| dbo:abstract
|
- Jernej (v českém prostředí též Bartoloměj) Kopitar (21. srpna 1780 , Habsburská monarchie – 11. srpna 1844 Vídeň, Rakouské císařství) byl slovinský jazykovědec a buditel. Spolu s Josefem Dobrovským patřil k předním slavistům, kteří působili na území tehdejšího habsburského soustátí. Politicky byl zastáncem loajality slovanských národů k Vídni, tedy austroslavismu. (cs)
- Bartholomäus (Jernej) Kopitar (* 21. August 1780 in , Krain, Habsburgermonarchie; † 11. August 1844 in Wien, Kaisertum Österreich) war ein slowenischer Sprachwissenschaftler und Slawist. Er gilt zusammen mit Josef Dobrovský und Pavel Jozef Šafárik als einer der Begründer der wissenschaftlichen Slawistik und Pionier des Austroslawismus. (de)
- Jernej Kopitar, also known as Bartholomeus Kopitar (21 August 1780 – 11 August 1844), was a Slovene linguist and philologist working in Vienna. He also worked as the Imperial censor for Slovene literature in Vienna. He is perhaps best known for his role in the Serbian language reform started by Vuk Stefanović Karadžić, where he played a vital role in supporting the reform by using his reputation and influence as a Slavic philologist. (en)
- Jernej Kopitar fue un destacado eslavista y lingüista esloveno. (es)
- Jernej Kopitar, né le 21 août 1780 à , près de Vodice, et mort le 11 août 1844 à Vienne, est un linguiste et philologue slovène. Il publie en 1808 la première grammaire de la langue slovène nommée « Grammaire de la langue slave en Carniole, Carinthie et Styrie » (en allemand, Grammatik der slavischen Sprache in Krain, Karnten und Steyemark). Il est inhumé au cimetière de (anciennement cimetière Saint-Christophe) à Ljubljana. (fr)
- イェルネイ・コピタル（Jernej Kopitar, 1780年8月21日 - 1844年8月11日）は、スロベニアの文献学者、言語学者。 (ja)
- Jernej Kopitar è stato un filologo sloveno. Fu bibliotecario della Hofbibliothek di Vienna e censore dal 1810. Cercò di diffondere l'interesse per la lingua slava ed il vernacolo, ma la sua opera fu ampliata dal suo miglior discepolo, Vuk Karadžić. Nel 1826 diede alle stampe un documento e ne fornì traduzioni in varie lingue ed un approfondito commento filologico. (it)
- Jernej Kopitar (ur. 21 sierpnia 1780 w Repnju, zm. 11 sierpnia 1844 w Wiedniu) – słoweński językoznawca, slawista, skryptor i kustosz wiedeńskiej biblioteki dworskiej, z którego autorytetem i opiniami liczył się sam Goethe, Humboldt czy bracia Grimm. (pl)
- Jernej Bartol Kopitar (Repnje, 21 augustus 1780 – Wenen, 11 augustus 1844) was een Sloveense taalkundige en filoloog. Samen met en Josef Pavol Šafarík was hij een van de grondleggers van de slavistiek. Kopitar was ook voorstander van het austroslavisme. Daarnaast was hij de grondlegger van de Pannonische theorie, die stelt dat het Oudkerkslavisch uit Pannonië afkomstig is. Kopitar diende, als vooraanstaand Slavisch filoloog, als inspiratiebron voor Vuk Karadžić bij de hervorming van het Servisch. Jernej Kopitar woonde het grootste deel van zijn leven in Wenen, waar hij onder andere de functie van keizerlijke censor voor Sloveense en Nieuwgriekse literatuur bekleedde. (nl)
- Jernej Bartolomæus Kopitar, född 23 augusti 1780 i Repnje i , död 11 augusti 1844 i Wien, var en slovensk slavist. Kopitar, som var bondson, vaktade sin fars boskap till sitt nionde år och kunde endast slovenska. Sedan han genomgått skola och gymnasium i Ljubljana, tillbringade han åtta år, från 1799, först som huslärare, sedan som sekreterare hos baron Žiga Zois. Förutom andra studier kom han under denna tid att i hög grad ägna sig åt sitt modersmål och författade en Grammatik der slavischen Sprache in Krain, Kärnten und Steyermark (1808) med en inledande översikt över de slaviska folken och språken samt den slovenska grammatikens historia och ett utförligt tillägg om den slovenska litteraturen. Inget annat slaviskt språk kunde vid den tiden uppvisa en grammatik av sådant vetenskapligt värde. År 1808 begav Kopitar sig till Wien för att studera juridik, men blev snart förordnad till censor för slavisk och grekisk litteratur samt anställd vid hovbiblioteket, där han slutligen blev kustos. Som censor lärde han känna Vuk Karadžić och fick mycket stort inflytande på hans livsriktning och verksamhet. Som bibliotekstjänsteman skickades Kopitar 1814 till Paris för att återföra de böcker och handskrifter, som fransmännen 1809 tagit i Wien. Kopitars andra större arbete var Glagolita Cloziamis (1836), i vilket publicerades ett handskriftfragment från 1000-talet, tillhörigt greve P. Cloz i Trieste och innehållande fyra delvis ofullständiga predikningar av Johannes Chrysostomos, Athanasios och Epiphanius av Salamis i fornslavisk översättning. I den utförliga inledningen framställde Kopitar först den satsen, att det språk, till vilket Kyrillos och Methodios översatte de heliga skrifterna och som sedan blev de "ortodoxa" slavernas kyrkospråk, var fornslovenska (ej fornbulgariska). I detta arbete publicerades också de berömda Freisingfragmenten, den äldsta kända urkunden med specifikt slovenskt språk. Senare utgav han Hesychii glossographi discipulus et epiglossistes russus in ipsa Constantinopoli sec. XII-XIII (1839), en grekisk handskrift från 1000- eller 1100-talet (hemförd från Konstantinopel under 1500-talet av Busbek), till vars randglossor är fogade ryska översättningar från 1100- och 1200-talet och som alltså för den ryska språkhistorien är av stort intresse. Kopitar skrev också Prolegomena historica till den upplaga av det berömda Reimsevangeliet ("Texte du sacre"), som på kejsar Nikolaj I:s befallning utgavs i Paris 1843. Han redogör i denna för slavernas omvändelse och den ifrågavarande handskriftens öden samt upprepar sin uppfattning om kyrkslaviskans fornslovenska härkomst. En mängd recensioner och smärre uppsatser är samlade och utgivna av Kopitars lärjunge Franc Miklošič under titeln Barth. Kopitars kleinere Schriften sprachwissenschaftlichen, geschichtlichen, ethnographischen und rechtshistorischen Inhalts (1857). Ryska författare ansåg att Kopitar var en fiende till den slaviska tanken och anklagade honom bland annat för att vara en österrikisk agent. Han var nämligen varken panslavist eller ryssvänlig, och genom Karadžićs, av honom inspirerade, åtgärder för serbiska språket och litteraturen drogs Serbien västerut och skildes sålunda mera från Ryssland. Kopitars omfattande brevväxling med Josef Dobrovský och andra slavister utgavs av Vatroslav Jagić 1885 och 1897 (delarna 39 och 62 av Ryska vetenskapsakademiens "Sbornik"). Kopitars stoft flyttades 1897 från Wien till Ljubljana. (sv)
- Варфоломей (Ерней) Бартол Копи́тар (словен. Jernej Bartol Kopitar; 21 августа 1780, — 11 августа 1844, Вена) — словенский лингвист и историк, один из основоположников славистики. (ru)
- Є́рней Ба́ртол (Варфоломі́й) Копі́тар (словен. Jernej Bartol Kopitar; *21 серпня 1780, Репнє — †11 серпня 1844, Відень) — словенський мовознавець та філолог, урядовий цензор. (uk)
|
| rdfs:comment
|
- Jernej (v českém prostředí též Bartoloměj) Kopitar (21. srpna 1780 , Habsburská monarchie – 11. srpna 1844 Vídeň, Rakouské císařství) byl slovinský jazykovědec a buditel. Spolu s Josefem Dobrovským patřil k předním slavistům, kteří působili na území tehdejšího habsburského soustátí. Politicky byl zastáncem loajality slovanských národů k Vídni, tedy austroslavismu. (cs)
- Bartholomäus (Jernej) Kopitar (* 21. August 1780 in , Krain, Habsburgermonarchie; † 11. August 1844 in Wien, Kaisertum Österreich) war ein slowenischer Sprachwissenschaftler und Slawist. Er gilt zusammen mit Josef Dobrovský und Pavel Jozef Šafárik als einer der Begründer der wissenschaftlichen Slawistik und Pionier des Austroslawismus. (de)
- Jernej Kopitar, also known as Bartholomeus Kopitar (21 August 1780 – 11 August 1844), was a Slovene linguist and philologist working in Vienna. He also worked as the Imperial censor for Slovene literature in Vienna. He is perhaps best known for his role in the Serbian language reform started by Vuk Stefanović Karadžić, where he played a vital role in supporting the reform by using his reputation and influence as a Slavic philologist. (en)
- Jernej Kopitar fue un destacado eslavista y lingüista esloveno. (es)
- Jernej Kopitar, né le 21 août 1780 à , près de Vodice, et mort le 11 août 1844 à Vienne, est un linguiste et philologue slovène. Il publie en 1808 la première grammaire de la langue slovène nommée « Grammaire de la langue slave en Carniole, Carinthie et Styrie » (en allemand, Grammatik der slavischen Sprache in Krain, Karnten und Steyemark). Il est inhumé au cimetière de (anciennement cimetière Saint-Christophe) à Ljubljana. (fr)
- イェルネイ・コピタル（Jernej Kopitar, 1780年8月21日 - 1844年8月11日）は、スロベニアの文献学者、言語学者。 (ja)
- Jernej Kopitar è stato un filologo sloveno. Fu bibliotecario della Hofbibliothek di Vienna e censore dal 1810. Cercò di diffondere l'interesse per la lingua slava ed il vernacolo, ma la sua opera fu ampliata dal suo miglior discepolo, Vuk Karadžić. Nel 1826 diede alle stampe un documento e ne fornì traduzioni in varie lingue ed un approfondito commento filologico. (it)
- Jernej Kopitar (ur. 21 sierpnia 1780 w Repnju, zm. 11 sierpnia 1844 w Wiedniu) – słoweński językoznawca, slawista, skryptor i kustosz wiedeńskiej biblioteki dworskiej, z którego autorytetem i opiniami liczył się sam Goethe, Humboldt czy bracia Grimm. (pl)
- Jernej Bartol Kopitar (Repnje, 21 augustus 1780 – Wenen, 11 augustus 1844) was een Sloveense taalkundige en filoloog. Samen met en Josef Pavol Šafarík was hij een van de grondleggers van de slavistiek. Kopitar was ook voorstander van het austroslavisme. Daarnaast was hij de grondlegger van de Pannonische theorie, die stelt dat het Oudkerkslavisch uit Pannonië afkomstig is. Kopitar diende, als vooraanstaand Slavisch filoloog, als inspiratiebron voor Vuk Karadžić bij de hervorming van het Servisch. Jernej Kopitar woonde het grootste deel van zijn leven in Wenen, waar hij onder andere de functie van keizerlijke censor voor Sloveense en Nieuwgriekse literatuur bekleedde. (nl)
- Варфоломей (Ерней) Бартол Копи́тар (словен. Jernej Bartol Kopitar; 21 августа 1780, — 11 августа 1844, Вена) — словенский лингвист и историк, один из основоположников славистики. (ru)
- Є́рней Ба́ртол (Варфоломі́й) Копі́тар (словен. Jernej Bartol Kopitar; *21 серпня 1780, Репнє — †11 серпня 1844, Відень) — словенський мовознавець та філолог, урядовий цензор. (uk)
- Jernej Bartolomæus Kopitar, född 23 augusti 1780 i Repnje i , död 11 augusti 1844 i Wien, var en slovensk slavist. Kopitar, som var bondson, vaktade sin fars boskap till sitt nionde år och kunde endast slovenska. Sedan han genomgått skola och gymnasium i Ljubljana, tillbringade han åtta år, från 1799, först som huslärare, sedan som sekreterare hos baron Žiga Zois. Förutom andra studier kom han under denna tid att i hög grad ägna sig åt sitt modersmål och författade en Grammatik der slavischen Sprache in Krain, Kärnten und Steyermark (1808) med en inledande översikt över de slaviska folken och språken samt den slovenska grammatikens historia och ett utförligt tillägg om den slovenska litteraturen. Inget annat slaviskt språk kunde vid den tiden uppvisa en grammatik av sådant vetenskapligt vä (sv)
|
