As quatro escolas násticas de filosofias indianas mais estudadas, às vezes chamadas de escolas heterodoxas, são Budismo, Jainismo, Charvaca e Ajivica. No entanto, essa terminologia ortodoxa-heterodoxa é uma construção das línguas ocidentais e carece de raízes acadêmicas em sânscrito. Estudos acadêmicos recentes afirmam que houve várias traduções heresiológicas de ástica e nástica na literatura do século XX sobre filosofias indianas, mas muitas são pouco sofisticadas e imperfeitas. Astika (IAST: āstika ; devanāgarī: आस्तिक) et nastika (IAST: nāstika ; devanāgarī: नास्तिक) sont des termes sanskrits employés pour qualifier des écoles de philosophie indienne et ceux qui s'y rattachent, en fonction de leur acceptation ou négation d'un principe transcendant divin. Nastika signifie « quelqu'un disant: 'il n'est pas' », 'na-asti'. Il est appliqué en orthodoxie hindouiste pour désigner les athées et les écoles qui ne reconnaissent pas l'autorité des Védas, comme le bouddhisme, le jaïnisme, et le charvaka. Pour des jaïns tels Haribhadra, ce sont les charvakas qui sont nastika. Le terme nāstika (non āstika) est par ailleurs l'un des synonymes de Cārvāka. Nastika (dewanagari नास्तिक) – pojęcie filozofii indyjskiej oznaczające negację słowa astika i tworzące z nią parę przeciwieństw analogiczną do pary ateizm – teizm. Do systemów nastika zalicza się buddyzm i dżinizm. Nastika, sanskrit (नास्तिक) antonym till astika, en som ser, d.v.s. "en som inte ser" eller "förnekare", i indisk filosofi term för indiska läror som inte erkänner Veda (och bryter med den ortodoxa filosofin genom att förneka till exempel Guds, Bramans eller människosjälens (atmans) existens eller själavandringsläran m.m.) Exempel på sådana filosofier är Buddhism, Sikism och Jainism samt de materialiska ideologierna Carvaka och . De sex ortodoxa (astika) indiska filosofigrenarna är: Vedanta, Samkhya, , Yoga, och Vaisheshika. I dessa ingår de fyra hinduistiska huvudgrupperna: , Shaktism, Vaishnavism och Smartism. 六派哲学(şad-darśana),亦作正統派(Astika),是印度哲学的六個主要派別,興起於笈多王朝時期,即5世紀前後。共同尊奉《吠陀經》。 Астіка (санскр. आस्तिक) - загальна назва «ортодоксальних» індійських філософських шкіл, які визнають життя після смерті і авторитет Вед. До Астіка належать міманса, веданта, самкх'я, йога, ньяя, вайшешика. Настіка (санскр. नास्तिक) - школи, що не визнають Вед: локаята, чарвака, адживіка, джайнізм і буддизм. Останні два напрями визнають і життя після смерті, і закон карми, але тим не менш зазвичай їх відносять до Настіка через невизнання ними Вед і відмінних від характерних для астіки часово-космологічних концепцій. En idioma sánscrito, los términos āstika (‘que cree en la existencia’) y nāstika (‘que no cree en la existencia’) se utilizan para clasificar ―desde el punto de vista de las religiones hinduistas― tanto doctrinas como personas. El término āstika (‘espiritualista’, en sánscrito) es el que utilizan los teístas hinduistas para referirse a las religiones y personas dhármicas, que aceptan la autoridad de los cuatro Vedas ―textos épicos y mitológicos, pero no filosóficos―, los Upanishad y los Puranas como escrituras supremas reveladas e irrefutables.​ Por esta definición, se clasifican como escuelas ástika u ortodoxas las doctrinasniaia,vaisesika,sāṃkhya,ioga, yvedanta.​ Las religiones ástika se oponen a las religiones nástika, consideradas no teístas (o heterodoxas):budismo,chárvaka yyainismo. El término nāstika (‘que [cree que] no existe’ en sánscrito), es un término utilizado en el hinduismo para referirse a las escuelas filosóficas y movimientos religiosos que no aceptan la autoridad de los cuatro Vedas ―textos épico-mitológicos, pero no filosóficos― como la verdad suprema, haya sido esta revelada o no. La palabra nástika supone el contrario de ástika. Àstika (en sànscrit: आस्तिक) és un adjectiu que significa "creient en la tradició vèdica" i en sentit figurat "ortodox". És un concepte que descriu les escoles tradicionals de pensament hindú que accepten els vedes com a Text sagrat. Per contraposició nàstika (नास्तिक) significa "no creient especialment de l'autoritat dels vedes" i en sentit figurat "heterodox" si no reconeixen els vedes . Per aquesta definició, nyāyá, vaiśeṣika, sāṃkhya, ioga, mīmāṃsā i vedānta es classifiquen com a escoles àstika, mentre que , , el jainisme i el budisme es consideren nàstika. アースティカ(Āstika)とナースティカ(Nāstika)は、正統バラモン側から見た、正統と異端を区別するための呼称である。Āstikaとは「存在する」(Sanskrit: आस्तिक)の意味であり、Nāstika とは「存在しない」(否定形 na + āstika )の意味。 インドには伝統的にはぐくまれた哲学・宗教思想体系があり、それはダルシャナなどの名称で呼ばれている。アースティカは、アートマンやブラフマンなどの存在を信じる者を意味する。以下の3つの方法のいずれかで定義されている。対照的にナースティカは、そのすべてを否定し、アートマンとブラフマンの存在を信じない者を指す 。 1. * ヴェーダ聖典を認識論的権威として受け入れる者 2. * アートマンとブラフマンの両者の存在を受け入れる者 3. * イーシュヴァラ(絶対神)の存在を受け入れる者 正統バラモンは、そうしたダルシャナを、ヴェーダ聖典の権威を認めるか否かを基準として区分し、認める思想を「आस्तिक(āstika アースティカ)」つまり「正統派」と呼び、ヴェーダに権威を認めない思想を「नास्तिक(nāstika ナースティカ)」つまり「異端派」と呼んだ。アースティカとナースティカの定義は、古くから論争されており、コンセンサスは存在しない。 А́стика (санскр. आस्तिक) и На́стика (санскр. नास्तिक) — технические термины в индуизме, используемые для классификации философских школ (даршан) в соответствии с занимаемыми этими школами позициями по отношению к авторитету Вед. Название происходит от санскритского глагола (асти — существует, насти — не существует). По одной из самых ранних формулировок («Законы Ману», II. 3), «последователь настики — это тот, кто не признаёт авторитета Вед». Однако наиболее авторитетная этимология Панини производит слово «настика» от «насти» и утверждает, что последователь настики — это тот, кто полагает, будто нет «иного мира» (паралокам насти), иначе говоря, существования души после смерти. Брахманистская традиция насчитывает девять философских школ: шесть ортодоксальных (астика) и три неортодоксальных (настика), хотя реально школ было гораздо больше (например грамматисты-лингвофилософы школы Бхартрихари, скептики, адживики, алхимики школы «расаяна» и др.). К ортодоксальным (астика) относятся: миманса, веданта, санкхья, йога, ньяя, вайшешика. К неортодоксальным (настика) относятся: буддизм, джайнизм, локаята. Учение сикхов возникло в XV—XVI в. (то есть спустя примерно две тысячи лет после формирования классических даршан) и поэтому не входит в брахманистскую классификацию. Тем не менее, вследствие отрицания сикхами авторитета Вед, сикхизм, с точки зрения индуизма, следовало бы отнести к категории «настика». В современной Индии термины «астика» и «настика» используются как эквиваленты латинских (и русских) терминов «теист» и «атеист», соответственно. Вследствие многозначности терминов «астика» и «настика» в философских диспутах возможны недоразумения. Так, выдающийся буддийский мыслитель Нагарджуна (то есть представитель одного из направлений настики) в своём трактате «Ратна-авали раджа-парикатха» («Драгоценные строфы наставления царю») призывал бороться с мнением настиков (настикья-дришти) о несуществовании других миров. Согласно буддийскому учению, такое мнение вредно, поскольку оно разрушает идею кармы и причинно-следственной связи. Nastika (Sanskrit: नास्तिक, nāstika; "Verneiner", von na-asti: ‚ist nicht‘) ist ein Fachbegriff in der hinduistischen Philosophie. Das Wort kommt als Substantiv und auch in adjektivischer Verwendung vor. Als Substantiv bezeichnet Nastika einen "Ungläubigen" oder "Theoretiker der Nichtexistenz". Gemeint ist jemand, der die Autorität der Veden nicht akzeptiert und insbesondere die Existenz von Göttern und die Wirksamkeit der Rituale der vedischen Religion bestreitet. Daher wird Nastika manchmal mit "Atheist" übersetzt. Im Hinduismus werden die philosophischen Systeme in zwei Hauptgruppen unterteilt, Nastika und . Zu den Nastikas zählt man die Anhänger des Buddhismus, des Jainismus und der materialistischen Charvaka- oder Lokayata-Schule. Astika ("Bejaher", von asti: ‚ist‘) ist die Bezeichnung für die Anhänger der sechs "orthodoxen" Schulen, deren Lehren auf den Veden beruhen. Āstika and nāstika are concepts that have been used to classify Indian philosophies by modern scholars, as well as some Hindu, Buddhist and Jain texts. The various definitions for āstika and nāstika philosophies have been disputed since ancient times, and there is no consensus. In current Indian languages like Telugu, Hindi and Bengali, āstika and its derivatives usually mean 'theist', and nāstika and its derivatives denote an 'atheist'; however, the two terms in ancient- and medieval-era Sanskrit literature do not refer to 'theism' or 'atheism'. The terms are used differently in Hindu philosophy. For example, Sāṃkhya is both a non-theistic (as it does not explicitly affirm the existence of God in its classical formulation) and āstika (Vedic) philosophy, though “God” is often used as an epithet for consciousness (purusha) within its doctrine. Similarly, though Buddhism is considered to be nāstika, Gautama Buddha is considered an avatar of Vishnu in some Hindu traditions. Āstika (Sanskrit: आस्तिक; from Sanskrit: asti, 'there is, there exists') means one who believes in the existence of a Self or Brahman, etc. It has been defined in one of three ways: 1. * as those who accept the epistemic authority of the Vedas; 2. * as those who accept the existence of ātman; 3. * as those who accept the existence of Ishvara. Nāstika (Sanskrit: na, 'not' + āstika), by contrast, are those who deny all the respective definitions of āstika; they do not believe in the existence of Self. The six most studied Āstika schools of Indian philosophies, sometimes referred to as orthodox schools, are Nyāyá, Vaiśeṣika, Sāṃkhya, Yoga, Mīmāṃsā, and Vedānta. The four most studied Nāstika schools of Indian philosophies, sometimes referred to as heterodox schools, are Buddhism, Jainism, Chārvāka, and Ājīvika. However, this orthodox-heterodox terminology is a construct of Western languages, and lacks scholarly roots in Sanskrit. Recent scholarly studies state that there have been various heresiological translations of Āstika and Nāstika in 20th century literature on Indian philosophies, but many are unsophisticated and flawed. 아스티카(산스크리트어: आस्तिक āstika)와 나스티카(산스크리트어: नास्तिक nāstika)는 각각 정통(正統)과 이단(異端)을 뜻하는 힌두교의 전문 용어이다. 힌두교에서는 철학 학파나 인물을 베다를 신으로부터 계시된 가장 권위 있는 경전으로 인정하는가의 여부에 따라 아스티카 혹은 나스티카로 분류한다. 이 분류법에 따라, 니야야 · 바이셰시카 · 삼키아 · 요가 · 미맘사 · 베단타의 여섯 학파는 아스티카로 분류되고, · 자이나교 · 불교 등의 학파는 나스티카로 분류된다. 아스티카와 나스티카를 구분하는 것은 동양과 서양의 다른 종교 및 철학 전통에서 정통(orthodox)과 이단(heterodox)을 구분하는 것과 유사하다. أستيكا (Āstika بمعنى يوجد أو موجود) وناستيكا (nāstika بمعنى غير موجود) هي مبادئ تستخدم في التقليد الفيدي من أجل تصنيف ومقابلة الفلسفات الهندية. يعرّف أتباع الأستيكا بإحدى ثلاثة طرق: على من يقبل سلطة البرهان (برامانا Pramana) في فيدا (الكتاب المقدس عند الهندوسية)، على من يقبل وجود أتمان (الروح)، على من يقبل وجود إيشفارا (الإله). بالمقابل، فإن أتباع ناستيكا هم الذين يرفضون التعريفات الأساسية المذكورة في أستيكا. هناك خلاف مستمر في تعريفات فلسفات أستيكا وناستيكا حول التعريفات منذ القدم، ولا يوجد هناك إجماع على ذلك. تعد البوذية من التاستيكا، إلا أن غوتاما بودا يعتبر في بعض التقاليد الهندوسية على أنه أفاتار الفيشنو. إن أكثر مدارس الأستيكا دراسة في الفلسفات الهندية، والتي يشار إليها أحياناً بالمدارس الأصولية، عددها ستة وهي: نيايا (Nyāyá) وفايشيشيكا (Vaiśeṣika) وسامخيا (Sāṃkhya) وفلسفة اليوغا (Yoga) وميمامسا (Mīmāṃsā) وفيدانتا (Vedānta)، وجميعها مدارس الهندوسية. أما أكثر مدارس الناستيكا دراسة في الفلسفات الهندية، والتي يشار إليها أحياناً بالمدارس المبتدعة، عددها أربعة وهي: البوذية والجاينية وشارفاكا وآجيفيكا، والاثنتين الأخيرتين هما من مدارس الهندوسية أيضاً.
gold:hypernym
dbr:Concepts
prov:wasDerivedFrom
wikipedia-en:Āstika_and_nāstika?oldid=1124162257&ns=0
dbo:wikiPageLength
26200
foaf:isPrimaryTopicOf
wikipedia-en:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Śramaṇa
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Śāstra_pramāṇam_in_Hinduism
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Fatalism
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Buddhism
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Buddhist_influences_on_Advaita_Vedanta
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Vyasatirtha
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Vāchaspati_Misra
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Hedonism
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Irreligion_in_India
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Mind_in_eastern_philosophy
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:6
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Advaita_Vedanta
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Ajñana
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Akshar-Purushottam_Darshan
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Culture_of_India
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Eastern_philosophy
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Brihadaranyaka_Upanishad
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Nondualism
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Hindu_atheism
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Hindu_joke
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Hindu_philosophy
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Hinduism_and_Jainism
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:History_of_human_thought
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Kala_pani_(taboo)
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Religious_conversion
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:List_of_Indian_philosophers
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Hindu_denominations
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Hinduism
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:History_of_Advaita_Vedanta
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:History_of_Bihar
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Atomism
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Telugu_people
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Marco_della_Tomba
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Atheism_and_religion
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Charvaka
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Blasphemy_law
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Heterodoxy
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Jaabaali
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Yoga_(philosophy)
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Dhyana_in_Hinduism
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Ashtavakra_(epic)
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Philosophy
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Sringeri_Sharada_Peetham
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Indian_philosophy
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Indian_religions
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Astika
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
dbo:wikiPageRedirects
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Astika_and_nastika
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
dbo:wikiPageRedirects
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Rajiv_Malhotra
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Yoga
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Saguna_brahman
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Sarva-siddhanta_Sangraha
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Outline_of_philosophy
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Theism
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Vamachara
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Astik
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
dbo:wikiPageRedirects
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Astika_and_Nastika
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
dbo:wikiPageRedirects
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Astikya
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
dbo:wikiPageRedirects
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Ṣaḍdarśana
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
dbo:wikiPageRedirects
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Nāstika
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
dbo:wikiPageRedirects
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Hindu_theology
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
dbo:wikiPageRedirects
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
dbr:Āstika
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Āstika_and_nāstika
dbo:wikiPageRedirects
dbr:Āstika_and_nāstika
Subject Item
wikipedia-en:Āstika_and_nāstika
foaf:primaryTopic
dbr:Āstika_and_nāstika