About: Zemstvo

An Entity of Type: SocialGroup107950920, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

A zemstvo (Russian: земство, IPA: [ˈzʲɛmstvə], plural zemstva – Russian: земства) was an institution of local government set up during the great emancipation reform of 1861 carried out in Imperial Russia by Emperor Alexander II of Russia. Nikolay Milyutin elaborated the idea of the zemstva, and the first zemstvo laws went into effect in 1864. After the October Revolution the zemstvo system was shut down by the Bolsheviks and replaced with a multilevel system of workers' and peasants' councils ("soviets").

Property Value
dbo:abstract
  • Zemstvo (rus: Земство AFI [ˈzʲɛmstvə] plural Zemstva rus: земства) va ser una forma de govern local instituït durant les grans reformes liberals realitzades en l'Imperi Rus pel tsar Alexandre II de Rússia. La idea d'aquest sistema va ser desenvolupada per . Les primeres lleis sobre els zemstvos es van promulgar en 1864. Després de la Revolució d'Octubre de 1917 el sistema de zemstvos va ser abolit i substituït pel de soviets sobre consells obrers provincials. El sistema d'autogovern de l'Imperi rus estava format en el seu nivell més baix per l'obsxina i els vólosts, i en un nivell immediatament superior per les 34 gubèrnies de la vella Rússia, els districtes electorals i les assemblees provincials. Aquests organismes, un per a cada districte i un altre per a cada província o governació, van ser creats per Alexandre II en 1864. Consistien en un consell representatiu ( zémskoie sobrànie) i una junta executiva (zémskaia uprava) nomenada pel consell. La junta es trobava conformada per cinc classes de membres: * Grans terratinents (propietaris de 590 acres o més), els quals participaven presencialment. * Delegats dels petits terratinents, incloent clergues en tant que propietaris. * Representants de la classe acomodada. * Representants de les classes urbanes menys benestants. * Representants dels camperols, triats pels vólosts. Als nobles se'ls va concedir més pes en els vots per al zemstvo, evidenciat pel fet que el 74% dels membres del zemstvo eren nobles, mentre que només representaven l'1,3% de la població. Fins i tot així, el zemstvo va permetre a la major part de la població manifestar la forma en què ells volien viure una petita part de les seves vides. Les regles de les eleccions de govern al zemstvo es van prendre com a model per a la llei electoral de 1906 i són prou indicatives per l'atenció que se li presta a aquesta posteriorment. El zemstvo va donar originalment molts poders en relació amb la incidència dels impostos i qüestions com ara l'educació, atenció mèdica, benestar públic, subministrament de menjar i manteniment de carreteres en les seves localitats. Es van trobar amb l'oposició dels radicals, com el Partit Social-Revolucionari, la intelligentsia i els nihilistes que volien més reformes. Aquests poders van ser, però, severament restringits per l'emperador Alexandre III (llei del 12/25 de juny de 1890), en la qual el zemstvo va ser absolutament subordinat als governadors, el consentiment dels quals era necessari per a la validació de totes les seves decisions i que van rebre poders dràstics de disciplina sobre els membres. No va ser fins a 1905 quan el zemstvo va recuperar, almenys de facto, algunes de les seves iniciatives independents. (ca)
  • Semstwo (russisch Земство; wiss. Transliteration Zemstvo) bedeutet Landstand oder Landschaftsvertretung und bezeichnet lokale Selbstverwaltungseinheiten auf Ujesd- (Kreis-) und Gouvernementsebene im Russischen Kaiserreich, die 1864 im Zuge liberaler Reformen unter Zar Alexander II. eingeführt wurden. In das jeweilige Semstwo wurden Vertreter des Adels, der Stadtbewohner und der Bauern auf drei Jahre gewählt. Der Aufgabenbereich der lokalen Verwaltungen enthielt unter anderem das Gesundheits-, Bildungs-, Post- und Verkehrswesen, die Wohlfahrtspflege und die Armenfürsorge, die Industrie, den Handel und die Landwirtschaft. Die Finanzierung beruhte auf Steuereinnahmen, für die ebenfalls die jeweiligen Semstwoverwaltungen zuständig waren. Während des Ersten Weltkriegs erreichte die 1914 im Allrussischen Semstwobund in einer nationalen Organisation zusammengefassten Semstwobewegung unter Fürst Georgi Lwow eine entscheidende Rolle in der Kriegswirtschaft Russlands. 1916 verfügte der Bund über rund 8.000 angeschlossene Einzelinstitutionen mit mehreren hunderttausend Angestellten und einem Budget von zwei Milliarden Rubel. Die Semstwoorganisationen versuchten mit den von ihnen organisierten Mitteln die Lücke schließen, welche durch die militärische Fehlplanung der Vorkriegszeit bei der Versorgung von Soldaten und Zivilisten sowie der Nachschuborganisation der Armee entstanden war. Dabei stützte sie sich neben Spenden auch auf zahlreiche Freiwillige die unentgeltlich in den Institutionen des Semstwo arbeiteten. Ein Minister der zaristischen Regierung beschrieb die Semstwoorganisationen als eine Parallelregierung Russlands während des Krieges. Ein Dekret des Rates der Volkskommissare vom 23. Dezember 1917/5. Januar 1918 entmachtete die Leitungen der Semstwos und der städtischen Vertretungen (Stadtbünde). Schon wenige Tage später wurden die Komitees der Leitungen der Stadtbünde durch ein weiteres Dekret vom 4./17. Januar 1918 verboten. Die Eigentumsanteile mussten dem Obersten Volkswirtschaftsrat übertragen werden. Seit dem 18./31. Dezember 1917 hatte ein Volkskommissariat für die örtlichen Semstwos die Aufsicht. Im Zuge der revolutionären Umwälzungen wurden die Semstwos Anfang 1918 aufgelöst. Ihre Funktion sollte von den Sowjets übernommen werden. Die nach der Reform von 1861 geschaffenen statistischen Organe bei den Semstwoverwaltungen nahmen statistische Erhebungen vor und gaben zahlreiche Übersichten und statistische Sammlungen für die einzelnen Verwaltungsgebiete heraus, deren Wert durch die häufig tendenziöse Bearbeitung und problematische Gruppierung des Materials vonseiten der Semstwostatistiker, die vorwiegend Narodniki waren, beträchtlich gemindert wurde. Jedoch verwendete Lenin diese Statistiken in seinen ersten Schriften ausführlich. (de)
  • زيمتوف (بالروسية: Земство) هو شكل من أشكال الحكم المحلي وضع خلال الإصلاحات الليبرالية التي اضطلع بها ألكسندر الثاني في الإمبراطورية الروسية. فكرة زيمتوف وضعها ، وقوانين زيمتوف الأولى صدرت في عام 1864. بعد ثورة أكتوبر 1917، أغلق نظام زيمتوف. نظام الحكم الذاتي المحلي للامبراطورية الروسية عرض على أدنى مستوى له في المير والفولوت، كما أن الغوبرنيه ال34 في روسيا القديمة هي معنية أيضا، في حي انتخابي ومجالس المحافظات (زيمتوفات). هذه الهيئات، واحدة لكل منطقة وأخرى لكل مقاطعة أو حكومة، تم إنشاؤها بواسطة الكسندر الثاني عام 1864. كانت تتألف من مجلس نيابي (زيمسكوي سوبرانيا) ومجلس تنفيذي (زيمسكاياوبرافا). ويتكون المجلس من خمس فئات من الأعضاء: * أصحاب الأراضي الكبيرة (النبلاء الذين يمتلكون 2.4 كلم مربع، وأكثر من ذلك)، الذين يجلسون بشخصهم؛ * مندوبين من الصغيرة، بما في ذلك رجال الدين بصفتهم اصحاب اراضي؛ * مندوبين من سكان القرية الاثرياء؛ * مندوبين من الطبقات الأقل ثراء في المناطق الحضرية؛ * مندوبين من الفلاحين، وينتخبهم الفولوست. أعطي النبلاء وزنا أكبر في التصويت لاختيار زيمتوف، كما يتضح من حقيقة أن 74 ٪ من أعضاء زيمتوف كانوا من النبلاء، على الرغم من أن النبلاء شكلوا 1.3 ٪ من السكان. وحتى مع ذلك، فإن زيمتوف لم يسمح للسكان زيادة أكبر في سبل أرادوا جزء صغير من حياتهم ليتم استغلالها. القواعد التي تحكم الانتخابات في زيمتوف اتخذت نموذجا لقانون الانتخابات لعام 1906 بما فيه الكفاية، ويدل على ذلك في الاعتبار هذا الوارد أدناه. أعطي زيمتوف صلاحيات واسعة فيما يتعلق مدى التحصيل الضريبي ومسائل مثل التعليم والإغاثة الطبية والرعاية الاجتماعية العامة والإمدادات الغذائية وصيانة الطرق في مناطقهم ولكن كان في عداء مع الراديكالية مثل الحزب الاشتراكي الثوري والمثقفين الذين يريدون المزيد من الإصلاح. هذه القوى مع ذلك، كانت مقيدة بشدة من قبل الإمبراطور ألكسندر الثالث (قانون 12/25 يونيو 1890)، حيث يخضع زيمتوف للحكام، الذين كان من الضروري الموافقة على صحة جميع القرارات التي يتخذونها، والذي حصل على صلاحيات جذرية للانضباط عبر أعضاء. وعلى الرغم من هذه القيود والنظام الانتخابي الذي يميل إلى جعل هذه المجالس على النحو الذي تغلب عليه اسهم المضيق والرجعية مثل أي مكتب الحكومة، قام زيمتوف بعمل جيد، وخصوصا في التعليم، في تلك المقاطعات حيث اصحابها كانوا مستوحين بروح أكثر تحررا. كما قدمت العديد من زيمتوف زراعة مكثفة وصناعة جيدة والرعاية الصحية وما شابه ذلك. في 1905 استعاد زيمتوف، على الأقل بحكم الواقع، بعض من المبادرة المستقلة. العبارة ، كان يستخدم في حالة الطوابع البريدية الروسية من هذه الفترة. (ar)
  • Zemstvo (= "landeco") estis asembleo en la antaŭrevolucia cara Rusio, elektita el nobeloj, burĝoj kaj kamparanoj en kelkaj rusaj provincoj (laŭ PIV). Temis do pri ekzemplo de loka administracio. Ĝia agado gravis dum la liberalaj reformoj de la caro Aleksandro la 2-a. (eo)
  • El zemstvo (en ruso, земство; en plural, земства, zemstva) fue una forma de gobierno local instituido durante las grandes reformas liberales realizadas en el Imperio ruso por el zar Alejandro II de Rusia. La idea de este sistema fue desarrollada por .​ Las primeras leyes sobre los zemstvos se promulgaron en 1864. Tras la Revolución de octubre de 1917 el sistema de zemstvos fue abolido y sustituido por el de soviets o consejos obreros provinciales. El sistema de autogobierno del Imperio ruso estaba formado en su nivel más bajo por el mir y los vólosts, y en un nivel inmediatamente superior por las 34 Gubérniyas de la vieja Rusia, los distritos electorales y las asambleas provinciales. Estos organismos, uno para cada distrito y otro para cada provincia o gobernación, fueron creados por Alejandro II en 1864. Consistían en un consejo representativo (zémskoye sobránye) y una junta ejecutiva (zémskaya uprava) nombrada por el consejo. La junta se hallaba conformada por cinco clases de miembros: * Grandes terratenientes (propietarios de 590 acres o más), quienes participaban presencialmente. * Delegados de los pequeños terratenientes, incluyendo clérigos en cuanto propietarios. * Representantes de la clase acomodada. * Representantes de las clases urbanas menos pudientes. * Representantes de los campesinos, elegidos por los vólosts. A los nobles se le concedió más peso en los votos para el zemstvo, evidenciado por el hecho de que el 74% de los miembros del zemstvo eran nobles, mientras que sólo representaban al 1,3% de la población. Incluso así, el zemstvo permitió a la mayor parte de la población manifestar la forma que ellos querían vivir una pequeña parte de sus vidas. Las reglas de las elecciones de gobierno al zemstvo se tomaron como modelo para la ley electoral de 1906 y son suficientemente indicados por la atención que se le presta a ésta posteriormente. El zemstvo dio originalmente muchos poderes en relación con la incidencia de los impuestos y cuestiones tales como la educación, atención médica, bienestar público, suministro de comida y mantenimiento de carreteras en sus localidades. Se encontraron con la oposición de los radicales, como el Partido Social-Revolucionario, la Intelligentsia y los nihilistas que querían más reformas. Estos poderes fueron, sin embargo, severamente restringidos por el emperador Alejandro III (ley del 12/25 de junio de 1890), en la que el zemstvo fue absolutamente subordinado a los gobernadores, cuyo consentimiento era necesario para la validación de todas sus decisiones y que recibieron poderes drásticos de disciplina sobre los miembros.​ No fue hasta 1905 cuando el zemstvo recuperó, al menos de facto, algunas de sus iniciativas independientes. (es)
  • Un zemstvo (en russe : земство, prononciation : [zĕmst'vō], pluriel : zemstva ou zemstvos) est un type d’assemblée provinciale de l’Empire russe créé en 1864. Ces assemblées furent dissoutes en 1918 par le nouveau pouvoir soviétique au profit des Soviets locaux. Le terme « zemstvo » vient du russe « zemlia » (земля) qui signifie « terre ». (fr)
  • Lo zemstvo (in russo: земство?, pl. zemstva) fu una forma di governatorato locale, introdotto nel 1864 dallo zar Alessandro II su proposta del ministro Nikolaj Miljutin come organo di consultazione e amministrazione del distretto. La creazione degli zemstva e del loro apparato tecnico e produttivo "permise comunque la nascita di una intellighenzia illuminata nel paese, che rappresenta la vera novità storica del periodo". Elette con suffragio basato sul censo, queste assemblee rappresentavano la nobiltà e la borghesia locale, e furono sostituite dai soviet dopo la rivoluzione d'ottobre del 1917. (it)
  • A zemstvo (Russian: земство, IPA: [ˈzʲɛmstvə], plural zemstva – Russian: земства) was an institution of local government set up during the great emancipation reform of 1861 carried out in Imperial Russia by Emperor Alexander II of Russia. Nikolay Milyutin elaborated the idea of the zemstva, and the first zemstvo laws went into effect in 1864. After the October Revolution the zemstvo system was shut down by the Bolsheviks and replaced with a multilevel system of workers' and peasants' councils ("soviets"). (en)
  • ゼムストヴォ(ロシア語: Земство、ラテン文字転写の例:Zemstvo)は、帝政ロシアの地方自治機関。1864年1月1日(グレゴリウス暦、1月13日)の法令によって制定され、1917年ロシア革命(十月革命)で廃止された。 (ja)
  • Zemstvo's (Russisch: Земство, afgeleid van zemlja, "land", dus ongeveer ''landschap'') werden in de negentiende eeuw in Rusland ingevoerd als zelfbesturende regionale regeringen. Het waren raden in de goebernijas en oblasten. Ze hadden echter beperkte bevoegdheden. De Zemstvo's werden gesteund door liberale intellectuelen. Zemstvo's hieven belastingen en waren verantwoordelijk voor de welvaart van het volk, regionale landbouw, handel en verkeer. Soms gaven ze eigen postzegels uit (‘zemstvozegels’) voor het postverkeer binnen de regio. Vorst Georgi Lvov was lange tijd voorzitter van de Unie van Zemstvo's. (nl)
  • Ziemstwo (ros. земствo skrót od зeмскoе учреждениe) – w Rosji carskiej organ samorządowy, istniejący w latach 1864–1917. Ziemstwa dzielono na powiatowe i gubernialne, wprowadzono je tylko w części guberni. W skład wchodzili ziemianie, mieszczanie i zamożni chłopi. Obradom z urzędu przewodniczył marszałek szlachty. Ziemstwo decydowało o najważniejszych sprawach dla społeczności lokalnej (np. budowa dróg, zakładanie i prowadzenie szkół, opieka lekarska). Wybory do ziemstw były przeprowadzane w systemie kurialnym. W 1890 r. ograniczono uprawnienia ziemstw (gubernatorzy mogli badać oprócz legalności także celowość ich uchwał) oraz prawa wyborcze stanów innych niż ziemiaństwo (dla mieszczan podwyższono cenzus majątkowy, chłopi mogli odtąd jedynie wyłaniać kandydatów spośród których administracja wyznaczała radnych), a także zasięg terytorialny (zlikwidowano ziemstwa w części guberni). W 1917 r. Rząd Tymczasowy Rosji rozszerzył sieć ziemstw i zdemokratyzował ich ordynację wyborczą. (pl)
  • Zemstvo era o sistema de administração local introduzido em 1864 por uma das reformas do czar Alexandre II da Rússia. Esta forma de organização autárquica introduziu um sistema de administração local em assuntos como vias de comunicação e trânsito, comércio, assistência médica e educação. Os líderes destes grémios, muitas vezes oriundos das melhores famílias, eram eleitos por períodos de três anos.No livro Ana Karênina,de Liev Tolstói,as personagens discutem sobre o Zemstvo em diversos momentos da narrativa. (pt)
  • Zemstvo (ryska: Земство) var en form av lokal representation i Ryska imperiets guvernement och kretsar som infördes av tsar Alexander II genom ukas av den 1 (nya stilen: 13) januari 1864. Kretsrepresentationen (zemskoje sobranie) bestod av deputerade valda vart tredje år i förhållande till invånarnas antal, av de sex kurier, som utsåg riksdumans ledamöter efter 1905. Den sammanträdde minst en gång om året; under mellantiden ersattes den av ett ständigt, verkställande utskott (zemskaja uprava). Guvernementsrepresentationen bestod av för tre år av kretsrepresentationen utsedda medlemmar och tillsatte även för den tid, då den ej var samlad, ett verkställande utskott. Representationerna handlade frågor, som rörde förvaltningen av områdets egendomar och inkomster, välgörenhetsanstalter, underhåll och byggande av allmänna hus (även kyrkor), vägar och broar, skolor och hälsovård; det tillkom dem att vidta åtgärder för att bland annat förebygga fattigdom, främja handel och industri, fördela skatterna till staten och bestämma lokala skatter. I teorin hade dessa representatoner således en ej ringa betydelse; men i verkligheten kunde de föga uträtta, eftersom de statliga skatterna var så höga, att nya pålagor för undervisning, hälsovård och liknande fick hållas mycket låga. Dessutom övervakades zemstvons beslut avundsjukt av centralregeringens representant, guvernören, och annullerades omedelbart, så snart avvek från den anda som för tillfället var rådande vid hovet. Olydnad bestraffades med upplösning. Likväl verkade dessa representationer i flera guvernement (endast 36 guvernement, främst i Storryssland, hade 1916 sådana) inte obetydligt, särskilt för folkundervisningen, och gjorde omfattande undersökningar rörande jordbrukets och industrins ställning. I romanen Anna Karenina, som Lev Tolstoj skrev 1873–1877, ett årtioende efter representationens införande, har en av huvudfigurerna, Levin, tidigare varit ledamot av en zemstvo. I en svenskspråkig utgåva har detta översatts med landsting. Sveriges landsting infördes 1863 (enligt beslut 1862). (sv)
  • Зе́мства (зе́мские учрежде́ния) — выборные органы местного самоуправления (земские собрания, зе́мские упра́вы) в Российской империи и Российской республике в 1864—1919 годах на уровне губернии, уезда и (с 1917 года) волости. Земства были введены земской реформой 1864 года. К 1914 году земства существовали в 43 губерниях Европейской России. Упразднены в 1918—1919 годах. (ru)
  • 地方自治局(俄語:земство)是俄罗斯帝国亚历山大二世时期推行农奴制度改革后设立的地方政府制度。首个地方自治局于1864年成立,俄国十月革命期间,地方自治局被布尔什维克以苏维埃的形式取代。 (zh)
  • Зе́мства — виборні органи місцевого самоврядування (земські збори, земські управи) в Російській імперії та Російській Республіці (1917). (uk)
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 399667 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 7397 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1104711361 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:subject
gold:hypernym
rdf:type
rdfs:comment
  • Zemstvo (= "landeco") estis asembleo en la antaŭrevolucia cara Rusio, elektita el nobeloj, burĝoj kaj kamparanoj en kelkaj rusaj provincoj (laŭ PIV). Temis do pri ekzemplo de loka administracio. Ĝia agado gravis dum la liberalaj reformoj de la caro Aleksandro la 2-a. (eo)
  • Un zemstvo (en russe : земство, prononciation : [zĕmst'vō], pluriel : zemstva ou zemstvos) est un type d’assemblée provinciale de l’Empire russe créé en 1864. Ces assemblées furent dissoutes en 1918 par le nouveau pouvoir soviétique au profit des Soviets locaux. Le terme « zemstvo » vient du russe « zemlia » (земля) qui signifie « terre ». (fr)
  • Lo zemstvo (in russo: земство?, pl. zemstva) fu una forma di governatorato locale, introdotto nel 1864 dallo zar Alessandro II su proposta del ministro Nikolaj Miljutin come organo di consultazione e amministrazione del distretto. La creazione degli zemstva e del loro apparato tecnico e produttivo "permise comunque la nascita di una intellighenzia illuminata nel paese, che rappresenta la vera novità storica del periodo". Elette con suffragio basato sul censo, queste assemblee rappresentavano la nobiltà e la borghesia locale, e furono sostituite dai soviet dopo la rivoluzione d'ottobre del 1917. (it)
  • A zemstvo (Russian: земство, IPA: [ˈzʲɛmstvə], plural zemstva – Russian: земства) was an institution of local government set up during the great emancipation reform of 1861 carried out in Imperial Russia by Emperor Alexander II of Russia. Nikolay Milyutin elaborated the idea of the zemstva, and the first zemstvo laws went into effect in 1864. After the October Revolution the zemstvo system was shut down by the Bolsheviks and replaced with a multilevel system of workers' and peasants' councils ("soviets"). (en)
  • ゼムストヴォ(ロシア語: Земство、ラテン文字転写の例:Zemstvo)は、帝政ロシアの地方自治機関。1864年1月1日(グレゴリウス暦、1月13日)の法令によって制定され、1917年ロシア革命(十月革命)で廃止された。 (ja)
  • Zemstvo's (Russisch: Земство, afgeleid van zemlja, "land", dus ongeveer ''landschap'') werden in de negentiende eeuw in Rusland ingevoerd als zelfbesturende regionale regeringen. Het waren raden in de goebernijas en oblasten. Ze hadden echter beperkte bevoegdheden. De Zemstvo's werden gesteund door liberale intellectuelen. Zemstvo's hieven belastingen en waren verantwoordelijk voor de welvaart van het volk, regionale landbouw, handel en verkeer. Soms gaven ze eigen postzegels uit (‘zemstvozegels’) voor het postverkeer binnen de regio. Vorst Georgi Lvov was lange tijd voorzitter van de Unie van Zemstvo's. (nl)
  • Zemstvo era o sistema de administração local introduzido em 1864 por uma das reformas do czar Alexandre II da Rússia. Esta forma de organização autárquica introduziu um sistema de administração local em assuntos como vias de comunicação e trânsito, comércio, assistência médica e educação. Os líderes destes grémios, muitas vezes oriundos das melhores famílias, eram eleitos por períodos de três anos.No livro Ana Karênina,de Liev Tolstói,as personagens discutem sobre o Zemstvo em diversos momentos da narrativa. (pt)
  • Зе́мства (зе́мские учрежде́ния) — выборные органы местного самоуправления (земские собрания, зе́мские упра́вы) в Российской империи и Российской республике в 1864—1919 годах на уровне губернии, уезда и (с 1917 года) волости. Земства были введены земской реформой 1864 года. К 1914 году земства существовали в 43 губерниях Европейской России. Упразднены в 1918—1919 годах. (ru)
  • 地方自治局(俄語:земство)是俄罗斯帝国亚历山大二世时期推行农奴制度改革后设立的地方政府制度。首个地方自治局于1864年成立,俄国十月革命期间,地方自治局被布尔什维克以苏维埃的形式取代。 (zh)
  • Зе́мства — виборні органи місцевого самоврядування (земські збори, земські управи) в Російській імперії та Російській Республіці (1917). (uk)
  • زيمتوف (بالروسية: Земство) هو شكل من أشكال الحكم المحلي وضع خلال الإصلاحات الليبرالية التي اضطلع بها ألكسندر الثاني في الإمبراطورية الروسية. فكرة زيمتوف وضعها ، وقوانين زيمتوف الأولى صدرت في عام 1864. بعد ثورة أكتوبر 1917، أغلق نظام زيمتوف. نظام الحكم الذاتي المحلي للامبراطورية الروسية عرض على أدنى مستوى له في المير والفولوت، كما أن الغوبرنيه ال34 في روسيا القديمة هي معنية أيضا، في حي انتخابي ومجالس المحافظات (زيمتوفات). العبارة ، كان يستخدم في حالة الطوابع البريدية الروسية من هذه الفترة. (ar)
  • Zemstvo (rus: Земство AFI [ˈzʲɛmstvə] plural Zemstva rus: земства) va ser una forma de govern local instituït durant les grans reformes liberals realitzades en l'Imperi Rus pel tsar Alexandre II de Rússia. La idea d'aquest sistema va ser desenvolupada per . Les primeres lleis sobre els zemstvos es van promulgar en 1864. Després de la Revolució d'Octubre de 1917 el sistema de zemstvos va ser abolit i substituït pel de soviets sobre consells obrers provincials. (ca)
  • El zemstvo (en ruso, земство; en plural, земства, zemstva) fue una forma de gobierno local instituido durante las grandes reformas liberales realizadas en el Imperio ruso por el zar Alejandro II de Rusia. La idea de este sistema fue desarrollada por .​ Las primeras leyes sobre los zemstvos se promulgaron en 1864. Tras la Revolución de octubre de 1917 el sistema de zemstvos fue abolido y sustituido por el de soviets o consejos obreros provinciales. (es)
  • Semstwo (russisch Земство; wiss. Transliteration Zemstvo) bedeutet Landstand oder Landschaftsvertretung und bezeichnet lokale Selbstverwaltungseinheiten auf Ujesd- (Kreis-) und Gouvernementsebene im Russischen Kaiserreich, die 1864 im Zuge liberaler Reformen unter Zar Alexander II. eingeführt wurden. (de)
  • Ziemstwo (ros. земствo skrót od зeмскoе учреждениe) – w Rosji carskiej organ samorządowy, istniejący w latach 1864–1917. Ziemstwa dzielono na powiatowe i gubernialne, wprowadzono je tylko w części guberni. W skład wchodzili ziemianie, mieszczanie i zamożni chłopi. Obradom z urzędu przewodniczył marszałek szlachty. Ziemstwo decydowało o najważniejszych sprawach dla społeczności lokalnej (np. budowa dróg, zakładanie i prowadzenie szkół, opieka lekarska). Wybory do ziemstw były przeprowadzane w systemie kurialnym. W 1890 r. ograniczono uprawnienia ziemstw (gubernatorzy mogli badać oprócz legalności także celowość ich uchwał) oraz prawa wyborcze stanów innych niż ziemiaństwo (dla mieszczan podwyższono cenzus majątkowy, chłopi mogli odtąd jedynie wyłaniać kandydatów spośród których administracj (pl)
  • Zemstvo (ryska: Земство) var en form av lokal representation i Ryska imperiets guvernement och kretsar som infördes av tsar Alexander II genom ukas av den 1 (nya stilen: 13) januari 1864. Kretsrepresentationen (zemskoje sobranie) bestod av deputerade valda vart tredje år i förhållande till invånarnas antal, av de sex kurier, som utsåg riksdumans ledamöter efter 1905. Den sammanträdde minst en gång om året; under mellantiden ersattes den av ett ständigt, verkställande utskott (zemskaja uprava). (sv)
rdfs:label
  • زيمتوف (ar)
  • Zemstvo (ca)
  • Semstwo (de)
  • Zemstvo (eo)
  • Zemstvo (es)
  • Zemstvo (fr)
  • Zemstvo (it)
  • ゼムストヴォ (ja)
  • Zemstvo (nl)
  • Ziemstwo (pl)
  • Zemstvo (pt)
  • Zemstvo (sv)
  • Земство (ru)
  • Zemstvo (en)
  • 地方自治局 (zh)
  • Земство (uk)
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License