| p:abstract
| - The Gettier problem is considered a problem in modern epistemology issuing from counter-examples to the definition of knowledge as justified true belief (JTB). The problem owes its name to a three-page paper published in 1963, by Edmund Gettier, called "Is Justified True Belief Knowledge?", in which Gettier argues that this is not necessarily the case. Although conducted in esoteric style by academic philosophers, the basic issue is one that everyone is able to relate to - when does a fact become 'a fact', and when is it merely 'opinion'? Conventionally speaking, we count something as knowledge not only if someone believes it to be true, and 'in fact' it is true, but they must also have reasons for their belief. Indeed, the definition of what counts as a 'reason' is itself complicated, as we feel the reason must be 'relevant', and itself based on 'facts' not merely irrational beliefs. One of the clearer scenarios, known as The Cow in the Field, illustrates the situation when the reasoning held for a belief turns out 'in fact' to be faulty. (en)
- El problema de Gettier es un problema de epistemología moderna que surge al presentar contraejemplos a la definición de la lógica proposicional del "conocimiento" como "creencia verdadera justificada" (CVF). El problema le debe su nombre a un artículo de tres páginas publicado en 1963 por Edmund Gettier, llamado "Is Justified True Belief Knowledge?" (¿Es la creencia verdadera justificada conocimiento?), en la que Gettier argumenta que no es necesariamente el caso. Otros filósofos han propuesto problemas ligeramente diferentes, que se han incorporado a los contraejemplos enunciados por Gettier. El conjunto de estos problemas y el desafío que plantean a la cuestión ¿qué es conocer? recibe el nombre de el problema de Gettier. Aunque se han dedicado cientos de artículos a esta cuestión, no hay consenso respecto a la solución al problema general. (es)
- Das Gettier-Problem formuliert einen Einwand gegen die Analyse des Begriffs von Wissen als gerechtfertigtem wahrem Glauben bzw. Meinen: eine Meinung kann auch durch "Zufall" wahr und gerechtfertigt sein - und wird in solchen Fällen intuitiv nicht als Wissen verstanden. Dabei handelt es sich um ein Standardproblem, das in allen Einführungen zur modernen Epistemologie behandelt wird. Der Name geht zurück auf einen legendären dreiseitigen Aufsatz mit dem Titel „Ist gerechtfertigter wahrer Glaube Wissen?“, der 1963 von Edmund Gettier veröffentlicht wurde. (de)
- Il problema di Gettier dimostra che le condizioni poste dalla teoria standard della conoscenza perché vi sia reale conoscenza sono necessarie, ma non sufficienti.
La definizione standard di conoscenza è: la conoscenza è una credenza vera e giustificata.
Credenza, perché il soggetto deve essere convinto di quello che afferma; Vera, perché deve essere corrispondente alla verità; Giustificata, perché deve essere dimostrabile.
Chiamiamo il soggetto cognitivo "Gianni".
Gianni afferma: "Gli uomini non volano". Se Gianni è convinto che gli uomini non possono volare, tanto che non cercherebbe mai di spiccare il volo da un palazzo di venti piani; se Gianni è in grado di spiegare perché gli uomini non possono volare (scheletro pesante, assenza di piumaggio, etc.); se è riscontrabile nella realtà quello che Gianni afferma (cioè non si vedono uomini volare); se è vero tutto questo, insomma, Gianni sa che gli uomini non volano.
Supponiamo però che Gianni conosca un tale, Francesco. Gianni l'ha sempre visto guidare una Ferrari e proprio l'altroieri ha ricevuto un passaggio da lui a bordo della Ferrari.
Gianni ha quindi una forte evidenza per poter affermare che Francesco possiede una Ferrari. A meno che non sia schizofrenico, Gianni sa che Francesco possiede una Ferrari.
Supponiamo ora che Gianni crei una proposizione disgiuntiva:
"O Francesco ha una Ferrari o Michele (un altro suo conoscente) si trova a Londra".
Gianni è convinto che questa proposizione disgiuntiva sia vera, poiché sa che il primo membro è vero: sa che Francesco è in possesso di una Ferrari (con la disgiuntiva P vel Q, la proposizione è vera quando almeno uno dei due membri è vero).
Ora supponiamo che Francesco non abbia in effetti una Ferrari, ma che la prenda in affitto qualche volta, e proprio quando l'ha presa in affitto gli sia capitato di incontrare Gianni. Supponiamo anche che Michele, l'altro amico, si trovi realmente a Londra.
La proposizione "O Francesco ha una Ferrari o Michele si trova a Londra", sarebbe comunque vera, poiché almeno uno dei due membri sarebbe vero.
Pertanto, Gianni non sa che la proposizione da lui creata è vera, nonostante:
a) la proposizione sia vera (in base al secondo membro);
b) Gianni creda che la proposizione sia vera (in base al primo membro);
c) Gianni sia giustificato a credere che la proposizione sia vera.
Attraverso un paradosso, Gettier dimostra che le condizioni richieste dalla teoria standard della conoscenza perché vi sia reale conoscenza sono necessarie, ma non sufficienti.
Il problema sollevato da Gettier ha riavviato il dibattito epistemologico riguardo alla conoscenza, ma, al giorno d'oggi, ancora non sono state raggiunte conclusioni soddisfacenti. (it)
- Een Gettier-probleem (vernoemd naar de Amerikaanse filosoof Edmund Gettier) is een casus waarin alle condities van de standaard-analyse van het concept kennis vervult zijn, maar men toch intuïtief geneigd is niet van 'kennis' te spreken. (nl)
- Problem Gettiera - problem ustalenia koniecznych i wystarczających warunków, jakie muszą spełniać przekonania, żeby można je było uznać za wiedzę. Edmund Gettier jest autorem napisanego w 1963 roku artykułu p.t. Is Justified True Belief Knowledge? (Czy uzasadnione i prawdziwe przekonanie jest wiedzą?). Tekst, w którym autor podaje przykłady mające pokazać, że warunki tzw. klasycznej definicji wiedzy są niewystarczające, stał się przedmiotem żywej dyskusji w epistemologii. (pl)
- Gettierproblemet är ett centralt problem i modern epistemologi. Edmund Gettier presenterade problemet i en artikel 1963. Anta att ett falskt antagande kan styrkas och att vi genom en slutledningsprincip kan komma fram till ett nytt antagande. Anta att det nya antagande är sant, är detta då kunskap? De flesta svarar nekande men de har då att ge en definition av kunskap.
Exempel 1:
Simon söker ett jobb men har en rättfärdigad tro att "Johan kommer att få jobbet". Han har också rättfärdigad tro "Johan har tio spänn i fickan". Simon kan därför, rättfärdigat, dra slutsatsen att "mannen som ska få jobbet har tio spänn i fickan".
Men Johan får inte jobbet, Simon får det. Som det råkar hända har Simon också tio spänn i fickan. Så hans tro "mannen som ska få jobbet har tio spänn i fickan" är rättfärdigad och sann, men det verkar inte vara kunskap.
Exempel 2:
Jag tror mig se en fågel i trädet men ser i själva verket bara ett löv. Av en händelse finns det en fågel i trädet men det är inte den jag ser. Jag har då sann, rättfärdigad tro om att "det finns en fågel i trädet", men det är inte kunskap för att jag inte vet om den verkliga fågeln som rättfärdigar min tro. (sv)
|
| rdfs:comment
| - The Gettier problem is considered a problem in modern epistemology issuing from counter-examples to the definition of knowledge as justified true belief (JTB). The problem owes its name to a three-page paper published in 1963, by Edmund Gettier, called "Is Justified True Belief Knowledge?", in which Gettier argues that this is not necessarily the case. (en)
- El problema de Gettier es un problema de epistemología moderna que surge al presentar contraejemplos a la definición de la lógica proposicional del "conocimiento" como "creencia verdadera justificada" (CVF). El problema le debe su nombre a un artículo de tres páginas publicado en 1963 por Edmund Gettier, llamado "Is Justified True Belief Knowledge?" (¿Es la creencia verdadera justificada conocimiento?), en la que Gettier argumenta que no es necesariamente el caso. (es)
- Das Gettier-Problem formuliert einen Einwand gegen die Analyse des Begriffs von Wissen als gerechtfertigtem wahrem Glauben bzw. Meinen: eine Meinung kann auch durch "Zufall" wahr und gerechtfertigt sein - und wird in solchen Fällen intuitiv nicht als Wissen verstanden. Dabei handelt es sich um ein Standardproblem, das in allen Einführungen zur modernen Epistemologie behandelt wird. (de)
- Il problema di Gettier dimostra che le condizioni poste dalla teoria standard della conoscenza perché vi sia reale conoscenza sono necessarie, ma non sufficienti. (it)
- Een Gettier-probleem (vernoemd naar de Amerikaanse filosoof Edmund Gettier) is een casus waarin alle condities van de standaard-analyse van het concept kennis vervult zijn, maar men toch intuïtief geneigd is niet van 'kennis' te spreken. (nl)
- Problem Gettiera - problem ustalenia koniecznych i wystarczających warunków, jakie muszą spełniać przekonania, żeby można je było uznać za wiedzę. Edmund Gettier jest autorem napisanego w 1963 roku artykułu p.t. Is Justified True Belief Knowledge? (Czy uzasadnione i prawdziwe przekonanie jest wiedzą?). Tekst, w którym autor podaje przykłady mające pokazać, że warunki tzw. klasycznej definicji wiedzy są niewystarczające, stał się przedmiotem żywej dyskusji w epistemologii. (pl)
- Gettierproblemet är ett centralt problem i modern epistemologi. Edmund Gettier presenterade problemet i en artikel 1963. Anta att ett falskt antagande kan styrkas och att vi genom en slutledningsprincip kan komma fram till ett nytt antagande. Anta att det nya antagande är sant, är detta då kunskap? De flesta svarar nekande men de har då att ge en definition av kunskap. (sv)
|