An Entity of Type: person, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

Marcion of Sinope (/ˈmɑːrʃən, -ʃiən, -siən/; Ancient Greek: Μαρκίων Σινώπης; c. 85 – c. 160) was an early Christian theologian in early Christianity. Marcion preached that God had sent Jesus Christ who was an entirely new, alien god, distinct from the vengeful God of Israel who had created the world. He considered himself a follower of Paul the Apostle, whom he believed to have been the only true apostle of Jesus Christ, a doctrine called Marcionism. Marcion published the earliest extant fixed collection of New Testament books.

Property Value
dbo:abstract
  • مرقيونكان مرقيون السينوبي 140 – 160م، هو ابن أسقف سينوب في إقليم البنطس (على شاطئ البحر الأسود) تأثر بالأفكار الغنوصية بعد أن أصبح غنياً فحرمه والده من الكنيسة، فخرج من سينوب وطاف آسيا الصغرى حتى روما التي منح كنيستها هدية مادية قيمة، ونشر تعاليمه وتجمع حوله الكثير من الأتباع فكانت كنيسته الغنوصية أكثر عدداً من جميع الكنائس الغنوصية السورية، وكان معاصرًا لباسيليدس. وبحسب طرطليانوس فقد بدأ مرقيون مسيرته كمسيحي أرثوذكسي – أيًا ما كان معنى ذلك في تلك المرحلة الأولى من بَسْط العقيدة المسيحية – لكنه سرعان ما صاغ مذهبًا مميزًا وجذريًا أدَّى إلى إلقاء الحرمان عليه من قبل كنيسة روما في تموز 144 م، وهو التاريخ التقليدي لتأسيس الكنيسة المرقيونية (طرطليانوس، ضد مرقيون، 1.1؛ راجع: كورت رودلف، الغنوص، 1984، ص 314). جاء إلى رومة حوالي السنة 140 معلّم غنوصي أصلة من البنطس واسمه مرقيون. فعلّم نظامًا ثنائيًا يعارض فيه العهدان الواحدُ الآخر. رذل مرقيون كلَّ أسفار العهد القديم واعتبرها من عمل العقل الخلاّق الشرّير ولم يحتفظ من العهد الجديد إلاّ بإنجيل لوقا بعد أن شوّهه، وبقسم من رسائل القدّيس بولس. حُرم سنة 144 وناقضه يوستينوس، ولكنّه ربح اتبّاعًا كثيرين سيحاربهم ترتليانس بعد نصف قرن في كتابه «ضد مرقيون» (دوِّن في نسخة أولى سنة 200، وثانية سنة 207، وثالثة سنة 211). هذا الكتاب هو المرجع الأساسيّ للتعرّف إلى «النقائض» التي نشرها المعلّم الهرطوقي ّ. أمّا ردّة الفعل على هذه المحاولة فكانت إجبار الأساقفة والمعلّمين المسيحيّين على وضع لائحة كاملة بكتبهم المقدّسة وإبعاد الأسفار المنحولة والمشبوهة. (ar)
  • Marció (Marcion, Μαρκίων) fou un famós heretge del segle ii, nascut al Pont, ben segur a Sinope. Era mariner i probablement constructor de vaixells. El seu pare fou bisbe d'una església cristiana probablement a Sinope, però probablement va créixer abans de la conversió del pare. Marció es va convertir al cristianisme a l'edat adulta. Per circumstàncies desconegudes (suposadament per la seducció d'una noia, però probablement pels seus escrits contra les lleis mosaiques) fou excomunicat pel seu pare, cosa que el va afectar molt i es va dedicar a aconseguir l'aixecament de la sanció, però el pare, per temor que es considerés que ho feia per ser el seu fill, no li va voler retirar el càstig. Marció va anar a Roma on el papa Higini I havia mort (vers 140) i va fer gestions per ser admès a la comunió de l'església; sembla que ho va aconseguir i fins i tot va aspirar a un bisbat, però fou excomunicat novament diverses vegades (semel atque iterum) i finalment a perpetuïtat (in perpetuum discidium relegatus). Els darrers intents per ser readmès van quedar frustrats per la seva mort, en data desconeguda. (ca)
  • Markión ze Sinopé (asi 85 Sinopé – asi 160 Řím) byl významný křesťanský teolog 2. století, jehož dualistické učení o zlém Bohu Starého zákona a dobrém Bohu Ježíše Krista církev ostře odmítla jako heretické (viz markionismus). Markión vytvořil pevnou církevní organizaci, jejímž byl biskupem, a prosadil v ní velmi omezený výběr křesťanských spisů: 10 Pavlových listů (Ř v neúplnosti, dále 1 a 2 Kor, Ga, Ef, Fp, Kol, 1 a 2 Te, Fm) a výběr z Lukášova evangelia. To patrně vedlo k pevnější organizaci římské církve a urychlilo vznik kánonu Nového zákona. Řada z Markiónových heretických názorů se opakovaně objevovala v pozdějších dějinách církve. (cs)
  • Marcion oder Markion (zu altgriechisch Μαρκίων Markíōn, Aussprache seit spätlateinischer Zeit [ˈmaʁtsɪɔn]; * zwischen etwa 85 und 100 n. Chr., vielleicht in Sinope in der römischen Provinz Bithynia et Pontus; † um 160 n. Chr.) war der Begründer des Markionismus, einer einflussreichen christlichen Richtung des 2. Jahrhunderts mit gnostischen Anklängen. Seine religiösen Bestrebungen und Lehren wurden im Prozess der Selbstdefinition der Alten Kirche als irreführend (häretisch) bekämpft. Die Alte Kirche orientierte sich beim Aufbau ihrer theologischen Positionen u. a. am Platonismus und adaptierte auch gnostische und marcionistische Positionen in ihr Glaubenssystem. (de)
  • Ο Μαρκίων ήταν περιώνυμος δάσκαλος του 2ου μ.Χ. αιώνα και ιδρυτής της φερώνυμής του αίρεσης (Μαρκιωνιτισμός), η οποία αποτελούσε παρακλάδι του Γνωστικισμού. Καταγόταν από τη Σινώπη του Πόντου, γιος του επισκόπου της Σινώπης. (el)
  • Marciono aŭ Markiono, (greke: Μαρκίων; Sinopo, 85 ĉ. – Romo, 160) estis kristanaherezulo de Romio, kiu fondis markionismon, speco de gnostikismo, kiu floris en la2-a jarcento kaj forte minacis katolikismon.Ĝi disvastiĝis tra la roman imperion, eĉ travivis la grandajn persekutojn deimperiestroj Valeriano kaj Diokleciano, kaj fine mortis en Sirio laŭ laEŭfrato en la 4-a jarcento, malaperinte en manikeismon. Markionismo ne venis el la kapo de Marciono kiel iu nova, sed estis evoluo de la ideoj de Cerdono. Marciono ankaŭ estas la redaktoro de la eble plej frua kristanajbiblio: ĝi nur enhavis unu evangelion (Luko) kaj lafruajn leterojn de Paŭlo. Li redaktis sianbiblion por purigi ĝin de iu ajn judismo.Marciono kredis, ke la juda Dio ne estis la Patro de Jesuo Kristo. La ĉefa verko de Marciono estis Kontraŭdiroj, kiunur travivas en la citaĵoj de Kontraŭ Marciono deTertuliano. Kontraŭdiroj temis pri la kontraŭdiroj inter lajuda Biblio kaj la skriboj de la kristanaj apostoloj. Ekzemple, Moseo diris "okulon pro okulo" sed Jesuo diris "Nerezistu al malbono; sed al tiu, kiu frapas vian dekstran vangon, turnuankaŭ la alian." Moseo predikis Dion de Justeco, sed Jesuo predikis Dionde Bono. La dio de Moseo estis dio pretenda, la dio de Jesuo estas laplejalta, vera Dio. Tial la religio fondita de Jesuo ne estas la plenumo de judismo, sedreligio tute nova. Marciono komencis kun la letero dePaŭlo al la Galatoj : Mi miras, ke tiel rapide vi foriĝas for de Tiu, kiu vokis vin en lagracon de Kristo, al malsama evangelio; kiu ja ne estas alia, sedtroviĝas iuj, kiuj vin maltrankviligas kaj deziras renversi laevangelion de Kristo. Tamen se eĉ ni, aŭ anĝelo el la ĉielo, al viinstruus ian evangelion krom tiu, kiun ni jam al vi instruis, tiu estuanatemita. Kiel ni antaŭe diris, tiel nun mi denove diras: Se iu alvi instruas ian evangelion krom tiu, kiun vi ricevis, tiu estuanatemita. Ĉar ĉu mi nun influas homojn, aŭ Dion? aŭ ĉu mi celasplaĉi al homoj? se mi ankoraŭ nun plaĉus al homoj, mi ne estusservisto de Kristo. (Galatoj 1.6-10) Kaj kiu estas la evangelio de Paŭlo? La evangelio verkita de Luko,sekvinto de Paŭlo. Do la Biblio de Marciono nur enhavas unu evangelion,la evangelion de Luko. Sed laLuko de Marciono ne estas la Luko konata al ni:Marciono purigis ĝin de iu ajn judismo. Plue, ĉar Marciono kredis keJesuo estis homo nur laŭ apero, ne en fakto (la doktrino dedocetismo, el la greka vorto por "ŝajna"), sed vere estis Senditode la vera Dio, Marciono ankaŭ forviŝis la rakontojn de Luko pri lanaskiĝo kaj releviĝo de Jesuo. Malmulte de la unuaj kvar ĉapitroj deLuko restas en la Luko de Marciono. Marciono simile redaktis la leterojn de Paŭlo—ekzemple, li forviŝisla aludojn de Paŭlo al Abrahamo. Laŭ Marciono, la apostoloj miskomprenisKriston pro ilia judismo. Do Marciono devis ĝustigi iliajn skribojn. La Biblio de Marciono: * Evangeliko: * Luko * Apostoliko: * Galatoj * 1 Korintanoj * 2 Korintanoj * Romanoj * 1 Tesalonikanoj * 2 Tesalonikanoj * Efesanoj * Koloseanoj * Filemon * Filipianoj El la leteroj de Paŭlo, Marciono ne akceptis la leterojn al Tito kaj Timoteo. Laŭ Marciono, Jesuo estis la Sendito de la vera Dio, por liberigi ninde la Dio de Justeco, de la leĝo de Moseo. Marciono, filo de ŝipestro kaj episkopo de Sinopo, venis al Romo kajdonis multe de mono al la eklezio. Sed, en julio 144, kiam liprezentis siajn novajn ideojn, li estis anatemita kiel herezulo kaj liamono estis redonita. Do Marciono fondis novan eklezion, kiu forteminacis la katolikan eklezion. La ĉefa katolika atakanto kontraŭmarcionismo estis Tertuliano. Sankta Ireneo,Epifanio kaj Justino Martiro ankaŭ kritikis Marcionon. Polikarpo, kiu renkontis Marcionon en Romo, nomis lin "la unuenaskito de Satano". Ilirigardis lin kiel gnostiko. La eklezio de Marciono havis diakonojn, episkopojn kaj eĉ episkopinojn!Ĝi baptis en la nomo de la Triunuo kaj donis eŭkaristion per pano kajakvo (anstataŭ la vino de katolikismo). Ĝi praktikis martirecon,kiu ebligis ĝin travivi la persekutojn de la romia imperio ĝis la4-a jarcento laŭ la banko de Eŭfrato. (eo)
  • Marcion dit du Pont ou de Sinope (né à Sinope vers 85, mort vers 160) est une personnalité du christianisme ancien de la fin du Ier et de la première moitié du IIe siècle. Armateur fortuné, il se rend à Rome vers 140 où il se distingue par ses prodigalités au sein de la communauté chrétienne de Rome alors dirigée, selon la tradition, par l'épiscope Pie. Se fondant uniquement sur l’Écriture, il développe sa doctrine qui rompt avec la tradition juive : du contraste absolu qu'il décèle entre la Loi juive et l'Évangile, il conclut à l'existence de deux principes divins — Dieu de colère de la Bible hébraïque et Dieu d'amour de l'Évangile — dont celui des textes chrétiens est le Dieu suprême. Celui-ci est le père de Jésus-Christ qui est venu pour abroger la Bible hébraïque et le culte de son démiurge. Pour Marcion, Jésus n'est pas le messie attendu par les Juifs, ni né de la Vierge Marie : il est apparu à la quinzième année du règne de Tibère sans avoir connu ni naissance ni croissance et sauve l'homme en le rachetant par sa mort. En outre, Marcion est vraisemblablement le premier à donner au mot εὐαγγέλιον (euangélion, « bonne nouvelle ») un sens littéraire et à élaborer un « canon » de l’Écriture dont il écarte la Torah et tout ce qui, dans la littérature néotestamentaire, porte la marque du judaïsme, proposant un texte résumé à l'Évangile selon Luc et dix épîtres pauliniennes. En rupture avec la communauté chrétienne de Rome pour ces doctrines, il fonde sa propre Église à l'organisation solide et concurrente, ce qui lui vaut d'être considéré par la suite comme l'un des premiers hérésiarques par les auteurs de la « Grande Église ». Le marcionisme se développe essentiellement en Orient, en Mésopotamie et en Perse mais aussi en Occident et non sans connaître des dissidences. Persécutées au cours du IVe siècle, les communautés marcionites disparaissent définitivement au cours du Ve siècle. (fr)
  • Marcion of Sinope (/ˈmɑːrʃən, -ʃiən, -siən/; Ancient Greek: Μαρκίων Σινώπης; c. 85 – c. 160) was an early Christian theologian in early Christianity. Marcion preached that God had sent Jesus Christ who was an entirely new, alien god, distinct from the vengeful God of Israel who had created the world. He considered himself a follower of Paul the Apostle, whom he believed to have been the only true apostle of Jesus Christ, a doctrine called Marcionism. Marcion published the earliest extant fixed collection of New Testament books. Early Church Fathers such as Justin Martyr, Irenaeus, and Tertullian denounced Marcion as a heretic, and he was excommunicated by the church of Rome around 144. He published the first known canon of Christian sacred scriptures, which contained ten Pauline epistles (the Pastoral epistles were not included) and the Gospel of Marcion which is a shorter version of the Gospel of Luke. This made him a catalyst in the process of the development of the New Testament canon by forcing the proto-orthodox Church to respond to his canon. (en)
  • Marción de Sinope (Sinope, Ponto, h. 110- c. 160) ​ fue escritor y líder religioso; destacó como heresiarca cristiano del siglo II, fundando el marcionismo y predicando en ella una religiosidad dualista de corte proto gnóstico. Su doctrina se resume en la existencia de un verdadero Dios, desconocido y ajeno al mundo, revelado por Jesús, al cual se oponía un ser inferior, el Demiurgo, a quien identifica con el dios de los judíos. Alegaba que la Ley mosaica era imperfecta y contraria a las enseñanzas del evangelio.​​ Rechazaba por tanto el Antiguo Testamento, y del Nuevo solo aceptaba el Evangelio según san Lucas, sin los relatos de la infancia, y las epístolas de san Pablo. (es)
  • Marsion (dari kota Sinope), (~85-160, bahasa Yunani: Μαρκίων Σινώπης, Marcion atau Markion Sinopes) adalah seorang uskup dalam gereja mula-mula di kota Sinope. Salah satu pemikirannya yang banyak memicu perdebatan adalah pemisahan radikal antara Perjanjian Lama dan Perjanjian Baru. Teologi yang diajarkannya menganggap Allah dalam Alkitab Ibrani dan Perjanjian Lama di Alkitab Kristen lebih rendah tingkatannya daripada Allah dalam Injil (Perjanjian Baru), karenanya Marsion menganggap bahwa Perjanjian Lama yang diwakili oleh Taurat tidak dapat disandingkan dengan Injil. Ajarannya diikuti oleh sejumlah orang dan disebut aliran Marsionisme. Ajaran ini ditentang oleh bapa-bapa gereja (antara lain Ireneus dalam karyanya "Melawan Ajaran Sesat") dan ia di-ekskomunikasi oleh gereja Roma. Penolakannya atas kitab-kitab yang dianggap bagian Kitab Suci dalam gereja mula-mula menyebabkan gereja memulai penetapan kanon Alkitab. (in)
  • 마르키온(Marcion of Sinope, Greek: Μαρκίων, 약 85년 ~ 약 160년)은 초기 기독교의 신학자로서 스스로 사도 바울의 후계자로 여겼다. 그는 구약성경의 하느님(God, 신)은 신약성경의 하느님과 다르다고 주장하였다. 그는 구약성경의 하느님은 폭력과 보복의 신이지만, 예수 그리스도가 말하는 하느님은 사랑과 정의의 신이라고 주장하였다. 이에 따라 마르키온은 신약성경을 구약성경과 분리할 것을 역설하였다. 또한 성만찬을 집전하면서 면병과 포도주를 면병과 물로 대체할 정도로 그리스도의 인성을 인정하지 않았는데, 이러한 그의 그리스도론은 그 가현설(도케티즘)로 발전한다. 복음서 중에서 구약의 하느님과 관련된 부분들을 삭제하였으며, 신학적으로 그노시스주의(Gnosticism, 영지주의; 나스티시즘이란 영어식으로 발음하지 않고 그리스식 발음을 따른다)으로부터 부분적으로 영향을 받은 것으로 이야기되고 있다. 마르키온은 그의 냉철한 비판 자세 때문에 교회로부터 이단으로 간주되어 후에 마르키온의 신학을 따르는 교회가 확산됨에 따라 많은 교부들로부터 비판을 받았으며, 정통파 기독교 교회는 마르키온주의에 대항하여 예수 그리스도의 하느님은 구약성경의 하느님인 야훼와 동일한 신이라는 데 일치를 이루었다. (ko)
  • マルキオン(Marcion 100年?-160年?)は2世紀のローマで活躍した小アジア(現トルコ)のシノペ出身のキリスト教徒。シノペのマルキオン(ギリシア語: Μαρκίων Σινώπης)とも呼ばれる。 聖書の「正典」という概念を初めて打ち出し、自らの基準に従って独自の「聖書正典」を作り上げた。マルキオンの思想にはパウロへの強い傾倒とグノーシス主義の影響が見られる。彼は教会によって異端とされたが、その思想を支持する人々はローマでという自分たちの教会を結成し、その後数世紀に渡って存続した(エジプト、メソポタミア、アルメニアにまで広まったという)。 (ja)
  • Marcjon (gr. Μαρκίων Σινώπης; ur. ok. 100 w Synopie; zm. po 160) – teolog, herezjarcha chrześcijański, twórca marcjonizmu, częściowo powiązanego z gnostycyzmem. (pl)
  • Marcione (in greco antico: Μαρκίων, Markíōn; Sinope, 85 circa – Roma, 160) è stato un vescovo e teologo greco antico, fondatore della dottrina cristiana che prende il nome di marcionismo, considerata eretica dalla chiesa primitiva.L'ipotesi che Marcione sia stato il primo a redigere un canone del Nuovo Testamento, sviluppata da Adolf von Harnack, è tuttora oggetto di dibattito tra gli studiosi. I suoi insegnamenti furono rilevanti nel cristianesimo del II secolo, continuando poi ad essere influenti nei secoli successivi, e furono percepiti come una notevole minaccia dai Padri della Chiesa, in particolare dalla Chiesa di Roma, che poi emerse vittoriosa dalla lotta contro le altre correnti dei primi secoli per essere confermata nel concilio di Nicea (325). Sebbene spesso incluso nella corrente gnostica, Marcione accolse la dottrina di Paolo di Tarso, che sottolineava come la salvezza non fosse ottenibile solo attraverso la Legge, e la portò alle sue estreme conseguenze: secondo Marcione esistevano due divinità, il Dio degli Ebrei, autore della Legge e dell'Antico Testamento, e il Dio Padre di Gesù Cristo, che aveva mandato il proprio figlio per salvare gli uomini; solo il secondo era il vero dio da adorare e che portava la salvezza. Per sostenere le proprie dottrine, Marcione raccolse il primo canone cristiano di cui si ha notizia, che comprendeva dieci lettere di Paolo e un vangelo (probabilmente il Vangelo secondo Luca epurato di alcune parti), detto Vangelo di Marcione; allo stesso tempo rigettava completamente la Bibbia ebraica, considerandola ispirata da un dio inferiore. (it)
  • Marcion van Sinope (Grieks: Μαρκίων Σῐνώπην) (Sinope, ±85 — Rome, ±160) was stichter van de naar hem genoemde marcionistische kerkgemeenschap. Hij was de eerste die een christelijke canon opstelde. (nl)
  • Marcião de Sinope - ou Marcion - (em grego: Μαρκίων Σινώπης; c. 85 – 160) foi um dos mais proeminentes heresiarcas durante o Cristianismo primitivo. A sua teologia chamada marcionismo propunha dois deuses distintos, um no Antigo Testamento e outro no Novo Testamento, foi denunciada pelos Pais da Igreja e ele foi excomungado. Curiosamente esta separação será posteriormente adaptado pela igreja e utilizada a partir de Tertuliano, assim como a sua rejeição de muitos livros que seus contemporâneos consideravam como parte das escrituras mostrou à Igreja antiga a urgência do desenvolvimento de um cânon bíblico. (pt)
  • Markion, född mellan 85 och 100, död 160, från staden Sinope i området Pontos vid Svarta havet, son till biskopen av Sinope, var en teolog och filosof under 100-talet e.Kr. Han var till yrket skeppsredare. Han flyttade till Rom under 130-talet. Markion hade en egen lära (senare kallad markionism) utvecklad ur den tidiga kristendomen, traditionell grekisk filosofi och gnosticism. Han försökte föra över sina tankar till den "etablerade" kristna kyrkan, men då han inte fick något gehör för dem, grundade han sin egen kyrka med bas i Rom vilken snabbt växte sig mycket stark men förklarades vara heretisk av den etablerade kyrkan. Sommaren 144 samlade Markion de kristna ledarna i Rom till ett möte, där han ansåg att det var dags för kyrkan att ta sitt ansvar och bryta med judendomen. Markion blev bannlyst av kyrkan efter mötet. Markion menade att skapelsens och Gamla testamentets gud är ett lägre stående väsen och inte har något gemensamt med den gode Guden som Jesus Kristus har uppenbarat. Markion menade också att Kristus inte var människa, utan rent andlig och att också hans död var en skenbar död (se doketism). Därför räknas hans lära ofta som en gren av gnosticismen även om den på många punkter skiljer sig från denna. Antinomisten Markion ansåg att Gamla testamentet efter Jesus saknade betydelse för de kristna och sammanställde en egen kanon, bestående av ett reducerat Lukasevangelium och tio av Paulus brev. Likt många av gnostikerna ansåg Markion att all materia var ond, att jorden var skapad inte av Gud utan av en ond demiurg och att människorna genom Jesus hade fått möjlighet att söka den rena andligheten. Markioniterna levde enligt vissa uppgifter enkelt med ett fåtal ägodelar. De var vegetarianer och levde i strängt celibat. Den markionitiska kyrkan överlevde Markions bannlysning och död, för att i stort sett försvinna under 300-talet, och har sedan haft mindre betydelse. Paulicianerna, som är kända sedan 650-talet, förefaller ha delat markioniternas syn på två gudar och på den nytestamentliga bibelkanon. Något slags samband mellan dessa båda riktningar kan därför inte uteslutas, men det historiska källmaterialet är inte tillräckligt för att förklara hur denna påverkan har skett. (sv)
  • Маркіон (Синопський) (85 — † 160) — християнський єретик II ст, засновник маркіонізму. Єдиним джерелом релігійного вчення визнавав Святе Письмо, але заперечував увесь Старий Заповіт, а Новий визнавав лише частково. Маркіон був одним з перших єретиків, суворо засуджених християнською церквою. Він створив церковну організацію, паралельну до Римської церкви, бувши єпископом новоутвореної єретичної громади. Мабуть, Маркіон був багатим сином єпископа в Синопі, у римській провінції причорноморського Понту. (uk)
  • Маркион Синопский (др.-греч. Μαρκίων; ок. 85 — ок. 160 годы) — христианский богослов, ересиарх, гностик (Адольф фон Гарнак оспаривал его гностицизм), автор первой попытки составления канона Нового Завета. Основное сочинение — , где он до предела заострил учение апостола Павла о противоположности двух Заветов Библии. (ru)
  • 马吉安(大约公元110年-160年,拉丁語:Marcion),又譯馬克安、馬西昂,是早期基督教的神学家,是第一位《新約聖經》的編輯,自立马吉安派,亦是第一个被教廷判为异端的派別。他创建了一个与罗马教会平行的教会组织,并且自封主教。《天主教百科全书》称,「马吉安份子是基督教有史以来最危险的敌人。」 (zh)
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 195259 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 21822 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1124869200 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:birthDate
  • AD 85 (en)
dbp:birthPlace
  • Sinope, Roman Empire (en)
dbp:caption
  • Apostle John and Marcion of Sinope , from Morgan Library MS 748, 11th century (en)
dbp:deathDate
  • AD 160 (en)
dbp:deathPlace
  • Anatolia, Roman Empire (en)
dbp:era
dbp:mainInterests
dbp:notableIdeas
dbp:notableWorks
  • Gospel of Marcion (en)
dbp:traditionMovement
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:subject
gold:hypernym
schema:sameAs
rdf:type
rdfs:comment
  • Markión ze Sinopé (asi 85 Sinopé – asi 160 Řím) byl významný křesťanský teolog 2. století, jehož dualistické učení o zlém Bohu Starého zákona a dobrém Bohu Ježíše Krista církev ostře odmítla jako heretické (viz markionismus). Markión vytvořil pevnou církevní organizaci, jejímž byl biskupem, a prosadil v ní velmi omezený výběr křesťanských spisů: 10 Pavlových listů (Ř v neúplnosti, dále 1 a 2 Kor, Ga, Ef, Fp, Kol, 1 a 2 Te, Fm) a výběr z Lukášova evangelia. To patrně vedlo k pevnější organizaci římské církve a urychlilo vznik kánonu Nového zákona. Řada z Markiónových heretických názorů se opakovaně objevovala v pozdějších dějinách církve. (cs)
  • Ο Μαρκίων ήταν περιώνυμος δάσκαλος του 2ου μ.Χ. αιώνα και ιδρυτής της φερώνυμής του αίρεσης (Μαρκιωνιτισμός), η οποία αποτελούσε παρακλάδι του Γνωστικισμού. Καταγόταν από τη Σινώπη του Πόντου, γιος του επισκόπου της Σινώπης. (el)
  • Marción de Sinope (Sinope, Ponto, h. 110- c. 160) ​ fue escritor y líder religioso; destacó como heresiarca cristiano del siglo II, fundando el marcionismo y predicando en ella una religiosidad dualista de corte proto gnóstico. Su doctrina se resume en la existencia de un verdadero Dios, desconocido y ajeno al mundo, revelado por Jesús, al cual se oponía un ser inferior, el Demiurgo, a quien identifica con el dios de los judíos. Alegaba que la Ley mosaica era imperfecta y contraria a las enseñanzas del evangelio.​​ Rechazaba por tanto el Antiguo Testamento, y del Nuevo solo aceptaba el Evangelio según san Lucas, sin los relatos de la infancia, y las epístolas de san Pablo. (es)
  • 마르키온(Marcion of Sinope, Greek: Μαρκίων, 약 85년 ~ 약 160년)은 초기 기독교의 신학자로서 스스로 사도 바울의 후계자로 여겼다. 그는 구약성경의 하느님(God, 신)은 신약성경의 하느님과 다르다고 주장하였다. 그는 구약성경의 하느님은 폭력과 보복의 신이지만, 예수 그리스도가 말하는 하느님은 사랑과 정의의 신이라고 주장하였다. 이에 따라 마르키온은 신약성경을 구약성경과 분리할 것을 역설하였다. 또한 성만찬을 집전하면서 면병과 포도주를 면병과 물로 대체할 정도로 그리스도의 인성을 인정하지 않았는데, 이러한 그의 그리스도론은 그 가현설(도케티즘)로 발전한다. 복음서 중에서 구약의 하느님과 관련된 부분들을 삭제하였으며, 신학적으로 그노시스주의(Gnosticism, 영지주의; 나스티시즘이란 영어식으로 발음하지 않고 그리스식 발음을 따른다)으로부터 부분적으로 영향을 받은 것으로 이야기되고 있다. 마르키온은 그의 냉철한 비판 자세 때문에 교회로부터 이단으로 간주되어 후에 마르키온의 신학을 따르는 교회가 확산됨에 따라 많은 교부들로부터 비판을 받았으며, 정통파 기독교 교회는 마르키온주의에 대항하여 예수 그리스도의 하느님은 구약성경의 하느님인 야훼와 동일한 신이라는 데 일치를 이루었다. (ko)
  • マルキオン(Marcion 100年?-160年?)は2世紀のローマで活躍した小アジア(現トルコ)のシノペ出身のキリスト教徒。シノペのマルキオン(ギリシア語: Μαρκίων Σινώπης)とも呼ばれる。 聖書の「正典」という概念を初めて打ち出し、自らの基準に従って独自の「聖書正典」を作り上げた。マルキオンの思想にはパウロへの強い傾倒とグノーシス主義の影響が見られる。彼は教会によって異端とされたが、その思想を支持する人々はローマでという自分たちの教会を結成し、その後数世紀に渡って存続した(エジプト、メソポタミア、アルメニアにまで広まったという)。 (ja)
  • Marcjon (gr. Μαρκίων Σινώπης; ur. ok. 100 w Synopie; zm. po 160) – teolog, herezjarcha chrześcijański, twórca marcjonizmu, częściowo powiązanego z gnostycyzmem. (pl)
  • Marcion van Sinope (Grieks: Μαρκίων Σῐνώπην) (Sinope, ±85 — Rome, ±160) was stichter van de naar hem genoemde marcionistische kerkgemeenschap. Hij was de eerste die een christelijke canon opstelde. (nl)
  • Marcião de Sinope - ou Marcion - (em grego: Μαρκίων Σινώπης; c. 85 – 160) foi um dos mais proeminentes heresiarcas durante o Cristianismo primitivo. A sua teologia chamada marcionismo propunha dois deuses distintos, um no Antigo Testamento e outro no Novo Testamento, foi denunciada pelos Pais da Igreja e ele foi excomungado. Curiosamente esta separação será posteriormente adaptado pela igreja e utilizada a partir de Tertuliano, assim como a sua rejeição de muitos livros que seus contemporâneos consideravam como parte das escrituras mostrou à Igreja antiga a urgência do desenvolvimento de um cânon bíblico. (pt)
  • Маркіон (Синопський) (85 — † 160) — християнський єретик II ст, засновник маркіонізму. Єдиним джерелом релігійного вчення визнавав Святе Письмо, але заперечував увесь Старий Заповіт, а Новий визнавав лише частково. Маркіон був одним з перших єретиків, суворо засуджених християнською церквою. Він створив церковну організацію, паралельну до Римської церкви, бувши єпископом новоутвореної єретичної громади. Мабуть, Маркіон був багатим сином єпископа в Синопі, у римській провінції причорноморського Понту. (uk)
  • Маркион Синопский (др.-греч. Μαρκίων; ок. 85 — ок. 160 годы) — христианский богослов, ересиарх, гностик (Адольф фон Гарнак оспаривал его гностицизм), автор первой попытки составления канона Нового Завета. Основное сочинение — , где он до предела заострил учение апостола Павла о противоположности двух Заветов Библии. (ru)
  • 马吉安(大约公元110年-160年,拉丁語:Marcion),又譯馬克安、馬西昂,是早期基督教的神学家,是第一位《新約聖經》的編輯,自立马吉安派,亦是第一个被教廷判为异端的派別。他创建了一个与罗马教会平行的教会组织,并且自封主教。《天主教百科全书》称,「马吉安份子是基督教有史以来最危险的敌人。」 (zh)
  • مرقيونكان مرقيون السينوبي 140 – 160م، هو ابن أسقف سينوب في إقليم البنطس (على شاطئ البحر الأسود) تأثر بالأفكار الغنوصية بعد أن أصبح غنياً فحرمه والده من الكنيسة، فخرج من سينوب وطاف آسيا الصغرى حتى روما التي منح كنيستها هدية مادية قيمة، ونشر تعاليمه وتجمع حوله الكثير من الأتباع فكانت كنيسته الغنوصية أكثر عدداً من جميع الكنائس الغنوصية السورية، وكان معاصرًا لباسيليدس. وبحسب طرطليانوس فقد بدأ مرقيون مسيرته كمسيحي أرثوذكسي – أيًا ما كان معنى ذلك في تلك المرحلة الأولى من بَسْط العقيدة المسيحية – لكنه سرعان ما صاغ مذهبًا مميزًا وجذريًا أدَّى إلى إلقاء الحرمان عليه من قبل كنيسة روما في تموز 144 م، وهو التاريخ التقليدي لتأسيس الكنيسة المرقيونية (طرطليانوس، ضد مرقيون، 1.1؛ راجع: كورت رودلف، الغنوص، 1984، ص 314). (ar)
  • Marció (Marcion, Μαρκίων) fou un famós heretge del segle ii, nascut al Pont, ben segur a Sinope. Era mariner i probablement constructor de vaixells. El seu pare fou bisbe d'una església cristiana probablement a Sinope, però probablement va créixer abans de la conversió del pare. (ca)
  • Marcion oder Markion (zu altgriechisch Μαρκίων Markíōn, Aussprache seit spätlateinischer Zeit [ˈmaʁtsɪɔn]; * zwischen etwa 85 und 100 n. Chr., vielleicht in Sinope in der römischen Provinz Bithynia et Pontus; † um 160 n. Chr.) war der Begründer des Markionismus, einer einflussreichen christlichen Richtung des 2. Jahrhunderts mit gnostischen Anklängen. Seine religiösen Bestrebungen und Lehren wurden im Prozess der Selbstdefinition der Alten Kirche als irreführend (häretisch) bekämpft. (de)
  • Marciono aŭ Markiono, (greke: Μαρκίων; Sinopo, 85 ĉ. – Romo, 160) estis kristanaherezulo de Romio, kiu fondis markionismon, speco de gnostikismo, kiu floris en la2-a jarcento kaj forte minacis katolikismon.Ĝi disvastiĝis tra la roman imperion, eĉ travivis la grandajn persekutojn deimperiestroj Valeriano kaj Diokleciano, kaj fine mortis en Sirio laŭ laEŭfrato en la 4-a jarcento, malaperinte en manikeismon. Markionismo ne venis el la kapo de Marciono kiel iu nova, sed estis evoluo de la ideoj de Cerdono. Tial la religio fondita de Jesuo ne estas la plenumo de judismo, sedreligio tute nova. (eo)
  • Marcion of Sinope (/ˈmɑːrʃən, -ʃiən, -siən/; Ancient Greek: Μαρκίων Σινώπης; c. 85 – c. 160) was an early Christian theologian in early Christianity. Marcion preached that God had sent Jesus Christ who was an entirely new, alien god, distinct from the vengeful God of Israel who had created the world. He considered himself a follower of Paul the Apostle, whom he believed to have been the only true apostle of Jesus Christ, a doctrine called Marcionism. Marcion published the earliest extant fixed collection of New Testament books. (en)
  • Marcion dit du Pont ou de Sinope (né à Sinope vers 85, mort vers 160) est une personnalité du christianisme ancien de la fin du Ier et de la première moitié du IIe siècle. Armateur fortuné, il se rend à Rome vers 140 où il se distingue par ses prodigalités au sein de la communauté chrétienne de Rome alors dirigée, selon la tradition, par l'épiscope Pie. (fr)
  • Marsion (dari kota Sinope), (~85-160, bahasa Yunani: Μαρκίων Σινώπης, Marcion atau Markion Sinopes) adalah seorang uskup dalam gereja mula-mula di kota Sinope. Salah satu pemikirannya yang banyak memicu perdebatan adalah pemisahan radikal antara Perjanjian Lama dan Perjanjian Baru. Teologi yang diajarkannya menganggap Allah dalam Alkitab Ibrani dan Perjanjian Lama di Alkitab Kristen lebih rendah tingkatannya daripada Allah dalam Injil (Perjanjian Baru), karenanya Marsion menganggap bahwa Perjanjian Lama yang diwakili oleh Taurat tidak dapat disandingkan dengan Injil. Ajarannya diikuti oleh sejumlah orang dan disebut aliran Marsionisme. Ajaran ini ditentang oleh bapa-bapa gereja (antara lain Ireneus dalam karyanya "Melawan Ajaran Sesat") dan ia di-ekskomunikasi oleh gereja Roma. Penolakanny (in)
  • Marcione (in greco antico: Μαρκίων, Markíōn; Sinope, 85 circa – Roma, 160) è stato un vescovo e teologo greco antico, fondatore della dottrina cristiana che prende il nome di marcionismo, considerata eretica dalla chiesa primitiva.L'ipotesi che Marcione sia stato il primo a redigere un canone del Nuovo Testamento, sviluppata da Adolf von Harnack, è tuttora oggetto di dibattito tra gli studiosi. (it)
  • Markion, född mellan 85 och 100, död 160, från staden Sinope i området Pontos vid Svarta havet, son till biskopen av Sinope, var en teolog och filosof under 100-talet e.Kr. Han var till yrket skeppsredare. Han flyttade till Rom under 130-talet. Markioniterna levde enligt vissa uppgifter enkelt med ett fåtal ägodelar. De var vegetarianer och levde i strängt celibat. Den markionitiska kyrkan överlevde Markions bannlysning och död, för att i stort sett försvinna under 300-talet, och har sedan haft mindre betydelse. (sv)
rdfs:label
  • مرقيون السينوبي (ar)
  • Marció (ca)
  • Markión (cs)
  • Marcion (de)
  • Μαρκίων (el)
  • Marciono (eo)
  • Marción (es)
  • Marsion (in)
  • Marcion (fr)
  • Marcione (it)
  • マルキオン (ja)
  • Marcion of Sinope (en)
  • 마르키온 (ko)
  • Marcion van Sinope (nl)
  • Marcião de Sinope (pt)
  • Marcjon (pl)
  • Маркион (ru)
  • Markion (sv)
  • 马吉安 (zh)
  • Маркіон (uk)
rdfs:seeAlso
owl:differentFrom
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License