This HTML5 document contains 585 embedded RDF statements represented using HTML+Microdata notation.

The embedded RDF content will be recognized by any processor of HTML5 Microdata.

Namespace Prefixes

PrefixIRI
n120http://www.assyrianlanguages.org/
dbpedia-lahttp://la.dbpedia.org/resource/
dbpedia-frhttp://fr.dbpedia.org/resource/
dbrhttp://dbpedia.org/resource/
n111http://oracc.museum.upenn.edu/saao/knpp/cuneiformrevealed/
n40https://www.nytimes.com/2011/06/07/science/
dbpedia-nohttp://no.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ukhttp://uk.dbpedia.org/resource/
yagohttp://dbpedia.org/class/yago/
n52http://pa.dbpedia.org/resource/
foafhttp://xmlns.com/foaf/0.1/
dbpedia-ethttp://et.dbpedia.org/resource/
umbel-rchttp://umbel.org/umbel/rc/
dbpedia-elhttp://el.dbpedia.org/resource/
n47http://www.language-museum.com/encyclopedia/a/
n46https://global.dbpedia.org/id/
n110http://oracc.museum.upenn.edu/doc/builder/linganno/AKK/akk-roots/
dbpedia-fyhttp://fy.dbpedia.org/resource/
dbpedia-rohttp://ro.dbpedia.org/resource/
dbpedia-yohttp://yo.dbpedia.org/resource/
dbphttp://dbpedia.org/property/
n35http://uz.dbpedia.org/resource/
n20http://ta.dbpedia.org/resource/
dbpedia-nnhttp://nn.dbpedia.org/resource/
n78http://ur.dbpedia.org/resource/
dbpedia-zhhttp://zh.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ithttp://it.dbpedia.org/resource/
dbpedia-cahttp://ca.dbpedia.org/resource/
n45https://isaw.nyu.edu/publications/awol-index/html/www.klinopis.cz/www-klinopis-cz.html/
dbpedia-plhttp://pl.dbpedia.org/resource/
wikipedia-enhttp://en.wikipedia.org/wiki/
dbpedia-idhttp://id.dbpedia.org/resource/
dbpedia-vohttp://vo.dbpedia.org/resource/
dbpedia-eshttp://es.dbpedia.org/resource/
dbpedia-eohttp://eo.dbpedia.org/resource/
n115https://books.google.com/
n30https://www.academia.edu/234695/
rdfhttp://www.w3.org/1999/02/22-rdf-syntax-ns#
dbpedia-azhttp://az.dbpedia.org/resource/
n116https://wikis.hu-berlin.de/interlinear_glossing/Akkadian:
dbpedia-arhttp://ar.dbpedia.org/resource/
dbpedia-gahttp://ga.dbpedia.org/resource/
n62http://ml.dbpedia.org/resource/
dbpedia-hrhttp://hr.dbpedia.org/resource/
dbpedia-anhttp://an.dbpedia.org/resource/
n19http://tl.dbpedia.org/resource/
dbpedia-thhttp://th.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ishttp://is.dbpedia.org/resource/
rdfshttp://www.w3.org/2000/01/rdf-schema#
n85https://web.archive.org/web/20200316201815/https:/books.google.com/
provhttp://www.w3.org/ns/prov#
dbpedia-dehttp://de.dbpedia.org/resource/
n96http://www.caeno.org/origins/papers/
dbpedia-dahttp://da.dbpedia.org/resource/
dbpedia-kahttp://ka.dbpedia.org/resource/
n93http://lv.dbpedia.org/resource/
n63http://ast.dbpedia.org/resource/
n106http://www.aina.org/
dbpedia-glhttp://gl.dbpedia.org/resource/
dbpedia-mshttp://ms.dbpedia.org/resource/
n107http://hy.dbpedia.org/resource/
dbpedia-huhttp://hu.dbpedia.org/resource/
n113https://web.archive.org/web/20110716114724/http:/www.speechisfire.com/
n61http://hi.dbpedia.org/resource/
dbpedia-cshttp://cs.dbpedia.org/resource/
dbpedia-hehttp://he.dbpedia.org/resource/
n39http://www.gatewaystobabylon.com/introduction/ita/
n74https://web.archive.org/web/20050206163112/http:/www.sron.nl/~jheise/akkadian/
n84http://oi.uchicago.edu/research/pubs/catalog/cad/
n27http://www.omniglot.com/writing/
dctermshttp://purl.org/dc/terms/
yago-reshttp://yago-knowledge.org/resource/
dbpedia-sqhttp://sq.dbpedia.org/resource/
n7http://li.dbpedia.org/resource/
dbpedia-trhttp://tr.dbpedia.org/resource/
dbpedia-behttp://be.dbpedia.org/resource/
n18http://cv.dbpedia.org/resource/
dbpedia-barhttp://bar.dbpedia.org/resource/
dbohttp://dbpedia.org/ontology/
n117http://packages.ubuntu.com/trusty/
n66http://d-nb.info/gnd/
owlhttp://www.w3.org/2002/07/owl#
dbpedia-kohttp://ko.dbpedia.org/resource/
dbpedia-kkhttp://kk.dbpedia.org/resource/
dbpedia-warhttp://war.dbpedia.org/resource/
dbpedia-fihttp://fi.dbpedia.org/resource/
n38http://lt.dbpedia.org/resource/
dbpedia-fahttp://fa.dbpedia.org/resource/
n16http://www.w3.org/2006/03/wn/wn20/instances/
dbpedia-slhttp://sl.dbpedia.org/resource/
dbpedia-shhttp://sh.dbpedia.org/resource/
dbthttp://dbpedia.org/resource/Template:
n28https://www.academia.edu/234697/
dbpedia-cyhttp://cy.dbpedia.org/resource/
n49https://archive.org/details/
n82http://oi.uchicago.edu/pdf/
dbpedia-ochttp://oc.dbpedia.org/resource/
n31http://ce.dbpedia.org/resource/
dbpedia-pthttp://pt.dbpedia.org/resource/
n54http://sw.cyc.com/concept/
dbpedia-jahttp://ja.dbpedia.org/resource/
n105http://kn.dbpedia.org/resource/
wikidatahttp://www.wikidata.org/entity/
goldhttp://purl.org/linguistics/gold/
xsdhhttp://www.w3.org/2001/XMLSchema#
dbpedia-afhttp://af.dbpedia.org/resource/
dbpedia-simplehttp://simple.dbpedia.org/resource/
dbpedia-skhttp://sk.dbpedia.org/resource/
n67https://web.archive.org/web/20060507045102/http:/www.gatewaystobabylon.com/introduction/ita/
dbpedia-bghttp://bg.dbpedia.org/resource/
n43http://dbpedia.org/resource/File:
n60http://ky.dbpedia.org/resource/
n26http://commons.wikimedia.org/wiki/Special:FilePath/
n80http://oracc.org/
dbpedia-ruhttp://ru.dbpedia.org/resource/
dbpedia-svhttp://sv.dbpedia.org/resource/
dbpedia-mkhttp://mk.dbpedia.org/resource/
n108http://am.dbpedia.org/resource/
n121http://mg.dbpedia.org/resource/
dbpedia-srhttp://sr.dbpedia.org/resource/
dbpedia-brhttp://br.dbpedia.org/resource/
dbpedia-nlhttp://nl.dbpedia.org/resource/
n114http://bn.dbpedia.org/resource/
freebasehttp://rdf.freebase.com/ns/
dbpedia-vihttp://vi.dbpedia.org/resource/
dbpedia-euhttp://eu.dbpedia.org/resource/
dbchttp://dbpedia.org/resource/Category:

Statements

Subject Item
dbr:Akkadian_language
rdf:type
yago:Language106282651 owl:Thing yago:WikicatLanguages dbo:Language yago:WikicatExtinctLanguages yago:WikicatExtinctLanguagesOfAsia yago:Communication100033020 yago:Abstraction100002137 yago:WikicatAfro-AsiaticLanguages yago:WikicatSemiticLanguages umbel-rc:Language yago:WikicatAncientLanguages yago:WikicatEastSemiticLanguages
rdfs:label
Akkadština Língua acádia Akadera Akkadische Sprache Ακκαδική γλώσσα Akkadiska Lingua accadica Akkadisch Język akadyjski Akkadian language أكدية (لغة) 阿卡德語 Accadi Bahasa Akkadia Аккадский язык Аккадська мова Akada lingvo Idioma acadio アッカド語 An Acáidis 아카드어 Akkadien
rdfs:comment
아카드어(lišānum)는 셈어의 일종으로 고대 메소포타미아 특히 아시리아인과 바빌로니아인들에서 쓰였다. 이 때문에 '아시리아-바빌로니아어'이라고도 불린다. 현존하는 셈어파 언어들과는 이질적인 특징들이 있어 동셈어군으로 따로 분류된다. 최초로 문증된 셈어파의 언어인 아카드어는 고대 수메르어에서 유래한 쐐기 문자를 사용하였다. 언어의 이름은 메소포타미아 문명의 주요 중심인 고대도시 아카드에서 유래하였다. Akkadština (akkadsky: 𒀝𒅗𒁺𒌑) je mrtvý semitský jazyk (člen širší afroasijské jazykové rodiny), kterým se hovořilo v oblasti starověké Mezopotámie. Tento nejstarší doložený semitský jazyk k zápisu používal klínové písmo, převzaté ze starší sumerštiny (nepříbuzný, izolovaný jazyk, rozšířený na stejném území). Termín akkadština je odvozen od hlavního města Akkadu, které vybudoval kolem roku panovník Sargon a které bylo kulturním centrem starověké Mezopotámie. Аккадский язык (𒀝 𒅗 𒁺 𒌑; транслит. lišānum akkadītum, по названию города Аккад), или ассиро-вавилонский язык, — один из древнейших семитских языков, образующий их северную или северо-восточную группу (возможно, вместе с эблаитским); разговорный язык трёх народов, населявших территорию Древней Месопотамии — аккадцев, вавилонян и ассирийцев. Древнейший аккадский памятник датируется XXV веком до н. э., позднейшие — I веком; в последние века своего существования аккадский язык, вытесненный арамейским, использовался лишь в нескольких городах Вавилонии. L'accadi (en cuneïforme: 𒀝𒅗𒁺𒌑 (ak-ka-du-u₂); en logograma: 𒌵𒆠 (URIKI)) és una llengua semítica ja extinta. N'hi ha documents escrits a partir del 2300 aC, en escriptura cuneïforme. Va ser substituït per l'arameu a la zona de Mesopotàmia on es parlava. Fou una llengua de gran importància en l'antiguitat, i hi trobem poemes com l'Enuma Elish o una de les compilacions de lleis més antiga de la qual es té notícia, l'Estela de Hammurabi. Akadera (akaderaz: 𒀝𒅗𒁺𒌑; logograma 𒌵𒆠) ekialdeko hizkuntza semitikoa da, haraitzina Mesopotamian, bertzeak bertze, asiriarrek eta babiloniarrek erabilia. Haren sorburua Akad hirian zuen. Mesopotamiara semiten uhinekin heldu zen 2800 K.a. urteetan. Gero, Akadtar Inperioan hizkuntza ofiziala bihurtu zen, sumerieraren ordez. Idazkera kuneiformea erabiltzen zuen. Maritik (gaurko Siriako ekialdean) Susara (Irango hegoaldean) zabaldu zen. K.a. 2000 urteetan antzinako akaderatik bi hizkera irten dira: eta asiriera. Akkadiska (𒀝𒂵𒌈 akkadû) är ett östsemitiskt språk, som var starkt influerat av sumeriskan. Det användes under perioden från omkring 2500 f.Kr. till första århundradet e.Kr. i Mesopotamien och i dagens Syrien. Under de sista århundradena blev det i allt högre grad utträngt av arameiskan och användes slutligen endast som skrift- och lärdomsspråk. Språkets namn är avlett från namnet på staden Akkad. Akkadiskan var folkspråk och ämbetsspråk i Mesopotamien liksom tidvis språket för internationell korrespondens i främre Asien ända till Egypten. アッカド語(: 𒀝𒅗𒁺𒌑‎, ラテン文字転写: akkadū)は、「アッシリア・バビロニア語(Assyro-Babylonian)」とも呼ばれ、古代メソポタミアで話されていたセム語派の言語。当時は国際共通語でもあった。現在知られる最も古いセム語である。 シュメール語から借りた楔形文字で表記されたアッカド語の碑文や粘土板の資料数はすでに100万点に近く、現在もトルコ・シリア・イラクで発見され続けている。書かれた年代は紀元前2350年頃から西暦1世紀までの約2500年に渡り、その種類も宮廷の書簡、王の記念碑、条約、年代記、法律、『ハムラビ法典』のような法律集成、行政文書、契約書、歴史、数学、医学などの学術書、文法書、辞典、宗教的文献、神話、叙事詩など幅広い。 الأكّدية أو اللسان الأكّدي (لِشَانُم أَكّديتُـمْ) هي لغة عراقية قديمة وهي لغة سامية قديمة، ظهرت في بلاد الرافدين، العراق حاليا، منذ 3000 سنة قبل الميلاد وانتشرت لتصبح اللغة الرسمية في الهلال الخصيب، وهي تصنف ضمن مجموعة اللغات السامية الشرقية. وتعد من أقرب اللغات القديمة إلى اللغة العربية. وظلت اللغة الاكدية بلهجتها البابلية الحديثة لغة الخطاب والمكاتبات حتى عام 539 قبل الميلاد، وهو العام التي وقعت فيه البلاد بابل وآشور تحت الاحتلال الأخميني الفارسي ولكن لا زال هناك بعض الكلمات الاكديه في اللهجة العراقيه. Akkadian (/əˈkeɪdiən/, Akkadian: 𒀝𒅗𒁺𒌑 akkadû) is an extinct East Semitic language that was spoken in ancient Mesopotamia (Akkad, Assyria, Isin, Larsa and Babylonia) from the third millennium BC until its gradual replacement by Akkadian-influenced Old Aramaic among Mesopotamians by the 8th century BC. Akkadian is a fusional language with grammatical case; and like all Semitic languages, Akkadian uses the system of consonantal roots. The Kültepe texts, which were written in Old Assyrian, include Hittite loanwords and names, which constitute the oldest record of any Indo-European language. Język akadyjski (akad. lišānum akkadītum), dawniej też zwany „chaldejskim” – język z grupy semickiej, używany w Mezopotamii od połowy III tysiąclecia p.n.e. do początków I tysiąclecia n.e. Nazwa języka pochodzi od miasta Akad w środkowej Mezopotamii, stolicy imperium akadyjskiego, założonego około 2350 roku p.n.e. przez Sargona. W drugiej połowie II tysiąclecia p.n.e. był używany w kontaktach dyplomatycznych między państwami Egiptu, Mezopotamii, Anatolii, Izraela i Syrii. Głównymi dialektami języka akadyjskiego były: dialekt staroakadyjski, dialekt asyryjski i dialekt babiloński. La lingua accadica (akkadû, in cuneiforme 𒅎𒀝𒂵𒌈) era una lingua semitica orientale parlata nell'antica Mesopotamia, in particolare dagli Assiri e dai Babilonesi. L'accadico è la più antica lingua semitica mai attestata, che utilizza i caratteri cuneiformi come sistema di scrittura (utilizzati inizialmente dai Sumeri). La lingua è stata chiamata "accadico" dalla città di Akkad, forse una fondazione di Sargon, maggior centro abitato dell'impero accadico, ancora oggi non rintracciata con certezza. El acadio (lišānum akkadītum, 𒀝𒂵𒌈 ak.kADû) es una lengua semítica actualmente extinta, hablada en la antigua Mesopotamia principalmente por asirios y babilonios durante el II milenio a. C. En su tiempo llega a ser lingua franca de toda la región.​ Se escribe usando un sistema de escritura cuneiforme derivado del sumerio. El nombre procede de la ciudad de Acad. El babilonio y el asirio son formas tardías de acadio empleadas en los reinos de Babilonia y Asiria, respectivamente. Teanga Sheimíteach, imithe in éag anois, ab ea an Acáidis. La akada lingvo estas lingvo parolita de Akadanoj, por kiu la kaj la asiria estas dialektoj. Akada lingvo parencas al malnovhebrea kaj araba. La akada servis kiel komuna lingvo por la popoloj de sud-okcidenta Azio dum 300 jaroj ekde 9-a jc a.K. La lingvo estis uzata dum ĉirkaŭ 2500 jaroj en Mezopotamio. Akkadisch (akkadû, 𒀝𒅗𒁺𒌑 ak-ka-du-u2; Logogramm: 𒌵𒆠 URIKI) ist eine ausgestorbene semitische Sprache, die stark vom Sumerischen beeinflusst wurde. Sie wurde bis ins erste nachchristliche Jahrhundert in Mesopotamien und im heutigen Syrien verwendet, in den letzten Jahrhunderten ihres Gebrauchs zunehmend vom Aramäischen verdrängt und diente zuletzt nur noch als Schrift- und Gelehrtensprache. Ihre Bezeichnung ist vom Namen der Stadt Akkad abgeleitet. Akkadisch war zusammen mit dem Aramäischen Volks- und Amtssprache in Mesopotamien sowie zeitweise die Sprache der internationalen Korrespondenz in Vorderasien bis nach Ägypten. Ihre beiden wichtigsten Dialekte waren Babylonisch und Assyrisch. Das Eblaitische wird von den meisten Forschern als nächster Verwandter des Akkadischen betrachtet. 阿卡德语(阿卡德語:𒀝𒅗𒁺𒌑,akkadû ;意符:𒌵𒆠,URIKI ;或阿卡德語:𒅴𒀝𒅗𒁲𒌈,lišānum akkadītum ))又名亞甲語或亚迦底語,是古代美索不达米亚地区使用的一种亚非语系闪族语言。作为已知最早的闪族语言,阿卡德语使用源于古苏美尔语的楔形文字书写。该语言得名于两河文明名城阿卡德。 O acádio (lišānum akkadītum), também conhecido como acadiano ou assiro-babilônio, era uma língua semítica (parte da família afro-asiática) falada na antiga Mesopotâmia, particularmente pelos assírios e babilônios. A mais antiga língua semítica registrada, ela utilizava a escrita cuneiforme, que, por sua vez, havia sido derivada do antigo sumério, uma língua isolada sem qualquer parentesco. O nome da língua é derivado da cidade de Acádia, um dos principais centros da civilização mesopotâmica. Аккадська мова — мертва мова семітської мовної родини, якою розмовляли у Межиріччі. Це найстародавніша відома семітська мова. Вона використовувала клинопис, запозичений у шумерської. Назва мови походить від назви міста Аккад. L'akkadien (akkadū(m) en akkadien) est une langue chamito-sémitique de la famille des langues sémitiques éteinte, qui a été fortement influencée par le sumérien. Elle fut parlée au moins du début du IIIe jusqu'au Ier millénaire av. J.-C. en Mésopotamie. Bahasa Akkadia (lišānum akkadītum) 𒀝𒅗𒁺𒌑 ak-ka-du-u2; logogram: 𒌵𒆠 URIKI) adalah sebuah bahasa dari rumpun bahasa Afro-Asia. Bahasa ini termasuk pula dalam bahasa Semit yang digunakan di Mesopotamia kuno, khususnya oleh bangsa Asyur dan . Bahasa Akkadia adalah bahasa Semit tertua yang dikenal, menggunakan huruf paku dalam system tulisannya, yang pada dasarnya diambil dari bahasa Sumeria kuno, sebuah bahasa yang tidak terkait dan terisolasi. Nama bahasa ini berasal dari kota Akkad, salah satu pusat kebudayaan Mesopotamia kuno. Η Ακκαδική γλώσσα (lišānum akkadītum) ήταν αρχαία γλώσσα (κλάδος της ευρύτερης ομάδας Αφροασιατικών γλωσσών) και ομιλείτο στην αρχαία Μεσοποταμία, ιδιαίτερα από τους Ασσυρίους και τους Βαβυλωνίους. Στη γραπτή εκδοχή της χρησιμοποιείτο η σφηνοειδής γραφή, σύστημα γραφής που προέκυψε από τη Σουμεριακή γλώσσα, μια μη-σημιτική γλώσσα. Το όνομά της προέκυψε από την πόλη , ένα μεγάλο κέντρο του Μεσοποταμιακού πολιτισμού. Akkadisch was een Semitische taal die gebruikt werd van de (ca. 2800 v.Chr.) tot de 1e eeuw na Chr., al werd het als gesproken taal in de laatste eeuwen voor Christus geleidelijk vervangen door het Aramees en bleef het hoofdzakelijk als taal van de wetenschap verder leven (vgl. het Latijn in de middeleeuwen).Van het begin van het 2e millennium tot het einde van het Assyrische Rijk bestonden twee dialecten, Babylonisch en Assyrisch. Een overzicht:
owl:differentFrom
dbr:Acadian_French
dbp:name
Akkadian
foaf:depiction
n26:Inscription_in_Babylonian,_in_the_Xerxes_I_inscription_at_Van,_5th_century_BCE.jpg n26:Inscription_of_Naram-Sin.jpg n26:Antiochus_I_Soter_with_titles_on_the_cylinder_of_Antiochus.jpg n26:Antiochus_cylinder_with_transcription.jpg n26:Sumero-Akkadian_cuneiform_syllabary.jpg n26:Henry_Creswicke_Rawlinson.jpg n26:Nebuchadnezzar_II_bronze_step_inscription.jpg n26:P1050578_Louvre_Obélisque_de_Manishtusu_détail_rwk.jpg n26:Edward_Hincks.jpg n26:AO_5477_(photograph_and_transcription).jpg n26:AkkadischLand.png n26:Cuneiform_script.jpg n26:GilgameshTablet.jpg n26:Georg_Friedrich_Grotefend.jpg
dcterms:subject
dbc:Akkadian_language dbc:Languages_attested_from_the_3rd_millennium_BC dbc:Languages_extinct_in_the_8th_century_BC dbc:Cuneiform
dbo:wikiPageID
50515
dbo:wikiPageRevisionID
1121263540
dbo:wikiPageWikiLink
dbc:Akkadian_language dbr:Preposition_and_postposition dbr:West_Africa dbr:Egyptian_language dbr:Parthian_Empire dbr:Lingua_franca dbr:Manishtushu_Obelisk dbr:Anu dbr:Hausa_language dbr:Relative_pronoun dbr:Open_vowel dbr:Neo-Babylonian dbr:Dative_case dbr:Cuneiform dbr:Neo-Assyrian dbr:Kassites dbr:Ancient_Near_East dbr:Dingir dbr:Carsten_Niebuhr dbr:Sin_(mythology) dbr:Hammurabi dbr:Indicative dbr:Preterite dbr:Semantics dbr:Naram-Sin_of_Akkad dbr:Canary_Islands dbr:Velar_consonant dbr:Dative dbr:West_Semitic_languages dbr:Guttural_R dbr:Ḍād dbr:Arabic_language dbr:Plural dbr:Am_Oved dbr:Broken_plurals dbr:Malta dbr:Polarity_of_gender dbr:Non-finite_verb dbr:Babylon dbr:Derived_stems dbr:Babylonia dbr:Hebrew dbr:Numeral_(linguistics) dbr:Grammatical_case dbr:Enûma_Elish dbr:Numeral_system dbr:Akkadian_Empire dbr:Akkadian_language dbr:Causative dbr:Triliteral dbr:Genitive_case dbr:Interlinear_gloss dbr:Nasal_consonant dbr:Dental,_alveolar_and_postalveolar_trills dbr:Relative_pronouns dbr:Afroasiatic_languages dbr:Verbal_noun dbr:Arabian_Peninsula dbr:First_Babylonian_dynasty dbr:Ur dbr:Language_isolate dbr:Nunation dbr:Esagila dbr:Irrealis_mood dbr:Semitic_root dbr:Verlag_Enzyklopädie dbr:Neo-Assyrian_Empire n43:AO_5477_(photograph_and_transcription).jpg dbr:Hurrian dbr:DIN_31635 dbr:Accusative_case dbr:Intransitive_verbs dbr:Preposition dbr:Biblical_Hebrew_language dbr:Locative_case dbr:Neo-Aramaic_languages dbr:Bronze_Age_collapse dbr:Old_Aramaic dbr:Affix dbr:Fusional_language dbr:Language_contact dbr:Arabic dbr:Affricate dbr:Affricate_consonant dbr:Wolfram_von_Soden dbr:Semitic_language dbr:Canaanite_languages dbr:Semitic_languages dbr:Mesopotamia n43:AkkadischLand.png dbr:Neo-Mandaic dbr:Prefix dbr:Imperative_(grammar) dbr:Biblical_Hebrew dbr:Participle dbr:Genitive dbr:Noun dbr:Approximant dbr:Voiceless_lateral_fricatives dbr:Logogram dbr:Ge'ez_language dbr:Relative_clauses dbr:Variety_(linguistics) dbr:Voiceless_alveolar_fricative dbr:He_(letter) dbr:Ejective_consonant dbr:Sibilant dbr:Assimilation_(linguistics) dbr:Kültepe_texts dbr:Uvular_trill dbr:Ordinal_number dbr:Ayin dbr:E-zida dbr:Deixis dbr:Aram-Damascus dbr:English_gerund dbr:Verb–subject–object dbr:Voice_(phonetics) dbr:Case_ending n43:Nebuchadnezzar_II_bronze_step_inscription.jpg dbr:Voiceless_postalveolar_fricative dbr:Accusative dbr:Apposition dbr:3rd_millennium_BC dbr:International_Phonetic_Alphabet dbr:Subject–verb–object dbr:Sprachbund dbr:Subjunctive dbr:Epic_of_Gilgamesh dbr:Consonant dbr:Śawt dbr:Adjectives dbr:Middle_Assyrian_Empire dbr:Subject–object–verb dbr:Personal_pronouns dbr:North_Africa dbr:Historical_period dbr:Hurrian_language dbr:Cardinal_number dbr:Periphrasis dbr:Heth_(letter) dbr:Modern_Standard_Arabic n43:Cuneiform_script.jpg dbr:Iterative dbr:Ludlul_bēl_nēmeqi dbr:Late_Bronze_Age dbr:Injunctive_mood dbr:Infix dbr:Assyrian_Neo-Aramaic dbr:Interrogative_pronouns dbr:Alveolar_consonant dbr:Shin_(letter) dbr:Nominative dbr:Back_vowel dbr:Akkad_(region) dbr:Assyria dbr:Proto-Semitic dbr:Phonetics dbr:Atrahasis_Epic dbr:South_Semitic dbr:Arabic_numeral dbr:Finite_verb dbr:Antiochus_I_Soter dbr:Dual_(grammatical_number) dbr:Code_of_Ur-Nammu dbr:Code_of_Hammurabi dbr:Amarna_letters dbr:East_Semitic dbr:Predicative_(adjectival_or_nominal) dbr:Phoneme dbr:Grammatical_gender dbr:Tiglath-Pileser_III dbr:Pharyngeal_consonant dbr:René_Labat_(assyriologist) dbr:Geography dbr:Tell_Beydar dbr:Iron_Age dbr:Anatolia dbr:Infinitive dbr:Near_East dbr:Extinct_language dbr:Labial_consonant dbr:Ugaritic dbr:Ventive dbr:Jules_Oppert dbr:Antiochus_cylinder dbr:Edward_Hincks dbr:Koine_Greek dbr:Achaemenids dbr:Sin-liqe-unninni dbr:Predicative_verb dbr:Close_vowel dbr:Metathesis_(linguistics) dbr:Amarna_Period dbr:Grammatical_aspect dbr:Hellenistic_period dbr:Intensive dbr:Old_Aramaic_language dbr:Oriental_Institute_(Chicago) dbr:Achaemenid_Empire dbr:Palatal_consonant dbr:Horn_of_Africa dbr:Middle_East dbr:Akkad_(city) dbr:Indo-European_languages dbr:Aramaic dbr:Sargon_of_Akkad dbr:Shin_Shifra dbr:Old_Assyrian_Empire dbr:Fricative_consonant dbr:Perfective dbr:Kassite_language dbr:Mid_vowel dbr:Transitive_verbs dbr:Singulative_number dbr:Phonemes dbr:Phonetic_complement n43:Inscription_in_Babylonian,_in_the_Xerxes_I_inscription_at_Van,_5th_century_BCE.jpg dbr:Isin dbr:Voicelessness dbr:Emphatic_consonant dbr:Determinative dbr:Old_Persian_language dbr:Stress_(linguistics) dbr:Hittite_language dbr:Ab_(cuneiform) dbr:East_Semitic_languages dbr:Enclitic dbr:Nominative_case dbr:Aramaic_language dbr:Vowel dbr:Middle_Bronze_Age dbr:Aleph_(letter) dbr:Vowel_harmony dbr:Kültepe dbr:Dynamic_verb dbr:Phonology n43:Georg_Friedrich_Grotefend.jpg dbr:Syllabary dbr:Adverb dbr:Adverbial dbr:Fricative dbr:Mimation dbr:Glottal_consonant dbr:Front_vowel dbr:Glottal_stop dbr:Status_rectus n43:GilgameshTablet.jpg dbr:Sir_Henry_Rawlinson,_1st_Baronet dbr:Geers'_law dbr:Georg_Friedrich_Grotefend dbr:Chicago_Assyrian_Dictionary dbr:Transliteration dbr:Mari,_Syria dbr:Central_vowel dbr:Status_absolutus dbr:Alexander_the_Great dbr:Nineveh dbr:Eblaite_language dbr:Construct_state dbr:Northwest_Semitic_languages dbr:Egypt dbr:Allative dbr:Stative dbr:Tiberian_Hebrew dbr:Irving_Finkel dbr:Present_tense dbr:Oblique_case dbr:Ethiopia dbr:Roman_numeral dbr:Plosive dbr:Cuneiform_script dbr:Absolute_state dbr:Reflexive_verb dbc:Languages_extinct_in_the_8th_century_BC dbr:Demonstrative_pronoun dbr:University_of_Chicago dbr:Sumerian_language dbr:Derived_stem dbr:Suffix dbc:Cuneiform dbc:Languages_attested_from_the_3rd_millennium_BC dbr:Bronze_Age dbr:Larsa
dbo:wikiPageExternalLink
n27:akkadian.htm n28:2013_Key_to_A_Grammar_of_Akkadian_3rd_edition_ n30:2011_A_Grammar_of_Akkadian_3rd_edition_ n39:start.htm n40:07dictionary.html n45: n47:akkadian-cuneiform.php n49:assyriangrammarw00mercuoft n67:start.htm n74: n80: n82:mad2.pdf n82:mad3.pdf n84: n85:books%3Fid=SuoyPWY5gTkC&pg=PA21 n96:Ikeda_Kunogenesis.pdf n106:cad.html n110:%23Index_of_Akkadian_roots n111: n113: n115:books%3Fid=SuoyPWY5gTkC&pg=PA21 n116:Glossing_of_common_Akkadian_forms n117:ttf-ancient-fonts n120:akkadian
owl:sameAs
dbpedia-cy:Acadeg n7:Akkadisch dbpedia-fy:Akkadysk dbpedia-sh:Akadski_jezik dbpedia-ms:Bahasa_Akkadia dbpedia-cs:Akkadština n18:Аккад_чĕлхи n19:Wikang_Akkadiyo n20:அக்காதியம் dbpedia-fr:Akkadien dbpedia-zh:阿卡德語 dbpedia-eo:Akada_lingvo dbpedia-it:Lingua_accadica dbpedia-eu:Akadera n31:Аккадийн_мотт dbpedia-ar:أكدية_(لغة) wikidata:Q35518 dbpedia-be:Акадская_мова n35:Akkad_tili dbpedia-ka:აქადური_ენა dbpedia-ga:An_Acáidis n38:Akadų_kalba dbpedia-oc:Akkadian dbpedia-id:Bahasa_Akkadia dbpedia-de:Akkadische_Sprache n46:3H1Fv dbpedia-vi:Tiếng_Akkad dbpedia-mk:Акадски_јазик dbpedia-gl:Lingua_acadia n52:ਅੱਕਾਦੀ_ਭਾਸ਼ਾ dbpedia-ro:Limba_akkadiană n54:Mx4rvVjNHpwpEbGdrcN5Y29ycA dbpedia-br:Akkadeg dbpedia-tr:Akadca dbpedia-sq:Gjuha_akadiane dbpedia-sk:Akkadčina dbpedia-nn:Akkadisk n60:Аккад_тили n61:अक्कादी_भाषा n62:അക്കാദിയൻ_ഭാഷ n63:Idioma_acadiu dbpedia-bg:Акадски_език dbpedia-ja:アッカド語 n66:4084837-1 dbpedia-is:Akkadíska dbpedia-vo:Akadapük dbpedia-th:ภาษาแอกแคด dbpedia-es:Idioma_acadio dbpedia-hr:Akadski_jezik dbpedia-nl:Akkadisch dbpedia-pt:Língua_acádia n78:اکدی_زبان dbpedia-sv:Akkadiska dbpedia-hu:Akkád_nyelv dbpedia-uk:Аккадська_мова dbpedia-et:Akadi_keel dbpedia-war:Akadyano dbpedia-el:Ακκαδική_γλώσσα dbpedia-bar:Akkadisch dbpedia-kk:Аккад_тілі dbpedia-az:Akkad_dili n93:Akadiešu_valoda dbpedia-ca:Accadi dbpedia-da:Akkadisk_(sprog) dbpedia-pl:Język_akadyjski dbpedia-af:Akkadies dbpedia-sr:Акадски_језик dbpedia-fi:Akkadin_kieli dbpedia-no:Akkadisk dbpedia-yo:Akadianu dbpedia-ko:아카드어 dbpedia-he:אכדית n105:ಅಕ್ಕೇಡಿಯನ್_ಭಾಷೆ n107:Աքքադերեն n108:አካድኛ dbpedia-la:Lingua_Accadica n114:আক্কাদীয়_ভাষা freebase:m.0dc0d dbpedia-simple:Akkadian_language n121:Fiteny_akadiana yago-res:Akkadian dbpedia-an:Idioma_acadio dbpedia-ru:Аккадский_язык dbpedia-sl:Akadščina dbpedia-fa:زبان_اکدی
dbp:wikiPageUsesTemplate
dbt:Multiple_image dbt:ISBN dbt:IPAc-en dbt:Lit dbt:Distinguish dbt:Gcl dbt:Efn dbt:Unreferenced_section dbt:Wiktionary_category dbt:Cuneiform dbt:Main dbt:Semitic_languages dbt:Ancient_Mesopotamia dbt:Interlinear dbt:Refbegin dbt:Reflist dbt:Anchor dbt:Refend dbt:IPAslink dbt:OldWikisource dbt:Infobox_language dbt:Incubator dbt:Sfn dbt:Angbr_IPA dbt:IPAlink dbt:Code dbt:Short_description dbt:Commons_category dbt:Notelist dbt:Cite_news dbt:Transl dbt:Specify dbt:Transliteration dbt:Cite_book dbt:Authority_control dbt:Webarchive dbt:Portal dbt:See_below dbt:Citation_needed dbt:IPA dbt:ISSN
dbo:thumbnail
n26:P1050578_Louvre_Obélisque_de_Manishtusu_détail_rwk.jpg?width=300
dbp:script
dbr:Cuneiform_script
dbp:align
right
dbp:caption
"Antiochus, King, Great King, King of multitudes, King of Babylon, King of countries" dbr:Sir_Henry_Rawlinson,_1st_Baronet dbr:Edward_Hincks Antiochus I Soter with titles in Akkadian on the cylinder of Antiochus: The Antiochus cylinder, written by Antiochus I Soter, as great king of kings of Babylon, restorer of gods E-sagila and E-zida, circa 250 BCE. Written in traditional Akkadian.
dbp:captionAlign
center
dbp:date
2006-05-07
dbp:direction
vertical horizontal
dbp:era
c. 2500 – 500 BCE; academic or liturgical use until AD 100
dbp:fam
dbr:East_Semitic_languages dbr:Semitic_languages
dbp:footer
Left: Sumero-Akkadian cuneiform syllabary, used by early Akkadian rulers. Right: Seal of Akkadian Empire ruler Naram-Sin , c. 2250 BC. The name of Naram-Sin , appears vertically in the right column. British Museum.
dbp:header
Cylinder of Antiochus I Sumero-Akkadian cuneiform syllabary
dbp:height
728 1600
dbp:image
Sumero-Akkadian cuneiform syllabary.jpg Inscription of Naram-Sin.jpg Antiochus cylinder with transcription.jpg Antiochus I Soter with titles on the cylinder of Antiochus.jpg Edward Hincks.jpg Henry Creswicke Rawlinson.jpg
dbp:imageSize
300
dbp:imagecaption
Akkadian language inscription on the obelisk of Manishtushu
dbp:perrow
2
dbp:region
dbr:Mesopotamia
dbp:states
Assyria and Babylon
dbp:totalWidth
400 300 275
dbp:url
n67:start.htm
dbp:width
600 1274
dbp:nation
initially Akkad ; lingua franca of the Middle East and Egypt in the late Bronze and early Iron Ages.
dbo:abstract
Akadera (akaderaz: 𒀝𒅗𒁺𒌑; logograma 𒌵𒆠) ekialdeko hizkuntza semitikoa da, haraitzina Mesopotamian, bertzeak bertze, asiriarrek eta babiloniarrek erabilia. Haren sorburua Akad hirian zuen. Mesopotamiara semiten uhinekin heldu zen 2800 K.a. urteetan. Gero, Akadtar Inperioan hizkuntza ofiziala bihurtu zen, sumerieraren ordez. Idazkera kuneiformea erabiltzen zuen. Maritik (gaurko Siriako ekialdean) Susara (Irango hegoaldean) zabaldu zen. K.a. 2000 urteetan antzinako akaderatik bi hizkera irten dira: eta asiriera. Hammurabi Kodea babilonieraz idatzita dago. Bere garaian, babiloniera Ekialde Hurbilan lingua franca zen (adibidez, Egiptoko faraoien eta hititen erregeen artean); baina Persiar Inperioarekin pixkanaka, herriko hizkuntza gisan desagertu zen, eta III. mendetik aurrera ez dago idatzirik. Η Ακκαδική γλώσσα (lišānum akkadītum) ήταν αρχαία γλώσσα (κλάδος της ευρύτερης ομάδας Αφροασιατικών γλωσσών) και ομιλείτο στην αρχαία Μεσοποταμία, ιδιαίτερα από τους Ασσυρίους και τους Βαβυλωνίους. Στη γραπτή εκδοχή της χρησιμοποιείτο η σφηνοειδής γραφή, σύστημα γραφής που προέκυψε από τη Σουμεριακή γλώσσα, μια μη-σημιτική γλώσσα. Το όνομά της προέκυψε από την πόλη , ένα μεγάλο κέντρο του Μεσοποταμιακού πολιτισμού. L'accadi (en cuneïforme: 𒀝𒅗𒁺𒌑 (ak-ka-du-u₂); en logograma: 𒌵𒆠 (URIKI)) és una llengua semítica ja extinta. N'hi ha documents escrits a partir del 2300 aC, en escriptura cuneïforme. Va ser substituït per l'arameu a la zona de Mesopotàmia on es parlava. Fou una llengua de gran importància en l'antiguitat, i hi trobem poemes com l'Enuma Elish o una de les compilacions de lleis més antiga de la qual es té notícia, l'Estela de Hammurabi. Аккадська мова — мертва мова семітської мовної родини, якою розмовляли у Межиріччі. Це найстародавніша відома семітська мова. Вона використовувала клинопис, запозичений у шумерської. Назва мови походить від назви міста Аккад. 阿卡德语(阿卡德語:𒀝𒅗𒁺𒌑,akkadû ;意符:𒌵𒆠,URIKI ;或阿卡德語:𒅴𒀝𒅗𒁲𒌈,lišānum akkadītum ))又名亞甲語或亚迦底語,是古代美索不达米亚地区使用的一种亚非语系闪族语言。作为已知最早的闪族语言,阿卡德语使用源于古苏美尔语的楔形文字书写。该语言得名于两河文明名城阿卡德。 Akkadian (/əˈkeɪdiən/, Akkadian: 𒀝𒅗𒁺𒌑 akkadû) is an extinct East Semitic language that was spoken in ancient Mesopotamia (Akkad, Assyria, Isin, Larsa and Babylonia) from the third millennium BC until its gradual replacement by Akkadian-influenced Old Aramaic among Mesopotamians by the 8th century BC. It is the earliest documented Semitic language. It used the cuneiform script, which was originally used to write the unrelated, and also extinct, Sumerian (which is a language isolate). Akkadian is named after the city of Akkad, a major centre of Mesopotamian civilization during the Akkadian Empire (c. 2334–2154 BC). The mutual influence between Sumerian and Akkadian had led scholars to describe the languages as a Sprachbund. Akkadian proper names were first attested in Sumerian texts from around the mid 3rd-millennium BC. From about the 25th or 24th century BC, texts fully written in Akkadian begin to appear. By the 10th century BC, two variant forms of the language were in use in Assyria and Babylonia, known as Assyrian and Babylonian respectively. The bulk of preserved material is from this later period, corresponding to the Near Eastern Iron Age. In total, hundreds of thousands of texts and text fragments have been excavated, covering a vast textual tradition of mythological narrative, legal texts, scientific works, correspondence, political and military events, and many other examples. Centuries after the fall of the Akkadian Empire, Akkadian (in its Assyrian and Babylonian varieties) was the native language of the Mesopotamian empires (Old Assyrian Empire, Babylonia, Middle Assyrian Empire) throughout the later Bronze Age, and became the lingua franca of much of the Ancient Near East by the time of the Bronze Age collapse c. 1150 BC. Its decline began in the Iron Age, during the Neo-Assyrian Empire, by about the 8th century BC (Tiglath-Pileser III), in favour of Old Aramaic. By the Hellenistic period, the language was largely confined to scholars and priests working in temples in Assyria and Babylonia. The last known Akkadian cuneiform document dates from the 1st century AD. Mandaic and Assyrian are two (Northwest Semitic) Neo-Aramaic languages that retain some Akkadian vocabulary and grammatical features. Akkadian is a fusional language with grammatical case; and like all Semitic languages, Akkadian uses the system of consonantal roots. The Kültepe texts, which were written in Old Assyrian, include Hittite loanwords and names, which constitute the oldest record of any Indo-European language. L'akkadien (akkadū(m) en akkadien) est une langue chamito-sémitique de la famille des langues sémitiques éteinte, qui a été fortement influencée par le sumérien. Elle fut parlée au moins du début du IIIe jusqu'au Ier millénaire av. J.-C. en Mésopotamie. Le nom de la langue, qui est celui employé durant l'Antiquité, est dérivé du nom de la ville d'Akkad, capitale de l'empire du même nom. Au cours du IIe et du Ier millénaire av. J.-C., elle est représentée par deux dialectes : le babylonien, dans le Sud de la Mésopotamie (Babylonie), et l'assyrien, dans le Nord (Assyrie). Au cours des derniers siècles de l'akkadien, il est de moins en moins parlé, supplanté qu'il est par l'araméen et est surtout utilisé comme écriture savante dans le milieu des lettrés de la Babylonie tardive. L'akkadien est attesté par un vaste corpus constitué de dizaines de milliers de tablettes cunéiformes, couvrant une vaste tradition textuelle du récit mythologique, textes juridiques, travaux scientifiques, correspondance, historiographie, poésie et bien d'autres exemples, ce qui en fait la langue la mieux documentée du Proche-Orient ancien. Elle ne fut pas seulement la langue vernaculaire de la Mésopotamie, car elle fut également écrite dans les régions voisines, en particulier en Syrie et au Levant, et en Élam, et fut pendant plusieurs siècles du IIe millénaire av. J.-C. la langue véhiculaire employée dans le Moyen-Orient, notamment pour la correspondance diplomatique. L'influence mutuelle entre sumérien et akkadien avait conduit des savants à décrire les langues comme formant une aire linguistique, ce qui explique que l'akkadien, tout en reprenant les principales caractéristiques des langues sémitiques, ait plusieurs traits dans sa morphologie le distinguant de celles-ci, et également un vocabulaire très vaste, en partie emprunté au sumérien, mais aussi à d'autres langues avec lesquels ses locuteurs ont été en contact au cours de ses nombreux siècles d'existence (hourrite, amorrite, araméen, etc.). La lingua accadica (akkadû, in cuneiforme 𒅎𒀝𒂵𒌈) era una lingua semitica orientale parlata nell'antica Mesopotamia, in particolare dagli Assiri e dai Babilonesi. L'accadico è la più antica lingua semitica mai attestata, che utilizza i caratteri cuneiformi come sistema di scrittura (utilizzati inizialmente dai Sumeri). La lingua è stata chiamata "accadico" dalla città di Akkad, forse una fondazione di Sargon, maggior centro abitato dell'impero accadico, ancora oggi non rintracciata con certezza. L'influenza reciproca tra accadico e sumero ha reso le due lingue una lega linguistica. I primi ritrovamenti di testi in accadico sono infatti nei testi sumeri e risalgono al XXIX secolo a.C.. Dalla metà del terzo millennio a.C. inizia l'apparizione di testi interamente in accadico (paleo-accadico). Risalenti da questo periodo in poi, sono poi stati ritrovati numerosi testi e frammenti in accadico di carattere scientifico, militare, politico e mitologico. Dal II millennio a.C. si riscontrano due varianti dell'accadico: l'assiro e il babilonese (che è una delle versioni presenti nelle iscrizioni di Bisotun). Grazie all'espansione dei regni paleo-babilonese, paleo-assiro e poi medio-assiro, l'accadico si diffuse in tutto il Vicino Oriente antico. Gli ultimi testi accadici ritrovati risalgono al 100 d.C. circa. Akkadiska (𒀝𒂵𒌈 akkadû) är ett östsemitiskt språk, som var starkt influerat av sumeriskan. Det användes under perioden från omkring 2500 f.Kr. till första århundradet e.Kr. i Mesopotamien och i dagens Syrien. Under de sista århundradena blev det i allt högre grad utträngt av arameiskan och användes slutligen endast som skrift- och lärdomsspråk. Språkets namn är avlett från namnet på staden Akkad. Akkadiskan var folkspråk och ämbetsspråk i Mesopotamien liksom tidvis språket för internationell korrespondens i främre Asien ända till Egypten. Akkadiska är samlingsbeteckning på tre närbesläktade dialekter: gammalakkadiska, babyloniska och assyriska. Den medelbabyloniska språkformen användes även som ett lingua franca i Främre Orienten och är belagd, ofta i former påverkade av språkliga som exempelvis , i dokument från andra delar av regionen, exempelvis de så kallade Amarnabreven. Från och med den medelbabyloniska perioden användes en särskild dialekt, standardbabyloniska, för skrivandet av litterära texter i Babylonien och Assyrien. Denna litteraturdialekt är en syntes av gammal- och medelbabyloniska. Bahasa Akkadia (lišānum akkadītum) 𒀝𒅗𒁺𒌑 ak-ka-du-u2; logogram: 𒌵𒆠 URIKI) adalah sebuah bahasa dari rumpun bahasa Afro-Asia. Bahasa ini termasuk pula dalam bahasa Semit yang digunakan di Mesopotamia kuno, khususnya oleh bangsa Asyur dan . Bahasa Akkadia adalah bahasa Semit tertua yang dikenal, menggunakan huruf paku dalam system tulisannya, yang pada dasarnya diambil dari bahasa Sumeria kuno, sebuah bahasa yang tidak terkait dan terisolasi. Nama bahasa ini berasal dari kota Akkad, salah satu pusat kebudayaan Mesopotamia kuno. La akada lingvo estas lingvo parolita de Akadanoj, por kiu la kaj la asiria estas dialektoj. Akada lingvo parencas al malnovhebrea kaj araba. La akada servis kiel komuna lingvo por la popoloj de sud-okcidenta Azio dum 300 jaroj ekde 9-a jc a.K. La lingvo estis uzata dum ĉirkaŭ 2500 jaroj en Mezopotamio. Akkadisch (akkadû, 𒀝𒅗𒁺𒌑 ak-ka-du-u2; Logogramm: 𒌵𒆠 URIKI) ist eine ausgestorbene semitische Sprache, die stark vom Sumerischen beeinflusst wurde. Sie wurde bis ins erste nachchristliche Jahrhundert in Mesopotamien und im heutigen Syrien verwendet, in den letzten Jahrhunderten ihres Gebrauchs zunehmend vom Aramäischen verdrängt und diente zuletzt nur noch als Schrift- und Gelehrtensprache. Ihre Bezeichnung ist vom Namen der Stadt Akkad abgeleitet. Akkadisch war zusammen mit dem Aramäischen Volks- und Amtssprache in Mesopotamien sowie zeitweise die Sprache der internationalen Korrespondenz in Vorderasien bis nach Ägypten. Ihre beiden wichtigsten Dialekte waren Babylonisch und Assyrisch. Das Eblaitische wird von den meisten Forschern als nächster Verwandter des Akkadischen betrachtet. Аккадский язык (𒀝 𒅗 𒁺 𒌑; транслит. lišānum akkadītum, по названию города Аккад), или ассиро-вавилонский язык, — один из древнейших семитских языков, образующий их северную или северо-восточную группу (возможно, вместе с эблаитским); разговорный язык трёх народов, населявших территорию Древней Месопотамии — аккадцев, вавилонян и ассирийцев. Древнейший аккадский памятник датируется XXV веком до н. э., позднейшие — I веком; в последние века своего существования аккадский язык, вытесненный арамейским, использовался лишь в нескольких городах Вавилонии. Для письменной фиксации аккадского языка применялась словесно-слоговая клинопись, заимствованная у шумеров. Akkadisch was een Semitische taal die gebruikt werd van de (ca. 2800 v.Chr.) tot de 1e eeuw na Chr., al werd het als gesproken taal in de laatste eeuwen voor Christus geleidelijk vervangen door het Aramees en bleef het hoofdzakelijk als taal van de wetenschap verder leven (vgl. het Latijn in de middeleeuwen).Van het begin van het 2e millennium tot het einde van het Assyrische Rijk bestonden twee dialecten, Babylonisch en Assyrisch. Mesopotamië was het thuisland van deze taal, maar op verschillende tijdstippen werd het ook ver buiten dit gebied gebruikt, gaande van Perzië in het oosten tot Syrië-Palestina en Egypte, waar het als diplomatieke taal diende, in het westen. Gedurende die lange periode en verspreid over zo'n immens gebied onderging het uiteraard wijzigingen. Men onderscheidt dan ook binnen de term Akkadisch verschillende dialecten. Een overzicht: Na de Oud-Babylonische periode loopt parallel naast de gesproken taal een artificieel geschreven vorm van de taal (Standaard-Babylonisch), die sterk aansluit bij het Oud-Babylonische dialect. Naast deze centrale dialecten zijn er meerdere perifere dialecten geattesteerd. Dit zijn alle geschreven varianten van het Akkadisch, beïnvloed door verschillende lokale dialecten (Susa, , Alalah, Nuzi, Ugarit, Amarna). De teksten, bewaard in het Akkadisch, zijn van velerlei aard: rituelen, gebeden, hymnen, voorspellingen, literatuur, brieven, contracten, zakelijke bestanden, verdragen enz. Teanga Sheimíteach, imithe in éag anois, ab ea an Acáidis. الأكّدية أو اللسان الأكّدي (لِشَانُم أَكّديتُـمْ) هي لغة عراقية قديمة وهي لغة سامية قديمة، ظهرت في بلاد الرافدين، العراق حاليا، منذ 3000 سنة قبل الميلاد وانتشرت لتصبح اللغة الرسمية في الهلال الخصيب، وهي تصنف ضمن مجموعة اللغات السامية الشرقية. وتعد من أقرب اللغات القديمة إلى اللغة العربية. وظلت اللغة الاكدية بلهجتها البابلية الحديثة لغة الخطاب والمكاتبات حتى عام 539 قبل الميلاد، وهو العام التي وقعت فيه البلاد بابل وآشور تحت الاحتلال الأخميني الفارسي ولكن لا زال هناك بعض الكلمات الاكديه في اللهجة العراقيه. كانت تدون بالخط المسماري فوق ألواح الطين التي يرجع تاريخها للنصف الأول للألفية الثالثة ق.م. قبل عام 2000 ق.م. وكانت لهجتان من الأكدية متداولتين وقد ظلتا سائدتين حتى ظهور المسيحية. Język akadyjski (akad. lišānum akkadītum), dawniej też zwany „chaldejskim” – język z grupy semickiej, używany w Mezopotamii od połowy III tysiąclecia p.n.e. do początków I tysiąclecia n.e. Nazwa języka pochodzi od miasta Akad w środkowej Mezopotamii, stolicy imperium akadyjskiego, założonego około 2350 roku p.n.e. przez Sargona. W literaturze naukowej określenia „język akadyjski” używa się w dwóch znaczeniach. W węższym termin ten oznacza najstarszy etap rozwoju języka ludów semickich, zamieszkałych na terenach, na których później powstały Babilonia, Asyria i Subartu. W szerszym znaczeniu (choć tu stosowanie terminu nie jest zalecane) jest to język mezopotamski, którym posługiwano się w Międzyrzeczu od III tysiąclecia p.n.e. do początków naszej ery. W drugiej połowie II tysiąclecia p.n.e. był używany w kontaktach dyplomatycznych między państwami Egiptu, Mezopotamii, Anatolii, Izraela i Syrii. Głównymi dialektami języka akadyjskiego były: dialekt staroakadyjski, dialekt asyryjski i dialekt babiloński. O acádio (lišānum akkadītum), também conhecido como acadiano ou assiro-babilônio, era uma língua semítica (parte da família afro-asiática) falada na antiga Mesopotâmia, particularmente pelos assírios e babilônios. A mais antiga língua semítica registrada, ela utilizava a escrita cuneiforme, que, por sua vez, havia sido derivada do antigo sumério, uma língua isolada sem qualquer parentesco. O nome da língua é derivado da cidade de Acádia, um dos principais centros da civilização mesopotâmica. O registro mais antigo até agora encontrado data do século XIV a.C. e está escrito em símbolos cuneiformes da língua acadiana. O pedaço de barro escrito foi achado em Jerusalém por arqueólogos israelitas. Akkadština (akkadsky: 𒀝𒅗𒁺𒌑) je mrtvý semitský jazyk (člen širší afroasijské jazykové rodiny), kterým se hovořilo v oblasti starověké Mezopotámie. Tento nejstarší doložený semitský jazyk k zápisu používal klínové písmo, převzaté ze starší sumerštiny (nepříbuzný, izolovaný jazyk, rozšířený na stejném území). Termín akkadština je odvozen od hlavního města Akkadu, které vybudoval kolem roku panovník Sargon a které bylo kulturním centrem starověké Mezopotámie. První stopy akkadštiny tvoří akkadská vlastní jména v sumerských textech (kolem 2800 př. n. l.). Souvislé akkadské texty se postupně objevují až v druhé polovině třetího tisíciletí. Do dnešního dne byly objeveny stovky tisíc textů a textových fragmentů velmi různého zaměření – mýty, oblast sociálně správní, odborné protovědecké práce, korespondence a mnohé další. V druhém tisíciletí př. n. l. se akkadština štěpí do dvou variant – asyrštiny a (jde o lokální dialekty, kterými se hovořilo v severní části starověké Mezopotámie – Asýrii – a v její jižní části – Babylónii). Po mnohá staletí byla akkadština lingua franca celého blízkého východu, v průběhu 8. století př. n. l. však začala být stále citelněji vytlačována aramejštinou. V době helénistické už pak nebyla živým jazykem, znalost akkadštiny se omezovala na písaře a kněze. Nejmladší text psaný klínovým písmem je psán právě akkadsky a vznikl v 1. století n. l. 아카드어(lišānum)는 셈어의 일종으로 고대 메소포타미아 특히 아시리아인과 바빌로니아인들에서 쓰였다. 이 때문에 '아시리아-바빌로니아어'이라고도 불린다. 현존하는 셈어파 언어들과는 이질적인 특징들이 있어 동셈어군으로 따로 분류된다. 최초로 문증된 셈어파의 언어인 아카드어는 고대 수메르어에서 유래한 쐐기 문자를 사용하였다. 언어의 이름은 메소포타미아 문명의 주요 중심인 고대도시 아카드에서 유래하였다. El acadio (lišānum akkadītum, 𒀝𒂵𒌈 ak.kADû) es una lengua semítica actualmente extinta, hablada en la antigua Mesopotamia principalmente por asirios y babilonios durante el II milenio a. C. En su tiempo llega a ser lingua franca de toda la región.​ Se escribe usando un sistema de escritura cuneiforme derivado del sumerio. El nombre procede de la ciudad de Acad. El babilonio y el asirio son formas tardías de acadio empleadas en los reinos de Babilonia y Asiria, respectivamente. El acadio llega a Mesopotamia desde el norte con los pueblos semíticos. Los primeros nombres propios acadios recogidos en textos sumerios se remontan al 2800 a. C., lo que indica que, al menos en esa época, gente de habla acadia se había instalado en Mesopotamia. Las primeras tablillas escritas enteramente en acadio usando el sistema cuneiforme datan de 2400 a. C. pero no hay un uso importante del acadio en la escritura antes del 2300 a. C. Es entonces, al formarse el Imperio acadio con Sargón I,​ que crece la importancia de la lengua y su uso en documentos escritos hasta llegar a convertirse en la lengua dominante en Mesopotamia por espacio de 1000 años. Con esto el acadio relega el empleo del sumerio a textos legales o religiosos. Los faraones egipcios y los reyes hititas utilizaron el acadio para comunicarse entre sí. Los funcionarios de Egipto escribían en este idioma en sus relaciones con sus vasallos en Siria y la mayoría de las cartas halladas en el-Amarna están escritas en acadio.​ アッカド語(: 𒀝𒅗𒁺𒌑‎, ラテン文字転写: akkadū)は、「アッシリア・バビロニア語(Assyro-Babylonian)」とも呼ばれ、古代メソポタミアで話されていたセム語派の言語。当時は国際共通語でもあった。現在知られる最も古いセム語である。 シュメール語から借りた楔形文字で表記されたアッカド語の碑文や粘土板の資料数はすでに100万点に近く、現在もトルコ・シリア・イラクで発見され続けている。書かれた年代は紀元前2350年頃から西暦1世紀までの約2500年に渡り、その種類も宮廷の書簡、王の記念碑、条約、年代記、法律、『ハムラビ法典』のような法律集成、行政文書、契約書、歴史、数学、医学などの学術書、文法書、辞典、宗教的文献、神話、叙事詩など幅広い。
dbp:familycolor
Afro-Asiatic
dbp:glotto
akka1240
dbp:glottorefname
Akkadian
dbp:iso
akk
dbp:nativename
akkadû
dbp:notice
IPA
gold:hypernym
dbr:Language
dbp:wordnet_type
n16:synset-language-noun-1
prov:wasDerivedFrom
wikipedia-en:Akkadian_language?oldid=1121263540&ns=0
dbo:wikiPageLength
86336
foaf:isPrimaryTopicOf
wikipedia-en:Akkadian_language