About: Für Elise

An Entity of Type: WikicatSoloPianoPieces, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

Bagatelle No. 25 in A minor (WoO 59, Bia 515) for solo piano, commonly known as "Für Elise" (German: [fyːɐ̯ ʔeˈliːzə], transl. For Elise), is one of Ludwig van Beethoven's most popular compositions. It was not published during his lifetime, only being discovered (by Ludwig Nohl) 40 years after his death, and may be termed either a Bagatelle or an Albumblatt. The identity of "Elise" is unknown; researchers have suggested Therese Malfatti, Elisabeth Röckel, or Elise Barensfeld.

Property Value
dbo:abstract
  • Pro Elišku (německy Für Elise) je krátká hudební skladba pro klavír, kterou v roce 1810 složil Ludwig van Beethoven. Její part nalezl teprve v roce 1865 německý vědec Ludwig Nohl. (cs)
  • Per a Elisa WoO 59 (Für Elise, en alemany) és una bagatel·la per a piano sol, composta en la menor pel compositor alemany Ludwig van Beethoven el 27 d'abril de 1810. És una de les obres més conegudes del compositor. La peça va ser publicada per primera vegada l'any 1867 en una transcripció de , que s'hauria basat en un manuscrit, l'existència del qual no existeix cap prova. Pel que fa a la identitat d'Elisa, la hipòtesi més probable era que la composició va ser originalment dedicada a Therese Malfatti (també coneguda com a Therese von Drossdik, 1792-1851), la filla d'un comerciant de Viena alumna del compositor alemany. Quan Beethoven va compondre l'obra el 1810, n'era enamorat fins a les calces, li demanarà matrimoni però ella va refusar. En aquesta època, no hi ha cap «Elise» coneguda al cercle de Beethoven. Ludwig Nohl, el 1865 hauria descobert l'autògraf a Munic en una col·lecció privada i hauria donat un títol erroni a la transcripició que en va fer. El manuscrit, que havia arribat a Munic gràcies a Rudolf Schachner, un amic de Therese Malfatti, actualment es considera perdut. Per la qual cosa no és possible amb tota certesa confirmar aquests fets. El 2020, l'investigador Klaus Martin Kopitz, va escriure que la inspiració de Beethoven fou Elisabeth Röckel (1793-1883), una cantant alemanya, «Elise» per als amics. Beethoven hi va mantenir una estreta amistat. Aquesta tesi no fa gaire unanimitat. Michael Lorenz destaca que hi ha moltes imprecisions en la recerca de Kopitz i hi manquen fonts per poder confirmar aquesta idea. El tema principal i pràcticament tot el material que conformen «Per a Elisa» serien, de Beethoven, com demostren fefaentment els esbossos del manuscrit BH 116, conservats a la Beethoven Haus i estudiats en el seu moment, per Barry Cooper i per Sieghard Brandenburg. Luca Chiantora, professor a l'Escola Superior de Música de Catalunya, en la seva tesi doctoral, dubta sobre l'autoria de la versió que Ludwig Nohl va publicar el 1867, la més popular i coneguda i que va donar origen al títol. Segons Chiantore es tractaria d'una nova versió del mateix Ludwig Nohl. (ca)
  • من أجل إليزه (بالألمانية: Für Elise) وتُعرف باسم قطعة البيانو من سلم لا الصغير - غير مصنف رقم 59. هي واحدة من المؤلفات الموسيقية للموسيقار لودفيج فان بيتهوفن والتي تعود إلى سنة 1810. وتعد من أشهر معزوفات بيتهوفن. وتُصنّف عادة على أنها باجاتيل، ويمكن أن توصف بأنها ورقة ألبوم منفردة. (ar)
  • H Μπαγκατέλα αρ. 25 σε Λα ελάσσονα, WoO 59, κοινώς γνωστή ως Für Elise (ελληνικά: Για την Ελίζ‎), είναι σύνθεση για πιάνο του Λούντβιχ βαν Μπετόβεν. Πρόκειται για ένα από τα δημοφιλέστερα κομμάτια του συνθέτη. Δεν δημοσιεύτηκε κατά τη διάρκεια της ζωής του παρά μόνο όταν ανακαλύφθηκε από το Λούντβιχ Νολ σαράντα χρόνια μετά τον θάνατό του και μπορεί να χαρακτηριστεί είτε ως μπαγκατέλα είτε ως άλμπουμπλατ. Η ταυτότητα της Ελίζ μέχρι και σήμερα παραμένει άγνωστη, αν και ερευνητές θεωρούν πως πρόκειται για κάποια μεταξύ της Τερέζ Μαλφάτι, της Ελίζαμπετ Ρόκελ και της Ελίζ Μπάρενσφελντ. (el)
  • Por Elise aŭ Por Therese, WoO 59 (Für Elise aŭ Für Therese, en germana) estas bagatelo por piano soloa, komponita en A-minoro fare de la germana komponisto Ludwig van Beethoven. Ĝi estas unu de la plej konataj verkoj de la komponisto.​ Tiu muzikaĵo estis publikita por la unua fojo en 27-an de aprilo 1867 en transkribo de Ludwig Nohl, supozeble bazita sur manuskripto aŭtografo de kies ekzisto ekzistas neniu pruvo. La muzikologo kaj pianisto Luca Chiantore pruvis en sia monografio Beethoven piane ke ekzistas sufiĉaj fidindaj pruvoj kiuj asertas ke Beethoven ne estis kiu donis la definitivan formon al tiu verko, kaj ke Ludwig Nohl baziĝis reale sur la skizoj de la konata manuskripto 116a de la Beethoven Haus. (eo)
  • Para Elisa o también llamado Para Teresa (Therese) WoO 59 (Für Elise o Für Therese, en alemán) es una bagatela para piano solo, compuesta en la menor por el compositor alemán Ludwig van Beethoven. Es una de las obras más conocidas del compositor.​​​ La pieza fue publicada por primera vez en 1867 en una transcripción de Ludwig Nohl, supuestamente basada en un manuscrito autógrafo de cuya existencia no existe prueba alguna. El musicólogo y pianista Luca Chiantore ha demostrado en su monografía Beethoven al piano (Barcelona, 2010) que existen pruebas suficientes como para afirmar que Beethoven no fue quien dio la forma definitiva a esta obra, y que Ludwig Nohl se basó, en realidad, en los esbozos del conocido manuscrito 116 de la .​ (es)
  • Für Elise ist das Klavierstück a-Moll WoO (Werk ohne Opuszahl) 59 von Ludwig van Beethoven aus dem Jahre 1810. Der populäre Titel stammt von dem verschollenen Autograph, das laut Ludwig Nohl die Aufschrift trug: „Für Elise am 27 April zur Erinnerung von L. v. Bthvn“. Die fehlende Jahreszahl lässt sich durch das Skizzenblatt BH 116 im Beethoven-Haus erschließen. Das kurze rondoartige Stück gehört zu den bekanntesten Werken Beethovens. Es hat die Form A–B–A–C–A. (de)
  • Bagatelle No. 25 in A minor (WoO 59, Bia 515) for solo piano, commonly known as "Für Elise" (German: [fyːɐ̯ ʔeˈliːzə], transl. For Elise), is one of Ludwig van Beethoven's most popular compositions. It was not published during his lifetime, only being discovered (by Ludwig Nohl) 40 years after his death, and may be termed either a Bagatelle or an Albumblatt. The identity of "Elise" is unknown; researchers have suggested Therese Malfatti, Elisabeth Röckel, or Elise Barensfeld. (en)
  • 25. bagatela La minorrean (WoO 59, Bia 515), normalean Für Elise (fyːɐ̯ ʔeˈliːzə ahoskatua, euskaraz: «Elisarentzat») deitua, Ludwig van Beethovenen pianorako konposizioa da, historiako lanik ezagunetariko bat dena. Ez zuen bere bizitzan zehar argitaratu eta hil eta 40 urte geroago topatu zuten. Berez, edo album-orri bat da. Ez dugu ezagutzen nor zen "Elisa" baina adituek zenbait teoria- , edota - proposatu dituzte. (eu)
  • La Bagatelle en la mineur, WoO 59, « La Lettre à Élise » (Für Elise) est une pièce musicale pour piano en la mineur composée par Ludwig van Beethoven en 1810. (fr)
  • "Für Elise" adalah salah satu karya Ludwig van Beethoven yang paling populer komposisi.Itu tidak diterbitkan selama masa hidupnya, hanya ditemukan (oleh Ludwig Nohl) 40 tahun setelah kematiannya, dan dapat disebut sebagai Bagatelle atau Albumblatt. Identitas "Elise" tidak diketahui; peneliti telah menyarankan Therese Malfatti, Elisabeth Röckel, atau Elise Barensfeld. (in)
  • Für Elise (it. Per Elisa), è un breve pezzo caratteristico per pianoforte in La minore, di Ludwig van Beethoven. Si tratta di un pezzo isolato, un semplice da salotto in La minore composto nel 1810. È usualmente classificato come bagatella n. 25 o , WoO 59. (it)
  • バガテル『エリーゼのために』(独:Für Elise)は、ルートヴィヒ・ヴァン・ベートーヴェンが1810年4月27日に作曲したピアノ曲。「WoO 59」の番号が与えられているほか、通し番号をつけて『バガテル第25番』と称される場合もある。 (ja)
  • 바가텔 25번 가단조 (WoO 59번, Bia 515), 또는 엘리제를 위하여는 베토벤이 1810년도에 작곡한 피아노 독주를 위한 작품이다. (ko)
  • Für Elise (Duits voor: Voor Elise) is de gebruikelijke naam voor de Bagatelle nr. 25 in a-klein, WoO 59, een beroemd solomuziekstuk voor piano door Ludwig van Beethoven, geschreven circa 1810. (nl)
  • A bagatela para piano solo Para Elisa (do alemão Für Elise, Bagatelle N.º 25 em Lá menor, WoO 59 Bia 515), em lá menor, do compositor Ludwig van Beethoven, é entre as obras deste, uma das mais conhecidas mundialmente, a par de sua melodia Quinta Sinfonia, em dó menor (1807-1808, op. 67), e também da sua Nona Sinfonia, em ré menor (1823-1824, op. 125). (pt)
  • Dla Elizy (niem. Für Elise) – popularny tytuł Bagateli a-moll WoO 59, jednej z najbardziej znanych w literaturze muzycznej miniatur fortepianowych, którą skomponował Ludwig van Beethoven. Utwór powstał ok. 1810 roku. (pl)
  • Für Elise (tyska för "Till Elise") är ett välkänt pianostycke av Ludwig van Beethoven, troligtvis skrivet kring år 1810. Varken Beethovens studenter eller nutida forskare är helt säkra på vem "Elise" egentligen var. En populär teori menar att titeln skulle åsyfta en kvinna vid namn Therese Malfatti von Rohrenbach zu Dezza (1792–1851), som var dotter till en wiensk handelsman vid namn (1769–1829). Beethoven friade till Therese år 1810, men hon tackade nej och gifte sig senare med den österrikiske statsmannen (1771–1859). När stycket publicerades för första gången år 1859, hade notbladen hunnit bli ganska slitna. Detta i kombination med Beethovens slarviga handstil ledde förmodligen till feltolkningen av titeln. (sv)
  • «К Элизе» (нем. Für Elise, багатель No. 25 ля минор для фортепиано соло, WoO 59, 515) — фортепианная пьеса-багатель Людвига ван Бетховена. Это произведение Бетховена на протяжении многих лет является одним из самых известных шедевров мировой музыки. Входит в обязательную программу произведений в музыкальных школах всего мира. Написано в тональности ля минор. Оно не было известно при жизни Бетховена и было обнаружено только через 40 лет после его смерти. Личность «Элизы» достоверно не установлена. (ru)
  • «До Елізи» (нім. Für Elise) — поширена назва фортепіанної п'єси Людвіга ван Бетховена — багателі, WoO 59, ля мінор. Твір був складений близько 1810 року, проте опублікований лише 1865 року німецьким музикознавцем Людвігом Нолем, який і надав п'єсі її сучасну назву. (uk)
  • 《致愛麗絲》(德語:Für Elise,又譯献给爱丽丝、给愛麗絲),是德意志音樂家路德維希·范·貝多芬作曲的一首鋼琴曲。創作於1810年4月27日。此曲為a小調迴旋曲,通常被歸類為小品,有時也被分類在,此曲在貝多芬生前未公開發表。 關於曲名中的「愛麗絲」是誰,迄今仍然沒有定論。一般認為,真正的曲名其實是「致特蕾塞(Therese)」,由於筆跡潦草而被誤解讀為「愛麗絲(Elise)」。特蕾塞·玛尔法蒂(Therese Malfatti)是貝多芬生前愛上的一位女性,本曲的原稿在她的書中被發現。 (zh)
dbo:soundRecording
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 243603 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 16938 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1122108528 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:caption
  • First edition, 1867 (en)
dbp:catalogue
  • (en)
  • Bia 515 (en)
  • WoO 59 (en)
dbp:cname
  • "Für Elise" (en)
dbp:composed
  • 1810-04-27 (xsd:date)
dbp:composer
dbp:key
dbp:name
  • Für Elise (en)
dbp:type
  • Piano music (en)
dbp:wikiPageUsesTemplate
dbp:work
  • Für Elise, WoO 59 (en)
dcterms:subject
rdf:type
rdfs:comment
  • Pro Elišku (německy Für Elise) je krátká hudební skladba pro klavír, kterou v roce 1810 složil Ludwig van Beethoven. Její part nalezl teprve v roce 1865 německý vědec Ludwig Nohl. (cs)
  • من أجل إليزه (بالألمانية: Für Elise) وتُعرف باسم قطعة البيانو من سلم لا الصغير - غير مصنف رقم 59. هي واحدة من المؤلفات الموسيقية للموسيقار لودفيج فان بيتهوفن والتي تعود إلى سنة 1810. وتعد من أشهر معزوفات بيتهوفن. وتُصنّف عادة على أنها باجاتيل، ويمكن أن توصف بأنها ورقة ألبوم منفردة. (ar)
  • H Μπαγκατέλα αρ. 25 σε Λα ελάσσονα, WoO 59, κοινώς γνωστή ως Für Elise (ελληνικά: Για την Ελίζ‎), είναι σύνθεση για πιάνο του Λούντβιχ βαν Μπετόβεν. Πρόκειται για ένα από τα δημοφιλέστερα κομμάτια του συνθέτη. Δεν δημοσιεύτηκε κατά τη διάρκεια της ζωής του παρά μόνο όταν ανακαλύφθηκε από το Λούντβιχ Νολ σαράντα χρόνια μετά τον θάνατό του και μπορεί να χαρακτηριστεί είτε ως μπαγκατέλα είτε ως άλμπουμπλατ. Η ταυτότητα της Ελίζ μέχρι και σήμερα παραμένει άγνωστη, αν και ερευνητές θεωρούν πως πρόκειται για κάποια μεταξύ της Τερέζ Μαλφάτι, της Ελίζαμπετ Ρόκελ και της Ελίζ Μπάρενσφελντ. (el)
  • Por Elise aŭ Por Therese, WoO 59 (Für Elise aŭ Für Therese, en germana) estas bagatelo por piano soloa, komponita en A-minoro fare de la germana komponisto Ludwig van Beethoven. Ĝi estas unu de la plej konataj verkoj de la komponisto.​ Tiu muzikaĵo estis publikita por la unua fojo en 27-an de aprilo 1867 en transkribo de Ludwig Nohl, supozeble bazita sur manuskripto aŭtografo de kies ekzisto ekzistas neniu pruvo. La muzikologo kaj pianisto Luca Chiantore pruvis en sia monografio Beethoven piane ke ekzistas sufiĉaj fidindaj pruvoj kiuj asertas ke Beethoven ne estis kiu donis la definitivan formon al tiu verko, kaj ke Ludwig Nohl baziĝis reale sur la skizoj de la konata manuskripto 116a de la Beethoven Haus. (eo)
  • Para Elisa o también llamado Para Teresa (Therese) WoO 59 (Für Elise o Für Therese, en alemán) es una bagatela para piano solo, compuesta en la menor por el compositor alemán Ludwig van Beethoven. Es una de las obras más conocidas del compositor.​​​ La pieza fue publicada por primera vez en 1867 en una transcripción de Ludwig Nohl, supuestamente basada en un manuscrito autógrafo de cuya existencia no existe prueba alguna. El musicólogo y pianista Luca Chiantore ha demostrado en su monografía Beethoven al piano (Barcelona, 2010) que existen pruebas suficientes como para afirmar que Beethoven no fue quien dio la forma definitiva a esta obra, y que Ludwig Nohl se basó, en realidad, en los esbozos del conocido manuscrito 116 de la .​ (es)
  • Für Elise ist das Klavierstück a-Moll WoO (Werk ohne Opuszahl) 59 von Ludwig van Beethoven aus dem Jahre 1810. Der populäre Titel stammt von dem verschollenen Autograph, das laut Ludwig Nohl die Aufschrift trug: „Für Elise am 27 April zur Erinnerung von L. v. Bthvn“. Die fehlende Jahreszahl lässt sich durch das Skizzenblatt BH 116 im Beethoven-Haus erschließen. Das kurze rondoartige Stück gehört zu den bekanntesten Werken Beethovens. Es hat die Form A–B–A–C–A. (de)
  • Bagatelle No. 25 in A minor (WoO 59, Bia 515) for solo piano, commonly known as "Für Elise" (German: [fyːɐ̯ ʔeˈliːzə], transl. For Elise), is one of Ludwig van Beethoven's most popular compositions. It was not published during his lifetime, only being discovered (by Ludwig Nohl) 40 years after his death, and may be termed either a Bagatelle or an Albumblatt. The identity of "Elise" is unknown; researchers have suggested Therese Malfatti, Elisabeth Röckel, or Elise Barensfeld. (en)
  • 25. bagatela La minorrean (WoO 59, Bia 515), normalean Für Elise (fyːɐ̯ ʔeˈliːzə ahoskatua, euskaraz: «Elisarentzat») deitua, Ludwig van Beethovenen pianorako konposizioa da, historiako lanik ezagunetariko bat dena. Ez zuen bere bizitzan zehar argitaratu eta hil eta 40 urte geroago topatu zuten. Berez, edo album-orri bat da. Ez dugu ezagutzen nor zen "Elisa" baina adituek zenbait teoria- , edota - proposatu dituzte. (eu)
  • La Bagatelle en la mineur, WoO 59, « La Lettre à Élise » (Für Elise) est une pièce musicale pour piano en la mineur composée par Ludwig van Beethoven en 1810. (fr)
  • "Für Elise" adalah salah satu karya Ludwig van Beethoven yang paling populer komposisi.Itu tidak diterbitkan selama masa hidupnya, hanya ditemukan (oleh Ludwig Nohl) 40 tahun setelah kematiannya, dan dapat disebut sebagai Bagatelle atau Albumblatt. Identitas "Elise" tidak diketahui; peneliti telah menyarankan Therese Malfatti, Elisabeth Röckel, atau Elise Barensfeld. (in)
  • Für Elise (it. Per Elisa), è un breve pezzo caratteristico per pianoforte in La minore, di Ludwig van Beethoven. Si tratta di un pezzo isolato, un semplice da salotto in La minore composto nel 1810. È usualmente classificato come bagatella n. 25 o , WoO 59. (it)
  • バガテル『エリーゼのために』(独:Für Elise)は、ルートヴィヒ・ヴァン・ベートーヴェンが1810年4月27日に作曲したピアノ曲。「WoO 59」の番号が与えられているほか、通し番号をつけて『バガテル第25番』と称される場合もある。 (ja)
  • 바가텔 25번 가단조 (WoO 59번, Bia 515), 또는 엘리제를 위하여는 베토벤이 1810년도에 작곡한 피아노 독주를 위한 작품이다. (ko)
  • Für Elise (Duits voor: Voor Elise) is de gebruikelijke naam voor de Bagatelle nr. 25 in a-klein, WoO 59, een beroemd solomuziekstuk voor piano door Ludwig van Beethoven, geschreven circa 1810. (nl)
  • A bagatela para piano solo Para Elisa (do alemão Für Elise, Bagatelle N.º 25 em Lá menor, WoO 59 Bia 515), em lá menor, do compositor Ludwig van Beethoven, é entre as obras deste, uma das mais conhecidas mundialmente, a par de sua melodia Quinta Sinfonia, em dó menor (1807-1808, op. 67), e também da sua Nona Sinfonia, em ré menor (1823-1824, op. 125). (pt)
  • Dla Elizy (niem. Für Elise) – popularny tytuł Bagateli a-moll WoO 59, jednej z najbardziej znanych w literaturze muzycznej miniatur fortepianowych, którą skomponował Ludwig van Beethoven. Utwór powstał ok. 1810 roku. (pl)
  • Für Elise (tyska för "Till Elise") är ett välkänt pianostycke av Ludwig van Beethoven, troligtvis skrivet kring år 1810. Varken Beethovens studenter eller nutida forskare är helt säkra på vem "Elise" egentligen var. En populär teori menar att titeln skulle åsyfta en kvinna vid namn Therese Malfatti von Rohrenbach zu Dezza (1792–1851), som var dotter till en wiensk handelsman vid namn (1769–1829). Beethoven friade till Therese år 1810, men hon tackade nej och gifte sig senare med den österrikiske statsmannen (1771–1859). När stycket publicerades för första gången år 1859, hade notbladen hunnit bli ganska slitna. Detta i kombination med Beethovens slarviga handstil ledde förmodligen till feltolkningen av titeln. (sv)
  • «К Элизе» (нем. Für Elise, багатель No. 25 ля минор для фортепиано соло, WoO 59, 515) — фортепианная пьеса-багатель Людвига ван Бетховена. Это произведение Бетховена на протяжении многих лет является одним из самых известных шедевров мировой музыки. Входит в обязательную программу произведений в музыкальных школах всего мира. Написано в тональности ля минор. Оно не было известно при жизни Бетховена и было обнаружено только через 40 лет после его смерти. Личность «Элизы» достоверно не установлена. (ru)
  • «До Елізи» (нім. Für Elise) — поширена назва фортепіанної п'єси Людвіга ван Бетховена — багателі, WoO 59, ля мінор. Твір був складений близько 1810 року, проте опублікований лише 1865 року німецьким музикознавцем Людвігом Нолем, який і надав п'єсі її сучасну назву. (uk)
  • 《致愛麗絲》(德語:Für Elise,又譯献给爱丽丝、给愛麗絲),是德意志音樂家路德維希·范·貝多芬作曲的一首鋼琴曲。創作於1810年4月27日。此曲為a小調迴旋曲,通常被歸類為小品,有時也被分類在,此曲在貝多芬生前未公開發表。 關於曲名中的「愛麗絲」是誰,迄今仍然沒有定論。一般認為,真正的曲名其實是「致特蕾塞(Therese)」,由於筆跡潦草而被誤解讀為「愛麗絲(Elise)」。特蕾塞·玛尔法蒂(Therese Malfatti)是貝多芬生前愛上的一位女性,本曲的原稿在她的書中被發現。 (zh)
  • Per a Elisa WoO 59 (Für Elise, en alemany) és una bagatel·la per a piano sol, composta en la menor pel compositor alemany Ludwig van Beethoven el 27 d'abril de 1810. És una de les obres més conegudes del compositor. La peça va ser publicada per primera vegada l'any 1867 en una transcripció de , que s'hauria basat en un manuscrit, l'existència del qual no existeix cap prova. (ca)
rdfs:label
  • Für Elise (en)
  • من أجل إليزه (ar)
  • Per a Elisa (ca)
  • Pro Elišku (cs)
  • Für Elise (de)
  • Für Elise (el)
  • Por Elise (eo)
  • Para Elisa (es)
  • Für Elise (eu)
  • Für Elise (in)
  • La Lettre à Élise (fr)
  • Für Elise (it)
  • 엘리제를 위하여 (ko)
  • エリーゼのために (ja)
  • Für Elise (nl)
  • Dla Elizy (pl)
  • Für Elise (pt)
  • К Элизе (ru)
  • Für Elise (sv)
  • 致愛麗絲 (zh)
  • До Елізи (uk)
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:wikiPageDisambiguates of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is dbp:bSide of
is dbp:extra of
is dbp:title of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License