| dbo:abstract
|
- تقليم فروع الشجرة (بالإنجليزية: Pollarding)، هو طريقة تقليم تتم فيه إزالة الفروع العليا للشجرة، مما يعزز قمة ذات كثافة الأوراق والفروع. وقد ذكر بروبرتيوس خلال القرن الأول قبل الميلاد بأن هذه الطريقة كانت شائعة في أوروبا منذ العصور الوسطى وتُمارس اليوم في المناطق الحضرية في جميع أنحاء العالم، في المقام الأول للحفاظ على الأشجار في ارتفاع محدد سلفاً. (ar)
- Beim Köpfen werden in der Landwirtschaft und im Gartenbau die Blütenstände von Nutzpflanzen wie beispielsweise Tabak zur Erhöhung des Ertrags und/oder Verbesserung der Blattqualität entfernt. Dies hat zur Folge, dass die Blätter des oberen Pflanzenteils voluminöser werden. Außerdem können die Blütenstände den oberen Blättern keine Assimilate mehr entziehen, sodass auch die in den Blättern gespeicherten Inhaltsstoffe erheblich zunehmen. Der Kopfschnitt von Bäumen zur Gewinnung von Viehfutter oder Brennholz wird als Schneitelung bezeichnet. (de)
- Zuhaitza lepatzea adaburua edo erdiko adarra moztea da, lepogainetik albo adarrak haz daitezen. Lepatzea egin zaien zuhaitzei zuhaitz motz edo zuhaitz lepatu deritze Basoak ustiatzeko modu hau oso hedaturik egon zen Euskal Herrian eta Europa osoan; eta kaleetan egiten da gaur egun ere, baina ez zuhaitzak ustiatzeko, baizik eta zuhaitzei forma emateko. Goi nafarrerako zenbait hizkeratan, ekintzari mugarratzea edo mugarraketa ere esaten zaio —lagunarteko ahoskeran, moarratzea edo moarraketa—; eta zuhaitz lepatuari, zuhaitz mugarroa, zuhaitz mugarra edo zuhaitz mugarratua ere. (eu)
- La poda de copa, también llamada desmochado o descopado, es un sistema de poda en el que se retiran las ramas superiores de un árbol, promoviendo una copa densa de follaje y ramas. El desmochado se menciona en la Roma Antigua por Propertius durante el siglo I aC. Ha sido común en Europa desde el Medioevo y se practica en cascos urbanos en todo el mundo, principalmente para mantener árboles a una altura dada. Tradicionalmente, los árboles se desmochaban por dos razones: ramón para alimentar ganado, o para madera. No es una práctica adecuada si se busca un árbol de apariencia natural, pues se corta el crecimiento natural. Las podas de copa para producir ramón tienen una frecuencia de corte que los realizados para madera; en estos últimos se buscaba producir postes erguidos para raíles, telégrafos o barcas. Las ramillas cosechadas de sauce o avellano se usan para tramar cestas o vallas. Una consecuencia del desmochado es que los árboles tienden a vivir más porque se mantienen en un estado parcialmente juvenil, y no soportan ni el peso ni el viento en la parte superior del árbol. A menudo, los árboles desmochados se vuelven huecos al envejecer, de manera que puede ser difícil establecer su edad. Tienden a crecer despacio, con anillos de crecimiento más estrechos en los años inmediatamente posteriores a la poda. (es)
- L'émondage (du latin emundare, « nettoyer ») est une taille d'entretien courant qui consiste à supprimer les pousses herbacées, les jeunes rameaux ligneux et branches basses latérales (appelées émondes, elles caractérisent l’arbre d'émonde) d'un arbuste ou d'un arbre, et parfois raccourcir les branches de la cime voire étêter l'arbre. Cette taille, qui se pratique souvent sur des arbres isolés ou émergents du bocage (arbres de haut jet), provoque souvent l'apparition de « gourmands » sur le tronc qui formeront de nouvelles branches qu'il faudra à nouveau couper. Cette technique peut avoir des buts opposés : soit provoquer la naissance accélérée de nouveaux et nombreux rejets latéraux afin de produire des fagots ou des échalas, ou favoriser le développement du feuillage ; soit, au contraire, obtenir un tronc rectiligne et sans branches (à l'instar de l'élagage naturel) par la suppression systématique de toute ramification latérale. Si l'arbre survit au traitement, il produit un bois de tronc plus dur que la normale, fournissant des poutres qui ne se cintrent pas.L'émondage est souvent associé au bocage ; en France, les manoirs normands et bretons possèdent des poutres qui proviennent souvent d'arbres émondés. (fr)
- Pollarding is a pruning system involving the removal of the upper branches of a tree, which promotes the growth of a dense head of foliage and branches. In ancient Rome, Propertius mentioned pollarding during the 1st century BCE. The practice occurred commonly in Europe since medieval times, and takes place today in urban areas worldwide, primarily to maintain trees at a determined height or to place new shoots out of the reach of grazing animals. Traditionally, people pollarded trees for one of two reasons: for fodder to feed livestock or for wood. Fodder pollards produced "pollard hay" for livestock feed; they were pruned at intervals of two to six years so their leafy material would be most abundant. Wood pollards were pruned at longer intervals of eight to fifteen years, a pruning cycle tending to produce upright poles favored for fencing and boat construction. Supple young willow or hazel branches may be harvested as material for weaving baskets, fences, and garden constructions such as bowers. Nowadays, the practice is sometimes used for ornamental trees, such as crape myrtles in southern states of the US. Pollarding tends to make trees live longer by maintaining them in a partially juvenile state and by reducing the weight and windage of the top part of the tree. Older pollards often become hollow, so it can be difficult to determine age accurately. Pollards tend to grow slowly, with denser growth-rings in the years immediately after cutting. (en)
- La capitozzatura, definita anche taglio a capitozzo, è una tecnica di potatura che consiste nel taglio dei rami sopra il punto di intersezione con il tronco o altro ramo principale, in modo che rimanga solo quest'ultimo o una parte della chioma, dopo una rimozione molto ampia, dal 50 al 100%. È una pratica che riceve aspre critiche. (it)
- Knotten is het verwijderen van de kruin van een boom. Knotbomen zijn al eeuwenlang een vertrouwd beeld in het cultuurlandschap. Bepaalde soorten bomen werden vroeger geknot om gebruikshout te leveren. Omdat deze wijze van houtproductie niet rendabel meer was dreigden de karakteristieke knotbomen uit het landschap te verdwijnen. Knotten gebeurt daarom tegenwoordig door organisaties op het gebied van natuurbehoud en lokale overheden, dikwijls met hulp van vrijwilligers. Knotbomen staan vaak in rijen of hagen. (nl)
- Hamling (att hamla), klappning (på Gotland) eller tullning (i Roslagen), är en skötselsteknik som kan utföras på de flesta lövträd, till exempel lind eller ask. Tekniken går ut på att samtliga grenar beskärs med regelbundna intervall på mellan 3 och 20 år. Hamling utförs på sensommaren innan löven fälls för att skapa foder åt boskap. Träden beskärs på ett sådant sätt att fler skott bildas till kommande år. Syftet är att så snabbt som möjligt få fram en stor mängd löv. Oftast torkades kvistarna med löv och sparades till foder för djuren inför vintern. Hamlingen bidrar till att trädet växer långsammare eftersom det finns en mindre lövmassa som ansamlar energin. Flera olika varianter av hamling förekommer. Replövtäkt är egentligen inte en form av hamling. Här repas de färska löven av från kvistar och grenar utan att särskilt mycket av dessa avlägsnas från trädet. Denna typ av lövtäkt lämnar mycket få spår efter sig. I Spanien och Portugal, men även på Sardinien och södra Balkan har en kombinerad gren- och lövtäkt skett på bland annat stenek, korkek och kermesek. Dessa träd får ett lågt, nästan krypande utseende. I Kantabriska bergen i norra Spanien, i Montenegro och södra delarna av Alperna har i stället höghamling varit vanlig. Här har man hamlat sidogrenarna men sparat trädets topp. Den klassiska hamlingen med ett flertal "knutor" som bildats i ändarna på de vid upprepade tillfällen beskurna grenarna förekommer i alla områden där lövtäkt bedrivits. Vanligast är den på ask, lind och ungersk eller turkisk ek. Ytterligare en form av hamling är skottskogshuggningen. Egentligen är skottskogshuggningen avpassad för klenvirkestäkt, men det har förekommit att man kombinerat skottskogshuggning med lövtäkt, bland annat i sydöstra Bulgarien. Slutligen förekommer den variant där trädet skurits ordentligt hårt, så att oftast endast en stubbe av stammen blivit kvar. Den förekommer vanligen främst på pil som hamlats inte för fodertäkt utan för att utnyttja pilens vidjor som tillverkningsmaterial, bland annat vid korgflätning. Hamling var vanligt i södra Sverige fram till början av 1900-talet. Längre norrut var det inte lika vanligt eftersom det fanns färre lämpliga lövträd. Nu för tiden hamlar man träd mest i kulturvårdssyfte och för den biologiska mångfalden. Träden kan nämligen snabbare bli värdefulla för biologisk mångfald. Hamlade träd kan angripas av svampar och får så kallade ålderstecken, åldras snabbare. Vissa trädarter kan dock bli väldigt gamla även om de hamlas. En annan aspekt är att det blir en mycket ljusare miljö i och omkring trädet, eftersom det inte finns en stor krona som skuggar, vilket gynnar vissa arter. Hamlade träd tar också mindre plats och skuggar inte andra träd. Att hamla ett träd kan vara ett alternativ till avverkning om man vill värna någon annan vegetation i trädets närhet, såsom ett fruktträd. I alléer eller parker kan hamling vara ett alternativ till avverkning av träd – trädet har inga stora grenar som kan ramla ner och åsamka skada. Hamling är oftast inte lämplig på större vuxna träd, blir dessa hårt beskurna dör de ofta på grund av kraftiga angrepp av röta. Hamling skall normalt inte utföras genom beskärning av grenar med större diameter än 10 cm. (sv)
- Омолоджувальна обрізка дерев, стовбурування або полардинг (англ. pole — стовбур) — методика обрізки гілок першого, другого або третього рорядку задля досягнення бажаної висоти та форми дерев із декоративних міркувань, із міркувань формування сталої стандартної крони для, методика заготовки деревини, методика підтримання старих дерев безпечними. (uk)
|
| rdfs:comment
|
- تقليم فروع الشجرة (بالإنجليزية: Pollarding)، هو طريقة تقليم تتم فيه إزالة الفروع العليا للشجرة، مما يعزز قمة ذات كثافة الأوراق والفروع. وقد ذكر بروبرتيوس خلال القرن الأول قبل الميلاد بأن هذه الطريقة كانت شائعة في أوروبا منذ العصور الوسطى وتُمارس اليوم في المناطق الحضرية في جميع أنحاء العالم، في المقام الأول للحفاظ على الأشجار في ارتفاع محدد سلفاً. (ar)
- Beim Köpfen werden in der Landwirtschaft und im Gartenbau die Blütenstände von Nutzpflanzen wie beispielsweise Tabak zur Erhöhung des Ertrags und/oder Verbesserung der Blattqualität entfernt. Dies hat zur Folge, dass die Blätter des oberen Pflanzenteils voluminöser werden. Außerdem können die Blütenstände den oberen Blättern keine Assimilate mehr entziehen, sodass auch die in den Blättern gespeicherten Inhaltsstoffe erheblich zunehmen. Der Kopfschnitt von Bäumen zur Gewinnung von Viehfutter oder Brennholz wird als Schneitelung bezeichnet. (de)
- Zuhaitza lepatzea adaburua edo erdiko adarra moztea da, lepogainetik albo adarrak haz daitezen. Lepatzea egin zaien zuhaitzei zuhaitz motz edo zuhaitz lepatu deritze Basoak ustiatzeko modu hau oso hedaturik egon zen Euskal Herrian eta Europa osoan; eta kaleetan egiten da gaur egun ere, baina ez zuhaitzak ustiatzeko, baizik eta zuhaitzei forma emateko. Goi nafarrerako zenbait hizkeratan, ekintzari mugarratzea edo mugarraketa ere esaten zaio —lagunarteko ahoskeran, moarratzea edo moarraketa—; eta zuhaitz lepatuari, zuhaitz mugarroa, zuhaitz mugarra edo zuhaitz mugarratua ere. (eu)
- La capitozzatura, definita anche taglio a capitozzo, è una tecnica di potatura che consiste nel taglio dei rami sopra il punto di intersezione con il tronco o altro ramo principale, in modo che rimanga solo quest'ultimo o una parte della chioma, dopo una rimozione molto ampia, dal 50 al 100%. È una pratica che riceve aspre critiche. (it)
- Knotten is het verwijderen van de kruin van een boom. Knotbomen zijn al eeuwenlang een vertrouwd beeld in het cultuurlandschap. Bepaalde soorten bomen werden vroeger geknot om gebruikshout te leveren. Omdat deze wijze van houtproductie niet rendabel meer was dreigden de karakteristieke knotbomen uit het landschap te verdwijnen. Knotten gebeurt daarom tegenwoordig door organisaties op het gebied van natuurbehoud en lokale overheden, dikwijls met hulp van vrijwilligers. Knotbomen staan vaak in rijen of hagen. (nl)
- Омолоджувальна обрізка дерев, стовбурування або полардинг (англ. pole — стовбур) — методика обрізки гілок першого, другого або третього рорядку задля досягнення бажаної висоти та форми дерев із декоративних міркувань, із міркувань формування сталої стандартної крони для, методика заготовки деревини, методика підтримання старих дерев безпечними. (uk)
- La poda de copa, también llamada desmochado o descopado, es un sistema de poda en el que se retiran las ramas superiores de un árbol, promoviendo una copa densa de follaje y ramas. El desmochado se menciona en la Roma Antigua por Propertius durante el siglo I aC. Ha sido común en Europa desde el Medioevo y se practica en cascos urbanos en todo el mundo, principalmente para mantener árboles a una altura dada. (es)
- L'émondage (du latin emundare, « nettoyer ») est une taille d'entretien courant qui consiste à supprimer les pousses herbacées, les jeunes rameaux ligneux et branches basses latérales (appelées émondes, elles caractérisent l’arbre d'émonde) d'un arbuste ou d'un arbre, et parfois raccourcir les branches de la cime voire étêter l'arbre. Cette taille, qui se pratique souvent sur des arbres isolés ou émergents du bocage (arbres de haut jet), provoque souvent l'apparition de « gourmands » sur le tronc qui formeront de nouvelles branches qu'il faudra à nouveau couper. (fr)
- Pollarding is a pruning system involving the removal of the upper branches of a tree, which promotes the growth of a dense head of foliage and branches. In ancient Rome, Propertius mentioned pollarding during the 1st century BCE. The practice occurred commonly in Europe since medieval times, and takes place today in urban areas worldwide, primarily to maintain trees at a determined height or to place new shoots out of the reach of grazing animals. (en)
- Hamling (att hamla), klappning (på Gotland) eller tullning (i Roslagen), är en skötselsteknik som kan utföras på de flesta lövträd, till exempel lind eller ask. Tekniken går ut på att samtliga grenar beskärs med regelbundna intervall på mellan 3 och 20 år. Hamling utförs på sensommaren innan löven fälls för att skapa foder åt boskap. Träden beskärs på ett sådant sätt att fler skott bildas till kommande år. Syftet är att så snabbt som möjligt få fram en stor mängd löv. Oftast torkades kvistarna med löv och sparades till foder för djuren inför vintern. Hamlingen bidrar till att trädet växer långsammare eftersom det finns en mindre lövmassa som ansamlar energin. (sv)
|