dbo:abstract
|
- Haakon I. (norsky: Håkon Adalsteinsfostre; asi 920–961) řečený Dobrotivý byl norský král v letech 934–961. Byl synem norského krále Haralda I. a Thory Mosterstang. (cs)
- Haakon (en nòrdic: Hákon Aðalsteinsfóstri) (v. 920 - v. 961), dit el Bo, va ser el tercer rei de Noruega, com a Haakon I. Educat a Anglaterra, es va convertir al cristianisme. Tornà a Noruega on va deposar el seu germà Eric I el Sanguinari amb el suport de la noblesa. Intentà, sense èxit, implantar-hi el cristianisme i morí assassinat per les faccions més tradicionalistes. (ca)
- Ο Χάακον ο Αγαθός ή Χάακον Χάραλντσον ή Χάακον Αδαλστέινφοστρ (Hákon Aðalsteinsfóstri, π. 918 - 961) βασιλιάς της Νορβηγίας (934 - 961) ήταν ο νεώτερος γιος του Χάραλντ Χορφάγκρε γενάρχη του Οίκου του Χορφάγκρε και του Νορβηγικού βασιλείου και της . Έμεινε γνωστός για τις προσπάθειες του στην εισαγωγή του χριστιανισμού στη Νορβηγία. Ο Χάακον δεν αναφέρεται σε καμιά από τις πηγές πριν από τον 12ο αιώνα. O πατέρας του στην προσπάθεια του να τον προστατέψει τον έστειλε στην αυλή του Έθελσταν της Αγγλίας ο οποίος τον ανάθρεψε ύστερα από συμφωνία που έκανε με τον πατέρα του, γι'αυτό πήρε το προσωνύμιο Αδαλστέινφοστρ. Το όνομα του Χάακον δεν αναφέρεται ωστόσο καθόλου στο Αγγλοσαξωνικό χρονικό ούτε από χρονικογράφους όπως ο Γουλιέλμος του Μαλμέσμπουρι κάνει την παραμικρή αναφορά για τον ίδιο. Σύμφωνα με τα Νορβηγικά Σάγκας μετά τον 12ο αιώνα την περίοδο της παραμονής του στην Αγγλική αυλή ασπάστηκε τον χριστιανισμό, μετά τον θάνατο του πατέρα του επέστρεψε στη Νορβηγική αυλή με τη βοήθεια του βασιλιά Έθελσταν εναντίον του ετεροθαλούς αδελφού του Έρικ Μπλοντάξ που είχε ανακηρυχτεί βασιλιάς της Νορβηγίας. (el)
- Håkon I. der Gute (* um 920; † um 961) war der dritte König Norwegens und einer der jüngsten Söhne von Harald I. Da man über die Söhne Haralds nichts Genaues weiß, ist es nicht sicher, ob er wirklich der jüngste war. Die Herrschaft muss er um 935 gewonnen haben. (de)
- Haakon I.a Zintzoa (norvegieraz: Håkon den gode, antzinako eskandinavieraz: Hákon inn góði; Håkonshella, 920 inguruan - ibidem, 961) Norvegiako erregea izan zen 935 ingurutik 961era. semea zen. Erik Blodyks bere anaiordeari kendu zion erregetza, eta haren semeen aurkako borrokan hil zen. Istorioa Hákonarmál olerkian agertzen da. (eu)
- Haakon Haraldsson (c. 920–961), also Haakon the Good (Old Norse: Hákon góði, Norwegian: Håkon den gode) and Haakon Adalsteinfostre (Old Norse: Hákon Aðalsteinsfóstri, Norwegian: Håkon Adalsteinsfostre), was the king of Norway from 934 to 961. He was noted for his attempts to introduce Christianity into Norway. (en)
- Haakon I, apodado el Bueno, en nórdico antiguo: Hákon inn góði Aðalsteinsfóstri Haraldsson; en noruego: Håkon Adalsteinsfostre, Håkon den gode (c. 920-961). Rey de Noruega aproximadamente desde 933 hasta su muerte. Era el hijo menor de Harald I y de la sirvienta de este, Tora Mosterstong. Haakon fue educado en Inglaterra bajo la protección del rey Athelstan, como parte de un acuerdo de paz entre este monarca y el rey Harald I de Noruega, padre de Haakon. Cuando tenía alrededor de 20 años de edad, Haakon regresó a Noruega, poco tiempo después de la muerte de su padre el rey Harald, con buques y guerreros aportados por el rey inglés. El hermano de Haakon, Erico Hacha Sangrienta, se había coronado como el sucesor. No se sabe a ciencia cierta si Haakon regresó a su país por propia iniciativa o fue llamado por los opositores de Erik. A la llegada de Haakon, este recibió el apoyo de varios terratenientes del país, y Erik tuvo que escapar rumbo a las Islas Británicas, donde encontraría un trágico final. Una vez eliminado Erik de la escena, Haakon pudo coronarse rey de Noruega. Entre sus primeras acciones estuvo el restablecimiento de varios acuerdos fiscales con los jarls de algunas provincias, acuerdos que databan del reinado de Harald I. Varias sagas dan cuenta de que Haakon intentó propagar el cristianismo por Noruega y que construyó varios templos, pero su empresa no tendría éxito. Tuvo que luchar en el interior para afianzar su poder frente a sus adversarios, y de modo paralelo sostuvo una cruenta guerra con el rey de Dinamarca, Harald Blåtand, que apoyaba a los hijos de Erik Hacha Sangrienta en sus pretensiones al trono noruego. Después de la muerte de Haakon, Harald Greycloak, el hijo superviviente de Eric Hacha Sangrienta, ascendió al trono como el Rey Harald II, aunque tenía poca autoridad fuera del oeste de Noruega. Posteriormente, los noruegos fueron atormentados por años de guerra. En 970, el rey Harald fue engañado para viajar a Dinamarca y murió en un complot planeado por Haakon Sigurdsson, que se había convertido en un aliado del rey Harald Bluetooth. (es)
- Haakon Ier, surnommé le Bon (vieux norrois Hákon góði, norvégien Håkon den Gode) né vers 920, mort vers 961, fut le troisième roi de Norvège. (fr)
- 호콘 1세(노르웨이어: Håkon I, 920년경 ~ 961년) 또는 하콘 하랄손(고대 노르드어: Haakon Haraldsson)은 노르웨이의 국왕(재위: 934년 ~ 961년)이다. 하콘 고디(고대 노르드어: Hákon góði, 노르웨이어: Håkon den gode 호콘 덴 고데[*], 영어: Haakon the Good→선량왕 하콘)라는 별명으로 더 잘 알려져 있으며, 하콘 아달스테인스포스트리(고대 노르드어: Hákon Aðalsteinsfóstri, 노르웨이어: Håkon Adalsteinsfostre 호콘 아달스테인스포스트레[*])라고도 한다. 하랄 1세 국왕의 아들로 태어났으며 노르웨이에 기독교를 처음 도입한 국왕이다. 961년 호르달란주에서 일어난 피티아르(Fitjar) 전투에서 전사했다. (ko)
- Hákon Aðalsteinsfóstri Haraldsson (in norvegese Håkon Adalsteinsfostre; , c. 920 – , 961) soprannominato "il Buono" (góði), fu il terzo re di Norvegia e il figlio più giovane di Harald Bellachioma. Hákon ebbe il sostegno del re Athelstan d'Inghilterra, come previsto da un trattato di pace firmato da suo padre. Il re inglese lo condusse verso la conversione alla religione cristiana e, alla notizia della morte di suo padre, inviò navi e uomini per sostenere Haakon contro il suo fratellastro Eirikr il Sanguinario, che si era proclamato re. Al suo arrivo in Norvegia Hákon ottenne il supporto dei proprietari terrieri promettendo loro di togliere i diritti di tassazione sulle proprietà ereditate. Eiríkr si ritirò e i suoi si allearono con i danesi, ma furono comunque sconfitti da Hákon. Fu ferito mortalmente durante la battaglia di Fitjar nel 961, cercando la vittoria finale sui figli di Eiríkr. Alla sua morte il poeta di corte , dimenticando la fede cristiana del re, compose il poema in cui narrò l'ingresso del re nel Valhalla. La corona passò a Harald II, terzo figlio di Eiríkr, che condusse la Norvegia verso lunghi e tormentati anni di guerre, terminati con l'invasione danese guidata da Harald Blåtand. (it)
- Haakon de Goede, Oudnoors: Hákon Aðalsteinsfóstri, Noors: den gode was de derde koning van Noorwegen en de jongste zoon van Harald Veelhaar en zijn bediende Tora Mosterstong. Zijn volledige naam vertaald naar het Nederlands luidt: Haakon I zoon van Harald, opgevoed door Adelstein (Athelstan van Engeland). Hij kwam uit het geslacht Ynglinge. Volgens de geschriften was zijn moeder aan boord van een schip van Sigurd Ladejarl toen de geboorte van Haakon zich aankondigde. Het schip meerde aan, en de plaats waar de geboorte plaatsvond heet sindsdien , een locatie ten zuidwesten van Bergen. Hij werd opgevoed door koning Athelstan van Engeland, die hem het christelijke geloof bijbracht. Haakon was de eerste koning die in Noorwegen het christendom probeerde in te voeren. Omdat de weerstand te groot was lukte hem dat echter niet. Haakon keerde na het nieuws van de dood van zijn vader (933) naar Noorwegen terug. Athelstan voorzag hem van schepen en bemanning voor een expeditie tegen zijn halfbroer Erik (I) Bloedbijl, die tot koning was uitgeroepen. Haakon was toen ongeveer 13 jaar oud. Vanwege zijn optreden was Erik niet erg geliefd bij het volk, en Haakon kreeg de steun van de Noorse hoofdmannen bij zijn terugkeer. Eerst werd hij tot koning over het gebied Trøndelag gekroond, en later ook over de rest van Noorwegen. Hij verlaagde de belastingen en heerste zonder te plunderen en brand te stichten, in tegenstelling tot hetgeen zijn halfbroer had gedaan. Hierdoor kreeg hij spoedig de bijnaam "de Goede". Wat betreft het mislukken van het kerstenen van Noorwegen, kunnen we er waarschijnlijk van uitgaan dat hij zendelingen en "beloningen" voor de bekeerlingen meebracht uit Engeland. In het bijzonder was de weerstand in Trøndelag groot. Volgens de mensen zorgde hun oude, heidense geloof voor goede oogsten en vooruitgang. Ze wilden dat Haakon hun offers aan de goden offerde tijdens de ceremoniën (Noors: Blot). Het werd hem niet in dank afgenomen dat hij het kruisteken boven de schaal van Wodan maakte, de volgende avond eisten de boeren van hem dat hij van het geofferde paardenvlees zou eten. Haakon weigerde dit. In het zuidwesten van Noorwegen ging het er echter anders aan toe. Hier wordt er niet over grote weerstand verhaald, en een reden hiervoor kan zijn dat er reeds veelvuldig contact met christelijke gebieden, zoals Engeland en Ierland, bestond. Het is waarschijnlijk dat de koningsboerderij te Avaldsnes, waar zijn vader Harald Veelhaar (Harald I) en later hijzelf woonde, een belangrijke rol in dit proces heeft gehad. De eerste kerk die hier is gebouwd, wordt voor het eerst rond 1020 genoemd, overigens zonder dat het exacte bouwjaar is vermeld. Dit maakt het aannemelijk dat er reeds in de tijd van Haakon een kerk werd gebouwd. In zijn tijd lag het zwaartepunt van de macht in het westen van Noorwegen. De zonen van Erik Bloedbijl sloten een verbond met de Deense koning Harald Blauwtand, broer van koningin Gunhild (Eriks vrouw), en Haakon moest Noorwegen meerdere malen tegen hun verdedigen. Rondom 950 vond een veldslag plaats te Avaldsnes. Hij kwam met zijn leger uit het noorden, terwijl de Erikszonen uit het zuiden aanvielen. De slag werd door Haakon gewonnen, en de Erikszonen werden verjaagd. Hierna voerde hij een nieuwe wet in. Het betreft een verbetering van de Leidangr die eerder door zijn vader was ingevoerd. De maatregel was in eerste instantie defensief van aard: elke regio (Skipreid) is verplicht om een langschip, voldoende bemanning en proviand aan de koning te leveren om het land te verdedigen. Dit leverde ongeveer 100 volledig uitgeruste schepen op. Verder organiseerde Haakon een waarschuwingssysteem langs de Noorse kust. Er werden varder op hoge bergtoppen opgericht waar grote vuurstapels werden gebouwd die bij onraad door de aanwezige wacht konden worden aangestoken. Zodoende kon in korte tijd de "hele" kust worden gemobiliseerd. Belangrijk hierbij was uiteraard, dat het zicht van top naar top onbelemmerd moest zijn. Van oudsher was het voor alle vrije mannen in de dorpen gewoon om op het Alting bijeen te komen. Dit was een bijeenkomst waar men overlegde, oordeelde en nieuwe wetten aannam. Haakon zorgde ervoor dat de daar genomen besluiten voor grotere gebieden geldig werden; van dorpsniveau naar landsdeel. Noorwegen kreeg twee lagting ( (in overleg met Torleiv Spake) en (in overleg met Sigurd Jarl en andere hoofdmannen uit Trondheim)) die wellicht als voorlopers van het huidige Noorse parlement kunnen worden gezien. Ze werden de basis voor een formeler samenwerking tussen koning en boeren. Tijdens de op het eiland Stord in 961 raakt Haakon (die de winnaar van de slag was) door een pijl in zijn arm gewond, waarna hij wegens verbloeding overlijdt. Hij is begraven in een grafheuvel op de koninklijke boerderij Seim in de provincie Nordhordland. De saga's verhalen dat hij een dochter zou hebben gekregen, maar zonen worden niet genoemd. De opvolgingskwestie werd geregeld doordat Harald (II, Eriksson) Grijshuid, overwinnaar in de Slag bij Fitjar, derde zoon van Erik Bloedbijl, de troon overnam. Haakons leven is in verschillende saga's beschreven, in Heimskringla, Håkon den godes saga (geschreven door Snorri Sturluson) vinden we zijn biografie, en in Håkonarmål (door Eyvind Finsson Skaldespiller) lezen we over de Slag bij Fitjar en Haakons overlijden. Het onderwerp hier is de innerlijke onrust die de nieuwe en de oude religies hadden veroorzaakt. (nl)
- Haakon I Dobry (norw. Håkon I (Haraldsson) Adelsteinsfostre den Gode) – król Norwegii w latach 933-961 z dynastii Ynglingów. (pl)
- Haquino I ou Haakon, também conhecido como Haakon, o Bom (em nórdico antigo: Hákon Aðalsteinsfóstri, em norueguês: Håkon Adalsteinsfostre), nascido em cerca de 920 e falecido em 961, foi o terceiro rei da Noruega e o filho mais jovem de Haroldo Cabelo Belo e de . Haakon era protegido pelo rei Etelstano de Inglaterra, como parte de um acordo de paz feito pelo seu pai. O rei inglês o converteu ao cristianismo e, assim que a notícia da morte de seu pai chegou, forneceu a Haakon homens e navios para uma expedição contra o seu irmão Érico Machado Sangrento, que havia sido proclamado rei. Na sua chegada à Noruega, Haakon ganhou o apoio dos proprietários de terras e prometeu dar-lhes direitos sobre as taxas, impostas pelo seu pai. Érico I fugiu e, em seguida, concentrou suas forças nas Ilhas Britânicas, onde viria a encontrar um fim violento. Os filhos de seu irmão se aliaram com os dinamarqueses, mas Haakon viria a derrotá-los, tendo sido bem sucedido em tudo o que fez, com a exceção da sua tentativa de introduzir o Cristianismo, que criou uma oposição muito forte, que ele não tinha como enfrentar. Foi ferido mortalmente na Batalha de Fitjar em 961, após a vitória final sobre os filhos de Érico. Haroldo II, o terceiro filho de Érico I, o sucedeu no trono norueguês. (pt)
- Håkon Adalsteinsfostre eller Håkon den gode, född cirka 918, död cirka 961, var norsk kung från cirka 933 till sin död. Tillnamnet Adalsteinsfostre kommer av att han skall ha vuxit upp hos kung Æthelstan av England som dennes fosterson. Han var den siste norske kungen som hävdade sig som medlem av ynglingaätten. Han ska ha varit yngste son till den norske riksbyggaren Harald Hårfager och dennes frilla . Han blev kung efter att ha störtat sin storebror Erik Blodyx. Håkon ska ha försökt omvända Norge till kristendomen men misslyckats. Håkon genomförde reformer för knyta de norska smårikena samman, efter den splittring som hade återuppstått efter hans fars död. Bland annat organiserade han Norge i fylken på vilka ledungen grundade sig. Tillnamnet "den gode" ska ha tillkommit då Håkon skulle följt landets lagar och folkets önskningar på tingen, till skillnad från sina despoiska före- och efterträdare under vikingatiden. Enligt traditionen så kristnades Håkon under sin tid hos Adalstein och blev Norges förste kristne kung. Hans kristenhet skulle dock ha gett honom problem då han inte ville delta i bloten, som senare med den svenske kungen Inge den äldre. Vid denna tid var kungens medverkan vid bloten viktig och Håkon skall ha tagit upp asatron igen för att blidka sin landsmän. Håkon föll vid slaget vid Fitjar. Håkon vann slaget, men när han skulle jaga sina flyende fiender så skall en av dem vänt sig och dödligt sårat Håkon med ett kastspjut. Efter hans död tog brodern Eriks äldste son Harald Gråfäll över tronen, stödd av sina yngre bröder. (sv)
- 哈康一世(古諾斯語:Hákon góði;挪威語:Håkon den gode,約920年-961年),或稱為“Haakon Adalsteinfostre”,綽號好人哈康,挪威國王(934年-961年)。哈康是金髮王哈拉爾的幼子、埃里克一世的同父異母弟弟。 (zh)
- Хакон I Добрый (Хокон; норв. Håkon Adalsteinsfostre; 920—961) — король Норвегии с 934/935 года, младший сын Харальда Прекрасноволосого. Пришёл к власти, свергнув единокровного брата, Эйрика Кровавая Секира. Долго воевал с сыновьями Эйрика и погиб в одном из сражений. Стал главным героем «Саги о Хаконе Добром», вошедшей в состав «Круга Земного». (ru)
- Гокон I Добрий (норв. Håkon den gode, 920-961) — король Норвегії з 935 до 961 року. Походив з династії Інґлінґів. (uk)
|
rdfs:comment
|
- Haakon I. (norsky: Håkon Adalsteinsfostre; asi 920–961) řečený Dobrotivý byl norský král v letech 934–961. Byl synem norského krále Haralda I. a Thory Mosterstang. (cs)
- Haakon (en nòrdic: Hákon Aðalsteinsfóstri) (v. 920 - v. 961), dit el Bo, va ser el tercer rei de Noruega, com a Haakon I. Educat a Anglaterra, es va convertir al cristianisme. Tornà a Noruega on va deposar el seu germà Eric I el Sanguinari amb el suport de la noblesa. Intentà, sense èxit, implantar-hi el cristianisme i morí assassinat per les faccions més tradicionalistes. (ca)
- Håkon I. der Gute (* um 920; † um 961) war der dritte König Norwegens und einer der jüngsten Söhne von Harald I. Da man über die Söhne Haralds nichts Genaues weiß, ist es nicht sicher, ob er wirklich der jüngste war. Die Herrschaft muss er um 935 gewonnen haben. (de)
- Haakon I.a Zintzoa (norvegieraz: Håkon den gode, antzinako eskandinavieraz: Hákon inn góði; Håkonshella, 920 inguruan - ibidem, 961) Norvegiako erregea izan zen 935 ingurutik 961era. semea zen. Erik Blodyks bere anaiordeari kendu zion erregetza, eta haren semeen aurkako borrokan hil zen. Istorioa Hákonarmál olerkian agertzen da. (eu)
- Haakon Haraldsson (c. 920–961), also Haakon the Good (Old Norse: Hákon góði, Norwegian: Håkon den gode) and Haakon Adalsteinfostre (Old Norse: Hákon Aðalsteinsfóstri, Norwegian: Håkon Adalsteinsfostre), was the king of Norway from 934 to 961. He was noted for his attempts to introduce Christianity into Norway. (en)
- Haakon Ier, surnommé le Bon (vieux norrois Hákon góði, norvégien Håkon den Gode) né vers 920, mort vers 961, fut le troisième roi de Norvège. (fr)
- 호콘 1세(노르웨이어: Håkon I, 920년경 ~ 961년) 또는 하콘 하랄손(고대 노르드어: Haakon Haraldsson)은 노르웨이의 국왕(재위: 934년 ~ 961년)이다. 하콘 고디(고대 노르드어: Hákon góði, 노르웨이어: Håkon den gode 호콘 덴 고데[*], 영어: Haakon the Good→선량왕 하콘)라는 별명으로 더 잘 알려져 있으며, 하콘 아달스테인스포스트리(고대 노르드어: Hákon Aðalsteinsfóstri, 노르웨이어: Håkon Adalsteinsfostre 호콘 아달스테인스포스트레[*])라고도 한다. 하랄 1세 국왕의 아들로 태어났으며 노르웨이에 기독교를 처음 도입한 국왕이다. 961년 호르달란주에서 일어난 피티아르(Fitjar) 전투에서 전사했다. (ko)
- Haakon I Dobry (norw. Håkon I (Haraldsson) Adelsteinsfostre den Gode) – król Norwegii w latach 933-961 z dynastii Ynglingów. (pl)
- 哈康一世(古諾斯語:Hákon góði;挪威語:Håkon den gode,約920年-961年),或稱為“Haakon Adalsteinfostre”,綽號好人哈康,挪威國王(934年-961年)。哈康是金髮王哈拉爾的幼子、埃里克一世的同父異母弟弟。 (zh)
- Хакон I Добрый (Хокон; норв. Håkon Adalsteinsfostre; 920—961) — король Норвегии с 934/935 года, младший сын Харальда Прекрасноволосого. Пришёл к власти, свергнув единокровного брата, Эйрика Кровавая Секира. Долго воевал с сыновьями Эйрика и погиб в одном из сражений. Стал главным героем «Саги о Хаконе Добром», вошедшей в состав «Круга Земного». (ru)
- Гокон I Добрий (норв. Håkon den gode, 920-961) — король Норвегії з 935 до 961 року. Походив з династії Інґлінґів. (uk)
- Ο Χάακον ο Αγαθός ή Χάακον Χάραλντσον ή Χάακον Αδαλστέινφοστρ (Hákon Aðalsteinsfóstri, π. 918 - 961) βασιλιάς της Νορβηγίας (934 - 961) ήταν ο νεώτερος γιος του Χάραλντ Χορφάγκρε γενάρχη του Οίκου του Χορφάγκρε και του Νορβηγικού βασιλείου και της . Έμεινε γνωστός για τις προσπάθειες του στην εισαγωγή του χριστιανισμού στη Νορβηγία. Ο Χάακον δεν αναφέρεται σε καμιά από τις πηγές πριν από τον 12ο αιώνα. O πατέρας του στην προσπάθεια του να τον προστατέψει τον έστειλε στην αυλή του Έθελσταν της Αγγλίας ο οποίος τον ανάθρεψε ύστερα από συμφωνία που έκανε με τον πατέρα του, γι'αυτό πήρε το προσωνύμιο Αδαλστέινφοστρ. Το όνομα του Χάακον δεν αναφέρεται ωστόσο καθόλου στο Αγγλοσαξωνικό χρονικό ούτε από χρονικογράφους όπως ο Γουλιέλμος του Μαλμέσμπουρι κάνει την παραμικρή αναφορά για τον ίδιο. Σύ (el)
- Haakon I, apodado el Bueno, en nórdico antiguo: Hákon inn góði Aðalsteinsfóstri Haraldsson; en noruego: Håkon Adalsteinsfostre, Håkon den gode (c. 920-961). Rey de Noruega aproximadamente desde 933 hasta su muerte. Era el hijo menor de Harald I y de la sirvienta de este, Tora Mosterstong. Haakon fue educado en Inglaterra bajo la protección del rey Athelstan, como parte de un acuerdo de paz entre este monarca y el rey Harald I de Noruega, padre de Haakon. (es)
- Hákon Aðalsteinsfóstri Haraldsson (in norvegese Håkon Adalsteinsfostre; , c. 920 – , 961) soprannominato "il Buono" (góði), fu il terzo re di Norvegia e il figlio più giovane di Harald Bellachioma. Hákon ebbe il sostegno del re Athelstan d'Inghilterra, come previsto da un trattato di pace firmato da suo padre. Il re inglese lo condusse verso la conversione alla religione cristiana e, alla notizia della morte di suo padre, inviò navi e uomini per sostenere Haakon contro il suo fratellastro Eirikr il Sanguinario, che si era proclamato re. Al suo arrivo in Norvegia Hákon ottenne il supporto dei proprietari terrieri promettendo loro di togliere i diritti di tassazione sulle proprietà ereditate. (it)
- Haakon de Goede, Oudnoors: Hákon Aðalsteinsfóstri, Noors: den gode was de derde koning van Noorwegen en de jongste zoon van Harald Veelhaar en zijn bediende Tora Mosterstong. Zijn volledige naam vertaald naar het Nederlands luidt: Haakon I zoon van Harald, opgevoed door Adelstein (Athelstan van Engeland). Hij kwam uit het geslacht Ynglinge. (nl)
- Haquino I ou Haakon, também conhecido como Haakon, o Bom (em nórdico antigo: Hákon Aðalsteinsfóstri, em norueguês: Håkon Adalsteinsfostre), nascido em cerca de 920 e falecido em 961, foi o terceiro rei da Noruega e o filho mais jovem de Haroldo Cabelo Belo e de . Haakon era protegido pelo rei Etelstano de Inglaterra, como parte de um acordo de paz feito pelo seu pai. O rei inglês o converteu ao cristianismo e, assim que a notícia da morte de seu pai chegou, forneceu a Haakon homens e navios para uma expedição contra o seu irmão Érico Machado Sangrento, que havia sido proclamado rei. (pt)
- Håkon Adalsteinsfostre eller Håkon den gode, född cirka 918, död cirka 961, var norsk kung från cirka 933 till sin död. Tillnamnet Adalsteinsfostre kommer av att han skall ha vuxit upp hos kung Æthelstan av England som dennes fosterson. Han var den siste norske kungen som hävdade sig som medlem av ynglingaätten. Håkon föll vid slaget vid Fitjar. Håkon vann slaget, men när han skulle jaga sina flyende fiender så skall en av dem vänt sig och dödligt sårat Håkon med ett kastspjut. Efter hans död tog brodern Eriks äldste son Harald Gråfäll över tronen, stödd av sina yngre bröder. (sv)
|