An Entity of Type: language, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

Norwegian (Norwegian: norsk) is a North Germanic language spoken mainly in Norway, where it is an official language. Along with Swedish and Danish, Norwegian forms a dialect continuum of more or less mutually intelligible local and regional varieties; some Norwegian and Swedish dialects, in particular, are very close. These Scandinavian languages, together with Faroese and Icelandic as well as some extinct languages, constitute the North Germanic languages. Faroese and Icelandic are not mutually intelligible with Norwegian in their spoken form because continental Scandinavian has diverged from them. While the two Germanic languages with the greatest numbers of speakers, English and German, have close similarities with Norwegian, neither is mutually intelligible with it. Norwegian is a desc

Property Value
dbo:abstract
  • El noruec és una llengua parlada a Noruega. Provinent de l'antic nòrdic, és d'arrels germàniques i més concretament escandinaves. De la mateixa manera que passa amb altres llengües, té dos sistemes d'escriptura (a vegades vistos, fins i tot, com a llengües diferents), el bokmål i el nynorsk. El primer (a voltes conegut com a danonoruec), és el fruit de la norueguització del danès tal com es parlava a l'àrea d'Oslo al moment de la independència mentre que el segon està basat en els dialectes tradicionals de l'oest del país, lliures d'influència danesa, recopilats per Ivar Aasen. És per aquesta raó que la seva classificació és complicada: el nynorsk pertany a la branca occidental de les llengües germàniques (juntament amb les llengües insulars: feroès, islandès i l'antic norn) mentre que el bokmål pertany a la branca oriental, com el danès i el suec, amb els quals és intel·ligible (hom arriba a anomenar el noruec bokmål com a danès pronunciat a la sueca). Tots dos sistemes fan servir l'alfabet llatí, amb 3 lletres addicionals, que es col·loquen al final de l'alfabet: æ, ø i å (iguals que al danès, i corresponent a les sueques ä, ö i å). A més es disposa de les següents lletres amb diacrítics: à ä ç é è ê ñ ó ò ô ü. Per contra, les lletres c, q, w, x i z no s'empren gairebé mai, i resten restringides a mots d'origen estranger. Com les altres llengües escandinaves, el noruec empra l'article definit enclític, tant pel singular com pel plural. La següent taula mostra exemples referents al bokmål no conservador (allunyat del riksmål), amb mots dels tres gèneres: bil (masculí), bok (femení) i hus i vindu (neutres). En negreta s'hi ressalta el que distingeix el nombre i determinació del nom en qüestió: (ca)
  • Norština (norsk [nɔʂːk]) je severogermánský jazyk, kterým hovoří Norové. Je úředním jazykem v Norsku (5 mil. obyvatel v roce 2017). Je vzájemně srozumitelná s dánštinou a švédštinou.Základem pro vznik norštiny byla v 1. tisíciletí stará severština. Během dánské nadvlády, trvající více než 400 let, ovlivňovala dánština především jazyk obyvatelstva měst a vzdělaných vrstev. Venkovské obyvatelstvo však hovořilo nářečími zachovávajícími staronorské prvky. Tento historický vývoj podmínil vznik specifické jazykové situace, kdy vedle sebe existují dvě rovnoprávné spisovné formy norského jazyka – v současnosti nazývané bokmål [ˈbuːkˌmɔːl] a nynorsk [ˈnyːˌnɔʂːk]. Pro zápis norštiny se používá latinka doplněná o znaky æ, ø a å. Mluvnice je oproti původní staré severštině značně zjednodušená, současná norština má redukovanou flexi, což jí dává převažující charakter analytického jazyka. Určitý člen je postpozitivní. Slovosled je pevný, převážně typu SVO. Pro výslovnost je charakteristický melodický přízvuk spojený s dvojí intonací a dlouhé souhlásky (v přízvučných slabikách podle principu komplementarity délky). (cs)
  • النَرْوِيجية أو النروجية (norsk) هي لغة جرمانية شمالية، يبلغ عدد الناطقين بها حوالي 5 ملايين نسمة، وينتشرون في النرويج حيث يشكلون غالبية السكان هناك، كما أنَّها لغة رسمية هناك، كما ينتشر الناطقون بالنرويجية كأقليات تتوزع في الدنمارك والولايات المتحدة الأمريكية وكندا. اللغة النرويجية مرتبطة بشكل كبير مع اللغتين السويدية، والدنماركية، حيث تنتمي هذه اللغات بالإضافة إلى اللغتين الفاروية والآيسلندية لعائلة اللغات الجرمانية الشمالية (المعروفة أيضاً باسم اللغات الإسكندنافية نسبة لمنطقة إسكندنافيا). الناطقون باللغة النرويجية عادة ما يستطيعون فهم اللغتين السويدية والدنماركية، تحدثاً وكتابة. يَنُص القانون النرويجي على وجود شكلين أو معيارين لكتابة اللغة النرويجية هما البوكمول (bokmål)، النينوشك (nynorsk)، كما تعتمد الحكومة النرويجية الشكلين. والجهة المسؤولة عن دعم اللغة النرويجية وضبطها بشكليها هي مجلس اللغة النرويجية (Språkrådet). ويوجد شكل آخر لكتابة اللغة النرويجية، وهو غير معتمد رسمياً، وهو (riksmål)، الذي تدعمه الأكاديمية النرويجية، كما تدعم أو النرويجية العالية (høgnorsk)، والنرويجية المعيارية أكثر خلوصاً لغوياً من النينوشك، حيث رُفِضَت معظم الإصلاحات الإملائية في كلمات اللغة النرويجية في القرن العشرين في النرويجية العالية، ومع ذلك فإن انتشارها أقل من الأشكال الأخرى في كتابة اللغة النرويجية. منذ القرن السادس عشر حتى التاسع عشر كانت اللغة الدنماركية هي اللغة الكتابية الأساسية في النرويج. نتيجة لذلك، فإن تطوير اللغة النرويجية أصبح موضوعاً مثيراً للجدل. (ar)
  • Η νορβηγική γλώσσα ανήκει στην ινδοευρωπαϊκή οικογένεια γλωσσών και ειδικότερα στις . Έχει πολλά κοινά με τη Σουηδική, τη Δανική και τη Φεροϊκή γλώσσα. Ομιλείται από πέντε εκατομμύρια ανθρώπους, από τους οποίους σχεδόν όλοι κατοικούν στη Νορβηγία, όπου είναι και επίσημη γλώσσα. Τα Νορβηγικά έχουν δύο επίσημες γραπτές μορφές: * η μπουκμώλ (Bokmål, κυριολεκτικά «γλώσσα των βιβλίων») * η νεονορβηγικά (nynorsk, «Νεονορβηγική») Επίσης, υπάρχει η ανεπίσημη γραπτή μορφή, η "ρικσμώλ", νορβ. riksmål (κυριολεκτικά εθνική γλώσσα), που είναι μια συντηρητικότερη μορφή της μπουκμώλ, και η ανεπίσημη υψηλή νορβηγική (χέγκνουρσκ høgnorsk), που είναι πιο συντηρητική από τη νεονορβηγική. Τα μπουκμώλ γράφονται από το 85 με 90 % του συνολικού πληθυσμού της Νορβηγίας, αλλά είναι τόσο κοντά με τη Δανική που θα μπορούσαν οι δύο γλώσσες να θεωρηθούν διάλεκτοι μίας γλώσσας. Αντίθετα τα νεονορβηγικά, που γράφονται μόνο από το 10% του πληθυσμού, έχουν πολλά κοινά με την Ισλανδική και τη Φεροϊκή. Γενικά όλες οι μορφές των Νορβηγικών μοιάζουν με τα Σουηδικά και τα Δανικά, και έτσι Σουηδοί, Νορβηγοί και Δανοί μπορούν να αλληλοκατανοούνται. (el)
  • Die norwegische Sprache (Eigenbezeichnung norsk [nɔʃk] oder [nɔʀsk]), die die beiden Standardvarietäten bokmål [ˈbuːkmɔːl] und nynorsk [ˈnyːnɔʃk] oder [ˈnyːnɔʀsk] umfasst, gehört zum nordgermanischen Zweig der indogermanischen Sprachen. Norwegisch wird von etwa fünf Millionen Norwegern als Muttersprache gesprochen, von denen der größte Teil in Norwegen lebt, wo es Amtssprache ist. Es ist auch Arbeits- und Verkehrssprache im Nordischen Rat. Das Norwegische wurde im Laufe der Zeit in vier Varietäten standardisiert, von denen zwei heute amtlich anerkannt sind. Bokmål (dt. „Buchsprache“), bis 1929 Riksmål: * offizielle Standardvarietät * basiert überwiegend auf dem Dänischen sowie (zu einem kleineren Teil) auf bestimmten urbanen norwegischen Dialekten Riksmål [ˈrɪksmɔːl] (dt. „Reichssprache“) im heutigen Sinne versteht sich als Variante des Bokmål: * ohne offiziellen Status * konservative, aus historischen Gründen noch stärker als Bokmål am Dänischen orientierte Varietät Nynorsk (dt. „Neunorwegisch“), bis 1929 Landsmål: * offizielle Standardvarietät * basiert vor allem auf ländlichen norwegischen Dialekten. Høgnorsk [ˈhøːgnɔʃk] (dt. „Hochnorwegisch“): * ohne offiziellen Status * konservatives, stärker an der ursprünglichen Aasen’schen Standardisierung (Landsmål) orientiertes Nynorsk Bokmål wird von circa 85 bis 90 Prozent der norwegischen Bevölkerung geschrieben. Es handelte sich dabei ursprünglich um eine Varietät des Dänischen, das jahrhundertelang auch in Norwegen Schriftsprache war, die aber – besonders in der ersten Hälfte des 20. Jahrhunderts – schrittweise auf der Basis der bürgerlich-städtischen Umgangssprache norwegisiert wurde. Bokmål wird oft in moderates und radikales Bokmål unterteilt, wozu Zwischenformen treten. Moderates Bokmål ist die am weitesten verbreitete Variante von Bokmål und weitgehend mit dem modernen Riksmål identisch. Das Riksmål ist eine ältere, heute amtlich missbilligte Varietät, die einem moderaten Bokmål ähnlich ist. Es ist der dänisch-norwegischen literarischen Tradition verpflichtet und in der Rechtschreibung etwas weniger norwegisiert. Seit den 2000er Jahren gibt es praktisch keine Unterschiede zwischen Riksmål und moderatem Bokmål mehr. Nynorsk hingegen ist eine Synthese aus den autochthonen norwegischen Dialekten. Es wird von etwa 10 bis 15 Prozent der norwegischen Bevölkerung geschrieben. Der Name Nynorsk stammt aus der Sprachphase, zu der autochthone norwegische Dialekte seit dem Beginn des 16. Jahrhunderts gehören; diese Bedeutung ist Nichtlinguisten jedoch häufig nicht bekannt. Høgnorsk schließlich wird nur in sehr kleinen Kreisen gepflegt. (de)
  • La norvega lingvo (norvege: norsk) estas nordĝermana lingvo, kiun oni parolas en Norvegio. Oni skribas ĝin per latinaj literoj, kun la samaj aldonaj literoj kiel la dana lingvo, nome Æ/æ, Ø/ø kaj Å/å. Kune kun la sveda kaj dana, la norvega lingvo estigas kontinuaĵon de pli-malpli reciproke kompreneblaj lokaj kaj regionaj variaĵoj. Ĉi-lingvoj skandinavaj kune kun faroa kaj islanda, same kiel kelkaj formortintaj lingvoj, konstituas nordgermanaj (same konataj kiel skandinavaj) lingvoj. La faroa kaj islanda estas apenaŭ reciproke kompreneblaj kun norvega en ties parolata formo, ĉar kontinenta skandinava diverĝis de ili. Laŭ la leĝo kaj registara politiko, ekzistas du oficialaj formoj de la skriba norvega – la bukmolo - Bokmål (”laŭlitere “libra lingvo”) kaj la njunoŝko - Nynorsk (laŭlitere “nova norvega”). La respondas por regulado de la du formoj, kaj rekomendas la sekvajn fakesprimojn anglajn: "Norwegian Bokmål" kaj "Norwegian Nynorsk". Ekzistas du pliaj formoj neoficialaj de la skriba norvega, la plej grava el kiuj estas la riksmolo - (“nacia lingvo”), kiu estas iom pli proksima al la dana, kvankam hodiaŭ ĝi altgrade estas tute sama lingvo kiel Bokmål. Ĝi estas regulata fare de , kiu interpretas la nomon kiel “la standarta norvega”. La dua estas la hjognoŝko - (“la alta norvega”), pli purisma formo de Nynorsk, kiu insistas la lingvo estu en la formo origina, tiu de Ivar Aasen, kaj rifuzas plimulton da reformoj de 20-a jarcento. La uzo de ĉi-formo de Nynorsk estas tre limigita. Nynorsk kaj Bokmål provizas standartojn por skribi la norvegan, sed ne por paroli ĝin. Ne ekzistas oficialaj standartoj de la parolata norvega, kaj plimulto da norvegoj parolas iliajn proprajn dialektojn en ĉiuj okazoj. Do, malgraŭ de multaj aliaj statoj, uzo de iu ajn norvega dialekto, sendepende de ĉu ĝi koincidas kun la skribaj normoj aŭ ne, estas akceptata kiel ĝusta parolata norvega. Tamen, en areoj kie orientaj norvegaj dialektoj estas uzataj, oni strebas akcepti de facto parolatan standarton kiel la apartan regionan dialekton, , kies vortprovizo koincidas kun Bokmål. Ekstere de la orienta Norvegio ĉi vario parolata ne estas uzata. Ekde la 16a ĝis la 19a jarcento la dana estis standarta skriba lingvo de Norvegio. Rezulte, evoluo de la nuntempa skriba norvega lingvo estis objekto de diskutoj rilate al naciismo, kampa kontraŭ urba diskurso, kaj historio de la norvega literaturo. Historie, Bokmål estas norvegigita vario de la dana lingvo, sed Nynorsk estas lingvo bazita sur norvegaj dialektoj kaj purisma opozicio al la dana. La nun forlasita oficiala politiko por kunfandi Bokmål kaj Nynorsk en unu komunan lingvon nome per serio da prononcadaj reformoj, kreis vastan spektron da varioj de ambaŭ lingvoj. Neoficiala formo nome riksmolo - Riksmål estas konsiderita pli konservativa ol Bokmål, kaj neoficiala hjognoŝko - Høgnorsk – pli ol Nynorsk. Norvegoj estas edukataj en ambaŭ oficialaj varioj de la norvega. Enketo de la jaro 2005 indikas, ke 86.3% uzas precipe Bokmål kiel ĉiutagan skriban lingvon, 5.5% uzas ambaŭ lingvojn kaj 7.5% precipe uzas Nynorsk. Do, 13% skribas Nynorsk ofte, kvankam la plimulto parolas dialektojn, kiuj similas al Nynorsk pli ol al Bokmål. Njunoŝka skribo estas vaste uzata en okcidenta Norvegio, krom ĉefaj urbaj areoj, kaj ankaŭ en altaj partoj de la montaj valoj en sudaj kaj orientaj partoj de Norvegio. Ekzemploj estas , la okcidenta parto de graflando (fylke) Telemark kaj kelkaj municipoj en , kaj valo . Ĝi estas malvaste uzata aliloke, sed antaŭ 30-40 jaroj ĝi ankaŭ havis bastionojn en multaj kamparoj de Trøndelag (meza Norvegio) kaj en la suda parto de norda Norvegio (graflando Nordland). Nuntempe Nynorsk estas oficiala lingvo kaj en 4 el 19 norvegiaj graflandoj (fylker), kaj en multaj municipoj de aliaj 5 graflandoj. La (NRK) brodkastas kaj en Bokmål kaj en Nynorsk, kaj ambaŭ skribaj lingvoj estas subtenendaj por ĉiuj registaraj agentejoj. Bokmål estas uzata en 92% de ĉiuj skribaj publikaĵoj, Nynorsk en 8% (2000). La norvega estas unu el la laborlingvoj de la . Laŭ la civitanoj de la Nordaj ŝtatoj, kiuj posedas la norvegan lingvon, povas uzi ĝin por interakti kun oficejoj en aliaj Nordaj ŝtatoj sen krompagoj por interpretado. (eo)
  • Norvegiera (norsk) germaniar hizkuntza da, Norvegiako ofziala: mendebaleko eskandinaviarren azpitaldekoa da eta suedierarekin eta danierarekin antza handia du. Bi idaztarau ditu: bokmål («liburu hizkuntza») eta nynorsk («norvegiera berria»). Norvegiarrek bi idaztarauak ikasten dituzte, baina praktikan % 85-90 inguruk lehenengoa erabiltzen du, batez ere hiriko inguruetan: 2000an testuen % 92 bokmålez argitaratu ziren. (eu)
  • Le norvégien (norsk en norvégien) est une langue germanique parlée en Norvège qui a pour racine historique le vieux norrois, utilisé depuis le Moyen Âge en Scandinavie. Le vieux norrois est aussi l'ancêtre direct du danois et du suédois modernes et a exercé une influence sensible sur le vieil anglais pour former l'anglais ; en France, il a fourni à l'ancien normand certains éléments de vocabulaire. Le norvégien actuel comporte en réalité un grand nombre de dialectes qui diffèrent autant entre eux que le danois ou le suédois en diffèrent. Il existe deux standards concurrents à l'écrit : * le bokmål (littéralement « langue des livres » ─ prononcé /ˈbûːk.moːl/), héritier du riksmål (littéralement « langue du royaume » ─ prononcé /ˈrks.moːl/) c’est-à-dire du norvégo-danois/dano-norvégien (norsk-dansk/dansk-norsk) élaboré pendant la longue période de domination danoise ; * le nynorsk (« néo-norvégien » ─ prononcé /ˈnỳː.nɔʂk, /ˈnỳːn.ɔʁsk/), héritier du landsmål (littéralement « langue des campagnes » ou « langue nationale » ─ prononcé /lɑns.moːɽ/, /lɑns.moːl/), dont une variante moderne non officielle décrite plus « pure » mais « radicale » est dérivée, le høgnorsk (« haut norvégien » prononcé /ˈhːɡ.nɔʂk/) plus proche du vieux norrois (et opposée à la première réforme de 1917). Ces deux normes écrites sont construites, l'une (le bokmål) étant plus proche des dialectes parlés dans le sud-est (région d'Oslo), l'autre (le nynorsk) étant plus proche des dialectes parlés sur la côte ouest (la « Norvège des fjords »). Ils sont utilisés (à l'écrit uniquement) plus ou moins en fonction de cette proximité. (fr)
  • El noruego (norsk [nɔʂːk] o [nɔrsk]) es una lengua nórdica hablada principalmente en Noruega, donde es lengua oficial. Junto con el sueco y el danés, el noruego forma un continuum de variantes regionales y locales en mayor o menor medida inteligibles entre sí. Estas tres lenguas escandinavas continentales, junto con las dos lenguas insulares (el feroés y el islandés) y otros idiomas ya extintos, constituyen lo que se conoce como lenguas nórdicas (también llamadas germánicas septentrionales o escandinavas). El feroés y el islandés ya no son mutuamente inteligibles con el noruego en su forma hablada, ya que el escandinavo continental difiere considerablemente de ellas. Existen dos formas oficiales de noruego escrito: bokmål [ˈbuːkˌmɔːl] (literalmente: ‘lengua del libro’, ‘lengua literaria’) y nynorsk [ˈnyːˌnɔʂːk] (lit.: ‘nuevo noruego’). El Consejo Lingüístico Noruego recomienda el uso de los términos «noruego bokmål» y «noruego nynorsk». No hay un estándar oficial para el noruego hablado, pero el sociolecto de la clase urbana media y alta de Noruega Oriental, sobre el que se basa el bokmål, es la forma que se suele enseñar a los estudiantes extranjeros. Esta forma, llamada (‘noruego oriental estándar’) puede considerarse el estándar hablado de facto del bokmål.​ Entre los siglos xvi y xvii, el danés fue la lengua escrita estándar de Noruega. Por esta razón, el desarrollo del noruego moderno escrito ha sido objeto de gran controversia en relación con el nacionalismo, el enfrentamiento entre discurso rural y discurso urbano y la historia literaria de Noruega. Históricamente el bokmål es una variante de danés norueguizada, mientras que el nynorsk es una lengua creada a partir de los dialectos noruegos y el purismo lingüístico en contra del danés. Aunque ahora ya se ha abandonado, durante un tiempo se llevó a cabo una política oficial que pretendía fundir el bokmål y el nynorsk en una lengua común denominada samnorsk a través de una serie de reformas ortográficas. Dicha política dio lugar a la creación de un amplio abanico de formas alternativas tanto en bokmål como en nynorsk. La variante no oficial conocida como riksmål se considera más conservadora que el bokmål, y la variante no oficial høgnorsk (‘alto noruego’), más radical que el nynorsk. Los noruegos son educados tanto en bokmål como en nynorsk. Una encuesta de 2005 indica que el 86,3 % de la población utiliza principalmente el bokmål como lengua escrita cotidiana, mientras que el 5,5 % utiliza las dos y el 7,5 % utiliza principalmente el nynorsk.​ Por lo tanto, solo el 13 % escriben frecuentemente en nynorsk, aunque la mayoría habla dialectos que se parecen más al nynorsk que al bokmål. En general, el bokmål y el riksmål son más comunes en áreas urbanas y suburbanas, y el nynorsk, en cambio, en zonas rurales, especialmente en Noruega Occidental. La Compañía Noruega de Radiotelevisión (NRK) emite en bokmål y en nynorsk, y todas las instituciones gubernamentales tienen la obligación de admitir las dos lenguas escritas. El bokmål se utiliza en el 92 % de las publicaciones escritas, y el nynorsk en el 8 % (2000). A pesar de la preocupación porque los dialectos noruegos pudieran dar paso a una lengua noruega hablada y común cercana al bokmål, los dialectos han encontrado un apoyo importante en los ambientes locales y en la opinión popular, así como en la política. El noruego es una de las lenguas de trabajo del Consejo Nórdico. Según la , los ciudadanos de países nórdicos que hablen noruego tienen la oportunidad de hacer uso de su propia lengua en la interacción con órganos oficiales de otros países nórdicos sin tener que responsabilizarse de los gastos de traducción o interpretación.​​ (es)
  • Norwegian (Norwegian: norsk) is a North Germanic language spoken mainly in Norway, where it is an official language. Along with Swedish and Danish, Norwegian forms a dialect continuum of more or less mutually intelligible local and regional varieties; some Norwegian and Swedish dialects, in particular, are very close. These Scandinavian languages, together with Faroese and Icelandic as well as some extinct languages, constitute the North Germanic languages. Faroese and Icelandic are not mutually intelligible with Norwegian in their spoken form because continental Scandinavian has diverged from them. While the two Germanic languages with the greatest numbers of speakers, English and German, have close similarities with Norwegian, neither is mutually intelligible with it. Norwegian is a descendant of Old Norse, the common language of the Germanic peoples living in Scandinavia during the Viking Age. Today there are two official forms of written Norwegian, Bokmål (literally 'book tongue') and Nynorsk (literally 'new Norwegian'), each with its own variants. Bokmål developed from the Dano-Norwegian language that replaced Middle Norwegian as the elite language after the union of Denmark–Norway in the 16th and 17th centuries and then evolved in Norway, while Nynorsk was developed based upon a collective of spoken Norwegian dialects. Norwegian is one of the two official languages in Norway, along with Sámi, a Finno-Ugric language spoken by less than one percent of the population. Norwegian is one of the working languages of the Nordic Council. Under the Nordic Language Convention, citizens of the Nordic countries who speak Norwegian have the opportunity to use their native language when interacting with official bodies in other Nordic countries without being liable for any interpretation or translation costs. (en)
  • Is teanga Ghearmáinice Thuaidh í an Ioruais (san Ioruais: norsk) a labhraítear san Iorua den chuid is mó. Tá dhá chaighdeán ag an Ioruais, mar atá, an Nynorsk agus an Bokmål, agus stádas oifigiúil ag an dá shaghas sin Ioruaise sa tír. (ga)
  • Bahasa Norwegia (norsk) ialah salah satu bahasa dalam rumpun bahasa Indo-Eropa. Dalam rumpun bahasa ini, bahasa Norwegia masuk dalam kelompok rumpun bahasa Jermanik dengan sekitar 5 juta penutur di Norwegia, Kanada, Ekuador, Swedia, Uni Emirat Arab dan AS. (in)
  • Il norvegese (nome nativo: norsk) è una lingua appartenente al sottogruppo delle lingue germaniche settentrionali, del gruppo delle lingue germaniche e della famiglia delle lingue indoeuropee. Al 2022, è parlata da 5,3 milioni di parlanti totali. Il norvegese si caratterizza per il fatto di possedere due diverse forme scritte, entrambe usate ufficialmente in Norvegia: il bokmål e il nynorsk. * Il bokmål (lingua dei libri) viene usato dalla maggioranza della popolazione ed è basato sul danese scritto. Il danese, infatti, fu idioma ufficiale in Norvegia per molti secoli durante l'unione personale con la Danimarca (vedi anche: Storia della Norvegia). * Il nynorsk (nuovo norvegese), usato dal resto della popolazione, è stato creato da Ivar Aasen dall'unione di molti dialetti rurali norvegesi, soprattutto delle aree della costa occidentale. La definizione di «lingua» nel contesto norvegese è abbastanza diversa da quella che si assume nel mondo romanzo; per esempio per «lingua italiana» si intende una certa forma scritta, da pronunciarsi in un certo modo; eventuali deviazioni sono considerate errori, imperfezioni o dialetti locali. In norvegese, sia Bokmål che Nynorsk sono considerate «norvegese». Inoltre l'uso di un dialetto, inteso come varietà locale della lingua, è comunemente accettato, pure nello spazio pubblico (discorsi politici, lezioni universitarie, eccetera), e anch'esso viene considerato pienamente «norvegese». I comuni norvegesi possono decidere indipendentemente se usare principalmente l'una o l'altra forma come forma scritta ufficiale. Molti comuni (tra cui molti di grandi dimensioni, come Oslo) decidono di rimanere però neutrali e usare sia il bokmål che il nynorsk. (it)
  • 노르웨이어(: norsk 노르스크[*])는 노르웨이에서 사용되는 게르만어파 언어이다. 스웨덴어·덴마크어와 함께 북게르만어군에 속한다. 현재 노르웨이에서는 보크몰(bokmål: "책말")과 뉘노르스크(nynorsk: "신(新)노르웨이어")라는 두 가지 표준 문어가 쓰인다. 보크몰은 무엇보다도 전통적인 노르웨이어 표준을 계승한 만큼 구 덴마크어의 잔재를 많이 볼 수 있으며, 뉘노르스크는 이에 대해 덴마크어의 영향이 적은 서부 방언들을 기초로 만든 새로운 표준어다. 또 보크몰과 뉘노르스크 이외에도 공식 표준어는 아니지만 (riksmål: "나랏말")과 (høgnorsk: "고지(高地) 노르웨이어")라는 문어도 있는데 각각 보크몰과 뉘노르스크와 가깝지만 릭스몰은 보크몰보다, 회위노르스크는 뉘노르스크보다 보수적인 표준어다. 이 밖에 란스몰(landsmål: "시골말")로 통칭되는 각 지방의 방언들이 존재한다. 노르웨이인들의 대다수가 말할 때 쓰는 방언은 보크몰보다 뉘노르스크에 가까움에도 불구하고 85~90%가 글을 쓸 때 보크몰 또는 릭스몰 표준을 따르고 나머지는 뉘노르스크 또는 회위노르스크 표준을 따른다. 보크몰 사용자들이 더 많고 표준어로의 역사도 더 길기 때문에 보통 노르웨이어라 하면 보크몰을 지칭한다. (ko)
  • ノルウェー語(ノルウェーご、norsk)は、インド・ヨーロッパ語族 ゲルマン語派 北ゲルマン語群に属する。古ノルド語から分化した言語である。話者の人口は約400万ほど。標準語として、デンマーク語やスウェーデン語と近縁のブークモールと、アイスランド語と同じ西スカンディナヴィア語群に分類されるニーノシュクが存在する。 (ja)
  • Het Noors (norsk) is een Noord-Germaanse of Scandinavische taal met ongeveer 4,5 miljoen sprekers. Het is een officiële taal in Noorwegen. Het Noors is nauw verwant aan de andere twee vasteland-Scandinavische talen, het Deens en het Zweeds. Deze drie talen zijn onderling redelijk verstaanbaar. Twee andere Scandinavische talen, het IJslands en het Faeröers, vertonen echter sterkere afwijkingen tegenover deze drie talen. Het Noors heeft twee officiële schrijftalen: Bokmål en Nynorsk. Naast de officiële schrijftalen zijn er veel dialecten. Hoewel de meeste dialecten meer op Nynorsk dan op Bokmål lijken, wordt Nynorsk door een minderheid van de bevolking (ongeveer 15%) als schrijftaal gebruikt, de rest gebruikt Bokmål. Anders dan in andere landen is het in Noorwegen sociaal meer geaccepteerd om dialect te spreken. Er is niet zoiets als een 'algemeen beschaafd Noors', met uitzondering van het Standard Østnorsk ("standaard oostnoors"), dat maar door een zeer beperkt aantal Noren wordt gebruikt. Op de televisie en radio wordt door omroepers en nieuwslezers van de staatsomroep NRK een gesproken vorm van een van de twee schrijftalen gehanteerd. Het Noors wordt geschreven met het Deens-Noors alfabet, dat 29 letters heeft, met na de z de drie letters: æ, ø en å. De letters c, q, w, x en z worden, net als in het Deens, alleen gebruikt in leenwoorden. (nl)
  • Норве́жский язык (самоназвание: norsk [nɔʂːk]) — язык германской ветви, на котором говорят в Норвегии. Исторически норвежский наиболее близок фарерскому и исландскому языкам, однако благодаря значительному влиянию датского языка и некоторому влиянию шведского, норвежский близок этим языкам. Более современная классификация помещает норвежский вместе с датским и шведским в группу материковых скандинавских языков, в отличие от островных скандинавских языков. По причине некоторой географической изоляции отдельных районов Норвегии существует значительное разнообразие в словарном составе, грамматике и синтаксисе среди диалектов норвежского. На протяжении столетий письменным языком Норвегии был датский. В результате развитие современного норвежского языка было явлением противоречивым, тесно связанным с национализмом, сельско-городским дискурсом и литературной историей Норвегии. Как установлено законодательством и правительственной политикой, сейчас в стране есть две «официальные» формы норвежского языка: букмол (bokmål «книжная речь») и нюношк (nynorsk «новый норвежский»). Языковой вопрос в Норвегии весьма противоречив. Хотя это и не связывается напрямую с политической ситуацией, но письменный норвежский часто характеризуют как спектр «консервативный—радикальный». Нынешние формы букмола и нюношка считаются умеренными формами соответственно консервативной и радикальной версий письменного норвежского. Неофициальная, но широко используемая письменная форма, известная как риксмол (riksmål «державная речь»), считается более консервативной, чем букмол, а неофициальный хёгношк (høgnorsk — «высокий норвежский») — более радикальным, чем нюношк. И хотя норвежцы могут получать образование на любом из двух официальных языков, около 86—90 % используют букмол или риксмол в качестве повседневного письменного языка, а нюношк используется 10—12 % населения. В более широкой перспективе букмол и риксмол чаще используются в городских и пригородных местностях, а нюношк — в сельской, в частности, в Западной Норвегии. Норвежская вещательная корпорация (NRK) вещает и на букмоле, и на нюношке; от всех государственных учреждений требуется поддерживать оба языка. Букмол или риксмол используются в 92 % всех печатных публикаций, нюношк — в 8 % (данные на 2000 год). В целом реалистичной оценкой использования нюношка считается около 10—12 % населения, или чуть меньше полумиллиона человек. Несмотря на опасения, что диалекты норвежского в конце концов уступят общему разговорному норвежскому языку, близкому к букмолу, диалекты и по сей день находят значительную поддержку в регионах, общественном мнении и народной политике. (ru)
  • Język norweski (norw. norsk) – język z grupy skandynawskiej języków germańskich. Dialekty norweskie tworzą z i kontinuum, w którym występuje zjawisko asymetrycznej wzajemnej zrozumiałości (osobom znającym norweski łatwiej jest zrozumieć języki skandynawskich sąsiadów). Współczesny język norweski nie posiada ujednoliconego standardu wymowy; wszystkie dialekty uchodzą za równorzędne. Do zapisu wykorzystywane są dwa standardy piśmiennicze: bokmål (dosł. „język książkowy”) oraz nynorsk (dosł. „nowonorweski”). Język posiada status urzędowego w Norwegii. Formalnie rzecz biorąc, oba warianty języka pisanego są równoważne i równouprawnione na podstawie ustawy o używaniu języka w urzędach publicznych z 1980 roku. W praktyce wariant nynorsk preferowany jest tylko przez około 10% użytkowników języka, mimo że większość lokalnych odmian języka jest przezeń znacznie lepiej oddawana na piśmie. Wpływ na to mają kwestie pozajęzykowe, związane z postrzeganiem obu form języka pisanego przez samych Norwegów, a także ich genezą – podczas gdy oparty na duńszczyźnie bokmål rozkwitał przede wszystkim w miastach, mający swe źródła w rodzimych norweskich dialektach nynorsk kojarzony jest głównie z obszarami wiejskimi. Norweski jest jednym z języków Rady Nordyckiej. Dzięki obywatele państw nordyckich mówiący po norwesku mają prawo korzystać z tego języka w kontaktach z urzędami państwowymi, nie ponosząc przy tym żadnych kosztów związanych z ewentualnym tłumaczeniem. Konwencja weszła w życie 1 marca 1987. (pl)
  • Norska (: norsk) är ett nordiskt språk som har stora dialektvariationer i talspråket och stora skillnader mellan olika standarder i skriftspråket. Norska talas av ungefär 4,3 miljoner människor, främst i Norge där det är officiellt språk (i vissa områden tillsammans med samiska). Norska talas också av 50 000 i USA, framförallt i Mellanvästern. Norska utgör tillsammans med svenska och danska de fastlandsnordiska språken, ett kontinuum av ömsesidigt begripliga dialekter i Skandinavien. Norska företer en blandning av västnordiska och östnordiska drag. Historiskt sett kan norska huvudsakligen härledas tillbaka till de västnordiska dialekterna av fornnordiska som även isländska och färöiska har utgått ifrån, men avståndet till de önordiska språken isländska och färöiska är i dag långt större än avståndet till de östnordiska språken danska och svenska. Det är vanskligt att avgränsa norska mot svenska och danska utifrån rent språkliga kriterier, och i själva verket kan modern norska sägas vara den skandinaviska dialekt (eller de skandinaviska dialekter) och det standardspråk (eller de standardspråk) som har sin geografiska och politiska koppling till Norge. Norsk rättskrivning ersattes delvis under senmedeltiden av danskt skriftspråk. Från mitten av 1800-talet uppstod landsmål, senare nynorska, som ett alternativt skriftspråk baserat på flera norska dialekter. Detta var upphovet till den norska språkstriden, en långvarig debatt mellan anhängarna av de olika målformerna och rättskrivningarna. I dag har alltså norskan två officiella skriftvarianter (målformer), bokmål och nynorska (nynorsk) där 87–89 procent av befolkningen använder bokmål som sitt viktigaste skriftspråk medan resten använder sig av nynorska. (sv)
  • O norueguês (norsk) é uma língua germânica falada por aproximadamente 5 milhões de pessoas principalmente na Noruega. Proximamente relacionada com o sueco e o dinamarquês, a língua norueguesa pertence ao grupo nórdico das línguas germânicas. O dinamarquês e o norueguês escritos são particularmente próximos, ao passo que a pronúncia norueguesa se assemelha mais ao sueco. Embora a pronúncia de todas as três línguas possa diferir significativamente, os falantes desses três idiomas geralmente compreendem-se entre si com facilidade. (pt)
  • 挪威語(Norsk),是日耳曼語族的一個分支,普遍通用於挪威,是挪威的官方語言。挪威語與瑞典語和丹麥語十分相似,所以這三種語言的人可以互相溝通。由於丹麥語從十六世紀至十九世紀期間一直是挪威地區的標準書面語言,以致近代的挪威語發展一直都受著愛國主義、城鄉隔閡以及的爭議所影響。 根據挪威法律和政策,現行的挪威語有兩套書寫形式,分別是書面挪威語(bokmål,又称音译博克莫尔挪威语)和新挪威語(nynorsk,又音译尼诺斯克挪威语)。兩種書寫挪威語的形式分別溫和地代表著保守和激進的書寫表達方式。書面挪威語和新挪威語還有他們非官方的版本,分別稱為國家挪威語和高地挪威語。 (zh)
  • Норвезька мова ( norsk) — мова з північної підгрупи германських мов, індо-європейської сім'ї мов, якою розмовляють у Норвегії. Історично норвезька мова найближча до фарерської та ісландської мов. Однак завдяки значному впливу данської мови і деякому впливу шведської, норвезька мова близька також і до цих мов. Сучасніша класифікація розміщує норвезьку мову разом з данською та шведською в групу материкових скандинавських мов, на відміну від острівних скандинавських мов. Через певну географічну ізоляцію окремих районів Норвегії існують значні розбіжності в словниковому складі, граматиці й синтаксисі серед діалектів норвезької. Протягом сторіч письмовою мовою Норвегії була данська. Як установлено законодавством й урядовою політикою, у країні є дві офіційні форми норвезької мови — букмол (bokmål, букв. «книжкова мова») та нюношк (nynorsk, букв. «нова норвезька»). Норвезька вважається однією з найпростіших мов для вивчення для тих, хто вільно володіє англійською. (uk)
dbo:iso6391Code
  • no
dbo:iso6392Code
  • nor
dbo:iso6393Code
  • nor
dbo:languageFamily
dbo:languageRegulator
dbo:spokenIn
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 21704 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 73784 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1122419345 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:agency
dbp:ancestor
dbp:date
  • 2020 (xsd:integer)
dbp:ethnicity
dbp:fam
dbp:familycolor
  • Indo-European (en)
dbp:glotto
  • norw1258 (en)
dbp:glottorefname
  • Norwegian (en)
dbp:iso
  • no (en)
  • nor (en)
dbp:lc
  • nb (en)
  • nn (en)
  • nob (en)
  • nno (en)
dbp:ld
  • Nynorsk (en)
  • Bokmål (en)
dbp:lingua
  • to (en)
  • to ; (en)
dbp:mapcaption
  • Areas where Norwegian is spoken, including North Dakota , western Wisconsin , and Minnesota . (en)
dbp:name
  • Norwegian (en)
dbp:nativename
  • (en)
dbp:notice
  • IPA (en)
dbp:script
dbp:speakers
  • 5320000 (xsd:integer)
dbp:stand
  • (en)
  • written (en)
dbp:states
dbp:wikiPageUsesTemplate
dbp:wordnet_type
dcterms:subject
gold:hypernym
rdf:type
rdfs:comment
  • Norvegiera (norsk) germaniar hizkuntza da, Norvegiako ofziala: mendebaleko eskandinaviarren azpitaldekoa da eta suedierarekin eta danierarekin antza handia du. Bi idaztarau ditu: bokmål («liburu hizkuntza») eta nynorsk («norvegiera berria»). Norvegiarrek bi idaztarauak ikasten dituzte, baina praktikan % 85-90 inguruk lehenengoa erabiltzen du, batez ere hiriko inguruetan: 2000an testuen % 92 bokmålez argitaratu ziren. (eu)
  • Is teanga Ghearmáinice Thuaidh í an Ioruais (san Ioruais: norsk) a labhraítear san Iorua den chuid is mó. Tá dhá chaighdeán ag an Ioruais, mar atá, an Nynorsk agus an Bokmål, agus stádas oifigiúil ag an dá shaghas sin Ioruaise sa tír. (ga)
  • Bahasa Norwegia (norsk) ialah salah satu bahasa dalam rumpun bahasa Indo-Eropa. Dalam rumpun bahasa ini, bahasa Norwegia masuk dalam kelompok rumpun bahasa Jermanik dengan sekitar 5 juta penutur di Norwegia, Kanada, Ekuador, Swedia, Uni Emirat Arab dan AS. (in)
  • ノルウェー語(ノルウェーご、norsk)は、インド・ヨーロッパ語族 ゲルマン語派 北ゲルマン語群に属する。古ノルド語から分化した言語である。話者の人口は約400万ほど。標準語として、デンマーク語やスウェーデン語と近縁のブークモールと、アイスランド語と同じ西スカンディナヴィア語群に分類されるニーノシュクが存在する。 (ja)
  • O norueguês (norsk) é uma língua germânica falada por aproximadamente 5 milhões de pessoas principalmente na Noruega. Proximamente relacionada com o sueco e o dinamarquês, a língua norueguesa pertence ao grupo nórdico das línguas germânicas. O dinamarquês e o norueguês escritos são particularmente próximos, ao passo que a pronúncia norueguesa se assemelha mais ao sueco. Embora a pronúncia de todas as três línguas possa diferir significativamente, os falantes desses três idiomas geralmente compreendem-se entre si com facilidade. (pt)
  • 挪威語(Norsk),是日耳曼語族的一個分支,普遍通用於挪威,是挪威的官方語言。挪威語與瑞典語和丹麥語十分相似,所以這三種語言的人可以互相溝通。由於丹麥語從十六世紀至十九世紀期間一直是挪威地區的標準書面語言,以致近代的挪威語發展一直都受著愛國主義、城鄉隔閡以及的爭議所影響。 根據挪威法律和政策,現行的挪威語有兩套書寫形式,分別是書面挪威語(bokmål,又称音译博克莫尔挪威语)和新挪威語(nynorsk,又音译尼诺斯克挪威语)。兩種書寫挪威語的形式分別溫和地代表著保守和激進的書寫表達方式。書面挪威語和新挪威語還有他們非官方的版本,分別稱為國家挪威語和高地挪威語。 (zh)
  • النَرْوِيجية أو النروجية (norsk) هي لغة جرمانية شمالية، يبلغ عدد الناطقين بها حوالي 5 ملايين نسمة، وينتشرون في النرويج حيث يشكلون غالبية السكان هناك، كما أنَّها لغة رسمية هناك، كما ينتشر الناطقون بالنرويجية كأقليات تتوزع في الدنمارك والولايات المتحدة الأمريكية وكندا. اللغة النرويجية مرتبطة بشكل كبير مع اللغتين السويدية، والدنماركية، حيث تنتمي هذه اللغات بالإضافة إلى اللغتين الفاروية والآيسلندية لعائلة اللغات الجرمانية الشمالية (المعروفة أيضاً باسم اللغات الإسكندنافية نسبة لمنطقة إسكندنافيا). الناطقون باللغة النرويجية عادة ما يستطيعون فهم اللغتين السويدية والدنماركية، تحدثاً وكتابة. (ar)
  • El noruec és una llengua parlada a Noruega. Provinent de l'antic nòrdic, és d'arrels germàniques i més concretament escandinaves. De la mateixa manera que passa amb altres llengües, té dos sistemes d'escriptura (a vegades vistos, fins i tot, com a llengües diferents), el bokmål i el nynorsk. El primer (a voltes conegut com a danonoruec), és el fruit de la norueguització del danès tal com es parlava a l'àrea d'Oslo al moment de la independència mentre que el segon està basat en els dialectes tradicionals de l'oest del país, lliures d'influència danesa, recopilats per Ivar Aasen. És per aquesta raó que la seva classificació és complicada: el nynorsk pertany a la branca occidental de les llengües germàniques (juntament amb les llengües insulars: feroès, islandès i l'antic norn) mentre que el (ca)
  • Norština (norsk [nɔʂːk]) je severogermánský jazyk, kterým hovoří Norové. Je úředním jazykem v Norsku (5 mil. obyvatel v roce 2017). Je vzájemně srozumitelná s dánštinou a švédštinou.Základem pro vznik norštiny byla v 1. tisíciletí stará severština. Během dánské nadvlády, trvající více než 400 let, ovlivňovala dánština především jazyk obyvatelstva měst a vzdělaných vrstev. Venkovské obyvatelstvo však hovořilo nářečími zachovávajícími staronorské prvky. Tento historický vývoj podmínil vznik specifické jazykové situace, kdy vedle sebe existují dvě rovnoprávné spisovné formy norského jazyka – v současnosti nazývané bokmål [ˈbuːkˌmɔːl] a nynorsk [ˈnyːˌnɔʂːk]. (cs)
  • Η νορβηγική γλώσσα ανήκει στην ινδοευρωπαϊκή οικογένεια γλωσσών και ειδικότερα στις . Έχει πολλά κοινά με τη Σουηδική, τη Δανική και τη Φεροϊκή γλώσσα. Ομιλείται από πέντε εκατομμύρια ανθρώπους, από τους οποίους σχεδόν όλοι κατοικούν στη Νορβηγία, όπου είναι και επίσημη γλώσσα. Τα Νορβηγικά έχουν δύο επίσημες γραπτές μορφές: * η μπουκμώλ (Bokmål, κυριολεκτικά «γλώσσα των βιβλίων») * η νεονορβηγικά (nynorsk, «Νεονορβηγική») Γενικά όλες οι μορφές των Νορβηγικών μοιάζουν με τα Σουηδικά και τα Δανικά, και έτσι Σουηδοί, Νορβηγοί και Δανοί μπορούν να αλληλοκατανοούνται. (el)
  • La norvega lingvo (norvege: norsk) estas nordĝermana lingvo, kiun oni parolas en Norvegio. Oni skribas ĝin per latinaj literoj, kun la samaj aldonaj literoj kiel la dana lingvo, nome Æ/æ, Ø/ø kaj Å/å. Kune kun la sveda kaj dana, la norvega lingvo estigas kontinuaĵon de pli-malpli reciproke kompreneblaj lokaj kaj regionaj variaĵoj. La norvega estas unu el la laborlingvoj de la . Laŭ la civitanoj de la Nordaj ŝtatoj, kiuj posedas la norvegan lingvon, povas uzi ĝin por interakti kun oficejoj en aliaj Nordaj ŝtatoj sen krompagoj por interpretado. (eo)
  • El noruego (norsk [nɔʂːk] o [nɔrsk]) es una lengua nórdica hablada principalmente en Noruega, donde es lengua oficial. Junto con el sueco y el danés, el noruego forma un continuum de variantes regionales y locales en mayor o menor medida inteligibles entre sí. Existen dos formas oficiales de noruego escrito: bokmål [ˈbuːkˌmɔːl] (literalmente: ‘lengua del libro’, ‘lengua literaria’) y nynorsk [ˈnyːˌnɔʂːk] (lit.: ‘nuevo noruego’). El Consejo Lingüístico Noruego recomienda el uso de los términos «noruego bokmål» y «noruego nynorsk». (es)
  • Die norwegische Sprache (Eigenbezeichnung norsk [nɔʃk] oder [nɔʀsk]), die die beiden Standardvarietäten bokmål [ˈbuːkmɔːl] und nynorsk [ˈnyːnɔʃk] oder [ˈnyːnɔʀsk] umfasst, gehört zum nordgermanischen Zweig der indogermanischen Sprachen. Norwegisch wird von etwa fünf Millionen Norwegern als Muttersprache gesprochen, von denen der größte Teil in Norwegen lebt, wo es Amtssprache ist. Es ist auch Arbeits- und Verkehrssprache im Nordischen Rat. Das Norwegische wurde im Laufe der Zeit in vier Varietäten standardisiert, von denen zwei heute amtlich anerkannt sind. (de)
  • Le norvégien (norsk en norvégien) est une langue germanique parlée en Norvège qui a pour racine historique le vieux norrois, utilisé depuis le Moyen Âge en Scandinavie. Le vieux norrois est aussi l'ancêtre direct du danois et du suédois modernes et a exercé une influence sensible sur le vieil anglais pour former l'anglais ; en France, il a fourni à l'ancien normand certains éléments de vocabulaire. Le norvégien actuel comporte en réalité un grand nombre de dialectes qui diffèrent autant entre eux que le danois ou le suédois en diffèrent. Il existe deux standards concurrents à l'écrit : (fr)
  • Norwegian (Norwegian: norsk) is a North Germanic language spoken mainly in Norway, where it is an official language. Along with Swedish and Danish, Norwegian forms a dialect continuum of more or less mutually intelligible local and regional varieties; some Norwegian and Swedish dialects, in particular, are very close. These Scandinavian languages, together with Faroese and Icelandic as well as some extinct languages, constitute the North Germanic languages. Faroese and Icelandic are not mutually intelligible with Norwegian in their spoken form because continental Scandinavian has diverged from them. While the two Germanic languages with the greatest numbers of speakers, English and German, have close similarities with Norwegian, neither is mutually intelligible with it. Norwegian is a desc (en)
  • Il norvegese (nome nativo: norsk) è una lingua appartenente al sottogruppo delle lingue germaniche settentrionali, del gruppo delle lingue germaniche e della famiglia delle lingue indoeuropee. Al 2022, è parlata da 5,3 milioni di parlanti totali. Il norvegese si caratterizza per il fatto di possedere due diverse forme scritte, entrambe usate ufficialmente in Norvegia: il bokmål e il nynorsk. (it)
  • 노르웨이어(: norsk 노르스크[*])는 노르웨이에서 사용되는 게르만어파 언어이다. 스웨덴어·덴마크어와 함께 북게르만어군에 속한다. 현재 노르웨이에서는 보크몰(bokmål: "책말")과 뉘노르스크(nynorsk: "신(新)노르웨이어")라는 두 가지 표준 문어가 쓰인다. 보크몰은 무엇보다도 전통적인 노르웨이어 표준을 계승한 만큼 구 덴마크어의 잔재를 많이 볼 수 있으며, 뉘노르스크는 이에 대해 덴마크어의 영향이 적은 서부 방언들을 기초로 만든 새로운 표준어다. 또 보크몰과 뉘노르스크 이외에도 공식 표준어는 아니지만 (riksmål: "나랏말")과 (høgnorsk: "고지(高地) 노르웨이어")라는 문어도 있는데 각각 보크몰과 뉘노르스크와 가깝지만 릭스몰은 보크몰보다, 회위노르스크는 뉘노르스크보다 보수적인 표준어다. 이 밖에 란스몰(landsmål: "시골말")로 통칭되는 각 지방의 방언들이 존재한다. (ko)
  • Het Noors (norsk) is een Noord-Germaanse of Scandinavische taal met ongeveer 4,5 miljoen sprekers. Het is een officiële taal in Noorwegen. Het Noors is nauw verwant aan de andere twee vasteland-Scandinavische talen, het Deens en het Zweeds. Deze drie talen zijn onderling redelijk verstaanbaar. Twee andere Scandinavische talen, het IJslands en het Faeröers, vertonen echter sterkere afwijkingen tegenover deze drie talen. (nl)
  • Język norweski (norw. norsk) – język z grupy skandynawskiej języków germańskich. Dialekty norweskie tworzą z i kontinuum, w którym występuje zjawisko asymetrycznej wzajemnej zrozumiałości (osobom znającym norweski łatwiej jest zrozumieć języki skandynawskich sąsiadów). Współczesny język norweski nie posiada ujednoliconego standardu wymowy; wszystkie dialekty uchodzą za równorzędne. Do zapisu wykorzystywane są dwa standardy piśmiennicze: bokmål (dosł. „język książkowy”) oraz nynorsk (dosł. „nowonorweski”). Język posiada status urzędowego w Norwegii. (pl)
  • Norska (: norsk) är ett nordiskt språk som har stora dialektvariationer i talspråket och stora skillnader mellan olika standarder i skriftspråket. Norska talas av ungefär 4,3 miljoner människor, främst i Norge där det är officiellt språk (i vissa områden tillsammans med samiska). Norska talas också av 50 000 i USA, framförallt i Mellanvästern. (sv)
  • Норвезька мова ( norsk) — мова з північної підгрупи германських мов, індо-європейської сім'ї мов, якою розмовляють у Норвегії. Історично норвезька мова найближча до фарерської та ісландської мов. Однак завдяки значному впливу данської мови і деякому впливу шведської, норвезька мова близька також і до цих мов. Сучасніша класифікація розміщує норвезьку мову разом з данською та шведською в групу материкових скандинавських мов, на відміну від острівних скандинавських мов. (uk)
  • Норве́жский язык (самоназвание: norsk [nɔʂːk]) — язык германской ветви, на котором говорят в Норвегии. Исторически норвежский наиболее близок фарерскому и исландскому языкам, однако благодаря значительному влиянию датского языка и некоторому влиянию шведского, норвежский близок этим языкам. Более современная классификация помещает норвежский вместе с датским и шведским в группу материковых скандинавских языков, в отличие от островных скандинавских языков. (ru)
rdfs:label
  • Norwegian language (en)
  • اللغة النرويجية (ar)
  • Noruec (ca)
  • Norština (cs)
  • Norwegische Sprache (de)
  • Νορβηγική γλώσσα (el)
  • Norvega lingvo (eo)
  • Idioma noruego (es)
  • Norvegiera (eu)
  • An Ioruais (ga)
  • Bahasa Norwegia (in)
  • Norvégien (fr)
  • Lingua norvegese (it)
  • ノルウェー語 (ja)
  • 노르웨이어 (ko)
  • Noors (nl)
  • Język norweski (pl)
  • Língua norueguesa (pt)
  • Norska (sv)
  • Норвежский язык (ru)
  • 挪威语 (zh)
  • Норвезька мова (uk)
rdfs:seeAlso
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
foaf:name
  • Norwegian (en)
is dbo:language of
is dbo:languageFamily of
is dbo:nationality of
is dbo:officialLanguage of
is dbo:originalLanguage of
is dbo:region of
is dbo:stateOfOrigin of
is dbo:wikiPageDisambiguates of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is dbp:ancestor of
is dbp:blankInfoSec of
is dbp:blankNameSec of
is dbp:classesOffered of
is dbp:commonLanguages of
is dbp:demographics2Info of
is dbp:demographicsType of
is dbp:fam of
is dbp:foreign of
is dbp:immigrant of
is dbp:lang of
is dbp:langs of
is dbp:language of
is dbp:languageorigin of
is dbp:languages of
is dbp:mediumOfLanguage of
is dbp:nationality of
is dbp:official of
is dbp:officialLanguages of
is dbp:origLang of
is dbp:origin of
is dbp:originalLanguage of
is dbp:otherLanguage of
is dbp:subheader of
is rdfs:seeAlso of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License