About: Precipitation

An Entity of Type: river, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

In meteorology, precipitation is any product of the condensation of atmospheric water vapor that falls under gravitational pull from clouds. The main forms of precipitation include drizzle, rain, sleet, snow, ice pellets, graupel and hail. Precipitation occurs when a portion of the atmosphere becomes saturated with water vapor (reaching 100% relative humidity), so that the water condenses and "precipitates" or falls. Thus, fog and mist are not precipitation but colloids, because the water vapor does not condense sufficiently to precipitate. Two processes, possibly acting together, can lead to air becoming saturated: cooling the air or adding water vapor to the air. Precipitation forms as smaller droplets coalesce via collision with other rain drops or ice crystals within a cloud. Short, in

Property Value
dbo:abstract
  • الهطول (جمع الهَطْل ) في علم الطقس: نزول الماء المتكاثف على شكل مطر أو ثلج أو بَرَد، أي يمكن أن يكون بشكل ماء سائل أو ماء مجمد. وتختلف كمية الهطولات ونوعها من منطقة إلى أخرى في العالم أو من مناخ إلى آخر. تقاس نسبة الهطول على سطح مستوٍ في حالة عدم جريانه في العادة بالمليمتر، ويستعمل كذلك الإنش كوحدة قياس. وفي بعض أقمار الكواكب يحدث هطول من غاز الميثان المتجمد. (ar)
  • En meteorologia, la precipitació és l'aigua procedent de l'atmosfera que es diposita sobre la superfície de la Terra en forma sòlida o líquida com a conseqüència dels processos de condensació i agregació que afecten al vapor d'aigua dins dels núvols. Les principals formes de precipitació són la pluja, la neu i la calamarsa. Perquè s'originin les precipitacions s'han de complir quatre condicions. Ascendència de l'aire i el seu refredament, condensació (en líquid) o sublimació (en sòlid) del vapor d'aigua i formació de núvols, un elevat contingut de vapor d'aigua i una alta humitat relativa, així com el creixement de les gotes d'aigua dels núvols. Les dues primeres condicions es donen amb facilitat a l'atmosfera, tanmateix, un cop format un núvol no és el més habitual que es formin precipitacions, per tant, les dues darreres condicions són molt importants i no tenen lloc en tots els casos. Per tal que els núvols donin precipitació abundant cal que es vagin alimentant d'aire humit constantment. Un dels mecanismes de transport de vapor d'aigua de zones tropicals cap a latituds mitjanes són els , s'estima que entre un 20-30% de la precipitació en zones de l'oest d'Europa i del centre i oest dels Estats Units està associada a aquest fenomen. Si no fos així la precipitació seria molt minsa, ja que, per exemple, un núvol de 2.000 metres de gruix només seria capaç de deixar 1 mm de precipitació abans de desaparèixer. La darrera condició és la més crítica, cal tenir en compte que les gotes de pluja tenen un diàmetre entre 0,5 mm i 3 mm (en alguns casos, fins a 7 mm) i les gotes d'aigua que formen els núvols no són més grans que entre 0,01 i 0,025 mm, la qual cosa vol dir que aproximadament el volum d'una gota de pluja és un milió de cops més gran que les que formen un núvol. Els efectes dels microclimes urbans porta a un increment de les precipitacions, tant en quantitat com en intensitat, que cauen sobre les ciutats. L'escalfament global també està causant canvis en els patrons de les precipitacions a nivell planetari. Els sistemes de classificació dels climes, com per exemple la classificació climàtica de Köppen, utilitzen la precipitació anual caiguda com a criteri de diferenciació entre règim climàtics. (ca)
  • Srážky jsou pojem zahrnující velkou část hydrometeorů. Jedná se o soustavu částic vody, vzniklých kondenzací vodní páry nebo sublimací a podobně (například zdvižením větrem z povrchu země), které padají z atmosféry na zemský povrch či kondenzují přímo na zemském povrchu. Srážky jsou jednou z hlavních částí koloběhu vody v přírodě. Průměrné množství a frekvence srážek jsou důležitou charakteristikou zeměpisných oblastí a rozhodujícím faktorem pro úspěšné provozování zemědělství. Globálně spadne průměrně 2,7 mm srážek za den. S růstem teploty poroste míra srážek i výparu. Výpar je ale složitý jev a závisí na teplotě (se kterou roste), slunečním zářením (ovlivněné množstvím oblaků), dostupnosti vody v půdě, ale i biologické transpirace, tedy celkové evapotranspirace. V ČR pro nejpesimističtější model RCP 8.5 je předpovězen hlavně nárůst srážek v zimě a neznatelná změna v létě. Světově průměrně spadne většina srážek na daném místě během doby 2 týdnů v roce. (cs)
  • Unter Niederschlag versteht man in der Meteorologie Wasser inklusive dessen Verunreinigungen, das aus Wolken, Nebel oder Dunst (beides Wolken in Kontakt mit dem Boden) oder wasserdampf­haltiger Luft (Luftfeuchtigkeit) stammt und das * infolge der Schwerkraft in flüssiger oder fester Form auf die Erde fällt * oder vom Wind aufgewirbelt wird * oder sich auf der Erdoberfläche ablagert oder abfließt * oder sich in fester Form aus (unterkühltem) Wasser als an Oberflächen anlagert * oder sich als Beschlag direkt durch Kondensation oder Resublimation an Objekten absetzt. Jegliches Wasser, das aus Niederschlägen auf die Erde gelangt, wird auch als Meteorwasser bezeichnet. Der Begriff ist heute vor allem in der Schweiz gebräuchlich. Umgangssprachlich werden die Begriffe Niederschlag und Regenwasser häufig synonym gebraucht. (de)
  • Υετός ονομάζεται κάθε πτώση ή εναπόθεση στο έδαφος προϊόντων του ύδατος (σε υγρή ή στερεά μορφή, επιμερισμένη) τα οποία προέρχονται από συμπύκνωση των υδρατμών της ατμόσφαιρας. Κυριότερες μορφές του υετού είναι η βροχή, το χιονόνερο, οι , το χαλάζι, το χιόνι, οι , οι παγοβελόνες, οι και ο , που δημιουργείται όμως στο έδαφος. Οι παραπάνω μορφές ονομάζονται και υδατώδη μετεωρολογικά κατακρημνίσματα, ή ατμοσφαιρικά υδατώδη κατακρημνίσματα, ή απλά κατακρημνίσματα ή και υδρομετέωρα όταν αναφέρονται στη μετεωρολογία. Η ποσότητα του ύδατος που πέφτει στο έδαφος υπό οποιαδήποτε μορφή του υετού μετριέται με ειδικό όργανο που λέγεται βροχόμετρο το οποίο και εκφράζει το ύψος που θα αποκτούσε το νερό εάν αυτό δεν εξατμιζόταν ή δεν το απορροφούσε το έδαφος ή δεν διέρρεε στη θάλασσα. Άλλο ένα όργανο, εκτός του βροχόμετρου, είναι και το αυτογραφικό όργανο, ο βροχογράφος. Η ομίχλη, η πάχνη και η δρόσος δεν ανήκουν στις μορφές του υετού. Τις μορφές του υετού, δηλαδή τα υδρομετέωρα, εξετάζει η επιστήμη της Μετεωρολογίας, στοχεύοντας στην όσο το δυνατόν πιο ανώδυνη αντιμετώπισή τους: οι γνώσεις, οι εμπειρίες και οι τεχνικές που ακολουθούνται ανάλογα, τόσο κατά τον τόπο που προσβάλουν (ξηρά, θάλασσα ή αέρα), όσο και κατά επιστήμη, τέχνη ή επαγγελματική - αθλητική δραστηριότητα. (el)
  • La nocio precipitaĵo signifas en la meteorologio akvon, kiu subenfalas en likva aŭ solida formo el la atmosfero al la grundo. Ĝi estiĝas tra kondensado de la aera humideco. La grando de la kondensitaj korpuskloj devas trapaŝi iun certan valoron, por ke estiĝu precipitaĵo sur la tera surfaco. Kun la precipitaĵo fermiĝas la atmosfera akvocirkulado. La ofteco kaj averaĝa kvanto de la precipitaĵo estas karakteriza por la geografia areo. La precipitaĵo estas faktoro de la loka klimato. Tiu ĉi tre gravas por la agrikulturo, ĉar la konvena precipitaĵa kvanto certigas sukcesan rikolton kaj determinas la kultiveblajn plantovariojn. En meteologio, precipitaĵo estas ajna produkto de la kondensado de atmosfera akvovaporo kiu falas per gravito.La ĉefaj formoj de precipitaĵo estas pluvo, neĝo, neĝpluvo, hajlo. Precipitaĵo okazas kiam parto de la atmosfero fariĝas supersaturita de akvovaporo, do akvo kondensiĝas kaj precipitas. Tial, nebulo kaj brumo ne estas precipitaĵoj sed suspensiaĵoj, ĉar la akvovaporo ne sufiĉe kondensiĝas por precipiti. Du procedoj, eble kune, povas saturigi la aeron: malvarmigi la aeron aŭ aldoni akvovaporon al la aero. Precipitado okazas kiam malgrandaj akveroj tuŝas aliajn akverojn aŭ glacierojn, kaj kuniĝas ene de nubo. Humida aero kiu estas levata de vento super tavolo de preskaŭfrida aero apud la tero eble kondensiĝas formante nubojn kaj pluvon. Tiu proceso tipe okazas dum frida pluvado. Senmova fronto ofte formiĝas apud frida pluvo kaj agas kiel fokuso por levi aeron. Se ĉeestas sufiĉa humido, la humido en la levata aero kondensiĝas en nubojn stratusajn kaj kumulonimbusajn. Fine la nubaj gutetoj kreskas sufiĉe por formi pluverojn kaj falas al la Tero kie ili frostiĝas kontaktante neŝirmitajn objektojn. Kie relative varmaj akvomasoj ĉeestas, ekzemple pro vaporiĝado de lagakvo, lagefekta neĝado fariĝas problemo subvente de la varmaj lagoj en la malvarma ciklona fluo malantaŭ ekstertropikaj ciklonoj. Tondroneĝo eblas en la koma kapo de ciklono kaj en lagefektaj zonoj. En montaj regionoj, forta precipitado eblas kie suprenira fluo estas maksimuma ĉe la alventa flanko de altaj montoj. Ĉe la subventa flanko de montoj, dezertaj klimatoj povas ekzisti pro seka areo kaŭzita de kunprema varmigado. La movado de la musona premtrogo aŭ intertropika konverĝa zono, alportas pluvajn sezonojn al savanaj regionoj. Precipitaĵo estas grava parto de la akvocirkulado, kaj faligas freŝan akvon sur la planedon. Proksimume 505,000 kubaj kilometroj da akvo falas kiel precipitaĵo ĉiujare; 398,000 kubaj kilometroj falas super la oceanoj kaj 107,000 kubaj kilometroj super grundo. Laŭ la areo de la Tero, tio signifas ke la tutgloba averaĝa precipitaĵo estas 990 mm, sed super grundo ĝi estas nur 715 mm. Meteologoj uzas averaĝajn pluvokvantojn por helpi distingi inter diversaj klimataj tipoj. (eo)
  • En meteorología, la precipitación es cualquier forma de hidrometeoro que cae de la atmósfera y llega a la superficie terrestre. Este fenómeno incluye lluvia, (tormenta) llovizna, nieve, aguanieve, granizo, pero no virga, neblina ni rocío, que son formas de condensación y no de precipitación. La cantidad de precipitación sobre un punto de la superficie terrestre es llamada pluviosidad, o monto pluviométrico. La precipitación es una parte importante del ciclo hidrológico, llevando agua dulce a la parte emergida de la corteza terrestre y, por ende, favoreciendo la vida en nuestro planeta, tanto de animales como de vegetales, que requieren agua para vivir. La precipitación se genera en las nubes, cuando alcanzan un punto de saturación; en este punto las gotas de agua aumentan de tamaño hasta alcanzar una masa en que se precipitan por la fuerza de gravedad. Es posible inseminar nubes para inducir la precipitación rociando un polvo fino o un químico apropiado (como el nitrato de plata) dentro de la nube, acelerando la formación de gotas de agua e incrementando la probabilidad de precipitación, aunque estas pruebas no han sido satisfactorias. Si bien la lluvia es la más frecuente de las precipitaciones, no deben olvidarse los otros tipos: la nevada y el granizo. Cada una de estas precipitaciones puede a su vez clasificarse en diversos tipos: El lugar más húmedo del planeta es el municipio de Puerto López, en Colombia, con una precipitación anual de 12 892 mm. Otras estimaciones apuntan a que Lloró y López de Micay en Colombia tuvieron una precipitación de 13 473 mm.​ (es)
  • Prezipitazioa, meteorologian, zerutik erorita lurzorura ailegatzen den edozein mota da (euria, elurra eta txingorra) eta horrek lurrera ekarritako ur kantitatea. Meteorologian, prezipitazioak aztertzen dituen adarra plubiometria da. Prezipitazioa ziklo hidrologikoaren zati nagusi bat da, ura lurzoruan ezartzen duelako. Hodeiek egiten dute prezipitazioa, eta lurzorura grabitateak eramaten du. Kantitatea eta maiztasuna, lekua eta urtaroaren arabera aldatzen da. (eu)
  • Les précipitations désignent toutes les formes de l'eau à l'état liquide ou solide provenant de l'atmosphère. Ces hydrométéores (cristaux de glace ou gouttelettes d'eau), ayant été soumis à des processus de condensation et d'agrégation à l'intérieur des nuages, sont devenus trop lourds pour demeurer en suspension dans l'atmosphère et tombent au sol ou s'évaporent en virga avant de l'atteindre. Les précipitations se caractérisent par trois principaux paramètres : leur volume, leur intensité et leur fréquence qui varient selon les lieux et les périodes (jours, mois ou années). Par extension, le terme peut également être utilisé pour des phénomènes similaires sur d'autres planètes ou lunes ayant une atmosphère. (fr)
  • Sa mheitéareolaíocht, is éard is frasaíocht ann ná aon táirge de chomhdhlúthú gal uisce atmaisféarach a thagann faoi tharraingt imtharraingteach ó scamaill. I measc na bpríomhfhoirmeacha frasaíochta tá ceobhrán, báisteach, flichshneachta, sneachta, millíní oighir, bogchlocha sneachta agus cloichshneachta . Tarlaíonn frasaíocht nuair a éiríonn cuid den atmaisféar sáithithe le gal uisce (ag baint amach bogthaise choibhneasta 100% ), ionas go comhdhlúthaíonn an t-uisce agus "frasaíonn" nó titeann sé. Dá bhrí sin, ní frasaíocht iad ceo nó ceobhrán ach collóidigh, toisc nach bhfuil an gal uisce comhdhlúite go leor chun frasú. Is féidir le dhá phróiseas, b'fhéidir ag gníomhú le chéile, a bheith ina chúis le haer a bheith sáithithe: an t-aer a fhuarú nó gal uisce a chur leis an aer. Cruthaíonn frasaíocht de réir mar a thagann braoiníní níos lú le chéile trí imbhualadh le braonta fearthainne eile nó le criostail oighir laistigh de scamall. Tugtar ceathanna ar thréimhsí gearra, diana báistí in áiteanna scaipthe. (ga)
  • In meteorology, precipitation is any product of the condensation of atmospheric water vapor that falls under gravitational pull from clouds. The main forms of precipitation include drizzle, rain, sleet, snow, ice pellets, graupel and hail. Precipitation occurs when a portion of the atmosphere becomes saturated with water vapor (reaching 100% relative humidity), so that the water condenses and "precipitates" or falls. Thus, fog and mist are not precipitation but colloids, because the water vapor does not condense sufficiently to precipitate. Two processes, possibly acting together, can lead to air becoming saturated: cooling the air or adding water vapor to the air. Precipitation forms as smaller droplets coalesce via collision with other rain drops or ice crystals within a cloud. Short, intense periods of rain in scattered locations are called showers. Moisture that is lifted or otherwise forced to rise over a layer of sub-freezing air at the surface may be condensed into clouds and rain. This process is typically active when freezing rain occurs. A stationary front is often present near the area of freezing rain and serves as the focus for forcing and rising air. Provided there is necessary and sufficient atmospheric moisture content, the moisture within the rising air will condense into clouds, namely nimbostratus and cumulonimbus if significant precipitation is involved. Eventually, the cloud droplets will grow large enough to form raindrops and descend toward the Earth where they will freeze on contact with exposed objects. Where relatively warm water bodies are present, for example due to water evaporation from lakes, lake-effect snowfall becomes a concern downwind of the warm lakes within the cold cyclonic flow around the backside of extratropical cyclones. Lake-effect snowfall can be locally heavy. Thundersnow is possible within a cyclone's comma head and within lake effect precipitation bands. In mountainous areas, heavy precipitation is possible where upslope flow is maximized within windward sides of the terrain at elevation. On the leeward side of mountains, desert climates can exist due to the dry air caused by compressional heating. Most precipitation occurs within the tropics and is caused by convection. The movement of the monsoon trough, or intertropical convergence zone, brings rainy seasons to savannah regions. Precipitation is a major component of the water cycle, and is responsible for depositing fresh water on the planet. Approximately 505,000 cubic kilometres (121,000 cu mi) of water falls as precipitation each year: 398,000 cubic kilometres (95,000 cu mi) over oceans and 107,000 cubic kilometres (26,000 cu mi) over land. Given the Earth's surface area, that means the globally averaged annual precipitation is 990 millimetres (39 in), but over land it is only 715 millimetres (28.1 in). Climate classification systems such as the Köppen climate classification system use average annual rainfall to help differentiate between differing climate regimes. Global warming is already causing changes to weather, increasing precipitation in some geographies, and reducing it in others, resulting in additional extreme weather. Precipitation may occur on other celestial bodies. Saturn's largest satellite, Titan, hosts methane precipitation as a slow-falling drizzle, which has been observed as Rain puddles at its equator and polar regions. (en)
  • Dalam meteorologi, presipitasi (juga dikenal sebagai satu kelas dalam hidrometeor, yang merupakan fenomena atmosferik) adalah setiap produk dari kondensasi uap air di atmosfer. Ia terjadi ketika atmosfer (yang merupakan suatu larutan gas raksasa) menjadi jenuh dan air kemudian terkondensasi dan keluar dari larutan tersebut (terpresipitasi). Udara menjadi jenuh melalui dua proses, pendinginan atau penambahan uap air. Presipitasi yang mencapai permukaan bumi dapat menjadi beberapa bentuk, termasuk diantaranya hujan, hujan beku, , salju, , and hujan es. Virga adalah presipitasi yang pada mulanya jatuh ke Bumi tetapi menguap sebelum mencapai permukaannya. Presipitasi adalah komponen penting dalam siklus air dan menjadi sumber sebagian besar air tawar di Bumi. Sekitar 505.000 km3 air turun melalui proses presipitasi tiap tahunnya, sebanyak 398.000 km3 turun . Bila didasarkan pada luasan permukaan Bumi, presipitasi tahunan global adalah sekitar 1 m, dan presipitasi tahunan rata-rata di atas lautan sekitar 1,1 m. Presipitasi perlu diukur untuk mendapatkan data hujan yang sangat berguna bagi perencanaan hidrologis, semisal perencanaan pembangunan bendung, dam, dan sebagainya. (in)
  • Con il termine precipitazione si intendono, in meteorologia, tutti i fenomeni di trasferimento di acqua allo stato liquido o solido dall'atmosfera al suolo, come pioggia, neve, grandine, rugiada e brina, rappresentando una fase dell'intero ciclo idrologico. Queste acque, che tornano in genere a evaporare (a differenza di quelle litosferiche circolanti in permanenza nel terreno), sono anche dette acque meteoriche. (it)
  • ( 다른 뜻에 대해서는 강수 (동음이의) 문서를 참고하십시오.) 강수(降水, 영어: Precipitation, meteoric water) 현상은 지구의 물 순환 중에서 수증기가 응축하여 땅에 내리는 모든 것을 뜻하는 기상학 용어이다. 비와 눈 뿐만 아니라 우박 외에 일명 싸라기눈, 진눈깨비, 이슬도 강수에 포함한다. 강수 현상으로 떨어진 모든 강수의 양을 합친 것을 강수량이라고 말한다. 또, 강수 현상이 일정한 시간 동안 일어날 확률을 이라고 한다. (ko)
  • 降水(こうすい)とは、水蒸気が凝結して大気中において形成される液体または固体の水が、重力により落下する現象を指す気象学用語。降水現象ともいう。気象現象の1つであり、大気水象(hydrometeor)に分類される。地球上の水循環サイクルの1部分であり、大気から陸上や海洋への水の移動を担う。個々には、雨、雪、霙(みぞれ)、霰(あられ)、雹(ひょう)などが含まれる。霧、靄(もや)はそれらを構成する水滴が小さく浮遊しており、また霜は大気中の水蒸気が物体表面に直接昇華して起こるため、それぞれ降水には含まれない。 地上における(厳密には海上も含める)降水の量は降水量で表される。また、降水現象が一定時間に起こる確率を予報する手法を降水確率予報といい、日本では一定時限(ある時間帯内)に積算1mm以上の降水がある確率を降水確率という。 降水の観測方法はいくつかある。定量的な観測では雨量計を用いる。アメダスに採用されている転倒ます型雨量計は内蔵ヒーターが雪などを溶かして観測できる仕組みとなっている。雨が降っているがどうか(降り出し・降り止み)の観測には目視のほか、計器ではを用いる。降水の形態、特に雪・霙・霰・雹などを観測・区別する方法は目視が中心である。広い範囲の降水を面的に観測する方法として気象レーダーがあり、降水の分布や強度を観測でき、連続観測により降水の移動や変化を観測・推測できる。 (ja)
  • Opad atmosferyczny, hydrometeor – ogół ciekłych lub stałych produktów kondensacji pary wodnej spadających z chmur na powierzchnię Ziemi, unoszących się w powietrzu oraz osiadających na powierzchni Ziemi i przedmiotach. Opady dzielimy na: osiadające - osady, unoszące się w powietrzu i spadające na powierzchnię ziemi. Do opadów spadających na powierzchnię ziemi zalicza się: deszcz, mżawkę, śnieg, krupy oraz grad. Opad, który nie dociera do powierzchni Ziemi, nazywa się virgą. (pl)
  • Neerslag is een verzameling waterdeeltjes die uit een wolk of een groep van wolken valt en het aardoppervlak bereikt. De waterdeeltjes kunnen zowel vast als vloeibaar zijn en kristalvormig of amorf, meer specifiek regen, hagel, mist, korrelhagel, ijsregen, ijsnaalden en sneeuw. Neerslag is mogelijk doordat water verdampt in de atmosfeer om daarna te condenseren in wolken. Het is daarmee een belangrijk onderdeel van de waterkringloop. De neerslag op aarde is gemiddeld zo'n 1130 mm per jaar; 1270 boven de oceanen en 800 boven land. Dit varieert lokaal echter sterk, van 50 tot 200 mm per jaar in woestijngebieden tot meer dan 10.000 mm per jaar zeer lokaal in tropische gebieden. Jaarlijks valt er zo'n 577.000 km³ neerslag, waarvan ongeveer 20% boven land. Aangezien het volume water in de atmosfeer 12.900 km³ is – slechts 0,001% van de hydrosfeer, de totale watervoorraad op aarde – ververst het water zich daar elke acht dagen, ongeveer 45 maal per jaar. De hoeveelheid water in de atmosfeer is beperkt en varieert tussen 0,001 en zo'n 5%, maar is wel van grote invloed op het weer en de energiebalans. De hoeveelheid neemt af met de hoogte, zodat vrijwel al het water in de dampkring zich bevindt in de troposfeer. Neerslag is ook het belangrijkste verwijderingsmechanisme van luchtverontreiniging. Zo'n 80-90% daarvan vindt plaats via natte verwijdering. Daarnaast is neerslag een onderdeel van het (GEC), meer specifiek de atmosferische elektriciteit. Via neerslag is er een ladingstransport richting aarde van zo'n +90 coulomb/km²/jaar naast de , bliksem en puntontladingen. (nl)
  • Nederbörd är vatten i olika former som faller från jordens atmosfär. Formellt lyder definitionen att nederbörd är alla flytande eller fasta former av vattenpartiklar som har sitt ursprung i atmosfären och faller ner till jordens yta. Nederbörd inkluderar formellt således inte exempelvis fallande sand från sandstormar eller fallstrimmor. Nederbörd förekommer i form av regn, snö och hagel. Ofta anges mängden nederbörd i millimeter, vilket då syftar till hur högt vattnet (i flytande form) skulle nå ovan marken om det inte sjönk undan. 1 millimeter nederbörd är samma sak som 1 liter/m². Vid snö anges snötäcket ofta i centimeter, men då är det liggande snö som avses och inte själva snöfallet; flera snöfall utan mellanliggande töväder leder till ett snötäcke som bara byggs på. För att nederbörd ska bildas krävs luftfuktighet, kondensationskärnor och avkylning. Tre viktiga typer av nederbörd är orografisk nederbörd, frontnederbörd och konvektiv nederbörd. Nederbördsmätning sker i särskilda mätkärl där öppningens area är 200 cm². Mätkärlet omges av ett koniskt vindskydd som minskar turbulensen runt mätaren. Nederbörden hälls ner i ett graderat mätglas där noggrannheten är 0,1 mm. I Sverige rapporteras nederbörden till SMHI 07.00 svensk normaltid. Vissa stationer rapporterar även 19.00. Typisk nederbörd är i Sverige mellan 20 och 100 mm per månad, beroende på årstid och plats. Vid en kraftig åskskur kommer typiskt 1 mm/min, men extremvärden upp till 31 mm/min har uppmätts. Rekordet för årsnederbörd i Sverige är 1866 mm, uppmätt 2008 i i Västergötland. Moln som avger nederbörd benämns med det ytterligare kännetecknet praecipitatio. (sv)
  • Атмосфе́рні о́пади — вода в рідкому чи твердому стані, що випадає з хмар чи безпосередньо з повітря на земну поверхню та предмети. З хмар випадають: дощ, мряка, сніг, мокрий сніг, крупа, град, льодяний дощ. З повітря виділяються: роса, , іній, , паморозь. (uk)
  • Em meteorologia, precipitação descreve qualquer tipo de fenômeno relacionado à queda de água do céu. Isso inclui neve, chuva e chuva de granizo. A precipitação é uma parte importante do ciclo hidrológico, sendo responsável por retornar a maior parte da água doce ao planeta, sendo assim principal fonte de abastecimento dos sistemas hídricos, representando uma variável climática importante para todos os ecossistemas e principalmente para nós, seres humanos. A variabilidade temporal e espacial da precipitação influencia o comportamento da disponibilidade hídrica de uma bacia, constituindo como um importante fator nos processos de escoamento superficial direto, infiltração, evaporação, transpiração, recarga dos aquíferos, sendo a base da vazão dos cursos de água, entre outros. A precipitação ocorre quando o vapor de água está presente na atmosfera . As nuvens formam-se pela condensação de vapor d’água presente na atmosfera em função do gradiente térmico da camada gasosa que envolve a terra - em torno de aproximadamente 0,65ºC/100m. O gradiente térmico é causado pela aumento da distância do solo e redução da densidade do ar. Para que haja, pois, a condensação do vapor d’água e formação de nuvens é necessário que uma massa de ar seja elevada. Com a elevação da massa de ar até uma altura na qual a pressão é menor, provocando a expansão que esfria o ar, por diminuir a frequência de colisão entre as moléculas. O esfriamento do ar é conhecido como adiabático, por não ocorrer perdas de calor para o meio. Com isso, a causa básica para a ocorrência de chuva é a ascensão de uma massa de ar húmida. (pt)
  • Атмосфе́рные оса́дки, ср. гидрометеоры — атмосферные явления, связанные с присутствием в атмосфере воды в жидком или твёрдом состоянии, выпадающей из облаков или осаждающейся из воздуха на земную поверхность и какие-либо предметы. Механизм образования осадков в облаках сформулировал Тур Бержерон в 1933 году. Различают: * обложны́е осадки, связанные преимущественно с тёплыми фронтами; * ливневые осадки, связанные преимущественно с холодными фронтами. Осадки измеряются толщиной слоя выпавшей воды в миллиметрах. В среднем на земном шаре выпадает около 1000 мм осадков в год, а в пустынях и в высоких широтах — менее 250 мм в год. На метеорологических станциях измерение количества осадков производится осадкомерами (до 1950-х годов использовались дождемеры), а интенсивность жидких осадков измеряется . Для больших площадей интенсивность осадков оценивается приближённо с помощью метеорологических радиолокаторов. Осадки — одно из звеньев влагооборота на Земле. Многолетнее, среднемесячное, сезонное, годовое количество осадков, их распределение по земной поверхности, годовой и суточный ход, повторяемость, интенсивность являются определяющими характеристиками климата, имеющими существенное значение для сельского хозяйства и многих других отраслей народного хозяйства. (ru)
  • 降雨是指在大氣中冷凝的水汽以不同方式下降到地球表面的天气现象。大气中的水汽几乎全部集中于对流层中,气温越高,大气可以容纳的水汽含量就越多,反之就越少。一定温度下,当空气不可容纳更多的水汽时,称为饱和空气。当空气中的水汽含量超过饱和水汽压,达到过饱和状态时,则发生水汽凝结。 过饱和空气的形成主要是由于空气的上升运动。随着空气团上升,气温下降,饱和水汽压降低,当饱和水汽压低于实际水汽压时,就形成过饱和状态。在凝结核的作用下,水汽凝结成云。云中的云滴、冰晶体积太小,其受到上升气流的托举,可以悬浮在空中。当云中微粒继续上升冷却,或者云外不断有水汽输入云中,使云滴不断增大,以致上升气流无法托住的时候,就逐渐降落下来,形成雨、雪、雹等天气。 (zh)
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 286260 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 88524 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1124233985 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:date
  • January 2022 (en)
dbp:reason
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:subject
rdf:type
rdfs:comment
  • الهطول (جمع الهَطْل ) في علم الطقس: نزول الماء المتكاثف على شكل مطر أو ثلج أو بَرَد، أي يمكن أن يكون بشكل ماء سائل أو ماء مجمد. وتختلف كمية الهطولات ونوعها من منطقة إلى أخرى في العالم أو من مناخ إلى آخر. تقاس نسبة الهطول على سطح مستوٍ في حالة عدم جريانه في العادة بالمليمتر، ويستعمل كذلك الإنش كوحدة قياس. وفي بعض أقمار الكواكب يحدث هطول من غاز الميثان المتجمد. (ar)
  • Prezipitazioa, meteorologian, zerutik erorita lurzorura ailegatzen den edozein mota da (euria, elurra eta txingorra) eta horrek lurrera ekarritako ur kantitatea. Meteorologian, prezipitazioak aztertzen dituen adarra plubiometria da. Prezipitazioa ziklo hidrologikoaren zati nagusi bat da, ura lurzoruan ezartzen duelako. Hodeiek egiten dute prezipitazioa, eta lurzorura grabitateak eramaten du. Kantitatea eta maiztasuna, lekua eta urtaroaren arabera aldatzen da. (eu)
  • Con il termine precipitazione si intendono, in meteorologia, tutti i fenomeni di trasferimento di acqua allo stato liquido o solido dall'atmosfera al suolo, come pioggia, neve, grandine, rugiada e brina, rappresentando una fase dell'intero ciclo idrologico. Queste acque, che tornano in genere a evaporare (a differenza di quelle litosferiche circolanti in permanenza nel terreno), sono anche dette acque meteoriche. (it)
  • ( 다른 뜻에 대해서는 강수 (동음이의) 문서를 참고하십시오.) 강수(降水, 영어: Precipitation, meteoric water) 현상은 지구의 물 순환 중에서 수증기가 응축하여 땅에 내리는 모든 것을 뜻하는 기상학 용어이다. 비와 눈 뿐만 아니라 우박 외에 일명 싸라기눈, 진눈깨비, 이슬도 강수에 포함한다. 강수 현상으로 떨어진 모든 강수의 양을 합친 것을 강수량이라고 말한다. 또, 강수 현상이 일정한 시간 동안 일어날 확률을 이라고 한다. (ko)
  • 降水(こうすい)とは、水蒸気が凝結して大気中において形成される液体または固体の水が、重力により落下する現象を指す気象学用語。降水現象ともいう。気象現象の1つであり、大気水象(hydrometeor)に分類される。地球上の水循環サイクルの1部分であり、大気から陸上や海洋への水の移動を担う。個々には、雨、雪、霙(みぞれ)、霰(あられ)、雹(ひょう)などが含まれる。霧、靄(もや)はそれらを構成する水滴が小さく浮遊しており、また霜は大気中の水蒸気が物体表面に直接昇華して起こるため、それぞれ降水には含まれない。 地上における(厳密には海上も含める)降水の量は降水量で表される。また、降水現象が一定時間に起こる確率を予報する手法を降水確率予報といい、日本では一定時限(ある時間帯内)に積算1mm以上の降水がある確率を降水確率という。 降水の観測方法はいくつかある。定量的な観測では雨量計を用いる。アメダスに採用されている転倒ます型雨量計は内蔵ヒーターが雪などを溶かして観測できる仕組みとなっている。雨が降っているがどうか(降り出し・降り止み)の観測には目視のほか、計器ではを用いる。降水の形態、特に雪・霙・霰・雹などを観測・区別する方法は目視が中心である。広い範囲の降水を面的に観測する方法として気象レーダーがあり、降水の分布や強度を観測でき、連続観測により降水の移動や変化を観測・推測できる。 (ja)
  • Opad atmosferyczny, hydrometeor – ogół ciekłych lub stałych produktów kondensacji pary wodnej spadających z chmur na powierzchnię Ziemi, unoszących się w powietrzu oraz osiadających na powierzchni Ziemi i przedmiotach. Opady dzielimy na: osiadające - osady, unoszące się w powietrzu i spadające na powierzchnię ziemi. Do opadów spadających na powierzchnię ziemi zalicza się: deszcz, mżawkę, śnieg, krupy oraz grad. Opad, który nie dociera do powierzchni Ziemi, nazywa się virgą. (pl)
  • Атмосфе́рні о́пади — вода в рідкому чи твердому стані, що випадає з хмар чи безпосередньо з повітря на земну поверхню та предмети. З хмар випадають: дощ, мряка, сніг, мокрий сніг, крупа, град, льодяний дощ. З повітря виділяються: роса, , іній, , паморозь. (uk)
  • 降雨是指在大氣中冷凝的水汽以不同方式下降到地球表面的天气现象。大气中的水汽几乎全部集中于对流层中,气温越高,大气可以容纳的水汽含量就越多,反之就越少。一定温度下,当空气不可容纳更多的水汽时,称为饱和空气。当空气中的水汽含量超过饱和水汽压,达到过饱和状态时,则发生水汽凝结。 过饱和空气的形成主要是由于空气的上升运动。随着空气团上升,气温下降,饱和水汽压降低,当饱和水汽压低于实际水汽压时,就形成过饱和状态。在凝结核的作用下,水汽凝结成云。云中的云滴、冰晶体积太小,其受到上升气流的托举,可以悬浮在空中。当云中微粒继续上升冷却,或者云外不断有水汽输入云中,使云滴不断增大,以致上升气流无法托住的时候,就逐渐降落下来,形成雨、雪、雹等天气。 (zh)
  • En meteorologia, la precipitació és l'aigua procedent de l'atmosfera que es diposita sobre la superfície de la Terra en forma sòlida o líquida com a conseqüència dels processos de condensació i agregació que afecten al vapor d'aigua dins dels núvols. Les principals formes de precipitació són la pluja, la neu i la calamarsa. (ca)
  • Srážky jsou pojem zahrnující velkou část hydrometeorů. Jedná se o soustavu částic vody, vzniklých kondenzací vodní páry nebo sublimací a podobně (například zdvižením větrem z povrchu země), které padají z atmosféry na zemský povrch či kondenzují přímo na zemském povrchu. Srážky jsou jednou z hlavních částí koloběhu vody v přírodě. Průměrné množství a frekvence srážek jsou důležitou charakteristikou zeměpisných oblastí a rozhodujícím faktorem pro úspěšné provozování zemědělství. Globálně spadne průměrně 2,7 mm srážek za den. S růstem teploty poroste míra srážek i výparu. Výpar je ale složitý jev a závisí na teplotě (se kterou roste), slunečním zářením (ovlivněné množstvím oblaků), dostupnosti vody v půdě, ale i biologické transpirace, tedy celkové evapotranspirace. V ČR pro nejpesimističtěj (cs)
  • Υετός ονομάζεται κάθε πτώση ή εναπόθεση στο έδαφος προϊόντων του ύδατος (σε υγρή ή στερεά μορφή, επιμερισμένη) τα οποία προέρχονται από συμπύκνωση των υδρατμών της ατμόσφαιρας. Κυριότερες μορφές του υετού είναι η βροχή, το χιονόνερο, οι , το χαλάζι, το χιόνι, οι , οι παγοβελόνες, οι και ο , που δημιουργείται όμως στο έδαφος. Οι παραπάνω μορφές ονομάζονται και υδατώδη μετεωρολογικά κατακρημνίσματα, ή ατμοσφαιρικά υδατώδη κατακρημνίσματα, ή απλά κατακρημνίσματα ή και υδρομετέωρα όταν αναφέρονται στη μετεωρολογία. Η ομίχλη, η πάχνη και η δρόσος δεν ανήκουν στις μορφές του υετού. (el)
  • La nocio precipitaĵo signifas en la meteorologio akvon, kiu subenfalas en likva aŭ solida formo el la atmosfero al la grundo. Ĝi estiĝas tra kondensado de la aera humideco. La grando de la kondensitaj korpuskloj devas trapaŝi iun certan valoron, por ke estiĝu precipitaĵo sur la tera surfaco. Kun la precipitaĵo fermiĝas la atmosfera akvocirkulado. La ofteco kaj averaĝa kvanto de la precipitaĵo estas karakteriza por la geografia areo. La precipitaĵo estas faktoro de la loka klimato. Tiu ĉi tre gravas por la agrikulturo, ĉar la konvena precipitaĵa kvanto certigas sukcesan rikolton kaj determinas la kultiveblajn plantovariojn. (eo)
  • Unter Niederschlag versteht man in der Meteorologie Wasser inklusive dessen Verunreinigungen, das aus Wolken, Nebel oder Dunst (beides Wolken in Kontakt mit dem Boden) oder wasserdampf­haltiger Luft (Luftfeuchtigkeit) stammt und das * infolge der Schwerkraft in flüssiger oder fester Form auf die Erde fällt * oder vom Wind aufgewirbelt wird * oder sich auf der Erdoberfläche ablagert oder abfließt * oder sich in fester Form aus (unterkühltem) Wasser als an Oberflächen anlagert * oder sich als Beschlag direkt durch Kondensation oder Resublimation an Objekten absetzt. (de)
  • En meteorología, la precipitación es cualquier forma de hidrometeoro que cae de la atmósfera y llega a la superficie terrestre. Este fenómeno incluye lluvia, (tormenta) llovizna, nieve, aguanieve, granizo, pero no virga, neblina ni rocío, que son formas de condensación y no de precipitación. La cantidad de precipitación sobre un punto de la superficie terrestre es llamada pluviosidad, o monto pluviométrico. (es)
  • Les précipitations désignent toutes les formes de l'eau à l'état liquide ou solide provenant de l'atmosphère. Ces hydrométéores (cristaux de glace ou gouttelettes d'eau), ayant été soumis à des processus de condensation et d'agrégation à l'intérieur des nuages, sont devenus trop lourds pour demeurer en suspension dans l'atmosphère et tombent au sol ou s'évaporent en virga avant de l'atteindre. Les précipitations se caractérisent par trois principaux paramètres : leur volume, leur intensité et leur fréquence qui varient selon les lieux et les périodes (jours, mois ou années). (fr)
  • Sa mheitéareolaíocht, is éard is frasaíocht ann ná aon táirge de chomhdhlúthú gal uisce atmaisféarach a thagann faoi tharraingt imtharraingteach ó scamaill. I measc na bpríomhfhoirmeacha frasaíochta tá ceobhrán, báisteach, flichshneachta, sneachta, millíní oighir, bogchlocha sneachta agus cloichshneachta . Tarlaíonn frasaíocht nuair a éiríonn cuid den atmaisféar sáithithe le gal uisce (ag baint amach bogthaise choibhneasta 100% ), ionas go comhdhlúthaíonn an t-uisce agus "frasaíonn" nó titeann sé. Dá bhrí sin, ní frasaíocht iad ceo nó ceobhrán ach collóidigh, toisc nach bhfuil an gal uisce comhdhlúite go leor chun frasú. Is féidir le dhá phróiseas, b'fhéidir ag gníomhú le chéile, a bheith ina chúis le haer a bheith sáithithe: an t-aer a fhuarú nó gal uisce a chur leis an aer. Cruthaíonn f (ga)
  • In meteorology, precipitation is any product of the condensation of atmospheric water vapor that falls under gravitational pull from clouds. The main forms of precipitation include drizzle, rain, sleet, snow, ice pellets, graupel and hail. Precipitation occurs when a portion of the atmosphere becomes saturated with water vapor (reaching 100% relative humidity), so that the water condenses and "precipitates" or falls. Thus, fog and mist are not precipitation but colloids, because the water vapor does not condense sufficiently to precipitate. Two processes, possibly acting together, can lead to air becoming saturated: cooling the air or adding water vapor to the air. Precipitation forms as smaller droplets coalesce via collision with other rain drops or ice crystals within a cloud. Short, in (en)
  • Dalam meteorologi, presipitasi (juga dikenal sebagai satu kelas dalam hidrometeor, yang merupakan fenomena atmosferik) adalah setiap produk dari kondensasi uap air di atmosfer. Ia terjadi ketika atmosfer (yang merupakan suatu larutan gas raksasa) menjadi jenuh dan air kemudian terkondensasi dan keluar dari larutan tersebut (terpresipitasi). Udara menjadi jenuh melalui dua proses, pendinginan atau penambahan uap air. Presipitasi yang mencapai permukaan bumi dapat menjadi beberapa bentuk, termasuk diantaranya hujan, hujan beku, , salju, , and hujan es. Virga adalah presipitasi yang pada mulanya jatuh ke Bumi tetapi menguap sebelum mencapai permukaannya. (in)
  • Neerslag is een verzameling waterdeeltjes die uit een wolk of een groep van wolken valt en het aardoppervlak bereikt. De waterdeeltjes kunnen zowel vast als vloeibaar zijn en kristalvormig of amorf, meer specifiek regen, hagel, mist, korrelhagel, ijsregen, ijsnaalden en sneeuw. Neerslag is mogelijk doordat water verdampt in de atmosfeer om daarna te condenseren in wolken. Het is daarmee een belangrijk onderdeel van de waterkringloop. Neerslag is ook het belangrijkste verwijderingsmechanisme van luchtverontreiniging. Zo'n 80-90% daarvan vindt plaats via natte verwijdering. (nl)
  • Nederbörd är vatten i olika former som faller från jordens atmosfär. Formellt lyder definitionen att nederbörd är alla flytande eller fasta former av vattenpartiklar som har sitt ursprung i atmosfären och faller ner till jordens yta. Nederbörd inkluderar formellt således inte exempelvis fallande sand från sandstormar eller fallstrimmor. För att nederbörd ska bildas krävs luftfuktighet, kondensationskärnor och avkylning. Tre viktiga typer av nederbörd är orografisk nederbörd, frontnederbörd och konvektiv nederbörd. Moln som avger nederbörd benämns med det ytterligare kännetecknet praecipitatio. (sv)
  • Em meteorologia, precipitação descreve qualquer tipo de fenômeno relacionado à queda de água do céu. Isso inclui neve, chuva e chuva de granizo. A precipitação é uma parte importante do ciclo hidrológico, sendo responsável por retornar a maior parte da água doce ao planeta, sendo assim principal fonte de abastecimento dos sistemas hídricos, representando uma variável climática importante para todos os ecossistemas e principalmente para nós, seres humanos. A variabilidade temporal e espacial da precipitação influencia o comportamento da disponibilidade hídrica de uma bacia, constituindo como um importante fator nos processos de escoamento superficial direto, infiltração, evaporação, transpiração, recarga dos aquíferos, sendo a base da vazão dos cursos de água, entre outros. (pt)
  • Атмосфе́рные оса́дки, ср. гидрометеоры — атмосферные явления, связанные с присутствием в атмосфере воды в жидком или твёрдом состоянии, выпадающей из облаков или осаждающейся из воздуха на земную поверхность и какие-либо предметы. Механизм образования осадков в облаках сформулировал Тур Бержерон в 1933 году. Различают: * обложны́е осадки, связанные преимущественно с тёплыми фронтами; * ливневые осадки, связанные преимущественно с холодными фронтами. Осадки — одно из звеньев влагооборота на Земле. (ru)
rdfs:label
  • Precipitation (en)
  • هطول (ar)
  • Precipitació atmosfèrica (ca)
  • Srážky (cs)
  • Niederschlag (de)
  • Υετός (el)
  • Precipitaĵo (eo)
  • Precipitación (meteorología) (es)
  • Prezipitazio (meteorologia) (eu)
  • Frasaíocht (ga)
  • Précipitations (fr)
  • Presipitasi (meteorologi) (in)
  • Precipitazione (meteorologia) (it)
  • 降水 (ja)
  • 강수 (ko)
  • Neerslag (atmosfeer) (nl)
  • Opad atmosferyczny (pl)
  • Precipitação (meteorologia) (pt)
  • Атмосферные осадки (ru)
  • Nederbörd (sv)
  • 降水 (zh)
  • Атмосферні опади (uk)
rdfs:seeAlso
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:inflow of
is dbo:knownFor of
is dbo:wikiPageDisambiguates of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is dbp:inflow of
is dbp:knownFor of
is gold:hypernym of
is rdfs:seeAlso of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License